De 500 vanligaste hebreiska orden
Varje ord med bild, naturligt uttal och en exempelmening med svensk översättning. Tryck på en högtalare för att höra ordet eller meningen.
Lär dig alla 500 orden i appen
Med bilder, naturligt uttal, och varje ord kommer tillbaka precis innan du skulle glömma det. Gratis för iPhone och Android.
Så är listan rangordnad
Listan följer ordningen i Flashcardlys kurs i hebreiska: efter frekvens och nytta i vardagen, med input från språklärare. Det är alltså ingen ren frekvensräkning ur en textkorpus, och därför fylls toppen av listan inte upp av småord som motsvarar ”och” och ”att”, medan ”man” hamnar på plats 13.
Listan
Tryck på en bild för att höra den.
Ord 1–100
-
שלום shalom hejשלום, מה שלומך? Shalom, ma shlomcha? Hej, hur mår du?
-
ברוכים הבאים bruchim haba'im välkommenברוכים הבאים לבית שלנו. bruchim habaim labayit shelanu. Välkommen till vårt hem.
-
בוקר טוב boker tov God morgonבוקר טוב! boker tov! God morgon!
-
כן ken jaכן, אני מבין. ken, ani mevin. Ja, jag förstår.
-
ערב טוב erev tov God kvällערב טוב! erev tov! God kväll!
-
לא lo nejהיא אמרה לא. Hi amra lo. Hon sa nej.
-
להתראות lehitra'ot hejdåלהתראות, אנה! Lehitra'ot, Anna! Hejdå, Anna!
-
צהריים טובים tzohorayim tovim god eftermiddagצהריים טובים! tzohorayim tovim! God eftermiddag!
-
להתראות בקרוב lehitra'ot bekarov vi ses snartנתראה בקרוב, מיה! nitra'eh bekarov, Mia! Vi ses snart, Mia!
-
נתראה מחר nitra'e machar Vi ses imorgonנתראה מחר! nitra'e machar! Vi ses imorgon!
-
נעים מאוד na'im me'od trevligt att träffasנעים מאוד גם לי! na'im me'od gam li! Trevligt att träffas!
-
מה שלומך ma shlomcha Hur mår du?מה שלומך היום? ma shlomcha hayom? Hur mår du idag?
-
גבר gever en manהגבר קורא את הספר. hagever kore et hasefer. Mannen läser boken.
-
אישה isha en kvinnaהאישה חובשת כובע. ha'isha choveshet kova. Kvinnan bär en hatt.
-
ילד yeled en pojkeהילד משחק בצעצועים. ha'yeled mesachek be'tza'atzu'im. Pojken leker med leksaker.
-
ילדה yalda en flickaלילדה יש כדור. la-yalda yesh kadur. Flickan har en boll.
-
אדם adam en personהוא אדם נחמד. hu adam nechmad. Han är en trevlig person.
-
אנשים anashim människorהאנשים מאוד שמחים. ha'anashim me'od smechim. Människorna är väldigt glada.
-
מבוגר mevugar en vuxenאני מבוגר. Ani mevugar. Jag är en vuxen.
-
תינוק tinok en bebisהתינוק צריך חלב. hatinok tzarich chalav. Bebisen behöver mjölk.
-
מר mar herrמר סמית אוהב לקרוא ספרים. Mar Smit ohev likro sfarim. Herr Smith gillar att läsa böcker.
-
גברת Geveret fruגברת סמית היא מורה. gveret smit hi mora. Fru Smith är lärare.
-
שכן shachen en granneהשכן שלי עזר לי. hashachen sheli azar li. Min granne är väldigt vänlig.
-
חבר chaver en vänחבר שלי אוהב לקרוא ספרים. chaver sheli ohev likro sfarim. Min vän tycker om att läsa böcker.
-
היום hayom idagהיום יום טוב. hayom yom tov. Idag är en bra dag.
-
מחר machar imorgonמחר יום חדש. machar yom chadash. Imorgon är en ny dag.
-
אתמול etmol igårראיתי אותה אתמול. ra'iti ota etmol. Jag såg henne igår.
-
עכשיו achshav nuהוא רוצה את זה עכשיו. hu rotze et ze achshav. Han vill ha det nu.
-
אחר הצהריים achar ha-tzohorayim en eftermiddagאני אוהב את אחר הצהריים. ani ohev et achar ha'tzohorayim. Jag tycker om eftermiddagen.
-
ערב erev en kvällהערב שקט. ha'erev shaket. Kvällen är lugn.
-
דקה daka en minutאנחנו צריכים חמש דקות. Anachnu tzrichim chamesh dakot. Vi behöver fem minuter.
-
בוקר boker en morgonאני אוכל ארוחת בוקר בבוקר. Ani ochel aruchat boker baboker. Jag äter frukost på morgonen.
-
יותר מאוחר yoter me'uchar senareאני אעשה את זה יותר מאוחר. ani e'ese et ze yoter me'uchar. Jag gör det senare.
-
מוקדם mukdam tidigtהיא מתעוררת מוקדם. hi mit'oreret mukdam. Hon vaknar tidigt.
-
מאחר me'acher senהוא מאחר לעיתים קרובות. hu me'acher le'itim krovot. Han är ofta sen.
-
שעה sha'a en timmeהשיעור נמשך שעה אחת. ha-shi'ur nimshach sha'a achat. Lektionen varar i en timme.
-
איך קוראים לך? eich kor'im lecha? Vad heter du?איך קוראים לך? Eych kor'im lecha? Vad heter du?
-
קוראים לי kor'im li jag heterקוראים לי אמילי. kor'im li emili. Jag heter Emily.
-
מאיפה אתה? me-eifo ata? Var kommer du ifrån?מאיפה אתה? me-eifo ata? Var kommer du ifrån?
-
אני מ ani mi... Jag kommer från ...אני מגרמניה. Ani mi-germanya. Jag kommer från Tyskland.
-
איפה אתה גר? eifo ata gar? Var bor duאיפה אתה גר? eifo ata gar? Var bor du?
-
אני גר ב ani gar be- jag bor iאני גר ביפן. Ani gar be-yapan. Jag bor i Japan.
-
אילו שפות אתה מדבר? eilu safot ata medaber? Vilka språk talar du ...?אילו שפות אתה מדבר? Eilu safot ata medaber? Vilka språk talar du?
-
אני מדבר ani medaber Jag talarאני מדבר אנגלית טוב. ani medaber anglit tov. Jag talar engelska bra.
-
מדבר קצת medaber ktzat jag talar liteאני מדבר קצת צרפתית. ani medaber kzat tsarfatit. Jag talar lite franska.
-
איפה נולדת eifo noladta Var är du föddאיפה נולדת? eifo noladta? Var är du född?
-
מה שם המשפחה שלך? ma shem ha-mishpacha shelcha? Vad heter du i efternamn?מה שם המשפחה שלך? ma shem ha-mishpacha shelcha? Vad heter du i efternamn?
-
זאת חברה שלי zot chavera sheli Det här är min vänזאת חברה שלי ליסה. zot chavera sheli lisa. Det här är min vän Lisa.
-
מכין mechin göraאני מכין קפה טוב. ani mechin kafe tov. Jag gör gott kaffe.
-
להשיג lehasig fåהוא קיבל מתנה. hu kibel matana. Han fick en present.
-
יש yesh haלאמה יש מכונית. le-ema yesh mechonit. Emma har en bil.
-
לאכול le'echol ätaהם אוכלים תפוחים. Hem ochlim tapuchim. De äter äpplen.
-
לשתות lishtot drickaאתה שותה קפה? Ata shote kafe? Dricker du kaffe?
-
לישון lishon sovaאני רוצה לישון עכשיו. Ani rotze lishon achshav. Jag vill sova nu.
-
לראות lirot seאתה יכול לראות את הבית? Ata yachol lir'ot et ha-bayit? Kan du se huset?
-
להסתכל lehistakel titta påאדם אוהב להסתכל על תמונות. Adam ohev lehistakel al tmunot. Adam tycker om att titta på bilder.
-
לקרוא likro läsaהתלמיד קורא ספרים. hatalmid kore sfarim. Studenten läser böcker.
-
לפתוח liftoach öppnaהיא פותחת את החלון. Hi potachat et ha'chalon. Hon öppnar fönstret.
-
לסגור lisgor stängaאני סוגר את הדלת. ani soger et ha-delet. Jag stänger dörren.
-
לבוא lavo kommaאתה בא לכאן כל יום. Ata ba le-kan kol yom. Du kommer hit varje dag.
-
בבקשה bevakasha tackבבקשה תפתח את הדלת. bevakasha tiftach et ha-delet. Tack, kan du öppna dörren?
-
תודה toda tackתודה על העזרה שלך. toda al ha-ezra shelcha. Tack för din hjälp.
-
על לא דבר al lo davar Varsågodעל לא דבר. Al lo davar. Varsågod.
-
סליחה slicha ursäktaסליחה, אני צריך עזרה. slicha, ani tzarich ezra. Ursäkta, jag behöver hjälp.
-
מצטער mitzta'er ledsenאני מצטער. ani mitzta'er. Jag är ledsen.
-
תוכל לעזור לי? tuchal la'azor li? Kan du hjälpa mig?סליחה, תוכל לעזור לי? slicha, tuchal la'azor li? Kan du hjälpa mig?
-
לחזור lachzor Kan du upprepa det?אתה יכול בבקשה לחזור על זה? ata yachol bevakasha lachzor al ze? Kan du upprepa det?
-
לאט יותר le'at yoter Skulle du kunna tala långsammare ...?אתה יכול לדבר קצת יותר לאט? ata yachol ledaber ktzat yoter le'at? Skulle du kunna tala långsammare?
-
אפשר לקבל efshar lekabel Kan jag få ...אפשר לקבל מים בבקשה? efshar lekabel mayim bevakasha? Kan jag få vatten, tack?
-
אני אשמח ל ani esmach le... jag skulle vilja haהייתי רוצה עוד קצת תה. hayiti rotze od ktzat te. Jag skulle vilja ha lite mer te.
-
אפשר efshar Får jag ...אפשר לקבל קצת מים? efshar lekabel ktzat mayim? Får jag be om lite vatten?
-
זה בסדר אם ze beseder im går det bra om ...זה בסדר אם אני אשב? ze beseder im ani eshev? Går det bra om jag sätter mig?
-
אפס efes nollאפס קטן מאחד. Efes katan me'echad. Noll är mindre än ett.
-
אחד echad enיש לי תפוח אחד. yesh li tapuach echad. Jag har ett äpple.
-
שניים shnayim tvåיש שני חתולים. Yesh shney chatulim. Det finns två katter.
-
שלושה shlosha treלא, שלוש זה יותר מדי. Lo, shalosh ze yoter midai. Nej, tre är för mycket.
-
ארבעה arba'a fyraתן לי ארבע, בבקשה. Ten li arba, bevakasha. Ge mig fyra, tack.
-
חמש chamesh femיש לי חמישה כלבים. yesh li chamisha klavim. Jag har fem hundar.
-
שש shesh sexהוא בא עם שישה חברים. Hu ba im shisha chaverim. Han kom med sex vänner.
-
שבע sheva sjuאני רץ שבעה קילומטרים. Ani ratz shiv'a kilometrim. Jag springer sju kilometer.
-
שמונה shmona åttaלעכביש יש שמונה רגליים. Le'akavish yesh shmone raglayim. En spindel har åtta ben.
-
תשע tesha nioתשע הוא מספר המזל שלי. Tesha hu mispar ha-mazal sheli. Nio är mitt lyckonummer.
-
עשר eser tioיש לנו עשר אצבעות. Yesh lanu eser etzba'ot. Vi har tio fingrar.
-
ועוד ve'od plusשתיים ועוד שתיים זה ארבע. Shtayim ve'od shtayim ze arba. Två plus två är fyra.
-
לא מבין lo mevin Jag förstår inteאני לא מבין. ani lo mevin. Jag förstår inte.
-
לחזור על זה lachzor al ze Kan du upprepa det ...?אפשר לחזור על זה בבקשה? efshar lachzor al ze bevakasha? Kan du upprepa det, tack?
-
יותר לאט yoter le'at Kan du prata långsammare?יותר לאט בבקשה. Yoter le'at bevakasha. Kan du prata långsammare?
-
מה זאת אומרת? ma zot omeret? Vad betyder detמה זאת אומרת? אני לא מבין. ma zot omeret? ani lo mevin. Vad betyder det?
-
איך אומרים את זה ב eich omrim et ze be... Hur säger man det på ...?איך אומרים את זה בספרדית? eich omrim et ze bisfaradit? Hur säger man det på spanska?
-
איך מאייתים את זה? eich me'aytim et zeh? Hur stavar man ...?איך מאייתים את זה? השם שלי קצת מסובך. eich me'aytim et zeh? hashem sheli ktzat mesubach. Hur stavar man det?
-
לרשום lirshom Kan du skriva ner ...אתה יכול לרשום את זה, בבקשה? ata yachol lirshom et ze, bevakasha? Kan du skriva ner det, tack?
-
להראות lehar'ot Kan du visa mig ...?אתה יכול להראות לי את התמונה? Ata yachol lehar'ot li et hatmuna? Kan du visa mig fotot?
-
אתה מדבר ata medaber talar du ...אתה מדבר אנגלית? ata medaber anglit? Talar du engelska?
-
רק רגע בבקשה rak rega bevakasha Ett ögonblick, tackרק רגע בבקשה. rak rega bevakasha. Ett ögonblick, tack.
-
אני חושב שכן ani choshev she-ken Jag tror detגם אני חושב שכן. gam ani choshev sheken. Jag tror det också.
-
לא יודע lo yode'a Jag vet inteאני לא יודע. ani lo yodea. Jag vet inte.
-
זה ze det härזה הרכב האדום שלי. Ze harechev ha'adom sheli. Det här är min röda bil.
-
ההוא hahu denהכלב ההוא מאוד חברותי. ha-kelev ha-hu me'od chavruti. Den hunden är väldigt vänlig.
-
כאן kan härאני אוהב להיות כאן. Ani ohev lihiyot kan. Jag trivs med att vara här.
-
שם sham därאנחנו נפגשים שם אחרי העבודה. anachnu nifgashim sham acharey ha'avoda. Vi ses där efter jobbet.
Ord 101–200
-
נוסף nosaf en tillהוא רוצה חתיכת עוגה נוספת. Hu rotze chatichat uga nosefet. Han vill ha en till bit tårta.
-
אותו oto sammaאנחנו לובשים את אותה חולצה כחולה. Anachnu lovshim et ota chultza kchula. Vi har på oss samma blå tröja.
-
אלה ele dessaהתפוחים האלה מוכנים לאכילה. ha-tapuchim ha-ele muchanim le-achila. Dessa äpplen är redo att ätas.
-
ההם ha'hem de därהעוגיות ההן נראות טוב מאוד. ha-ugiyot ha-hen nir'ot tov me'od. De där kakorna ser väldigt goda ut.
-
ממש פה mamash po precis härהמפתחות ממש פה. Hamaftekhot mamash po. Nycklarna ligger precis här.
-
שם sham där bortaהנעליים שלי שם. Ha'na'alayim sheli sham. Mina skor står där borta.
-
על גבי al gabei ovanpåהחתול על גבי השולחן. Ha'chatul al gabei ha'shulchan. Katten sitter ovanpå bordet.
-
מתחת ל mitachat le underהכלב מתחת לשולחן. Ha-kelev mitachat la-shulchan. Hunden är under bordet.
-
מה קורה ma kore Hur går det?מה קורה? ma kore? Hur går det?
-
מזמן לא התראינו mizman lo hitra'inu Det var länge sedanמזמן לא התראינו. mizman lo hitra'enu. Det var länge sedan vi sågs.
-
נהנה nehene Vad tycker du om ...?ממה אתה נהנה? mi-ma ata nehene? Vad tycker du om att göra på fritiden?
-
מה קורה? ma kore? Vad gör du ...?מה אתה עושה עכשיו? ma ata ose achshav? Vad gör du nu?
-
שיהיה לך יום נעים she-yi-hi-ye le-cha yom na-im Ha en bra dagשיהיה לך יום נעים, ג'ון! She'yihiye lecha yom na'im, Jon! Ha en bra dag, John!
-
תשמור על עצמך tishmor al atzmecha sköt om digתשמור על עצמך. נתראה מחר. tishmor al atzmecha. nitra'e machar. Sköt om dig. Vi ses imorgon.
-
בהצלחה be'hatzlacha Lycka tillבהצלחה! אני מאמין בך! Behatzlacha! Ani ma'amin becha! Lycka till! Jag tror på dig!
-
מזל טוב mazal tov Grattisכל הכבוד! סיימת את העבודה הקשה. Kol hakavod! Siyamta et ha'avoda hakasha. Grattis! Du har avslutat det hårda arbetet.
-
לחיים L'chaim Skålלחיים! lechaim! Skål!
-
אין בעיה ein be'aya Inga problemאין בעיה, אני יכול לעזור לך. ein be'aya, ani yachol la'azor lecha. Inga problem, jag kan hjälpa dig.
-
אל תדאג al tid'ag oroa dig inteאל תדאג, יהיה בסדר. al tid'ag, yihiye beseder. Oroa dig inte, det kommer att gå bra.
-
נשמע טוב nishm'a tov Det låter braנשמע טוב, תודה! nishma tov, toda! Det låter bra för mig, tack!
-
לדעת lada'at vetaאתה יודע את התשובה עכשיו. ata yodea et ha'tshuva achshav. Du vet svaret nu.
-
שואל sho'el frågaאתה יכול לשאול את אח שלך. Ata yachol lish'ol et ach shelcha. Du kan fråga din bror.
-
לשמוע lishmo'a höraאתה יכול לשמוע את הצליל הזה? ata yachol lishmoa et ha-tzlil ha-ze? Kan du höra det där ljudet?
-
ללמוד lilmod läraלומדים משהו חדש כל יום. lomdim mashehu chadash kol yom. Du lär dig något nytt varje dag.
-
לדבר עם ledaber im prata medאתה אוהב לדבר עם החברים שלך? ata ohev ledaber im hachaverim shelcha? Gillar du att prata med dina vänner?
-
לומר lomar sägaאני רוצה לומר משהו. ani rotze lomar mashehu. Jag vill säga något.
-
לבחור livchor väljaאתה בוחר את הצבע האהוב עליך. Ata bocher et ha-tzeva ha-ahuv aleycha. Du väljer din favoritfärg.
-
לכתוב lichtov skrivaהתלמידים כותבים סיפור. hatalmidim kotvim sipur. Studenterna skriver en berättelse.
-
להתקשר lehitkasher ringaאני הולך להתקשר אליך. ani holech lehitkasher elecha. Jag ska ringa dig.
-
להקשיב le-hakshiv lyssna påאני מקשיב לרדיו. Ani makshiv la-radyo. Jag lyssnar på radio.
-
ללמוד lilmod pluggaאני לומד קשה לכל מבחן. Ani lomed kashe le-chol mivchan. Jag pluggar hårt inför varje prov.
-
לספר lesaper berättaהוא אומר לי את השם שלו. Hu omer li et hashem shelo. Han berättar sitt namn för mig.
-
לפגוש lifgosh träffaאני אפגוש אותך מחר. ani efgosh otcha machar. Jag ska träffa dig imorgon.
-
להצטרף lehitztaref ansluta sigהיא תצטרף לקבוצה שלנו. Hi titztaref la-kvutza she-lanu. Hon ansluter sig till vår grupp.
-
ליהנות lehanot tycka omאנחנו נהנים מהמוזיקה. Anachnu nehenim me-ha-muzika. Vi tycker om musiken.
-
לתאר leta'er beskrivaהילד תיאר את החיה. ha-yeled ti'er et ha-chaya. Pojken beskrev djuret.
-
להסביר lehasbir förklaraהיא תסביר את הבעיה. hi tasbir et ha-be'aya. Hon kommer att förklara problemet.
-
ללמד lelamed lära utאני מלמד את הסטודנטים החדשים. Ani melamed et hastudentim hachadashim. Jag lär ut de nya studenterna.
-
להציג lehatzig presenteraאני אציג את חבר שלי. ani atzig et chaver sheli. Jag ska presentera min vän.
-
לקבל lekabel accepteraהיא מקבלת את המתנה. hi mekabelet et ha-matana. Hon accepterar gåvan.
-
לסרב lesarev vägraהילד מסרב לאוכל. Ha-yeled mesarev la-ochel. Barnet vägrar maten.
-
להבטיח lehavtiach lovaאני מבטיח לעזור לך. ani mavtiach la'azor lach. Jag lovar att hjälpa dig.
-
לדון ladun diskuteraהם דנים בתוכנית החדשה. hem danim batokhnit hachadasha. De diskuterar den nya planen.
-
ליצור קשר litzor kesher kontaktaאני אצור קשר עם הרופא. ani etzor kesher im harofe. Jag ska kontakta läkaren.
-
לצחוק litzchok skrattaהילדים צוחקים בקול רם. hayeladim tzochekim bekol ram. Barnen skrattar högt.
-
לצעוק litz'ok ropaהילד צועק לעזרה. Ha-yeled tzo'ek le-ezra. Pojken ropar på hjälp.
-
ללחוש lilchosh viskaהוא לוחש לי באוזן. hu lochesh li ba'ozen Han viskar i mitt öra.
-
מנופף menafnef vinkaהיא מנופפת לשלום. Hi menafefet leshalom. Hon vinkar hejdå.
-
להנהן lehanhen nickaהאישה מהנהנת בראשה. ha'isha mehanhenet berosha. Kvinnan nickar med huvudet.
-
לחבק lechabek kramaהאמא מחבקת את הילד שלה. ha'ima mechabeket et hayeled shela. Mamman kramar sitt barn.
-
לנשק lenashek pussaהאמא מנשקת את הילד שלה. Ha'ima menasheket et hayeled shela. Mamman pussar sitt barn.
-
להצביע lehatzbi'a pekaהילד מצביע על הכלב. Ha-yeled matzbi'a al ha-kelev. Barnet pekar på hunden.
-
למצמץ lematzmetz blinkaהוא ממצמץ בעיניים שלו מהר. Hu mematzmetz ba'einayim shelo maher. Han blinkar snabbt med ögonen.
-
להזעיף פנים lehaz'if panim rynka pannanהאבא מזעיף פנים אל הבן שלו. ha'aba maz'if panim el haben shelo Pappan rynkar pannan åt sin son.
-
לפהק lefahek gäspaהאיש העייף מפהק. ha'ish ha'ayef mefahek. Den trötta mannen gäspar.
-
לרחרח lerarchre'ach sniffaהכלב מרחרח את האוכל. hakelev merarchre'ach et ha'ochel. Hunden sniffar på maten.
-
טוב tov braהיא אדם טוב. hi adam tov. Hon är en bra person.
-
רע ra dåligהחלב הזה מריח רע. Ha-chalav ha-ze meri'ach ra. Den där mjölken luktar dålig.
-
גדול gadol storהכלב הגדול יכול לקפוץ. hakelev hagadol yachol likfotz. Den stora hunden kan hoppa.
-
קטן katan litenלתינוק יש ידיים קטנות. La'tinok yesh yadayim ktanot. Bebisen har små händer.
-
שגוי shagui felהתשובה שלך שגויה. Ha-tshuva shelcha shguya. Ditt svar är fel.
-
קל kal lättבעיית המתמטיקה הזאת קלה. be'ayat ha'matematika ha'zot kala. Det här mattetalet är lätt.
-
קשה kashe svårהמבחן ההוא היה קשה. ha-mivchan ha-hu haya kashe. Det provet var svårt.
-
מהר maher fortמכוניות נוסעות מהר מאוד. Mchoniyot nos'ot maher me'od. Bilar kör väldigt fort.
-
איטי iti långsamהצב איטי מאוד. ha-tzav iti me'od. Sköldpaddan är väldigt långsam.
-
חדש chadash nyזאת מכונית חדשה. zot mechonit chadasha. Det här är en ny bil.
-
אמיתי amiti sannהסיפור הזה אמיתי? hasipur haze amiti? Är den här historien sann?
-
שקרי shikri falskהתשובה שגויה. Hatshuva shguya. Svaret är falskt.
-
אני רוצה ani rotze jag villאני רוצה לאכול פיצה. ani rotze le'echol pitza. Jag vill äta pizza.
-
צריך tzarich jag behöverאני צריך להתקשר אליה. Ani tzarich lehitkasher eleha. Jag behöver ringa henne.
-
הולך holech jag skaאני הולך לאכול בקרוב. Ani holech le'echol bekarov. Jag ska äta snart.
-
הייתי רוצה hayiti rotze jag skulle vilja ...הייתי רוצה לשחק טניס. hayiti rotze lesachek tenis. Jag skulle vilja spela tennis.
-
חייב chayav jag måsteאני חייב ללכת עכשיו. ani chayav lalechet achshav. Jag måste gå nu.
-
אפשר efshar får jag ...אפשר מים, בבקשה? Efshar mayim, bevakasha? Får jag be om vatten, tack?
-
לעזור la'azor hjälp mig med ...בבקשה תעזור לי עם התיק הזה. Bevakasha ta'azor li im hatik haze. Kan du hjälpa mig med den här väskan?
-
תראה לי איך tarei li eich visa mig hur man ...תראה לי איך לעשות את זה. tarei li eich la'asot et ze. Visa mig hur man gör det här.
-
לא יכול lo yakhol jag kan inte ... just nuאני לא יכול לעזור כרגע. Ani lo yakhol la'azor karega. Jag kan inte hjälpa till just nu.
-
לנסות lenasot jag försöker att ...אני מנסה לישון עכשיו. ani menase lishon achshav. Jag försöker att sova nu.
-
אפשר efshar Går det att ...אפשר לשחות כאן? efshar lis'chot kan? Går det att simma här?
-
איפה אני יכול eifo ani yakhol Var kan jag ...איפה אני יכול לאכול ארוחת צהריים? Eifo ani yachol le'echol aruchat tzohorayim? Var kan jag äta lunch?
-
יום שני yom sheni måndagיום שני הוא היום הראשון. yom sheni hu hayom harishon. Måndag är den första dagen.
-
יום שלישי yom shlishi tisdagיום שלישי זה תמיד כיף. yom shlishi ze tamid keif. Tisdag är alltid rolig.
-
יום רביעי yom revi'i onsdagהיא הולכת הביתה ביום רביעי. hi holechet habayta beyom revi'i. Hon åker hem på onsdag.
-
יום חמישי yom chamishi torsdagהוא בא ביום חמישי. hu ba beyom chamishi. Han kommer på torsdag.
-
יום שישי yom shishi fredagיום שישי הוא היום הכי טוב. yom shishi hu hayom hachi tov. Fredag är den bästa dagen.
-
שבת shabbat lördagאני יוצא בשבת. ani yotze beshabbat. Jag åker på lördag.
-
יום ראשון yom rishon söndagאני אנוח ביום ראשון. ani anuach beyom rishon. Jag ska vila på söndag.
-
יום חול yom chol en vardagהיא עובדת כל בוקר של יום חול. hi ovedet kol boker shel yom chol. Hon jobbar varje vardagsmorgon.
-
סוף שבוע sof shavua en helgמי לא אוהב את סוף השבוע? mi lo ohev et sof ha'shavua? Vem tycker inte om helgen?
-
יומי yomi dagligenאנחנו קוראים את העיתון מדי יום. anachnu kor'im et ha'iton midey yom. Vi läser tidningen dagligen.
-
מדי שבוע midei shavu'a varje veckaאני בדרך כלל צופה בחדשות מדי שבוע. Ani bederech klal tzofeh bachadashot midey shavua. Jag brukar titta på nyheterna varje vecka.
-
חודשי chodshi månadsvisהם משלמים את המחיר החודשי. Hem meshalmim et ha-mechir ha-chodshi. De betalar det månadsvisa priset.
-
יום yom en dagחיכינו יום אחד. chikinu yom echad. Vi väntade i en dag.
-
לילה laila en nattאנחנו ישנים בלילה. anachnu yeshenim balaila. Vi sover på natten.
-
שבוע shavu'a en veckaנשארנו למשך שבוע אחד. nish'arnu lemeshekh shavu'a echad. Vi stannade i en vecka.
-
חודש chodesh en månadהוא עבד במשך חודש אחד. hu avad bemeshech chodesh echad. Han arbetade i en månad.
-
שנה shana ett årחיכינו במשך שנה אחת. chikinu bemeshech shana achat. Vi väntade i ett år.
-
זמן zman en tidאנחנו צריכים עוד זמן. anachnu tzrichim od zman. Vi behöver mer tid.
-
רגע rega ett ögonblickהוא חיכה רגע. Hu chika rega. Han väntade ett ögonblick.
-
עתיד atid en framtidאני חושב על העתיד. ani choshev al ha'atid. Jag tänker på framtiden.
Ord 201–300
-
בשעה besha'a klockan ...אני מתעורר בשעה שבע. Ani mit'orer besha'a sheva. Jag vaknar klockan sju.
-
חצות chatzot midnattאנחנו נצא בחצות. anachnu netze be-chatzot. Vi kommer att åka vid midnatt.
-
צהריים tzohorayim en middagהשמש חמה בצהריים. Hashemesh chama batzohorayim. Solen är varm vid middag.
-
הלילה halaila i kvällהאורחים יגיעו הלילה. ha'orchim yagi'u halaila. Gästerna kommer i kväll.
-
לעזור la'azor hjälpעזרה! אני בצרה. ezra! ani betzara. Hjälp! Jag är i knipa.
-
סכנה sakana en faraאנחנו בסכנה! anachnu besakana! Vi är i fara!
-
משטרה mishtara en polisתתקשר למשטרה! Titkasher lamishtara! Ring polisen!
-
רופא rofe en läkareאני צריך רופא! ani tsarich rofe! Jag behöver en läkare!
-
אמבולנס ambulans en ambulansתזמין אמבולנס! tazmin ambulans! Ring efter en ambulans!
-
כבאי kaba'i en brandmanהכבאים הם גיבורים. hakaba'im hem giborim. Brandmännen är hjältar.
-
תאונה te'una en olyckaהייתה לי תאונה. hayta li te'una. Jag var med om en olycka.
-
להגן lehagen skyddaהמשטרה מגינה עלינו. hamishtara megina aleinu. Polisen skyddar oss.
-
להזהיר lehazhir varnaאני צריך להזהיר אותם! Ani tsarich lehazhir otam! Jag måste varna dem!
-
אזעקה az'aka ett alarmהאזעקה פעלה! ha'az'aka pa'ala! Alarmet gick igång!
-
אש esh en brandיש שריפה! yesh srefa! Det är en brand!
-
עשן ashan rökעשן יוצא מהבניין! Ashan yotze mehabinyan! Rök kommer ut ur byggnaden!
-
עבד כ avad ke arbeta somהם עובדים בתור אחים בבית חולים. hem ovdim betor achim be-veit cholim. De arbetar som sjuksköterskor på sjukhuset.
-
לקנות liknot köpaאפשר לקנות כאן פירות. Efshar liknot kan peirot. Du kan köpa frukt här.
-
לשלם leshalem betalaאתה חייב לשלם על זה. Ata chayav leshalem al ze. Du måste betala för det här.
-
למכור limkor säljaהם מוכרים כאן פירות טריים. hem mochrim kan peirot triyim. De säljer färsk frukt här.
-
לשים lasim läggaהוא שם את הספר על השולחן. Hu sam et ha-sefer al ha-shulchan. Han lägger boken på bordet.
-
לשבת lashevet sittaאמה יושבת על הכיסא הזה. Emma yoshevet al hakise haze. Emma sitter i den stolen.
-
לעמוד la'amod ståאני עומד ליד הדלת. Ani omed leyad hadelet. Jag står vid dörren.
-
לשחות lishchot simmaהם יכולים לשחות מהר. Hem yecholim lishkhot maher. De kan simma snabbt.
-
לנהוג linhog köraאתה צריך לנהוג בזהירות. ata tsarich linhog bizhirut. Du behöver köra försiktigt.
-
תוכנית tochnit planeraהם מתכננים לבקר בקרוב. Hem metachnenim levaker bekarov. De planerar att besöka oss snart.
-
לסיים lesayem göra klartהוא יכול לסיים את שיעורי הבית אחר כך. Hu yachol lesayem et shi'urey ha'bayit achar kach. Han kan göra klart läxan senare.
-
לתת latet geאני נותן מתנות לחברים. ani noten matanot lechaverim. Jag ger presenter till vänner.
-
אחת עשרה achat esre elvaאני תמיד מקבל אחת עשרה חתיכות. Ani tamid mekabel achat esre chatichot. Jag får alltid elva stycken.
-
שתים עשרה shtem esre tolvיש שתיים עשרה ביצים בקרטון. Yesh shtem esre beitzim bekarton. Det finns tolv ägg i en kartong.
-
שלוש עשרה shlosh esre trettonהמספר שלוש עשרה מביא מזל רע. hamispar shalosh esre mevi mazal ra. Siffran tretton anses vara otursbringande.
-
ארבעה-עשר arba'a-asar fjortonבדירה יש ארבע עשרה קומות. badira yesh arba esre komot. Lägenhetshuset har fjorton våningar.
-
חמישה עשר chamisha asar femtonאני פותח את הספר בעמוד חמש עשרה. Ani poteach et ha-sefer be-amud chamesh esre. Jag öppnar boken på sidan femton.
-
שש-עשרה shesh-esre sextonזה שש-עשרה פעמים יותר! ze shesh-esre pe'amim yoter! Det är sexton gånger mer!
-
שבע-עשרה shva-esre sjuttonיש לנו שבעה-עשר עפרונות. yesh lanu shiv'a-asar efronot. Vi har sjutton pennor.
-
שמונה עשרה shmone esre artonהגובה שלו הוא שמונה עשר מטרים. ha-gova shelo hu shmona asar metrim. Den är arton meter hög.
-
תשע-עשרה tsha-esre nittonתשע-עשרה זה המספר האהוב עליי. Tesha-esre ze ha-mispar ha-ahuv alay. Nitton är mitt favoritnummer.
-
עשרים esrim tjugoהיא צריכה עשרים תפוחים קטנים. hi tzricha esrim tapuchim ktanim. Hon behöver tjugo små äpplen.
-
שלושים shloshim trettioהוא בן שלושים. Hu ben shloshim. Han är trettio år gammal.
-
מאה me'ah hundraהוא ספר עד מאה. Hu safar ad mea. Han räknade till hundra.
-
ארבעים arba'im fyrtioיש לה ארבעים עפרונות בסך הכל. yesh la arba'im efronot besach hakol. Hon har fyrtio pennor totalt.
-
חמישים chamishim femtioיש לו חמישים דולר. Yesh lo chamishim dolar. Han har femtio dollar.
-
שישים shishim sextioג'ון בן שישים. John ben shishim. John är sextio år gammal.
-
שבעים shiv'im sjuttioסבא שלי בן שבעים. Saba sheli ben shiv'im. Min morfar är sjuttio år gammal.
-
שמונים shmonim åttioיש לי שמונים גרם סוכר. yesh li shmonim gram sukar. Jag har åttio gram socker.
-
תשעים tish'im nittioיש לו תשעים ספרים לקרוא. Yesh lo tish'im sfarim likro. Han har nittio böcker att läsa.
-
אלף elef tusenאלף זה מספר גדול. elef ze mispar gadol. Ett tusen är ett stort tal.
-
מיליון milyon miljonהמכונית הזאת עולה מיליון דולר. ha-mechonit ha-zot ola milyon dolar. Den där bilen kostar en miljon dollar.
-
חצי chetzi halvהוא אכל חצי מהפיצה. hu achal chetzi me-ha-pitza. Han åt upp halva pizzan.
-
רבע reva en fjärdedelנשאר רק רבע מהם. nish'ar rak reva mehem. Det finns bara en fjärdedel kvar av dem.
-
תריסר treisar ett dussinאני קונה תריסר ביצים בחנות. Ani kone trisar beitzim ba-chanut. Jag köper ett dussin ägg i affären.
-
זוג zug ett parזוג הנעליים הזה נקי. zug ha-na'alayim ha-ze naki. Det där paret skor är rent.
-
ראשון rishon förstaהוא זכה במקום הראשון בקלות. Hu zacha bamakom harishon bekalut. Han kom på första plats utan problem.
-
שני sheni andraזאת הפעם השנייה שלי פה. Zot ha'pa'am ha'shniya sheli po. Det här är min andra gång här.
-
שלישי shlishi tredjeהם סיימו במקום השלישי. hem siymu bamakom hashlishi. De slutade på tredje plats.
-
רביעי revi'i fjärdeאני רביעי בתור. ani revi'i bator. Jag är fjärde i kön.
-
חמישי chamishi femteהיא בשורה החמישית. Hi ba-shura ha-chamishit. Hon sitter på femte raden.
-
שישי shishi sjätteהוא האדם השישי. Hu ha'adam hashishi. Han är den sjätte personen.
-
שביעי shvi'i sjundeהם גרים בקומה השביעית. Hem garim bakoma hashvi'it. De bor på sjunde våningen.
-
שמיני shmini åttondeזה התפוח השמיני. ze ha-tapuach ha-shmini. Det här är det åttonde äpplet.
-
תשיעי tshi'i niondeהיום התשיעי הוא חג. ha-yom ha-tshi'i hu chag. Den nionde dagen är en helgdag.
-
עשירי asiri tiondeהיא במקום העשירי. Hi bamakom ha'ashiri. Hon är på tionde plats.
-
אחד עשר achad asar elfteהם חוגגים את יום הנישואים האחד עשר שלהם. Hem chogegim et yom ha'nisu'im ha'achad asar shelahem. De firar sin elfte bröllopsdag.
-
שנים עשר shneim asar tolfteזה החודש השנים עשר. ze hachodesh hashneym asar. Det är den tolfte månaden.
-
תמיד tamid alltidאני תמיד שותה קפה בבוקר. Ani tamid shote cafe baboker. Jag dricker alltid kaffe på morgonen.
-
בדרך כלל be-derech klal vanligtvisהוא בדרך כלל אוכל ארוחת צהריים בצהריים. hu bederech klal ochel aruchat tsohorayim batsohorayim. Han äter vanligtvis lunch vid tolv.
-
לעיתים קרובות le'itim krovot oftaאנשים אוכלים כאן פיצה לעיתים קרובות. Anashim ochlim kan pitza le'itim krovot. Folk äter ofta pizza här.
-
לפעמים lif'amim iblandהיא לפעמים הולכת לספרייה. hi lif'amim holechet la-sifriya. Hon går ibland till biblioteket.
-
לעיתים רחוקות le'itim rechokot sällanאני אוכל מזון מהיר לעיתים רחוקות. Ani ochel mazon mahir le'itim rechokot. Jag äter sällan snabbmat.
-
אף פעם af pa'am aldrigהם אף פעם לא הולכים לחנות הזאת. Hem af pa'am lo holchim la-chanut ha-zot. De går aldrig till den butiken.
-
כל יום kol yom varje dagאנחנו אוכלים שוקולד כל יום. anachnu ochlim shokolad kol yom. Vi äter choklad varje dag.
-
כל שבוע kol shavua varje veckaהיא שוחה כל שבוע. hi socha kol shavua. Hon simmar varje vecka.
-
סופי שבוע sofei shavua på helgernaאני נח בסופי שבוע בבית. Ani nach besofey shavua babayit. Jag kopplar av på helgerna hemma.
-
בבוקר baboker på morgonenאנשים אוכלים ארוחת בוקר בבוקר. anashim ochlim aruchat boker baboker. Folk äter frukost på morgonen.
-
בלילה ba-laila på nattenהם ישנים בלילה במיטות שלהם. hem yeshenim balaila bamitot shelahem. De sover på natten i sina sängar.
-
אחרי העבודה acharei ha'avoda efter jobbetהוא נח אחרי העבודה כל יום. hu nach acharei ha'avoda kol yom. Han kopplar av efter jobbet varje dag.
-
פעם ב- pa'am be- en gång i ...אני הולך פעם בשבוע. ani holech pa'am be-shavua. Jag går en gång i veckan.
-
פעמיים ב- pa'amayim be- två gånger i ...אבא שלי מבקר פעמיים בשבוע. Aba sheli mevaker pa'amayim bashavua. Min pappa hälsar på två gånger i veckan.
-
יום כן, יום לא yom ken, yom lo varannanהם מבקרים כל שבוע שני. hem mevakrim kol shavua sheni. De hälsar på varannan vecka.
-
לפחות lefachot åtminstoneהוא אוכל לפחות תפוח אחד ביום. hu ochel lefachot tapuach echad bayom. Han äter åtminstone ett äpple varje dag.
-
לכל היותר lechol hayoter högstאני אקנה שניים לכל היותר. ani ekne shnayim lechol hayoter. Jag kommer att köpa högst två stycken.
-
יותר מ- yoter mi- mer änזה יותר ממספיק אוכל. Ze yoter mimaspiq okhel. Det här är mer än tillräckligt med mat.
-
פחות מ- pachot mi- mindre änקיבלת פחות מהפעם הקודמת. kibalta pachot me-ha-pa'am ha-kodemet. Du fick mindre än förra gången.
-
קצת ktzat liteהוא צריך קצת עזרה. Hu tzarich ktzat ezra. Han behöver lite hjälp.
-
קצת ktzat liteהיא אכלה קצת עוגה. Hi achla ktzat uga. Hon åt lite tårta.
-
הרבה harbe mycketאני לומד הרבה. ani lomed harbe. Jag studerar mycket.
-
יותר מדי yoter midai för mycketהם אכלו יותר מדי עוגה. hem achlu yoter midai uga. De åt för mycket tårta.
-
לא מספיק lo maspik inte tillräckligtהכמות הזאת לא מספיקה. Ha-kamut ha-zot lo maspika. Den här mängden är inte tillräckligt.
-
לפני lifnei sedanהגעתי לפני יומיים. Higati lifnei yomayim. Jag kom för två dagar sedan.
-
בקרוב be-karov snartחבר שלי יגיע בקרוב. chaver sheli yagi'a be-karov. Min vän kommer snart.
-
עדיין adayin fortfarandeאני עדיין רעב. ani adayin ra'ev. Jag är fortfarande hungrig.
-
אי פעם ei pa'am någonsinראית אי פעם את האוקיינוס? Ra'ita ei pa'am et ha-okeanos? Har du någonsin sett havet?
-
עדיין adayin änחבר שלי עדיין לא הגיע. Chaver sheli adayin lo higi'a. Min vän har inte kommit än.
-
מיד miyad omedelbartאני צריך עזרה מיד. ani tzarich ezra miyad. Jag behöver hjälp omedelbart.
-
אולי ulay kanskeאולי היא תבוא יותר מאוחר. ulay hi tavo yoter me'uchar. Kanske kommer hon senare.
-
מתישהו matay-she-hu någon gångאנחנו ניפגש מתישהו. anachnu nipagesh matay-she-hu. Vi kommer att ses någon gång.
-
בכל עת be-chol et när som helstאתה יכול לבקר אותנו בכל עת. ata yachol levaker otanu be-chol et. Du kan hälsa på oss när som helst.
-
לפני lifnei innanעזבנו לפני הסערה. Azavnu lifnei ha-se'ara. Vi gick innan stormen.
-
אחרי acharei efterאנחנו נצא אחרי הארוחה. anachnu netze acharei ha-arucha. Vi går efter måltiden.
-
כיום kayom numeraאנשים מטיילים יותר כיום. Anashim metaylim yoter kayom. Folk reser mer numera.
Ord 301–400
-
ינואר yanuar januariינואר הוא החודש הראשון. yanuar hu hachodesh harishon. Januari är årets första månad.
-
פברואר fivru'ar februariפברואר הוא בדרך כלל חודש קצר. februar hu bederech klal chodesh katzar. Februari är oftast en kort månad.
-
מרץ merts marsאני בדרך כלל מבקר אותם במרץ. ani bederech klal mevaker otam bemerts. Jag brukar hälsa på dem i mars.
-
אפריל april aprilמשחק הכדורסל הוא באפריל. mischak hakadursal hu be'april. Basketmatchen är i april.
-
מאי mai majמבחן הגמר שלי הוא במאי. mivchan hagmar sheli hu bemay. Min slutexamen är i maj.
-
יוני yuni juniאני אדע את התשובה עד יוני. Ani eda et ha'tshuva ad Yuni. Jag kommer att veta svaret till juni.
-
יולי yuli juliיולי הוא בדרך כלל חודש חם מאוד. yuli hu bederech klal chodesh cham me'od. Juli är oftast en väldigt varm månad.
-
אוגוסט ogust augustiאנחנו יכולים להיפגש שוב באוגוסט? Anachnu yecholim lehipagesh shuv be'Ogust? Kan vi ses igen i augusti?
-
ספטמבר september septemberהחופשה שלי בספטמבר. ha'chufsha sheli be'september. Min semester är i september.
-
אוקטובר oktober oktoberיום ההולדת שלך באוקטובר? yom ha'huledet shelcha be'oktover? Är din födelsedag i oktober?
-
נובמבר november novemberלמה יורד גשם בנובמבר? lama yored geshem b'november? Varför regnar det i november?
-
דצמבר detzember decemberדצמבר הוא החודש האחרון. Detsember hu hachodesh ha'acharon. December är årets sista månad.
-
מעל me'al överהחתול קופץ מעל הקופסה. Hachatul kofetz me'al hakufsa. Katten hoppar över lådan.
-
מתחת mitachat underהם גרים מתחת לעץ גדול. Hem garim mitachat le'etz gadol. De bor under ett stort träd.
-
דרך derech genomהוא הולך דרך הדלת. hu holech derech ha'delet. Han går genom dörren.
-
לאורך le'orech längsאנחנו הולכים לאורך החוף. anachnu holchim le'orech hachof. Vi går längs stranden.
-
סביב saviv runtאנשים הולכים סביב הפארק. Anashim holchim sviv ha-park. Folk går runt parken.
-
מעבר ל me'ever le överאני הולך מעבר לכביש. ani holech me'ever la-kvish. Jag går över gatan.
-
לתוך le-toch in iהוא הולך לאט לתוך החדר. Hu holech le'at letoch hacheder. Han går långsamt in i rummet.
-
מתוך mitoch ut urהילד רץ מתוך בית הספר. hayeled ratz mitokh bet hasefer. Barnet springer ut ur skolan.
-
למעלה lemala uppהיא מסתכלת למעלה על העננים. hi mistakelet lemala al ha'ananim. Hon tittar upp på molnen.
-
למטה lemata nerהכלב שם את הכדור למטה. ha-kelev sam et ha-kadur lemata. Hunden la ner bollen.
-
בקומה העליונה bakoma ha'elyona uppför trappanאני הולך לישון בקומה העליונה. Ani holech lishon bakoma ha'elyona. Jag går uppför trappan för att lägga mig.
-
בקומה התחתונה bakoma hatahtona nereאני שומע רעשים בקומה התחתונה. Ani shomea ra'ashim bakoma hatahtona. Jag hör ljud nere.
-
להביא lehavi ta medהם מביאים אוכל למסיבה. hem mevi'im ochel la-mesiba. De tar med mat till festen.
-
לקחת lakachat taאתה תמיד לוקח את העט שלי. ata tamid lokeach et ha'et sheli. Du tar alltid min penna.
-
לסחוב lis-chov bäraהוא יכול לסחוב את הקופסה. hu yachol lis'chov et ha'kufsa. Han kan bära lådan.
-
להרים leharim hämtaאתה יכול לאסוף את החבילה? Ata yachol leesof et ha-chavila? Kan du hämta paketet?
-
להפיל lehapil tappaאם אני אפיל את הטלפון, הוא יישבר. im ani apil et hatelefon, hu yishaver. Om jag tappar telefonen kommer den att gå sönder.
-
להעביר leha'avir skickaאתה יכול להעביר לי את המלח? ata yachol leha'avir li et hamelach? Kan du skicka mig saltet?
-
להניח lehaniach lägga nerהנחנו את תיקי הגב שלנו. hinachnu et tikei ha-gav shelanu. Vi lade ner våra ryggsäckar.
-
לאחסן le'achsen stoppa undanשמתי במקום את הצעצועים שלי. samti bamakom et hatza'atzu'im sheli. Jag stoppade undan mina leksaker.
-
להוציא lehotzi ta utהיא תוציא את הזבל. hi totzi et ha-zevel. Hon ska ta ut soporna.
-
לנתק lenatek hänga uppהם תולים את המעילים שלהם. hem tolim et hame'ilim shelahem. De hänger upp sina jackor.
-
להדליק lehadlik sätta påאתה מדליק את האור. Ata madlik et ha-or. Du sätter på lampan.
-
לכבות lechabot stänga avמישהו יכול לכבות את הרדיו? Mishehu yakhol lekavot et ha-radyo? Kan någon stänga av radion?
-
לקפוץ likpotz hoppaהחתול קופץ מעל החומה. hachatul kofetz me'al hachoma. Katten hoppar över muren.
-
לזרוק lizrok kastaהילד זורק את האבן. hayeled zorek et ha'even. Pojken kastar stenen.
-
לתפוס litpos fångaהוא תופס את הכדור. hu tofes et hakadur. Han fångar bollen.
-
לרכוב lirkov ridaהילד רוכב על סוס. Ha-yeled rochev al sus. Pojken rider en häst.
-
לעוף la'uf flygaהציפורים עפות בשמיים. hatziporim afot bashamayim. Fåglarna flyger på himlen.
-
זוחל zochal krypaהתינוק זוחל על הרצפה. Hatinok zochal al haritzpa. Bebisen kryper på golvet.
-
לדלג ledaleg hoppa överהיא דילגה על העמוד הראשון. Hi dilga al ha'amud harishon. Hon hoppade över den första sidan.
-
לבעוט liv'ot sparkaהילד בועט בכדור. Ha-yeled bo'et ba-kadur. Barnet sparkar bollen.
-
לקפוץ likpotz studsaהכדור קופץ על הרצפה. hakadur kofetz al haritzpa. Bollen studsar mot marken.
-
לטפס letapes klättraהחתול מטפס על העץ. hachatul metapes al ha'etz. Katten klättrar upp i trädet.
-
לצלול litzlol dykaהילד צולל לתוך המים. ha-yeled tzolel le-toch ha-mayim. Pojken dyker ner i vattnet.
-
להחליק le-hachlik glidaהקופסה מחליקה על הרצפה. Ha-kufsa machlika al ha-ritzpa. Lådan glider på golvet.
-
צבט tzavat nypaהוא צבט אותי ביד. hu tzavat oti bayad. Han nöp mig i armen.
-
ללחוץ lilchotz kramaהיא לוחצת לי את היד. Hi lochatzet li et ha-yad. Hon kramar min hand.
-
דחף ladchof pettaהילד דחף לי אצבע לזרוע. Ha-yeled dachaf li etzba la-zroa. Barnet pettade mig på armen.
-
ללטף lelatef klappaהילד מלטף את הכלב. ha-yeled melatef et ha-kelev Pojken klappar hunden.
-
לשפשף leshafshaf gnidaאני משפשף את העיניים העייפות שלי. ani meshafshaf et ha'einayim ha'ayefot sheli Jag gnider mina trötta ögon.
-
לסובב lesovev vridaהאיש מסובב את החבל. Ha'ish mesovev et hachevbel. Mannen vrider repet.
-
לנענע lena'ane'a skakaהתינוק מנענע את הצעצוע. hatinok mena'ane'a et hatza'atzu'a. Bebisen skakar leksaken.
-
לקפל lekapel vikaאני מקפל את הנייר. ani mekapel et haniyar. Jag viker pappret.
-
ללחוץ lilchotz tryckaהיא לוחצת על הכפתור האדום. Hi lochatzat al hakaftor ha'adom. Hon trycker på den röda knappen.
-
לחבר lechaber fästaהוא יחבר את החבל. hu yechaber et hachevbel. Han kommer att fästa repet.
-
למשוך limshoch draהאיש מושך את החבל הכבד. ha'ish moshech et hachevel hakaved. Mannen drar i det tunga repet.
-
לארוז le'eroz packaאני אורז את התיק שלי. ani orez et hatik sheli Jag packar min väska.
-
איפה ה...? eifo ha...? Var är ...איפה המלון? Eifo hamalon? Var är hotellet?
-
יש ... בקרבת מקום? yesh ... bi-kravat makom? Finns det en ... i närhetenיש בנק בקרבת מקום? Yesh bank be'kirvat makom? Finns det en bank i närheten?
-
איך מגיעים ל eich magi'im le... Hur tar jag mig till ...איך מגיעים לבית הספר? eich magi'im le-veit ha-sefer? Hur tar jag mig till skolan?
-
איזה אוטובוס מגיע ל...? eize otobus magi'a le...? Vilken buss går till ...?איזה אוטובוס מגיע לעיר? eize otobus magi'a la'ir? Vilken buss går till centrum?
-
איזה קו מגיע ל...? eize kav magi'a le...? Vilken linje går till ...?איזה קו מגיע למוזיאון? Eize kav magi'a lamuze'on? Vilken linje går till museet?
-
כמה זמן זה לוקח? kama zman ze loke'ach? hur lång tid tar detמעניין כמה זמן זה לוקח. me'anyen kama zman ze lokeach. Jag undrar hur lång tid det tar.
-
כמה זה רחוק? kama ze rachok? Hur långt är det ...?כמה זה רחוק? kama ze rachok? Hur långt är det till stationen?
-
להראות lehar'ot Kan du visa mig på kartan?אתה יכול להראות לי על המפה? ata yakhol lehar'ot li al hamapa? Kan du visa mig på kartan?
-
מחפש mechapes letar efterהם מחפשים שירותים. Hem mechap'sim sherutim. De letar efter en toalett.
-
הכי קרוב hachi karov närmasteהחנות הכי קרובה נמצאת שם למטה. Hachanut hachi krova nimtzet sham lemata. Den närmaste butiken ligger där nere.
-
מגיע ל magi'a le Går den här till ...?זה מגיע למסעדה? Ze magia la-mis'ada? Går den här till restaurangen?
-
איזו תחנה eizo tachana Vilken hållplats för ...?איזו תחנה למרכז העיר? Eizo tachana le-merkaz ha-ir? Vilken hållplats för centrum?
-
תחנה tachana en stationהם מחכים בתחנת הרכבת. Hem mechakim betachanat harakevet. De väntar vid tågstationen.
-
תחנת אוטובוס tachanat otobus en busshållplatsתחנת האוטובוס קרובה. tachanat ha'otobus krova. Busshållplatsen ligger i närheten.
-
תחנת רכבת תחתית tachanat rakevet tachtit en tunnelbanestationתחנת הרכבת התחתית הזאת עמוסה מאוד. tachanat ha-rakevet ha-tachtit ha-zot amusa me'od. Den här tunnelbanestationen är väldigt full med folk.
-
מלון malon ett hotellאפשר להזמין מלון באינטרנט. efshar lehazmin malon ba'internet. Du kan boka ett hotell online.
-
בית מרקחת Beit Merkachat ett apotekמארק עובד בבית המרקחת. Mark oved b'veit ha-mirkachat. Mark jobbar på apoteket.
-
בנק bank en bankהוא הולך לבנק. hu holech la-bank. Han går till banken.
-
שירותים sherutim en toalettאלה שירותים נקיים. ele sherutim neki'im. Det här är en ren toalett.
-
סופרמרקט supermarket en mataffärאנחנו קונים אוכל בסופרמרקט. Anachnu konim ochel basupermarket. Vi köper mat i mataffären.
-
מסעדה mis'ada en restaurangהם מאוד אוהבים את המסעדה הזאת. Hem me'od ohavim et ha-mis'ada ha-zot. De gillar den restaurangen jättemycket.
-
בית קפה beit kafe ett kaféג'יין עובדת בבית הקפה. Jane ovedet be-veit ha-kafe. Jane jobbar på kaféet.
-
פארק park en parkהיא אוהבת את הפארק הירוק. hi ohevet et ha-park ha-yarok. Hon tycker om den gröna parken.
-
בית חולים beit cholim ett sjukhusבית חולים עוזר לאנשים חולים. beit cholim ozer le'anashim cholim. Ett sjukhus hjälper sjuka människor.
-
נמל תעופה nemal te'ufa en flygplatsהגענו לנמל התעופה. Higanu lenemal hate'ufa. Vi anlände till flygplatsen.
-
אצטדיון itztadyon en stadionהלכנו לאצטדיון. Halachnu la-itztadyon. Vi gick till stadion.
-
מפעל mif'al en fabrikהמפעל הזה מייצר בגדים. ha-mif'al ha-ze meyatzer bgadim. Den här fabriken tillverkar kläder.
-
אוניברסיטה universita ett universitetהיא לומדת באוניברסיטה. Hi lomedet ba'universita. Hon studerar på universitetet.
-
מכללה michlala en högskolaהיא לומדת במכללה. Hi lomedet bamichlala. Hon studerar på högskolan.
-
מועדון mo'adon en klubbהצטרפנו למועדון הספורט. Hitzatrafnu la-mo'adon ha-sport. Vi gick med i sportklubben.
-
כלא keleh ett fängelseהפושע ברח מהכלא. Haposhea barach mehakeleh. Brottslingen rymde från fängelset.
-
מגדל migdal ett tornאני רואה את המגדל הגבוה. ani ro'e et hamigdal hagavo'a. Jag ser det höga tornet.
-
קניון kanyon ett köpcentrumקניתי נעליים בקניון. Kaniti na'alayim bakanyon. Jag köpte skor på köpcentrumet.
-
עירייה iriyah ett stadshusנפגשנו בעירייה. nifgashnu ba'iriyah. Vi träffades vid stadshuset.
-
תחנת משטרה tachanat mishtara en polisstationאני רואה את תחנת המשטרה. ani ro'e et tachanat hamishtara. Jag ser polisstationen.
-
תחנת כיבוי tachanat kibuy en brandstationאני גר קרוב לתחנת הכיבוי. ani gar karov le-tachanat ha-kibuy. Jag bor nära brandstationen.
-
פנה שמאלה pne smola sväng vänsterפנה שמאלה כאן. Pne smola kan. Sväng vänster här.
-
פנה ימינה pne yamina sväng högerפנה ימינה בצומת. Pne yamina batsomet. Sväng höger vid korsningen.
-
סע ישר sa yashar gå rakt framלך ישר לבית הספר. lech yashar le-beit ha-sefer. Gå rakt fram till skolan.
-
קרוב karov Det är näraזה קרוב. ze karov. Det är nära.
Ord 401–500
-
רחוק rachok Det är långtזה רחוק. ze rachok. Det är långt.
-
מעבר לרחוב me'ever larechov tvärs över gatanהוא גר מעבר לרחוב. Hu gar me'ever larachov. Han bor tvärs över gatan.
-
בפינה ba-pina vid hörnetהיא מחכה בפינה. hi mechaka ba-pina. Hon väntar vid hörnet.
-
ברמזור ba-ramzor vid trafikljusetעצרנו ברמזור. atsarnu ba-ramzor. Vi stannade vid trafikljuset.
-
צומת tzomet i korsningenהבר נמצא בצומת. Ha-bar nimtza ba-tzomet. Baren ligger i korsningen.
-
מעבר חצייה ma'avar chatziya ett övergångsställeמעבר החצייה ההוא מאוד בטוח. ma'avar ha'chatziya ha'hu me'od batuach. Det där övergångsstället är väldigt säkert.
-
מרחק של רחוב אחד merchak shel rechov echad ett kvarter bortהמוזיאון נמצא במרחק של רחוב אחד. hamuze'on nimtza bemerchak shel rechov echad. Museet ligger ett kvarter bort.
-
לעקוב la'akov följ skyltarnaעקוב אחרי השלטים למקום מבטחים. akov acharei hashlatim le'makom mivtachim. Följ skyltarna till säkerheten.
-
מזוודה mizvada en resväskaכבר ארזת את המזוודה שלך? kvar arazta et ha'mizvada shelcha? Har du packat din resväskan redan?
-
מגנט magnet en magnetהמגנט הקטן הוא מתנה. Ha-magnet ha-katan hu matana. Den lilla magneten är en present.
-
מברשת שיער mivreshet se'ar en hårborsteהיא לא מוצאת את מברשת השיער שלה. hi lo motzet et mivreshet ha-se'ar shela. Hon kan inte hitta sin hårborste.
-
כרית karit en kuddeהכרית הזאת רכה וחמה. Ha-karit ha-zot raka ve-chama. Den här kudden är mjuk och varm.
-
שמיכה smicha en filtקח שמיכה אם קר לך. Kach smicha im kar lecha. Ta en filt om du fryser.
-
מזרן mizran en madrassהמזרן החדש שלנו ממש נוח. ha-mizran ha-chadash shelanu mamash noach. Vår nya madrass är verkligen bekväm.
-
וילון vilon en gardinבבקשה תפתח את הוילון, חשוך. bevakasha tiftach et havilon, chashuch. Var snäll och öppna gardinen, det är mörkt.
-
תריסים trisim persiennerאני בדרך כלל סוגר את התריסים בלילה. ani bederech klal soger et hatrisim balayla. Jag brukar stänga persiennerna på kvällen.
-
שטיח shatiach en mattaיש אבק מתחת לשטיח. Yesh avak mitachat lashatiach. Det finns damm under mattan.
-
אגרטל agartal en vasהאגרטל הזה נראה יקר. ha'agartal hazeh nir'ah yakar. Den här vasen ser dyr ut.
-
מטאטא matate en kvastיש בדירה הזאת מטאטא? Yesh ba-dira ha-zot matate? Finns det en kvast i den här lägenheten?
-
נייר טואלט niyar toalet ett toalettpapperאוי לא, נייר הטואלט נגמר! oy lo, niyar hatwalet nigmar! Åh nej, toalettpapperet är slut!
-
צמר tzemer ullלכבשה יש צמר עבה. La'kivsha yesh tzemer ave. Fåret har tjock ull.
-
מתכת matechet en metallאנחנו צריכים עץ ומתכת. anachnu tzrichim etz u-matechet. Vi behöver trä och metall.
-
פלסטיק plastik plastהיא שוטפת את קערת הפלסטיק. Hi shotefet et ke'arat ha-plastik. Hon diskar plastskålen.
-
עור or läderקניתי תיק עור חדש. kaniti tik or chadash. Jag köpte en ny väska i läder.
-
כותנה kutna bomullהחקלאי מגדל כותנה. hachakla'i megadel kutna. Bonden odlar bomull.
-
משי meshi silkeהמשי הזה מאוד רך. Ha-meshi ha-ze me'od rach. Det här silket är väldigt mjukt.
-
גומי gumi gummiהכדור עשוי מגומי. hakadur asui mi'gumi. Bollen är gjord av gummi.
-
דנים denim denimהוא קנה בד דנים עבה. hu kana bad denim ave. Han köpte tjockt denimtyg.
-
קרמי kerami keramiskהיא שטפה את קערת הקרמיקה הקרמית. Hi shatfa et ke'arat ha-keramika ha-keramit. Hon diskade den keramiska skålen.
-
שיש shayish marmorהם חתכו את השיש הלבן. hem chatchu et hashayish halavan. De skar den vita marmorn.
-
לבנה levana en tegelstenהוא מחזיק לבנה אדומה. Hu machzik levana aduma. Han håller i en röd tegelsten.
-
פלדה plada stålהם מייצרים את הכלים מפלדה. hem meyatzrim et hakelim miplada. De tillverkar verktygen av stål.
-
מאחורי me'achorei bakomזה מאחורי הבניין ההוא. Ze me'achorei habinyan hahu. Den är bakom den där byggnaden.
-
מול mul framförהיא לפניי. hi lefanay. Hon står framför mig.
-
בין bein mellanהפארק נמצא בין שני בתים. ha'park nimtza bein shnei batim. Parken ligger mellan två hus.
-
ליד leyad bredvidהחנות הזאת ליד הבית שלי. Hachanut hazot leyad habayit sheli. Den där butiken ligger bredvid mitt hus.
-
הפך hefech motsattאנחנו הולכים בכיוון ההפוך. anachnu holchim bakivun hahafuch. Vi går i motsatt riktning.
-
מול mul mittemotאנחנו גרים מול החנות. anachnu garim mul hachanut. Vi bor mittemot affären.
-
מעבר לפינה me'ever lapina runt hörnetהיא גרה עכשיו מעבר לפינה. hi gara achshav me'ever lapina. Hon bor runt hörnet nu.
-
לעבר le'ever motהילדים הולכים לעבר העץ הגדול. hayeladim holchim le'ever ha'etz hagadol. Barnen går mot det stora trädet.
-
עבר avar förbiאתה צריך ללכת מעבר לגשר. Ata tzarich lalechet me'ever lagesher. Du behöver gå förbi bron.
-
בסוף הרחוב besof harechov i slutet av gatanאני גר בסוף הרחוב. Ani gar be'sof ha'rechov. Jag bor i slutet av gatan.
-
משמאל mismol till vänsterהיא חונה בצד שמאל. Hi chona betsad smol. Hon parkerar till vänster.
-
מימין mi-yamin till högerהם מימין. Hem mi'yamin. De är till höger.
-
מעל me'al ovanförהשמש נמצאת מעל ההר. Hashemesh nimtzet me'al hahar. Solen är ovanför berget.
-
מתחת mitachat nedanförהכפר נמצא מתחת להר. hakfar nimtza mitachat la'har. Byn ligger nedanför berget.
-
למעלה le-ma'ala ovanpåהקופסה נמצאת למעלה. ha-kufsa nimtzet le-ma'ala. Lådan står ovanpå.
-
ליד leyad näraאני גר ליד הנהר. ani gar leyad hanahar. Jag bor nära floden.
-
באמצע be-emtza i mittenהוא עומד באמצע. hu omed be-emtza. Han står i mitten.
-
בתוך be-toch inneהכלב נמצא בתוך הבית. ha-kelev nimtza be-toch ha-bayit. Hunden är inne i huset.
-
מקום makom en platsמצאנו מקום בטוח. Matzanu makom batuach. Vi hittade en säker plats.
-
חנות chanut en butikאנחנו קונים אוכל בחנות. anachnu konim ochel bachanut. Vi köper mat i butiken.
-
בית bayit ett husהמשפחה גרה בבית ההוא. hamishpacha gara babayit hahu. Familjen bor i det där huset.
-
תחנת אוטובוס tachanat otobus en busstationאני מחכה בתחנת האוטובוס. Ani mechake be-tachanat ha-otobus. Jag väntar vid busstationen.
-
מרכז העיר merkaz ha'ir ett centrumאני גר קרוב ממרכז העיר. ani gar karov mimerkaz ha'ir. Jag bor nära centrum.
-
קניון kanyon ett köpcentrumהקניון הזה ממש גדול. hakanyon haze mamash gadol. Köpcentrumet är väldigt stort.
-
מזרקה mizraka en fontänלמזרקה ההיא יש מים צלולים מאוד. la-mizraka ha-hi yesh mayim tzlulim me'od. Den där fontänen har väldigt klart vatten.
-
כיכר kikar en rondellהכיכר הזאת עוזרת לתנועה. Ha-kikar ha-zot ozeret la-tnu'a. Den här rondellen hjälper trafiken.
-
צומת tzomet en vägkorsningעצרנו בצומת. atzarnu ba-tzomet. Vi stannade vid vägkorsningen.
-
גשר gesher en broאנשים הולכים על הגשר. anashim holchim al hagesher. Folk går över bron.
-
מנהרה minhara en tunnelהמכונית נוסעת דרך מנהרה. hamechonit nosa'at derech minhara. Bilen kör genom en tunnel.
-
תמרור עצור tamrur atzor en stoppskyltאתה צריך לציית לתמרור עצור. Ata tsarich letsayet letamrur atzor. Du måste respektera stoppskylten.
-
מחלף machlaf en viaduktהם בנו גשר עילי ליד הבית. hem banu gesher ili leyad habayit. De byggde en viadukt nära hemmet.
-
מעבר תת-קרקעי ma'avar tat-karka'i en undergångנלך דרך המעבר התת-קרקעי. nelech derech ha-ma'avar ha-tat-karka'i. Vi kommer att gå genom undergången.
-
אתר מורשת atar moreshet ett landmärkeנקודת הציון קרובה לנהר. nekudat hatsiyun krova lanahar. Landmärket ligger nära floden.
-
תמרור tamrur en trafikskyltהתמרור הזה אומר עצור. ha-tamrur ha-ze omer atzor. Den här trafikskylten betyder stopp.
-
פסל pesel en statyהוא ראה את הפסל היפה. Hu ra'a et ha'pesel ha'yafe. Han såg den vackra statyn.
-
אנדרטה andarta ett monumentהם ביקרו באנדרטה הגבוהה. Hem bikru ba'andarta hagvoha. De besökte det höga monumentet.
-
צפון tzafon norrהצפון של העיר הזאת מעניין. Ha-tzafon shel ha-ir ha-zot me'anyen. Den norra delen av den här staden är intressant.
-
דרום darom söderהרוח באה מהדרום. ha-ruaḥ ba'ah me-ha-darom. Vinden kommer från söder.
-
מזרח mizrach österהרוח באה מהמזרח. ha-ruaḥ ba'ah me-ha-mizraḥ. Vinden kommer från öster.
-
מערב ma'arav västerהשמש שוקעת במערב. hashemesh shoka'at bama'arav. Solen går ner i väster.
-
צפון-מזרח tzfon-mizrach nordostבן גר באזור צפון-מזרח. Ben gar be'ezor tzafon-mizrach. Ben bor i nordost.
-
צפון-מערב tzafon-ma'arav nordvästהמדינה ההיא נמצאת בצפון-מערב. ha-medina ha-hi nimtzet ba-tzafon-ma'arav. Den delstaten ligger i nordväst.
-
דרום-מזרח darom-mizrach sydostהוא גר באזור הדרום-מזרחי. Hu gar ba-ezor ha-darom-mizrachi. Han bor i regionen i sydost.
-
דרום-מערב darom-ma'arav sydvästהם נסעו לדרום-מערב. Hem nas'u le-darom-ma'arav. De körde mot sydväst.
-
פרסות parsat en vändningזאת פניית פרסה. zot pniyat parsa. Det här är en vändning.
-
ללא מוצא lelo motza en återvändsgrändהרחוב הזה ללא מוצא. ha-rechov ha-ze lelo motza. Den gatan är en återvändsgränd.
-
דרגנוע dragno'a en rulltrappaהדרגנוע לוקח אותך לקומה העליונה. Ha-dragno'a loke'ach otcha la-koma ha-elyona. Rulltrappan tar dig till översta våningen.
-
רמפה rampa en rampכיסאות גלגלים צריכים רמפות. kisot galgalim tzrichim rampot. Rullstolar kräver ramper.
-
מזג אוויר mezeg avir väderיש מזג אוויר נעים היום. yesh mezeg avir na'im hayom. Det är fint väder idag.
-
שמשי shimshi soligהוא אוהב יום שמשי. Hu ohev yom shimshi. Han tycker om en solig dag.
-
מעונן me'unan molnigהם מצפים לאחר צהריים מעונן. hem metzapim le'achar tzohorayim me'unan. De förväntar sig en molnig eftermiddag.
-
גשום gashum regnigיום גשום יכול להיות נעים. Yom gashum yachol lihyot na'im. En regnig dag kan vara mysig.
-
רוחני ruchani blåsigיש רוח בחוץ. yesh ruach bachutz. Det är blåsigt ute.
-
חם cham hetהתה הזה חם מאוד. Ha-te ha-ze cham me'od. Det här teet är väldigt het.
-
קר kar kallהרוח הקרה נושבת בחורף. Ha-ruach ha-kara noshevet ba-choref. Den kalla vinden blåser på vintern.
-
חמים chamim varmהיה חמים בחוף היום. Haya chamim bachof hayom. Det var varmt på stranden idag.
-
אביב aviv en vårהפרחים אוהבים את האביב. ha-prachim ohavim et ha-aviv. Blommorna älskar våren.
-
קיץ kayitz en sommarהקיץ הוא עונה חמה מאוד. hakayits hu ona chama me'od. Sommar är en väldigt varm årstid.
-
סתיו stav en höstהסתיו הוא העונה האהובה עליי. ha'stav hu ha'ona ha'ahuva alay. Höst är min favoritårstid.
-
חורף choref en vinterהחורף יכול להיות מאוד קר כאן. ha'choref yachol lihiyot me'od kar kan. Vinter kan vara väldigt kall här.
-
שמש shemesh en solהשמש זורחת בשמיים. hashemesh zorachat bashamayim. Solen skiner på himlen.
-
ירח yare'ach en måneאני רואה את הירח הבהיר. ani ro'e et hayare'ach habahir. Jag ser den ljusa månen.
-
כוכב kochav en stjärnaאני רואה כוכב בהיר. ani ro'eh kochav bahir. Jag ser en ljusstark stjärna.
-
שמיים shamayim en himmelציפורים עפות בשמיים. tziporim afot bashamayim. Fåglar flyger på himlen.
-
ענן anan ett molnענן כהה מסתיר את השמש. anan kehe mastir et ha-shemesh Ett mörkt moln döljer solen.
-
גשם geshem ett regnהגשם יורד מהשמיים. hageshem yored mehashamayim. Regnet faller från himlen.
-
רוח ru'ach en vindאנחנו מרגישים את הרוח הקרה. Anachnu margishim et haru'ach hakara. Vi känner den kalla vinden.
-
סערה sa'ara en stormהסערה החזקה שברה את העצים. Ha-sa'ara ha-chazaka shavra et ha-etzim. Den kraftiga stormen knäckte träden.
Gratis för privat bruk och i undervisningen.
Mer på hebreiska
Glosor på hebreiska efter ämne
Ordlistor
Alfabetet