De 500 vanligaste hebreiska orden

Varje ord med bild, naturligt uttal och en exempelmening med svensk översättning. Tryck på en högtalare för att höra ordet eller meningen.

Lär dig alla 500 orden i appen

Med bilder, naturligt uttal, och varje ord kommer tillbaka precis innan du skulle glömma det. Gratis för iPhone och Android.

Hämta gratis
Hämta i App Store Ladda ned på Google Play Skanna med mobilkameran

Så är listan rangordnad

Listan följer ordningen i Flashcardlys kurs i hebreiska: efter frekvens och nytta i vardagen, med input från språklärare. Det är alltså ingen ren frekvensräkning ur en textkorpus, och därför fylls toppen av listan inte upp av småord som motsvarar ”och” och ”att”, medan ”man” hamnar på plats 13.

Listan

Rapportera ett fel

Berätta vad som är fel. Vi går igenom varje rapport.

Vad är fel?

Tryck på en bild för att höra den.

Ord 1–100

  1. שלום — hej
    שלום shalom hej

    שלום, מה שלומך? Shalom, ma shlomcha? Hej, hur mår du?

  2. ברוכים הבאים — välkommen
    ברוכים הבאים bruchim haba'im välkommen

    ברוכים הבאים לבית שלנו. bruchim habaim labayit shelanu. Välkommen till vårt hem.

  3. בוקר טוב — God morgon
    בוקר טוב boker tov God morgon

    בוקר טוב! boker tov! God morgon!

  4. כן — ja
    כן ken ja

    כן, אני מבין. ken, ani mevin. Ja, jag förstår.

  5. ערב טוב — God kväll
    ערב טוב erev tov God kväll

    ערב טוב! erev tov! God kväll!

  6. לא — nej
    לא lo nej

    היא אמרה לא. Hi amra lo. Hon sa nej.

  7. להתראות — hejdå
    להתראות lehitra'ot hejdå

    להתראות, אנה! Lehitra'ot, Anna! Hejdå, Anna!

  8. צהריים טובים — god eftermiddag
    צהריים טובים tzohorayim tovim god eftermiddag

    צהריים טובים! tzohorayim tovim! God eftermiddag!

  9. להתראות בקרוב — vi ses snart
    להתראות בקרוב lehitra'ot bekarov vi ses snart

    נתראה בקרוב, מיה! nitra'eh bekarov, Mia! Vi ses snart, Mia!

  10. נתראה מחר — Vi ses imorgon
    נתראה מחר nitra'e machar Vi ses imorgon

    נתראה מחר! nitra'e machar! Vi ses imorgon!

  11. נעים מאוד — trevligt att träffas
    נעים מאוד na'im me'od trevligt att träffas

    נעים מאוד גם לי! na'im me'od gam li! Trevligt att träffas!

  12. מה שלומך — Hur mår du?
    מה שלומך ma shlomcha Hur mår du?

    מה שלומך היום? ma shlomcha hayom? Hur mår du idag?

  13. גבר — en man
    גבר gever en man

    הגבר קורא את הספר. hagever kore et hasefer. Mannen läser boken.

  14. אישה — en kvinna
    אישה isha en kvinna

    האישה חובשת כובע. ha'isha choveshet kova. Kvinnan bär en hatt.

  15. ילד — en pojke
    ילד yeled en pojke

    הילד משחק בצעצועים. ha'yeled mesachek be'tza'atzu'im. Pojken leker med leksaker.

  16. ילדה — en flicka
    ילדה yalda en flicka

    לילדה יש כדור. la-yalda yesh kadur. Flickan har en boll.

  17. אדם — en person
    אדם adam en person

    הוא אדם נחמד. hu adam nechmad. Han är en trevlig person.

  18. אנשים — människor
    אנשים anashim människor

    האנשים מאוד שמחים. ha'anashim me'od smechim. Människorna är väldigt glada.

  19. מבוגר — en vuxen
    מבוגר mevugar en vuxen

    אני מבוגר. Ani mevugar. Jag är en vuxen.

  20. תינוק — en bebis
    תינוק tinok en bebis

    התינוק צריך חלב. hatinok tzarich chalav. Bebisen behöver mjölk.

  21. מר — herr
    מר mar herr

    מר סמית אוהב לקרוא ספרים. Mar Smit ohev likro sfarim. Herr Smith gillar att läsa böcker.

  22. גברת — fru
    גברת Geveret fru

    גברת סמית היא מורה. gveret smit hi mora. Fru Smith är lärare.

  23. שכן — en granne
    שכן shachen en granne

    השכן שלי עזר לי. hashachen sheli azar li. Min granne är väldigt vänlig.

  24. חבר — en vän
    חבר chaver en vän

    חבר שלי אוהב לקרוא ספרים. chaver sheli ohev likro sfarim. Min vän tycker om att läsa böcker.

  25. היום — idag
    היום hayom idag

    היום יום טוב. hayom yom tov. Idag är en bra dag.

  26. מחר — imorgon
    מחר machar imorgon

    מחר יום חדש. machar yom chadash. Imorgon är en ny dag.

  27. אתמול — igår
    אתמול etmol igår

    ראיתי אותה אתמול. ra'iti ota etmol. Jag såg henne igår.

  28. עכשיו — nu
    עכשיו achshav nu

    הוא רוצה את זה עכשיו. hu rotze et ze achshav. Han vill ha det nu.

  29. אחר הצהריים — en eftermiddag
    אחר הצהריים achar ha-tzohorayim en eftermiddag

    אני אוהב את אחר הצהריים. ani ohev et achar ha'tzohorayim. Jag tycker om eftermiddagen.

  30. ערב — en kväll
    ערב erev en kväll

    הערב שקט. ha'erev shaket. Kvällen är lugn.

  31. דקה — en minut
    דקה daka en minut

    אנחנו צריכים חמש דקות. Anachnu tzrichim chamesh dakot. Vi behöver fem minuter.

  32. בוקר — en morgon
    בוקר boker en morgon

    אני אוכל ארוחת בוקר בבוקר. Ani ochel aruchat boker baboker. Jag äter frukost på morgonen.

  33. יותר מאוחר — senare
    יותר מאוחר yoter me'uchar senare

    אני אעשה את זה יותר מאוחר. ani e'ese et ze yoter me'uchar. Jag gör det senare.

  34. מוקדם — tidigt
    מוקדם mukdam tidigt

    היא מתעוררת מוקדם. hi mit'oreret mukdam. Hon vaknar tidigt.

  35. מאחר — sen
    מאחר me'acher sen

    הוא מאחר לעיתים קרובות. hu me'acher le'itim krovot. Han är ofta sen.

  36. שעה — en timme
    שעה sha'a en timme

    השיעור נמשך שעה אחת. ha-shi'ur nimshach sha'a achat. Lektionen varar i en timme.

  37. איך קוראים לך? — Vad heter du?
    איך קוראים לך? eich kor'im lecha? Vad heter du?

    איך קוראים לך? Eych kor'im lecha? Vad heter du?

  38. קוראים לי — jag heter
    קוראים לי kor'im li jag heter

    קוראים לי אמילי. kor'im li emili. Jag heter Emily.

  39. מאיפה אתה? — Var kommer du ifrån?
    מאיפה אתה? me-eifo ata? Var kommer du ifrån?

    מאיפה אתה? me-eifo ata? Var kommer du ifrån?

  40. אני מ — Jag kommer från ...
    אני מ ani mi... Jag kommer från ...

    אני מגרמניה. Ani mi-germanya. Jag kommer från Tyskland.

  41. איפה אתה גר? — Var bor du
    איפה אתה גר? eifo ata gar? Var bor du

    איפה אתה גר? eifo ata gar? Var bor du?

  42. אני גר ב — jag bor i
    אני גר ב ani gar be- jag bor i

    אני גר ביפן. Ani gar be-yapan. Jag bor i Japan.

  43. אילו שפות אתה מדבר? — Vilka språk talar du ...?
    אילו שפות אתה מדבר? eilu safot ata medaber? Vilka språk talar du ...?

    אילו שפות אתה מדבר? Eilu safot ata medaber? Vilka språk talar du?

  44. אני מדבר — Jag talar
    אני מדבר ani medaber Jag talar

    אני מדבר אנגלית טוב. ani medaber anglit tov. Jag talar engelska bra.

  45. מדבר קצת — jag talar lite
    מדבר קצת medaber ktzat jag talar lite

    אני מדבר קצת צרפתית. ani medaber kzat tsarfatit. Jag talar lite franska.

  46. איפה נולדת — Var är du född
    איפה נולדת eifo noladta Var är du född

    איפה נולדת? eifo noladta? Var är du född?

  47. מה שם המשפחה שלך? — Vad heter du i efternamn?
    מה שם המשפחה שלך? ma shem ha-mishpacha shelcha? Vad heter du i efternamn?

    מה שם המשפחה שלך? ma shem ha-mishpacha shelcha? Vad heter du i efternamn?

  48. זאת חברה שלי — Det här är min vän
    זאת חברה שלי zot chavera sheli Det här är min vän

    זאת חברה שלי ליסה. zot chavera sheli lisa. Det här är min vän Lisa.

  49. מכין — göra
    מכין mechin göra

    אני מכין קפה טוב. ani mechin kafe tov. Jag gör gott kaffe.

  50. להשיג — få
    להשיג lehasig få

    הוא קיבל מתנה. hu kibel matana. Han fick en present.

  51. יש — ha
    יש yesh ha

    לאמה יש מכונית. le-ema yesh mechonit. Emma har en bil.

  52. לאכול — äta
    לאכול le'echol äta

    הם אוכלים תפוחים. Hem ochlim tapuchim. De äter äpplen.

  53. לשתות — dricka
    לשתות lishtot dricka

    אתה שותה קפה? Ata shote kafe? Dricker du kaffe?

  54. לישון — sova
    לישון lishon sova

    אני רוצה לישון עכשיו. Ani rotze lishon achshav. Jag vill sova nu.

  55. לראות — se
    לראות lirot se

    אתה יכול לראות את הבית? Ata yachol lir'ot et ha-bayit? Kan du se huset?

  56. להסתכל — titta på
    להסתכל lehistakel titta på

    אדם אוהב להסתכל על תמונות. Adam ohev lehistakel al tmunot. Adam tycker om att titta på bilder.

  57. לקרוא — läsa
    לקרוא likro läsa

    התלמיד קורא ספרים. hatalmid kore sfarim. Studenten läser böcker.

  58. לפתוח — öppna
    לפתוח liftoach öppna

    היא פותחת את החלון. Hi potachat et ha'chalon. Hon öppnar fönstret.

  59. לסגור — stänga
    לסגור lisgor stänga

    אני סוגר את הדלת. ani soger et ha-delet. Jag stänger dörren.

  60. לבוא — komma
    לבוא lavo komma

    אתה בא לכאן כל יום. Ata ba le-kan kol yom. Du kommer hit varje dag.

  61. בבקשה — tack
    בבקשה bevakasha tack

    בבקשה תפתח את הדלת. bevakasha tiftach et ha-delet. Tack, kan du öppna dörren?

  62. תודה — tack
    תודה toda tack

    תודה על העזרה שלך. toda al ha-ezra shelcha. Tack för din hjälp.

  63. על לא דבר — Varsågod
    על לא דבר al lo davar Varsågod

    על לא דבר. Al lo davar. Varsågod.

  64. סליחה — ursäkta
    סליחה slicha ursäkta

    סליחה, אני צריך עזרה. slicha, ani tzarich ezra. Ursäkta, jag behöver hjälp.

  65. מצטער — ledsen
    מצטער mitzta'er ledsen

    אני מצטער. ani mitzta'er. Jag är ledsen.

  66. תוכל לעזור לי? — Kan du hjälpa mig?
    תוכל לעזור לי? tuchal la'azor li? Kan du hjälpa mig?

    סליחה, תוכל לעזור לי? slicha, tuchal la'azor li? Kan du hjälpa mig?

  67. לחזור — Kan du upprepa det?
    לחזור lachzor Kan du upprepa det?

    אתה יכול בבקשה לחזור על זה? ata yachol bevakasha lachzor al ze? Kan du upprepa det?

  68. לאט יותר — Skulle du kunna tala långsammare ...?
    לאט יותר le'at yoter Skulle du kunna tala långsammare ...?

    אתה יכול לדבר קצת יותר לאט? ata yachol ledaber ktzat yoter le'at? Skulle du kunna tala långsammare?

  69. אפשר לקבל — Kan jag få ...
    אפשר לקבל efshar lekabel Kan jag få ...

    אפשר לקבל מים בבקשה? efshar lekabel mayim bevakasha? Kan jag få vatten, tack?

  70. אני אשמח ל — jag skulle vilja ha
    אני אשמח ל ani esmach le... jag skulle vilja ha

    הייתי רוצה עוד קצת תה. hayiti rotze od ktzat te. Jag skulle vilja ha lite mer te.

  71. אפשר — Får jag ...
    אפשר efshar Får jag ...

    אפשר לקבל קצת מים? efshar lekabel ktzat mayim? Får jag be om lite vatten?

  72. זה בסדר אם — går det bra om ...
    זה בסדר אם ze beseder im går det bra om ...

    זה בסדר אם אני אשב? ze beseder im ani eshev? Går det bra om jag sätter mig?

  73. אפס — noll
    אפס efes noll

    אפס קטן מאחד. Efes katan me'echad. Noll är mindre än ett.

  74. אחד — en
    אחד echad en

    יש לי תפוח אחד. yesh li tapuach echad. Jag har ett äpple.

  75. שניים — två
    שניים shnayim två

    יש שני חתולים. Yesh shney chatulim. Det finns två katter.

  76. שלושה — tre
    שלושה shlosha tre

    לא, שלוש זה יותר מדי. Lo, shalosh ze yoter midai. Nej, tre är för mycket.

  77. ארבעה — fyra
    ארבעה arba'a fyra

    תן לי ארבע, בבקשה. Ten li arba, bevakasha. Ge mig fyra, tack.

  78. חמש — fem
    חמש chamesh fem

    יש לי חמישה כלבים. yesh li chamisha klavim. Jag har fem hundar.

  79. שש — sex
    שש shesh sex

    הוא בא עם שישה חברים. Hu ba im shisha chaverim. Han kom med sex vänner.

  80. שבע — sju
    שבע sheva sju

    אני רץ שבעה קילומטרים. Ani ratz shiv'a kilometrim. Jag springer sju kilometer.

  81. שמונה — åtta
    שמונה shmona åtta

    לעכביש יש שמונה רגליים. Le'akavish yesh shmone raglayim. En spindel har åtta ben.

  82. תשע — nio
    תשע tesha nio

    תשע הוא מספר המזל שלי. Tesha hu mispar ha-mazal sheli. Nio är mitt lyckonummer.

  83. עשר — tio
    עשר eser tio

    יש לנו עשר אצבעות. Yesh lanu eser etzba'ot. Vi har tio fingrar.

  84. ועוד — plus
    ועוד ve'od plus

    שתיים ועוד שתיים זה ארבע. Shtayim ve'od shtayim ze arba. Två plus två är fyra.

  85. לא מבין — Jag förstår inte
    לא מבין lo mevin Jag förstår inte

    אני לא מבין. ani lo mevin. Jag förstår inte.

  86. לחזור על זה — Kan du upprepa det ...?
    לחזור על זה lachzor al ze Kan du upprepa det ...?

    אפשר לחזור על זה בבקשה? efshar lachzor al ze bevakasha? Kan du upprepa det, tack?

  87. יותר לאט — Kan du prata långsammare?
    יותר לאט yoter le'at Kan du prata långsammare?

    יותר לאט בבקשה. Yoter le'at bevakasha. Kan du prata långsammare?

  88. מה זאת אומרת? — Vad betyder det
    מה זאת אומרת? ma zot omeret? Vad betyder det

    מה זאת אומרת? אני לא מבין. ma zot omeret? ani lo mevin. Vad betyder det?

  89. איך אומרים את זה ב — Hur säger man det på ...?
    איך אומרים את זה ב eich omrim et ze be... Hur säger man det på ...?

    איך אומרים את זה בספרדית? eich omrim et ze bisfaradit? Hur säger man det på spanska?

  90. איך מאייתים את זה? — Hur stavar man ...?
    איך מאייתים את זה? eich me'aytim et zeh? Hur stavar man ...?

    איך מאייתים את זה? השם שלי קצת מסובך. eich me'aytim et zeh? hashem sheli ktzat mesubach. Hur stavar man det?

  91. לרשום — Kan du skriva ner ...
    לרשום lirshom Kan du skriva ner ...

    אתה יכול לרשום את זה, בבקשה? ata yachol lirshom et ze, bevakasha? Kan du skriva ner det, tack?

  92. להראות — Kan du visa mig ...?
    להראות lehar'ot Kan du visa mig ...?

    אתה יכול להראות לי את התמונה? Ata yachol lehar'ot li et hatmuna? Kan du visa mig fotot?

  93. אתה מדבר — talar du ...
    אתה מדבר ata medaber talar du ...

    אתה מדבר אנגלית? ata medaber anglit? Talar du engelska?

  94. רק רגע בבקשה — Ett ögonblick, tack
    רק רגע בבקשה rak rega bevakasha Ett ögonblick, tack

    רק רגע בבקשה. rak rega bevakasha. Ett ögonblick, tack.

  95. אני חושב שכן — Jag tror det
    אני חושב שכן ani choshev she-ken Jag tror det

    גם אני חושב שכן. gam ani choshev sheken. Jag tror det också.

  96. לא יודע — Jag vet inte
    לא יודע lo yode'a Jag vet inte

    אני לא יודע. ani lo yodea. Jag vet inte.

  97. זה — det här
    זה ze det här

    זה הרכב האדום שלי. Ze harechev ha'adom sheli. Det här är min röda bil.

  98. ההוא — den
    ההוא hahu den

    הכלב ההוא מאוד חברותי. ha-kelev ha-hu me'od chavruti. Den hunden är väldigt vänlig.

  99. כאן — här
    כאן kan här

    אני אוהב להיות כאן. Ani ohev lihiyot kan. Jag trivs med att vara här.

  100. שם — där
    שם sham där

    אנחנו נפגשים שם אחרי העבודה. anachnu nifgashim sham acharey ha'avoda. Vi ses där efter jobbet.

Ord 101–200

  1. נוסף — en till
    נוסף nosaf en till

    הוא רוצה חתיכת עוגה נוספת. Hu rotze chatichat uga nosefet. Han vill ha en till bit tårta.

  2. אותו — samma
    אותו oto samma

    אנחנו לובשים את אותה חולצה כחולה. Anachnu lovshim et ota chultza kchula. Vi har på oss samma blå tröja.

  3. אלה — dessa
    אלה ele dessa

    התפוחים האלה מוכנים לאכילה. ha-tapuchim ha-ele muchanim le-achila. Dessa äpplen är redo att ätas.

  4. ההם — de där
    ההם ha'hem de där

    העוגיות ההן נראות טוב מאוד. ha-ugiyot ha-hen nir'ot tov me'od. De där kakorna ser väldigt goda ut.

  5. ממש פה — precis här
    ממש פה mamash po precis här

    המפתחות ממש פה. Hamaftekhot mamash po. Nycklarna ligger precis här.

  6. שם — där borta
    שם sham där borta

    הנעליים שלי שם. Ha'na'alayim sheli sham. Mina skor står där borta.

  7. על גבי — ovanpå
    על גבי al gabei ovanpå

    החתול על גבי השולחן. Ha'chatul al gabei ha'shulchan. Katten sitter ovanpå bordet.

  8. מתחת ל — under
    מתחת ל mitachat le under

    הכלב מתחת לשולחן. Ha-kelev mitachat la-shulchan. Hunden är under bordet.

  9. מה קורה — Hur går det?
    מה קורה ma kore Hur går det?

    מה קורה? ma kore? Hur går det?

  10. מזמן לא התראינו — Det var länge sedan
    מזמן לא התראינו mizman lo hitra'inu Det var länge sedan

    מזמן לא התראינו. mizman lo hitra'enu. Det var länge sedan vi sågs.

  11. נהנה — Vad tycker du om ...?
    נהנה nehene Vad tycker du om ...?

    ממה אתה נהנה? mi-ma ata nehene? Vad tycker du om att göra på fritiden?

  12. מה קורה? — Vad gör du ...?
    מה קורה? ma kore? Vad gör du ...?

    מה אתה עושה עכשיו? ma ata ose achshav? Vad gör du nu?

  13. שיהיה לך יום נעים — Ha en bra dag
    שיהיה לך יום נעים she-yi-hi-ye le-cha yom na-im Ha en bra dag

    שיהיה לך יום נעים, ג'ון! She'yihiye lecha yom na'im, Jon! Ha en bra dag, John!

  14. תשמור על עצמך — sköt om dig
    תשמור על עצמך tishmor al atzmecha sköt om dig

    תשמור על עצמך. נתראה מחר. tishmor al atzmecha. nitra'e machar. Sköt om dig. Vi ses imorgon.

  15. בהצלחה — Lycka till
    בהצלחה be'hatzlacha Lycka till

    בהצלחה! אני מאמין בך! Behatzlacha! Ani ma'amin becha! Lycka till! Jag tror på dig!

  16. מזל טוב — Grattis
    מזל טוב mazal tov Grattis

    כל הכבוד! סיימת את העבודה הקשה. Kol hakavod! Siyamta et ha'avoda hakasha. Grattis! Du har avslutat det hårda arbetet.

  17. לחיים — Skål
    לחיים L'chaim Skål

    לחיים! lechaim! Skål!

  18. אין בעיה — Inga problem
    אין בעיה ein be'aya Inga problem

    אין בעיה, אני יכול לעזור לך. ein be'aya, ani yachol la'azor lecha. Inga problem, jag kan hjälpa dig.

  19. אל תדאג — oroa dig inte
    אל תדאג al tid'ag oroa dig inte

    אל תדאג, יהיה בסדר. al tid'ag, yihiye beseder. Oroa dig inte, det kommer att gå bra.

  20. נשמע טוב — Det låter bra
    נשמע טוב nishm'a tov Det låter bra

    נשמע טוב, תודה! nishma tov, toda! Det låter bra för mig, tack!

  21. לדעת — veta
    לדעת lada'at veta

    אתה יודע את התשובה עכשיו. ata yodea et ha'tshuva achshav. Du vet svaret nu.

  22. שואל — fråga
    שואל sho'el fråga

    אתה יכול לשאול את אח שלך. Ata yachol lish'ol et ach shelcha. Du kan fråga din bror.

  23. לשמוע — höra
    לשמוע lishmo'a höra

    אתה יכול לשמוע את הצליל הזה? ata yachol lishmoa et ha-tzlil ha-ze? Kan du höra det där ljudet?

  24. ללמוד — lära
    ללמוד lilmod lära

    לומדים משהו חדש כל יום. lomdim mashehu chadash kol yom. Du lär dig något nytt varje dag.

  25. לדבר עם — prata med
    לדבר עם ledaber im prata med

    אתה אוהב לדבר עם החברים שלך? ata ohev ledaber im hachaverim shelcha? Gillar du att prata med dina vänner?

  26. לומר — säga
    לומר lomar säga

    אני רוצה לומר משהו. ani rotze lomar mashehu. Jag vill säga något.

  27. לבחור — välja
    לבחור livchor välja

    אתה בוחר את הצבע האהוב עליך. Ata bocher et ha-tzeva ha-ahuv aleycha. Du väljer din favoritfärg.

  28. לכתוב — skriva
    לכתוב lichtov skriva

    התלמידים כותבים סיפור. hatalmidim kotvim sipur. Studenterna skriver en berättelse.

  29. להתקשר — ringa
    להתקשר lehitkasher ringa

    אני הולך להתקשר אליך. ani holech lehitkasher elecha. Jag ska ringa dig.

  30. להקשיב — lyssna på
    להקשיב le-hakshiv lyssna på

    אני מקשיב לרדיו. Ani makshiv la-radyo. Jag lyssnar på radio.

  31. ללמוד — plugga
    ללמוד lilmod plugga

    אני לומד קשה לכל מבחן. Ani lomed kashe le-chol mivchan. Jag pluggar hårt inför varje prov.

  32. לספר — berätta
    לספר lesaper berätta

    הוא אומר לי את השם שלו. Hu omer li et hashem shelo. Han berättar sitt namn för mig.

  33. לפגוש — träffa
    לפגוש lifgosh träffa

    אני אפגוש אותך מחר. ani efgosh otcha machar. Jag ska träffa dig imorgon.

  34. להצטרף — ansluta sig
    להצטרף lehitztaref ansluta sig

    היא תצטרף לקבוצה שלנו. Hi titztaref la-kvutza she-lanu. Hon ansluter sig till vår grupp.

  35. ליהנות — tycka om
    ליהנות lehanot tycka om

    אנחנו נהנים מהמוזיקה. Anachnu nehenim me-ha-muzika. Vi tycker om musiken.

  36. לתאר — beskriva
    לתאר leta'er beskriva

    הילד תיאר את החיה. ha-yeled ti'er et ha-chaya. Pojken beskrev djuret.

  37. להסביר — förklara
    להסביר lehasbir förklara

    היא תסביר את הבעיה. hi tasbir et ha-be'aya. Hon kommer att förklara problemet.

  38. ללמד — lära ut
    ללמד lelamed lära ut

    אני מלמד את הסטודנטים החדשים. Ani melamed et hastudentim hachadashim. Jag lär ut de nya studenterna.

  39. להציג — presentera
    להציג lehatzig presentera

    אני אציג את חבר שלי. ani atzig et chaver sheli. Jag ska presentera min vän.

  40. לקבל — acceptera
    לקבל lekabel acceptera

    היא מקבלת את המתנה. hi mekabelet et ha-matana. Hon accepterar gåvan.

  41. לסרב — vägra
    לסרב lesarev vägra

    הילד מסרב לאוכל. Ha-yeled mesarev la-ochel. Barnet vägrar maten.

  42. להבטיח — lova
    להבטיח lehavtiach lova

    אני מבטיח לעזור לך. ani mavtiach la'azor lach. Jag lovar att hjälpa dig.

  43. לדון — diskutera
    לדון ladun diskutera

    הם דנים בתוכנית החדשה. hem danim batokhnit hachadasha. De diskuterar den nya planen.

  44. ליצור קשר — kontakta
    ליצור קשר litzor kesher kontakta

    אני אצור קשר עם הרופא. ani etzor kesher im harofe. Jag ska kontakta läkaren.

  45. לצחוק — skratta
    לצחוק litzchok skratta

    הילדים צוחקים בקול רם. hayeladim tzochekim bekol ram. Barnen skrattar högt.

  46. לצעוק — ropa
    לצעוק litz'ok ropa

    הילד צועק לעזרה. Ha-yeled tzo'ek le-ezra. Pojken ropar på hjälp.

  47. ללחוש — viska
    ללחוש lilchosh viska

    הוא לוחש לי באוזן. hu lochesh li ba'ozen Han viskar i mitt öra.

  48. מנופף — vinka
    מנופף menafnef vinka

    היא מנופפת לשלום. Hi menafefet leshalom. Hon vinkar hejdå.

  49. להנהן — nicka
    להנהן lehanhen nicka

    האישה מהנהנת בראשה. ha'isha mehanhenet berosha. Kvinnan nickar med huvudet.

  50. לחבק — krama
    לחבק lechabek krama

    האמא מחבקת את הילד שלה. ha'ima mechabeket et hayeled shela. Mamman kramar sitt barn.

  51. לנשק — pussa
    לנשק lenashek pussa

    האמא מנשקת את הילד שלה. Ha'ima menasheket et hayeled shela. Mamman pussar sitt barn.

  52. להצביע — peka
    להצביע lehatzbi'a peka

    הילד מצביע על הכלב. Ha-yeled matzbi'a al ha-kelev. Barnet pekar på hunden.

  53. למצמץ — blinka
    למצמץ lematzmetz blinka

    הוא ממצמץ בעיניים שלו מהר. Hu mematzmetz ba'einayim shelo maher. Han blinkar snabbt med ögonen.

  54. להזעיף פנים — rynka pannan
    להזעיף פנים lehaz'if panim rynka pannan

    האבא מזעיף פנים אל הבן שלו. ha'aba maz'if panim el haben shelo Pappan rynkar pannan åt sin son.

  55. לפהק — gäspa
    לפהק lefahek gäspa

    האיש העייף מפהק. ha'ish ha'ayef mefahek. Den trötta mannen gäspar.

  56. לרחרח — sniffa
    לרחרח lerarchre'ach sniffa

    הכלב מרחרח את האוכל. hakelev merarchre'ach et ha'ochel. Hunden sniffar på maten.

  57. טוב — bra
    טוב tov bra

    היא אדם טוב. hi adam tov. Hon är en bra person.

  58. רע — dålig
    רע ra dålig

    החלב הזה מריח רע. Ha-chalav ha-ze meri'ach ra. Den där mjölken luktar dålig.

  59. גדול — stor
    גדול gadol stor

    הכלב הגדול יכול לקפוץ. hakelev hagadol yachol likfotz. Den stora hunden kan hoppa.

  60. קטן — liten
    קטן katan liten

    לתינוק יש ידיים קטנות. La'tinok yesh yadayim ktanot. Bebisen har små händer.

  61. שגוי — fel
    שגוי shagui fel

    התשובה שלך שגויה. Ha-tshuva shelcha shguya. Ditt svar är fel.

  62. קל — lätt
    קל kal lätt

    בעיית המתמטיקה הזאת קלה. be'ayat ha'matematika ha'zot kala. Det här mattetalet är lätt.

  63. קשה — svår
    קשה kashe svår

    המבחן ההוא היה קשה. ha-mivchan ha-hu haya kashe. Det provet var svårt.

  64. מהר — fort
    מהר maher fort

    מכוניות נוסעות מהר מאוד. Mchoniyot nos'ot maher me'od. Bilar kör väldigt fort.

  65. איטי — långsam
    איטי iti långsam

    הצב איטי מאוד. ha-tzav iti me'od. Sköldpaddan är väldigt långsam.

  66. חדש — ny
    חדש chadash ny

    זאת מכונית חדשה. zot mechonit chadasha. Det här är en ny bil.

  67. אמיתי — sann
    אמיתי amiti sann

    הסיפור הזה אמיתי? hasipur haze amiti? Är den här historien sann?

  68. שקרי — falsk
    שקרי shikri falsk

    התשובה שגויה. Hatshuva shguya. Svaret är falskt.

  69. אני רוצה — jag vill
    אני רוצה ani rotze jag vill

    אני רוצה לאכול פיצה. ani rotze le'echol pitza. Jag vill äta pizza.

  70. צריך — jag behöver
    צריך tzarich jag behöver

    אני צריך להתקשר אליה. Ani tzarich lehitkasher eleha. Jag behöver ringa henne.

  71. הולך — jag ska
    הולך holech jag ska

    אני הולך לאכול בקרוב. Ani holech le'echol bekarov. Jag ska äta snart.

  72. הייתי רוצה — jag skulle vilja ...
    הייתי רוצה hayiti rotze jag skulle vilja ...

    הייתי רוצה לשחק טניס. hayiti rotze lesachek tenis. Jag skulle vilja spela tennis.

  73. חייב — jag måste
    חייב chayav jag måste

    אני חייב ללכת עכשיו. ani chayav lalechet achshav. Jag måste gå nu.

  74. אפשר — får jag ...
    אפשר efshar får jag ...

    אפשר מים, בבקשה? Efshar mayim, bevakasha? Får jag be om vatten, tack?

  75. לעזור — hjälp mig med ...
    לעזור la'azor hjälp mig med ...

    בבקשה תעזור לי עם התיק הזה. Bevakasha ta'azor li im hatik haze. Kan du hjälpa mig med den här väskan?

  76. תראה לי איך — visa mig hur man ...
    תראה לי איך tarei li eich visa mig hur man ...

    תראה לי איך לעשות את זה. tarei li eich la'asot et ze. Visa mig hur man gör det här.

  77. לא יכול — jag kan inte ... just nu
    לא יכול lo yakhol jag kan inte ... just nu

    אני לא יכול לעזור כרגע. Ani lo yakhol la'azor karega. Jag kan inte hjälpa till just nu.

  78. לנסות — jag försöker att ...
    לנסות lenasot jag försöker att ...

    אני מנסה לישון עכשיו. ani menase lishon achshav. Jag försöker att sova nu.

  79. אפשר — Går det att ...
    אפשר efshar Går det att ...

    אפשר לשחות כאן? efshar lis'chot kan? Går det att simma här?

  80. איפה אני יכול — Var kan jag ...
    איפה אני יכול eifo ani yakhol Var kan jag ...

    איפה אני יכול לאכול ארוחת צהריים? Eifo ani yachol le'echol aruchat tzohorayim? Var kan jag äta lunch?

  81. יום שני — måndag
    יום שני yom sheni måndag

    יום שני הוא היום הראשון. yom sheni hu hayom harishon. Måndag är den första dagen.

  82. יום שלישי — tisdag
    יום שלישי yom shlishi tisdag

    יום שלישי זה תמיד כיף. yom shlishi ze tamid keif. Tisdag är alltid rolig.

  83. יום רביעי — onsdag
    יום רביעי yom revi'i onsdag

    היא הולכת הביתה ביום רביעי. hi holechet habayta beyom revi'i. Hon åker hem på onsdag.

  84. יום חמישי — torsdag
    יום חמישי yom chamishi torsdag

    הוא בא ביום חמישי. hu ba beyom chamishi. Han kommer på torsdag.

  85. יום שישי — fredag
    יום שישי yom shishi fredag

    יום שישי הוא היום הכי טוב. yom shishi hu hayom hachi tov. Fredag är den bästa dagen.

  86. שבת — lördag
    שבת shabbat lördag

    אני יוצא בשבת. ani yotze beshabbat. Jag åker på lördag.

  87. יום ראשון — söndag
    יום ראשון yom rishon söndag

    אני אנוח ביום ראשון. ani anuach beyom rishon. Jag ska vila på söndag.

  88. יום חול — en vardag
    יום חול yom chol en vardag

    היא עובדת כל בוקר של יום חול. hi ovedet kol boker shel yom chol. Hon jobbar varje vardagsmorgon.

  89. סוף שבוע — en helg
    סוף שבוע sof shavua en helg

    מי לא אוהב את סוף השבוע? mi lo ohev et sof ha'shavua? Vem tycker inte om helgen?

  90. יומי — dagligen
    יומי yomi dagligen

    אנחנו קוראים את העיתון מדי יום. anachnu kor'im et ha'iton midey yom. Vi läser tidningen dagligen.

  91. מדי שבוע — varje vecka
    מדי שבוע midei shavu'a varje vecka

    אני בדרך כלל צופה בחדשות מדי שבוע. Ani bederech klal tzofeh bachadashot midey shavua. Jag brukar titta på nyheterna varje vecka.

  92. חודשי — månadsvis
    חודשי chodshi månadsvis

    הם משלמים את המחיר החודשי. Hem meshalmim et ha-mechir ha-chodshi. De betalar det månadsvisa priset.

  93. יום — en dag
    יום yom en dag

    חיכינו יום אחד. chikinu yom echad. Vi väntade i en dag.

  94. לילה — en natt
    לילה laila en natt

    אנחנו ישנים בלילה. anachnu yeshenim balaila. Vi sover på natten.

  95. שבוע — en vecka
    שבוע shavu'a en vecka

    נשארנו למשך שבוע אחד. nish'arnu lemeshekh shavu'a echad. Vi stannade i en vecka.

  96. חודש — en månad
    חודש chodesh en månad

    הוא עבד במשך חודש אחד. hu avad bemeshech chodesh echad. Han arbetade i en månad.

  97. שנה — ett år
    שנה shana ett år

    חיכינו במשך שנה אחת. chikinu bemeshech shana achat. Vi väntade i ett år.

  98. זמן — en tid
    זמן zman en tid

    אנחנו צריכים עוד זמן. anachnu tzrichim od zman. Vi behöver mer tid.

  99. רגע — ett ögonblick
    רגע rega ett ögonblick

    הוא חיכה רגע. Hu chika rega. Han väntade ett ögonblick.

  100. עתיד — en framtid
    עתיד atid en framtid

    אני חושב על העתיד. ani choshev al ha'atid. Jag tänker på framtiden.

Ord 201–300

  1. בשעה — klockan ...
    בשעה besha'a klockan ...

    אני מתעורר בשעה שבע. Ani mit'orer besha'a sheva. Jag vaknar klockan sju.

  2. חצות — midnatt
    חצות chatzot midnatt

    אנחנו נצא בחצות. anachnu netze be-chatzot. Vi kommer att åka vid midnatt.

  3. צהריים — en middag
    צהריים tzohorayim en middag

    השמש חמה בצהריים. Hashemesh chama batzohorayim. Solen är varm vid middag.

  4. הלילה — i kväll
    הלילה halaila i kväll

    האורחים יגיעו הלילה. ha'orchim yagi'u halaila. Gästerna kommer i kväll.

  5. לעזור — hjälp
    לעזור la'azor hjälp

    עזרה! אני בצרה. ezra! ani betzara. Hjälp! Jag är i knipa.

  6. סכנה — en fara
    סכנה sakana en fara

    אנחנו בסכנה! anachnu besakana! Vi är i fara!

  7. משטרה — en polis
    משטרה mishtara en polis

    תתקשר למשטרה! Titkasher lamishtara! Ring polisen!

  8. רופא — en läkare
    רופא rofe en läkare

    אני צריך רופא! ani tsarich rofe! Jag behöver en läkare!

  9. אמבולנס — en ambulans
    אמבולנס ambulans en ambulans

    תזמין אמבולנס! tazmin ambulans! Ring efter en ambulans!

  10. כבאי — en brandman
    כבאי kaba'i en brandman

    הכבאים הם גיבורים. hakaba'im hem giborim. Brandmännen är hjältar.

  11. תאונה — en olycka
    תאונה te'una en olycka

    הייתה לי תאונה. hayta li te'una. Jag var med om en olycka.

  12. להגן — skydda
    להגן lehagen skydda

    המשטרה מגינה עלינו. hamishtara megina aleinu. Polisen skyddar oss.

  13. להזהיר — varna
    להזהיר lehazhir varna

    אני צריך להזהיר אותם! Ani tsarich lehazhir otam! Jag måste varna dem!

  14. אזעקה — ett alarm
    אזעקה az'aka ett alarm

    האזעקה פעלה! ha'az'aka pa'ala! Alarmet gick igång!

  15. אש — en brand
    אש esh en brand

    יש שריפה! yesh srefa! Det är en brand!

  16. עשן — rök
    עשן ashan rök

    עשן יוצא מהבניין! Ashan yotze mehabinyan! Rök kommer ut ur byggnaden!

  17. עבד כ — arbeta som
    עבד כ avad ke arbeta som

    הם עובדים בתור אחים בבית חולים. hem ovdim betor achim be-veit cholim. De arbetar som sjuksköterskor på sjukhuset.

  18. לקנות — köpa
    לקנות liknot köpa

    אפשר לקנות כאן פירות. Efshar liknot kan peirot. Du kan köpa frukt här.

  19. לשלם — betala
    לשלם leshalem betala

    אתה חייב לשלם על זה. Ata chayav leshalem al ze. Du måste betala för det här.

  20. למכור — sälja
    למכור limkor sälja

    הם מוכרים כאן פירות טריים. hem mochrim kan peirot triyim. De säljer färsk frukt här.

  21. לשים — lägga
    לשים lasim lägga

    הוא שם את הספר על השולחן. Hu sam et ha-sefer al ha-shulchan. Han lägger boken på bordet.

  22. לשבת — sitta
    לשבת lashevet sitta

    אמה יושבת על הכיסא הזה. Emma yoshevet al hakise haze. Emma sitter i den stolen.

  23. לעמוד — stå
    לעמוד la'amod stå

    אני עומד ליד הדלת. Ani omed leyad hadelet. Jag står vid dörren.

  24. לשחות — simma
    לשחות lishchot simma

    הם יכולים לשחות מהר. Hem yecholim lishkhot maher. De kan simma snabbt.

  25. לנהוג — köra
    לנהוג linhog köra

    אתה צריך לנהוג בזהירות. ata tsarich linhog bizhirut. Du behöver köra försiktigt.

  26. תוכנית — planera
    תוכנית tochnit planera

    הם מתכננים לבקר בקרוב. Hem metachnenim levaker bekarov. De planerar att besöka oss snart.

  27. לסיים — göra klart
    לסיים lesayem göra klart

    הוא יכול לסיים את שיעורי הבית אחר כך. Hu yachol lesayem et shi'urey ha'bayit achar kach. Han kan göra klart läxan senare.

  28. לתת — ge
    לתת latet ge

    אני נותן מתנות לחברים. ani noten matanot lechaverim. Jag ger presenter till vänner.

  29. אחת עשרה — elva
    אחת עשרה achat esre elva

    אני תמיד מקבל אחת עשרה חתיכות. Ani tamid mekabel achat esre chatichot. Jag får alltid elva stycken.

  30. שתים עשרה — tolv
    שתים עשרה shtem esre tolv

    יש שתיים עשרה ביצים בקרטון. Yesh shtem esre beitzim bekarton. Det finns tolv ägg i en kartong.

  31. שלוש עשרה — tretton
    שלוש עשרה shlosh esre tretton

    המספר שלוש עשרה מביא מזל רע. hamispar shalosh esre mevi mazal ra. Siffran tretton anses vara otursbringande.

  32. ארבעה-עשר — fjorton
    ארבעה-עשר arba'a-asar fjorton

    בדירה יש ארבע עשרה קומות. badira yesh arba esre komot. Lägenhetshuset har fjorton våningar.

  33. חמישה עשר — femton
    חמישה עשר chamisha asar femton

    אני פותח את הספר בעמוד חמש עשרה. Ani poteach et ha-sefer be-amud chamesh esre. Jag öppnar boken på sidan femton.

  34. שש-עשרה — sexton
    שש-עשרה shesh-esre sexton

    זה שש-עשרה פעמים יותר! ze shesh-esre pe'amim yoter! Det är sexton gånger mer!

  35. שבע-עשרה — sjutton
    שבע-עשרה shva-esre sjutton

    יש לנו שבעה-עשר עפרונות. yesh lanu shiv'a-asar efronot. Vi har sjutton pennor.

  36. שמונה עשרה — arton
    שמונה עשרה shmone esre arton

    הגובה שלו הוא שמונה עשר מטרים. ha-gova shelo hu shmona asar metrim. Den är arton meter hög.

  37. תשע-עשרה — nitton
    תשע-עשרה tsha-esre nitton

    תשע-עשרה זה המספר האהוב עליי. Tesha-esre ze ha-mispar ha-ahuv alay. Nitton är mitt favoritnummer.

  38. עשרים — tjugo
    עשרים esrim tjugo

    היא צריכה עשרים תפוחים קטנים. hi tzricha esrim tapuchim ktanim. Hon behöver tjugo små äpplen.

  39. שלושים — trettio
    שלושים shloshim trettio

    הוא בן שלושים. Hu ben shloshim. Han är trettio år gammal.

  40. מאה — hundra
    מאה me'ah hundra

    הוא ספר עד מאה. Hu safar ad mea. Han räknade till hundra.

  41. ארבעים — fyrtio
    ארבעים arba'im fyrtio

    יש לה ארבעים עפרונות בסך הכל. yesh la arba'im efronot besach hakol. Hon har fyrtio pennor totalt.

  42. חמישים — femtio
    חמישים chamishim femtio

    יש לו חמישים דולר. Yesh lo chamishim dolar. Han har femtio dollar.

  43. שישים — sextio
    שישים shishim sextio

    ג'ון בן שישים. John ben shishim. John är sextio år gammal.

  44. שבעים — sjuttio
    שבעים shiv'im sjuttio

    סבא שלי בן שבעים. Saba sheli ben shiv'im. Min morfar är sjuttio år gammal.

  45. שמונים — åttio
    שמונים shmonim åttio

    יש לי שמונים גרם סוכר. yesh li shmonim gram sukar. Jag har åttio gram socker.

  46. תשעים — nittio
    תשעים tish'im nittio

    יש לו תשעים ספרים לקרוא. Yesh lo tish'im sfarim likro. Han har nittio böcker att läsa.

  47. אלף — tusen
    אלף elef tusen

    אלף זה מספר גדול. elef ze mispar gadol. Ett tusen är ett stort tal.

  48. מיליון — miljon
    מיליון milyon miljon

    המכונית הזאת עולה מיליון דולר. ha-mechonit ha-zot ola milyon dolar. Den där bilen kostar en miljon dollar.

  49. חצי — halv
    חצי chetzi halv

    הוא אכל חצי מהפיצה. hu achal chetzi me-ha-pitza. Han åt upp halva pizzan.

  50. רבע — en fjärdedel
    רבע reva en fjärdedel

    נשאר רק רבע מהם. nish'ar rak reva mehem. Det finns bara en fjärdedel kvar av dem.

  51. תריסר — ett dussin
    תריסר treisar ett dussin

    אני קונה תריסר ביצים בחנות. Ani kone trisar beitzim ba-chanut. Jag köper ett dussin ägg i affären.

  52. זוג — ett par
    זוג zug ett par

    זוג הנעליים הזה נקי. zug ha-na'alayim ha-ze naki. Det där paret skor är rent.

  53. ראשון — första
    ראשון rishon första

    הוא זכה במקום הראשון בקלות. Hu zacha bamakom harishon bekalut. Han kom på första plats utan problem.

  54. שני — andra
    שני sheni andra

    זאת הפעם השנייה שלי פה. Zot ha'pa'am ha'shniya sheli po. Det här är min andra gång här.

  55. שלישי — tredje
    שלישי shlishi tredje

    הם סיימו במקום השלישי. hem siymu bamakom hashlishi. De slutade på tredje plats.

  56. רביעי — fjärde
    רביעי revi'i fjärde

    אני רביעי בתור. ani revi'i bator. Jag är fjärde i kön.

  57. חמישי — femte
    חמישי chamishi femte

    היא בשורה החמישית. Hi ba-shura ha-chamishit. Hon sitter på femte raden.

  58. שישי — sjätte
    שישי shishi sjätte

    הוא האדם השישי. Hu ha'adam hashishi. Han är den sjätte personen.

  59. שביעי — sjunde
    שביעי shvi'i sjunde

    הם גרים בקומה השביעית. Hem garim bakoma hashvi'it. De bor på sjunde våningen.

  60. שמיני — åttonde
    שמיני shmini åttonde

    זה התפוח השמיני. ze ha-tapuach ha-shmini. Det här är det åttonde äpplet.

  61. תשיעי — nionde
    תשיעי tshi'i nionde

    היום התשיעי הוא חג. ha-yom ha-tshi'i hu chag. Den nionde dagen är en helgdag.

  62. עשירי — tionde
    עשירי asiri tionde

    היא במקום העשירי. Hi bamakom ha'ashiri. Hon är på tionde plats.

  63. אחד עשר — elfte
    אחד עשר achad asar elfte

    הם חוגגים את יום הנישואים האחד עשר שלהם. Hem chogegim et yom ha'nisu'im ha'achad asar shelahem. De firar sin elfte bröllopsdag.

  64. שנים עשר — tolfte
    שנים עשר shneim asar tolfte

    זה החודש השנים עשר. ze hachodesh hashneym asar. Det är den tolfte månaden.

  65. תמיד — alltid
    תמיד tamid alltid

    אני תמיד שותה קפה בבוקר. Ani tamid shote cafe baboker. Jag dricker alltid kaffe på morgonen.

  66. בדרך כלל — vanligtvis
    בדרך כלל be-derech klal vanligtvis

    הוא בדרך כלל אוכל ארוחת צהריים בצהריים. hu bederech klal ochel aruchat tsohorayim batsohorayim. Han äter vanligtvis lunch vid tolv.

  67. לעיתים קרובות — ofta
    לעיתים קרובות le'itim krovot ofta

    אנשים אוכלים כאן פיצה לעיתים קרובות. Anashim ochlim kan pitza le'itim krovot. Folk äter ofta pizza här.

  68. לפעמים — ibland
    לפעמים lif'amim ibland

    היא לפעמים הולכת לספרייה. hi lif'amim holechet la-sifriya. Hon går ibland till biblioteket.

  69. לעיתים רחוקות — sällan
    לעיתים רחוקות le'itim rechokot sällan

    אני אוכל מזון מהיר לעיתים רחוקות. Ani ochel mazon mahir le'itim rechokot. Jag äter sällan snabbmat.

  70. אף פעם — aldrig
    אף פעם af pa'am aldrig

    הם אף פעם לא הולכים לחנות הזאת. Hem af pa'am lo holchim la-chanut ha-zot. De går aldrig till den butiken.

  71. כל יום — varje dag
    כל יום kol yom varje dag

    אנחנו אוכלים שוקולד כל יום. anachnu ochlim shokolad kol yom. Vi äter choklad varje dag.

  72. כל שבוע — varje vecka
    כל שבוע kol shavua varje vecka

    היא שוחה כל שבוע. hi socha kol shavua. Hon simmar varje vecka.

  73. סופי שבוע — på helgerna
    סופי שבוע sofei shavua på helgerna

    אני נח בסופי שבוע בבית. Ani nach besofey shavua babayit. Jag kopplar av på helgerna hemma.

  74. בבוקר — på morgonen
    בבוקר baboker på morgonen

    אנשים אוכלים ארוחת בוקר בבוקר. anashim ochlim aruchat boker baboker. Folk äter frukost på morgonen.

  75. בלילה — på natten
    בלילה ba-laila på natten

    הם ישנים בלילה במיטות שלהם. hem yeshenim balaila bamitot shelahem. De sover på natten i sina sängar.

  76. אחרי העבודה — efter jobbet
    אחרי העבודה acharei ha'avoda efter jobbet

    הוא נח אחרי העבודה כל יום. hu nach acharei ha'avoda kol yom. Han kopplar av efter jobbet varje dag.

  77. פעם ב- — en gång i ...
    פעם ב- pa'am be- en gång i ...

    אני הולך פעם בשבוע. ani holech pa'am be-shavua. Jag går en gång i veckan.

  78. פעמיים ב- — två gånger i ...
    פעמיים ב- pa'amayim be- två gånger i ...

    אבא שלי מבקר פעמיים בשבוע. Aba sheli mevaker pa'amayim bashavua. Min pappa hälsar på två gånger i veckan.

  79. יום כן, יום לא — varannan
    יום כן, יום לא yom ken, yom lo varannan

    הם מבקרים כל שבוע שני. hem mevakrim kol shavua sheni. De hälsar på varannan vecka.

  80. לפחות — åtminstone
    לפחות lefachot åtminstone

    הוא אוכל לפחות תפוח אחד ביום. hu ochel lefachot tapuach echad bayom. Han äter åtminstone ett äpple varje dag.

  81. לכל היותר — högst
    לכל היותר lechol hayoter högst

    אני אקנה שניים לכל היותר. ani ekne shnayim lechol hayoter. Jag kommer att köpa högst två stycken.

  82. יותר מ- — mer än
    יותר מ- yoter mi- mer än

    זה יותר ממספיק אוכל. Ze yoter mimaspiq okhel. Det här är mer än tillräckligt med mat.

  83. פחות מ- — mindre än
    פחות מ- pachot mi- mindre än

    קיבלת פחות מהפעם הקודמת. kibalta pachot me-ha-pa'am ha-kodemet. Du fick mindre än förra gången.

  84. קצת — lite
    קצת ktzat lite

    הוא צריך קצת עזרה. Hu tzarich ktzat ezra. Han behöver lite hjälp.

  85. קצת — lite
    קצת ktzat lite

    היא אכלה קצת עוגה. Hi achla ktzat uga. Hon åt lite tårta.

  86. הרבה — mycket
    הרבה harbe mycket

    אני לומד הרבה. ani lomed harbe. Jag studerar mycket.

  87. יותר מדי — för mycket
    יותר מדי yoter midai för mycket

    הם אכלו יותר מדי עוגה. hem achlu yoter midai uga. De åt för mycket tårta.

  88. לא מספיק — inte tillräckligt
    לא מספיק lo maspik inte tillräckligt

    הכמות הזאת לא מספיקה. Ha-kamut ha-zot lo maspika. Den här mängden är inte tillräckligt.

  89. לפני — sedan
    לפני lifnei sedan

    הגעתי לפני יומיים. Higati lifnei yomayim. Jag kom för två dagar sedan.

  90. בקרוב — snart
    בקרוב be-karov snart

    חבר שלי יגיע בקרוב. chaver sheli yagi'a be-karov. Min vän kommer snart.

  91. עדיין — fortfarande
    עדיין adayin fortfarande

    אני עדיין רעב. ani adayin ra'ev. Jag är fortfarande hungrig.

  92. אי פעם — någonsin
    אי פעם ei pa'am någonsin

    ראית אי פעם את האוקיינוס? Ra'ita ei pa'am et ha-okeanos? Har du någonsin sett havet?

  93. עדיין — än
    עדיין adayin än

    חבר שלי עדיין לא הגיע. Chaver sheli adayin lo higi'a. Min vän har inte kommit än.

  94. מיד — omedelbart
    מיד miyad omedelbart

    אני צריך עזרה מיד. ani tzarich ezra miyad. Jag behöver hjälp omedelbart.

  95. אולי — kanske
    אולי ulay kanske

    אולי היא תבוא יותר מאוחר. ulay hi tavo yoter me'uchar. Kanske kommer hon senare.

  96. מתישהו — någon gång
    מתישהו matay-she-hu någon gång

    אנחנו ניפגש מתישהו. anachnu nipagesh matay-she-hu. Vi kommer att ses någon gång.

  97. בכל עת — när som helst
    בכל עת be-chol et när som helst

    אתה יכול לבקר אותנו בכל עת. ata yachol levaker otanu be-chol et. Du kan hälsa på oss när som helst.

  98. לפני — innan
    לפני lifnei innan

    עזבנו לפני הסערה. Azavnu lifnei ha-se'ara. Vi gick innan stormen.

  99. אחרי — efter
    אחרי acharei efter

    אנחנו נצא אחרי הארוחה. anachnu netze acharei ha-arucha. Vi går efter måltiden.

  100. כיום — numera
    כיום kayom numera

    אנשים מטיילים יותר כיום. Anashim metaylim yoter kayom. Folk reser mer numera.

Ord 301–400

  1. ינואר — januari
    ינואר yanuar januari

    ינואר הוא החודש הראשון. yanuar hu hachodesh harishon. Januari är årets första månad.

  2. פברואר — februari
    פברואר fivru'ar februari

    פברואר הוא בדרך כלל חודש קצר. februar hu bederech klal chodesh katzar. Februari är oftast en kort månad.

  3. מרץ — mars
    מרץ merts mars

    אני בדרך כלל מבקר אותם במרץ. ani bederech klal mevaker otam bemerts. Jag brukar hälsa på dem i mars.

  4. אפריל — april
    אפריל april april

    משחק הכדורסל הוא באפריל. mischak hakadursal hu be'april. Basketmatchen är i april.

  5. מאי — maj
    מאי mai maj

    מבחן הגמר שלי הוא במאי. mivchan hagmar sheli hu bemay. Min slutexamen är i maj.

  6. יוני — juni
    יוני yuni juni

    אני אדע את התשובה עד יוני. Ani eda et ha'tshuva ad Yuni. Jag kommer att veta svaret till juni.

  7. יולי — juli
    יולי yuli juli

    יולי הוא בדרך כלל חודש חם מאוד. yuli hu bederech klal chodesh cham me'od. Juli är oftast en väldigt varm månad.

  8. אוגוסט — augusti
    אוגוסט ogust augusti

    אנחנו יכולים להיפגש שוב באוגוסט? Anachnu yecholim lehipagesh shuv be'Ogust? Kan vi ses igen i augusti?

  9. ספטמבר — september
    ספטמבר september september

    החופשה שלי בספטמבר. ha'chufsha sheli be'september. Min semester är i september.

  10. אוקטובר — oktober
    אוקטובר oktober oktober

    יום ההולדת שלך באוקטובר? yom ha'huledet shelcha be'oktover? Är din födelsedag i oktober?

  11. נובמבר — november
    נובמבר november november

    למה יורד גשם בנובמבר? lama yored geshem b'november? Varför regnar det i november?

  12. דצמבר — december
    דצמבר detzember december

    דצמבר הוא החודש האחרון. Detsember hu hachodesh ha'acharon. December är årets sista månad.

  13. מעל — över
    מעל me'al över

    החתול קופץ מעל הקופסה. Hachatul kofetz me'al hakufsa. Katten hoppar över lådan.

  14. מתחת — under
    מתחת mitachat under

    הם גרים מתחת לעץ גדול. Hem garim mitachat le'etz gadol. De bor under ett stort träd.

  15. דרך — genom
    דרך derech genom

    הוא הולך דרך הדלת. hu holech derech ha'delet. Han går genom dörren.

  16. לאורך — längs
    לאורך le'orech längs

    אנחנו הולכים לאורך החוף. anachnu holchim le'orech hachof. Vi går längs stranden.

  17. סביב — runt
    סביב saviv runt

    אנשים הולכים סביב הפארק. Anashim holchim sviv ha-park. Folk går runt parken.

  18. מעבר ל — över
    מעבר ל me'ever le över

    אני הולך מעבר לכביש. ani holech me'ever la-kvish. Jag går över gatan.

  19. לתוך — in i
    לתוך le-toch in i

    הוא הולך לאט לתוך החדר. Hu holech le'at letoch hacheder. Han går långsamt in i rummet.

  20. מתוך — ut ur
    מתוך mitoch ut ur

    הילד רץ מתוך בית הספר. hayeled ratz mitokh bet hasefer. Barnet springer ut ur skolan.

  21. למעלה — upp
    למעלה lemala upp

    היא מסתכלת למעלה על העננים. hi mistakelet lemala al ha'ananim. Hon tittar upp på molnen.

  22. למטה — ner
    למטה lemata ner

    הכלב שם את הכדור למטה. ha-kelev sam et ha-kadur lemata. Hunden la ner bollen.

  23. בקומה העליונה — uppför trappan
    בקומה העליונה bakoma ha'elyona uppför trappan

    אני הולך לישון בקומה העליונה. Ani holech lishon bakoma ha'elyona. Jag går uppför trappan för att lägga mig.

  24. בקומה התחתונה — nere
    בקומה התחתונה bakoma hatahtona nere

    אני שומע רעשים בקומה התחתונה. Ani shomea ra'ashim bakoma hatahtona. Jag hör ljud nere.

  25. להביא — ta med
    להביא lehavi ta med

    הם מביאים אוכל למסיבה. hem mevi'im ochel la-mesiba. De tar med mat till festen.

  26. לקחת — ta
    לקחת lakachat ta

    אתה תמיד לוקח את העט שלי. ata tamid lokeach et ha'et sheli. Du tar alltid min penna.

  27. לסחוב — bära
    לסחוב lis-chov bära

    הוא יכול לסחוב את הקופסה. hu yachol lis'chov et ha'kufsa. Han kan bära lådan.

  28. להרים — hämta
    להרים leharim hämta

    אתה יכול לאסוף את החבילה? Ata yachol leesof et ha-chavila? Kan du hämta paketet?

  29. להפיל — tappa
    להפיל lehapil tappa

    אם אני אפיל את הטלפון, הוא יישבר. im ani apil et hatelefon, hu yishaver. Om jag tappar telefonen kommer den att gå sönder.

  30. להעביר — skicka
    להעביר leha'avir skicka

    אתה יכול להעביר לי את המלח? ata yachol leha'avir li et hamelach? Kan du skicka mig saltet?

  31. להניח — lägga ner
    להניח lehaniach lägga ner

    הנחנו את תיקי הגב שלנו. hinachnu et tikei ha-gav shelanu. Vi lade ner våra ryggsäckar.

  32. לאחסן — stoppa undan
    לאחסן le'achsen stoppa undan

    שמתי במקום את הצעצועים שלי. samti bamakom et hatza'atzu'im sheli. Jag stoppade undan mina leksaker.

  33. להוציא — ta ut
    להוציא lehotzi ta ut

    היא תוציא את הזבל. hi totzi et ha-zevel. Hon ska ta ut soporna.

  34. לנתק — hänga upp
    לנתק lenatek hänga upp

    הם תולים את המעילים שלהם. hem tolim et hame'ilim shelahem. De hänger upp sina jackor.

  35. להדליק — sätta på
    להדליק lehadlik sätta på

    אתה מדליק את האור. Ata madlik et ha-or. Du sätter på lampan.

  36. לכבות — stänga av
    לכבות lechabot stänga av

    מישהו יכול לכבות את הרדיו? Mishehu yakhol lekavot et ha-radyo? Kan någon stänga av radion?

  37. לקפוץ — hoppa
    לקפוץ likpotz hoppa

    החתול קופץ מעל החומה. hachatul kofetz me'al hachoma. Katten hoppar över muren.

  38. לזרוק — kasta
    לזרוק lizrok kasta

    הילד זורק את האבן. hayeled zorek et ha'even. Pojken kastar stenen.

  39. לתפוס — fånga
    לתפוס litpos fånga

    הוא תופס את הכדור. hu tofes et hakadur. Han fångar bollen.

  40. לרכוב — rida
    לרכוב lirkov rida

    הילד רוכב על סוס. Ha-yeled rochev al sus. Pojken rider en häst.

  41. לעוף — flyga
    לעוף la'uf flyga

    הציפורים עפות בשמיים. hatziporim afot bashamayim. Fåglarna flyger på himlen.

  42. זוחל — krypa
    זוחל zochal krypa

    התינוק זוחל על הרצפה. Hatinok zochal al haritzpa. Bebisen kryper på golvet.

  43. לדלג — hoppa över
    לדלג ledaleg hoppa över

    היא דילגה על העמוד הראשון. Hi dilga al ha'amud harishon. Hon hoppade över den första sidan.

  44. לבעוט — sparka
    לבעוט liv'ot sparka

    הילד בועט בכדור. Ha-yeled bo'et ba-kadur. Barnet sparkar bollen.

  45. לקפוץ — studsa
    לקפוץ likpotz studsa

    הכדור קופץ על הרצפה. hakadur kofetz al haritzpa. Bollen studsar mot marken.

  46. לטפס — klättra
    לטפס letapes klättra

    החתול מטפס על העץ. hachatul metapes al ha'etz. Katten klättrar upp i trädet.

  47. לצלול — dyka
    לצלול litzlol dyka

    הילד צולל לתוך המים. ha-yeled tzolel le-toch ha-mayim. Pojken dyker ner i vattnet.

  48. להחליק — glida
    להחליק le-hachlik glida

    הקופסה מחליקה על הרצפה. Ha-kufsa machlika al ha-ritzpa. Lådan glider på golvet.

  49. צבט — nypa
    צבט tzavat nypa

    הוא צבט אותי ביד. hu tzavat oti bayad. Han nöp mig i armen.

  50. ללחוץ — krama
    ללחוץ lilchotz krama

    היא לוחצת לי את היד. Hi lochatzet li et ha-yad. Hon kramar min hand.

  51. דחף — petta
    דחף ladchof petta

    הילד דחף לי אצבע לזרוע. Ha-yeled dachaf li etzba la-zroa. Barnet pettade mig på armen.

  52. ללטף — klappa
    ללטף lelatef klappa

    הילד מלטף את הכלב. ha-yeled melatef et ha-kelev Pojken klappar hunden.

  53. לשפשף — gnida
    לשפשף leshafshaf gnida

    אני משפשף את העיניים העייפות שלי. ani meshafshaf et ha'einayim ha'ayefot sheli Jag gnider mina trötta ögon.

  54. לסובב — vrida
    לסובב lesovev vrida

    האיש מסובב את החבל. Ha'ish mesovev et hachevbel. Mannen vrider repet.

  55. לנענע — skaka
    לנענע lena'ane'a skaka

    התינוק מנענע את הצעצוע. hatinok mena'ane'a et hatza'atzu'a. Bebisen skakar leksaken.

  56. לקפל — vika
    לקפל lekapel vika

    אני מקפל את הנייר. ani mekapel et haniyar. Jag viker pappret.

  57. ללחוץ — trycka
    ללחוץ lilchotz trycka

    היא לוחצת על הכפתור האדום. Hi lochatzat al hakaftor ha'adom. Hon trycker på den röda knappen.

  58. לחבר — fästa
    לחבר lechaber fästa

    הוא יחבר את החבל. hu yechaber et hachevbel. Han kommer att fästa repet.

  59. למשוך — dra
    למשוך limshoch dra

    האיש מושך את החבל הכבד. ha'ish moshech et hachevel hakaved. Mannen drar i det tunga repet.

  60. לארוז — packa
    לארוז le'eroz packa

    אני אורז את התיק שלי. ani orez et hatik sheli Jag packar min väska.

  61. איפה ה...? — Var är ...
    איפה ה...? eifo ha...? Var är ...

    איפה המלון? Eifo hamalon? Var är hotellet?

  62. יש ... בקרבת מקום? — Finns det en ... i närheten
    יש ... בקרבת מקום? yesh ... bi-kravat makom? Finns det en ... i närheten

    יש בנק בקרבת מקום? Yesh bank be'kirvat makom? Finns det en bank i närheten?

  63. איך מגיעים ל — Hur tar jag mig till ...
    איך מגיעים ל eich magi'im le... Hur tar jag mig till ...

    איך מגיעים לבית הספר? eich magi'im le-veit ha-sefer? Hur tar jag mig till skolan?

  64. איזה אוטובוס מגיע ל...? — Vilken buss går till ...?
    איזה אוטובוס מגיע ל...? eize otobus magi'a le...? Vilken buss går till ...?

    איזה אוטובוס מגיע לעיר? eize otobus magi'a la'ir? Vilken buss går till centrum?

  65. איזה קו מגיע ל...? — Vilken linje går till ...?
    איזה קו מגיע ל...? eize kav magi'a le...? Vilken linje går till ...?

    איזה קו מגיע למוזיאון? Eize kav magi'a lamuze'on? Vilken linje går till museet?

  66. כמה זמן זה לוקח? — hur lång tid tar det
    כמה זמן זה לוקח? kama zman ze loke'ach? hur lång tid tar det

    מעניין כמה זמן זה לוקח. me'anyen kama zman ze lokeach. Jag undrar hur lång tid det tar.

  67. כמה זה רחוק? — Hur långt är det ...?
    כמה זה רחוק? kama ze rachok? Hur långt är det ...?

    כמה זה רחוק? kama ze rachok? Hur långt är det till stationen?

  68. להראות — Kan du visa mig på kartan?
    להראות lehar'ot Kan du visa mig på kartan?

    אתה יכול להראות לי על המפה? ata yakhol lehar'ot li al hamapa? Kan du visa mig på kartan?

  69. מחפש — letar efter
    מחפש mechapes letar efter

    הם מחפשים שירותים. Hem mechap'sim sherutim. De letar efter en toalett.

  70. הכי קרוב — närmaste
    הכי קרוב hachi karov närmaste

    החנות הכי קרובה נמצאת שם למטה. Hachanut hachi krova nimtzet sham lemata. Den närmaste butiken ligger där nere.

  71. מגיע ל — Går den här till ...?
    מגיע ל magi'a le Går den här till ...?

    זה מגיע למסעדה? Ze magia la-mis'ada? Går den här till restaurangen?

  72. איזו תחנה — Vilken hållplats för ...?
    איזו תחנה eizo tachana Vilken hållplats för ...?

    איזו תחנה למרכז העיר? Eizo tachana le-merkaz ha-ir? Vilken hållplats för centrum?

  73. תחנה — en station
    תחנה tachana en station

    הם מחכים בתחנת הרכבת. Hem mechakim betachanat harakevet. De väntar vid tågstationen.

  74. תחנת אוטובוס — en busshållplats
    תחנת אוטובוס tachanat otobus en busshållplats

    תחנת האוטובוס קרובה. tachanat ha'otobus krova. Busshållplatsen ligger i närheten.

  75. תחנת רכבת תחתית — en tunnelbanestation
    תחנת רכבת תחתית tachanat rakevet tachtit en tunnelbanestation

    תחנת הרכבת התחתית הזאת עמוסה מאוד. tachanat ha-rakevet ha-tachtit ha-zot amusa me'od. Den här tunnelbanestationen är väldigt full med folk.

  76. מלון — ett hotell
    מלון malon ett hotell

    אפשר להזמין מלון באינטרנט. efshar lehazmin malon ba'internet. Du kan boka ett hotell online.

  77. בית מרקחת — ett apotek
    בית מרקחת Beit Merkachat ett apotek

    מארק עובד בבית המרקחת. Mark oved b'veit ha-mirkachat. Mark jobbar på apoteket.

  78. בנק — en bank
    בנק bank en bank

    הוא הולך לבנק. hu holech la-bank. Han går till banken.

  79. שירותים — en toalett
    שירותים sherutim en toalett

    אלה שירותים נקיים. ele sherutim neki'im. Det här är en ren toalett.

  80. סופרמרקט — en mataffär
    סופרמרקט supermarket en mataffär

    אנחנו קונים אוכל בסופרמרקט. Anachnu konim ochel basupermarket. Vi köper mat i mataffären.

  81. מסעדה — en restaurang
    מסעדה mis'ada en restaurang

    הם מאוד אוהבים את המסעדה הזאת. Hem me'od ohavim et ha-mis'ada ha-zot. De gillar den restaurangen jättemycket.

  82. בית קפה — ett kafé
    בית קפה beit kafe ett kafé

    ג'יין עובדת בבית הקפה. Jane ovedet be-veit ha-kafe. Jane jobbar på kaféet.

  83. פארק — en park
    פארק park en park

    היא אוהבת את הפארק הירוק. hi ohevet et ha-park ha-yarok. Hon tycker om den gröna parken.

  84. בית חולים — ett sjukhus
    בית חולים beit cholim ett sjukhus

    בית חולים עוזר לאנשים חולים. beit cholim ozer le'anashim cholim. Ett sjukhus hjälper sjuka människor.

  85. נמל תעופה — en flygplats
    נמל תעופה nemal te'ufa en flygplats

    הגענו לנמל התעופה. Higanu lenemal hate'ufa. Vi anlände till flygplatsen.

  86. אצטדיון — en stadion
    אצטדיון itztadyon en stadion

    הלכנו לאצטדיון. Halachnu la-itztadyon. Vi gick till stadion.

  87. מפעל — en fabrik
    מפעל mif'al en fabrik

    המפעל הזה מייצר בגדים. ha-mif'al ha-ze meyatzer bgadim. Den här fabriken tillverkar kläder.

  88. אוניברסיטה — ett universitet
    אוניברסיטה universita ett universitet

    היא לומדת באוניברסיטה. Hi lomedet ba'universita. Hon studerar på universitetet.

  89. מכללה — en högskola
    מכללה michlala en högskola

    היא לומדת במכללה. Hi lomedet bamichlala. Hon studerar på högskolan.

  90. מועדון — en klubb
    מועדון mo'adon en klubb

    הצטרפנו למועדון הספורט. Hitzatrafnu la-mo'adon ha-sport. Vi gick med i sportklubben.

  91. כלא — ett fängelse
    כלא keleh ett fängelse

    הפושע ברח מהכלא. Haposhea barach mehakeleh. Brottslingen rymde från fängelset.

  92. מגדל — ett torn
    מגדל migdal ett torn

    אני רואה את המגדל הגבוה. ani ro'e et hamigdal hagavo'a. Jag ser det höga tornet.

  93. קניון — ett köpcentrum
    קניון kanyon ett köpcentrum

    קניתי נעליים בקניון. Kaniti na'alayim bakanyon. Jag köpte skor på köpcentrumet.

  94. עירייה — ett stadshus
    עירייה iriyah ett stadshus

    נפגשנו בעירייה. nifgashnu ba'iriyah. Vi träffades vid stadshuset.

  95. תחנת משטרה — en polisstation
    תחנת משטרה tachanat mishtara en polisstation

    אני רואה את תחנת המשטרה. ani ro'e et tachanat hamishtara. Jag ser polisstationen.

  96. תחנת כיבוי — en brandstation
    תחנת כיבוי tachanat kibuy en brandstation

    אני גר קרוב לתחנת הכיבוי. ani gar karov le-tachanat ha-kibuy. Jag bor nära brandstationen.

  97. פנה שמאלה — sväng vänster
    פנה שמאלה pne smola sväng vänster

    פנה שמאלה כאן. Pne smola kan. Sväng vänster här.

  98. פנה ימינה — sväng höger
    פנה ימינה pne yamina sväng höger

    פנה ימינה בצומת. Pne yamina batsomet. Sväng höger vid korsningen.

  99. סע ישר — gå rakt fram
    סע ישר sa yashar gå rakt fram

    לך ישר לבית הספר. lech yashar le-beit ha-sefer. Gå rakt fram till skolan.

  100. קרוב — Det är nära
    קרוב karov Det är nära

    זה קרוב. ze karov. Det är nära.

Ord 401–500

  1. רחוק — Det är långt
    רחוק rachok Det är långt

    זה רחוק. ze rachok. Det är långt.

  2. מעבר לרחוב — tvärs över gatan
    מעבר לרחוב me'ever larechov tvärs över gatan

    הוא גר מעבר לרחוב. Hu gar me'ever larachov. Han bor tvärs över gatan.

  3. בפינה — vid hörnet
    בפינה ba-pina vid hörnet

    היא מחכה בפינה. hi mechaka ba-pina. Hon väntar vid hörnet.

  4. ברמזור — vid trafikljuset
    ברמזור ba-ramzor vid trafikljuset

    עצרנו ברמזור. atsarnu ba-ramzor. Vi stannade vid trafikljuset.

  5. צומת — i korsningen
    צומת tzomet i korsningen

    הבר נמצא בצומת. Ha-bar nimtza ba-tzomet. Baren ligger i korsningen.

  6. מעבר חצייה — ett övergångsställe
    מעבר חצייה ma'avar chatziya ett övergångsställe

    מעבר החצייה ההוא מאוד בטוח. ma'avar ha'chatziya ha'hu me'od batuach. Det där övergångsstället är väldigt säkert.

  7. מרחק של רחוב אחד — ett kvarter bort
    מרחק של רחוב אחד merchak shel rechov echad ett kvarter bort

    המוזיאון נמצא במרחק של רחוב אחד. hamuze'on nimtza bemerchak shel rechov echad. Museet ligger ett kvarter bort.

  8. לעקוב — följ skyltarna
    לעקוב la'akov följ skyltarna

    עקוב אחרי השלטים למקום מבטחים. akov acharei hashlatim le'makom mivtachim. Följ skyltarna till säkerheten.

  9. מזוודה — en resväska
    מזוודה mizvada en resväska

    כבר ארזת את המזוודה שלך? kvar arazta et ha'mizvada shelcha? Har du packat din resväskan redan?

  10. מגנט — en magnet
    מגנט magnet en magnet

    המגנט הקטן הוא מתנה. Ha-magnet ha-katan hu matana. Den lilla magneten är en present.

  11. מברשת שיער — en hårborste
    מברשת שיער mivreshet se'ar en hårborste

    היא לא מוצאת את מברשת השיער שלה. hi lo motzet et mivreshet ha-se'ar shela. Hon kan inte hitta sin hårborste.

  12. כרית — en kudde
    כרית karit en kudde

    הכרית הזאת רכה וחמה. Ha-karit ha-zot raka ve-chama. Den här kudden är mjuk och varm.

  13. שמיכה — en filt
    שמיכה smicha en filt

    קח שמיכה אם קר לך. Kach smicha im kar lecha. Ta en filt om du fryser.

  14. מזרן — en madrass
    מזרן mizran en madrass

    המזרן החדש שלנו ממש נוח. ha-mizran ha-chadash shelanu mamash noach. Vår nya madrass är verkligen bekväm.

  15. וילון — en gardin
    וילון vilon en gardin

    בבקשה תפתח את הוילון, חשוך. bevakasha tiftach et havilon, chashuch. Var snäll och öppna gardinen, det är mörkt.

  16. תריסים — persienner
    תריסים trisim persienner

    אני בדרך כלל סוגר את התריסים בלילה. ani bederech klal soger et hatrisim balayla. Jag brukar stänga persiennerna på kvällen.

  17. שטיח — en matta
    שטיח shatiach en matta

    יש אבק מתחת לשטיח. Yesh avak mitachat lashatiach. Det finns damm under mattan.

  18. אגרטל — en vas
    אגרטל agartal en vas

    האגרטל הזה נראה יקר. ha'agartal hazeh nir'ah yakar. Den här vasen ser dyr ut.

  19. מטאטא — en kvast
    מטאטא matate en kvast

    יש בדירה הזאת מטאטא? Yesh ba-dira ha-zot matate? Finns det en kvast i den här lägenheten?

  20. נייר טואלט — ett toalettpapper
    נייר טואלט niyar toalet ett toalettpapper

    אוי לא, נייר הטואלט נגמר! oy lo, niyar hatwalet nigmar! Åh nej, toalettpapperet är slut!

  21. צמר — ull
    צמר tzemer ull

    לכבשה יש צמר עבה. La'kivsha yesh tzemer ave. Fåret har tjock ull.

  22. מתכת — en metall
    מתכת matechet en metall

    אנחנו צריכים עץ ומתכת. anachnu tzrichim etz u-matechet. Vi behöver trä och metall.

  23. פלסטיק — plast
    פלסטיק plastik plast

    היא שוטפת את קערת הפלסטיק. Hi shotefet et ke'arat ha-plastik. Hon diskar plastskålen.

  24. עור — läder
    עור or läder

    קניתי תיק עור חדש. kaniti tik or chadash. Jag köpte en ny väska i läder.

  25. כותנה — bomull
    כותנה kutna bomull

    החקלאי מגדל כותנה. hachakla'i megadel kutna. Bonden odlar bomull.

  26. משי — silke
    משי meshi silke

    המשי הזה מאוד רך. Ha-meshi ha-ze me'od rach. Det här silket är väldigt mjukt.

  27. גומי — gummi
    גומי gumi gummi

    הכדור עשוי מגומי. hakadur asui mi'gumi. Bollen är gjord av gummi.

  28. דנים — denim
    דנים denim denim

    הוא קנה בד דנים עבה. hu kana bad denim ave. Han köpte tjockt denimtyg.

  29. קרמי — keramisk
    קרמי kerami keramisk

    היא שטפה את קערת הקרמיקה הקרמית. Hi shatfa et ke'arat ha-keramika ha-keramit. Hon diskade den keramiska skålen.

  30. שיש — marmor
    שיש shayish marmor

    הם חתכו את השיש הלבן. hem chatchu et hashayish halavan. De skar den vita marmorn.

  31. לבנה — en tegelsten
    לבנה levana en tegelsten

    הוא מחזיק לבנה אדומה. Hu machzik levana aduma. Han håller i en röd tegelsten.

  32. פלדה — stål
    פלדה plada stål

    הם מייצרים את הכלים מפלדה. hem meyatzrim et hakelim miplada. De tillverkar verktygen av stål.

  33. מאחורי — bakom
    מאחורי me'achorei bakom

    זה מאחורי הבניין ההוא. Ze me'achorei habinyan hahu. Den är bakom den där byggnaden.

  34. מול — framför
    מול mul framför

    היא לפניי. hi lefanay. Hon står framför mig.

  35. בין — mellan
    בין bein mellan

    הפארק נמצא בין שני בתים. ha'park nimtza bein shnei batim. Parken ligger mellan två hus.

  36. ליד — bredvid
    ליד leyad bredvid

    החנות הזאת ליד הבית שלי. Hachanut hazot leyad habayit sheli. Den där butiken ligger bredvid mitt hus.

  37. הפך — motsatt
    הפך hefech motsatt

    אנחנו הולכים בכיוון ההפוך. anachnu holchim bakivun hahafuch. Vi går i motsatt riktning.

  38. מול — mittemot
    מול mul mittemot

    אנחנו גרים מול החנות. anachnu garim mul hachanut. Vi bor mittemot affären.

  39. מעבר לפינה — runt hörnet
    מעבר לפינה me'ever lapina runt hörnet

    היא גרה עכשיו מעבר לפינה. hi gara achshav me'ever lapina. Hon bor runt hörnet nu.

  40. לעבר — mot
    לעבר le'ever mot

    הילדים הולכים לעבר העץ הגדול. hayeladim holchim le'ever ha'etz hagadol. Barnen går mot det stora trädet.

  41. עבר — förbi
    עבר avar förbi

    אתה צריך ללכת מעבר לגשר. Ata tzarich lalechet me'ever lagesher. Du behöver gå förbi bron.

  42. בסוף הרחוב — i slutet av gatan
    בסוף הרחוב besof harechov i slutet av gatan

    אני גר בסוף הרחוב. Ani gar be'sof ha'rechov. Jag bor i slutet av gatan.

  43. משמאל — till vänster
    משמאל mismol till vänster

    היא חונה בצד שמאל. Hi chona betsad smol. Hon parkerar till vänster.

  44. מימין — till höger
    מימין mi-yamin till höger

    הם מימין. Hem mi'yamin. De är till höger.

  45. מעל — ovanför
    מעל me'al ovanför

    השמש נמצאת מעל ההר. Hashemesh nimtzet me'al hahar. Solen är ovanför berget.

  46. מתחת — nedanför
    מתחת mitachat nedanför

    הכפר נמצא מתחת להר. hakfar nimtza mitachat la'har. Byn ligger nedanför berget.

  47. למעלה — ovanpå
    למעלה le-ma'ala ovanpå

    הקופסה נמצאת למעלה. ha-kufsa nimtzet le-ma'ala. Lådan står ovanpå.

  48. ליד — nära
    ליד leyad nära

    אני גר ליד הנהר. ani gar leyad hanahar. Jag bor nära floden.

  49. באמצע — i mitten
    באמצע be-emtza i mitten

    הוא עומד באמצע. hu omed be-emtza. Han står i mitten.

  50. בתוך — inne
    בתוך be-toch inne

    הכלב נמצא בתוך הבית. ha-kelev nimtza be-toch ha-bayit. Hunden är inne i huset.

  51. מקום — en plats
    מקום makom en plats

    מצאנו מקום בטוח. Matzanu makom batuach. Vi hittade en säker plats.

  52. חנות — en butik
    חנות chanut en butik

    אנחנו קונים אוכל בחנות. anachnu konim ochel bachanut. Vi köper mat i butiken.

  53. בית — ett hus
    בית bayit ett hus

    המשפחה גרה בבית ההוא. hamishpacha gara babayit hahu. Familjen bor i det där huset.

  54. תחנת אוטובוס — en busstation
    תחנת אוטובוס tachanat otobus en busstation

    אני מחכה בתחנת האוטובוס. Ani mechake be-tachanat ha-otobus. Jag väntar vid busstationen.

  55. מרכז העיר — ett centrum
    מרכז העיר merkaz ha'ir ett centrum

    אני גר קרוב ממרכז העיר. ani gar karov mimerkaz ha'ir. Jag bor nära centrum.

  56. קניון — ett köpcentrum
    קניון kanyon ett köpcentrum

    הקניון הזה ממש גדול. hakanyon haze mamash gadol. Köpcentrumet är väldigt stort.

  57. מזרקה — en fontän
    מזרקה mizraka en fontän

    למזרקה ההיא יש מים צלולים מאוד. la-mizraka ha-hi yesh mayim tzlulim me'od. Den där fontänen har väldigt klart vatten.

  58. כיכר — en rondell
    כיכר kikar en rondell

    הכיכר הזאת עוזרת לתנועה. Ha-kikar ha-zot ozeret la-tnu'a. Den här rondellen hjälper trafiken.

  59. צומת — en vägkorsning
    צומת tzomet en vägkorsning

    עצרנו בצומת. atzarnu ba-tzomet. Vi stannade vid vägkorsningen.

  60. גשר — en bro
    גשר gesher en bro

    אנשים הולכים על הגשר. anashim holchim al hagesher. Folk går över bron.

  61. מנהרה — en tunnel
    מנהרה minhara en tunnel

    המכונית נוסעת דרך מנהרה. hamechonit nosa'at derech minhara. Bilen kör genom en tunnel.

  62. תמרור עצור — en stoppskylt
    תמרור עצור tamrur atzor en stoppskylt

    אתה צריך לציית לתמרור עצור. Ata tsarich letsayet letamrur atzor. Du måste respektera stoppskylten.

  63. מחלף — en viadukt
    מחלף machlaf en viadukt

    הם בנו גשר עילי ליד הבית. hem banu gesher ili leyad habayit. De byggde en viadukt nära hemmet.

  64. מעבר תת-קרקעי — en undergång
    מעבר תת-קרקעי ma'avar tat-karka'i en undergång

    נלך דרך המעבר התת-קרקעי. nelech derech ha-ma'avar ha-tat-karka'i. Vi kommer att gå genom undergången.

  65. אתר מורשת — ett landmärke
    אתר מורשת atar moreshet ett landmärke

    נקודת הציון קרובה לנהר. nekudat hatsiyun krova lanahar. Landmärket ligger nära floden.

  66. תמרור — en trafikskylt
    תמרור tamrur en trafikskylt

    התמרור הזה אומר עצור. ha-tamrur ha-ze omer atzor. Den här trafikskylten betyder stopp.

  67. פסל — en staty
    פסל pesel en staty

    הוא ראה את הפסל היפה. Hu ra'a et ha'pesel ha'yafe. Han såg den vackra statyn.

  68. אנדרטה — ett monument
    אנדרטה andarta ett monument

    הם ביקרו באנדרטה הגבוהה. Hem bikru ba'andarta hagvoha. De besökte det höga monumentet.

  69. צפון — norr
    צפון tzafon norr

    הצפון של העיר הזאת מעניין. Ha-tzafon shel ha-ir ha-zot me'anyen. Den norra delen av den här staden är intressant.

  70. דרום — söder
    דרום darom söder

    הרוח באה מהדרום. ha-ruaḥ ba'ah me-ha-darom. Vinden kommer från söder.

  71. מזרח — öster
    מזרח mizrach öster

    הרוח באה מהמזרח. ha-ruaḥ ba'ah me-ha-mizraḥ. Vinden kommer från öster.

  72. מערב — väster
    מערב ma'arav väster

    השמש שוקעת במערב. hashemesh shoka'at bama'arav. Solen går ner i väster.

  73. צפון-מזרח — nordost
    צפון-מזרח tzfon-mizrach nordost

    בן גר באזור צפון-מזרח. Ben gar be'ezor tzafon-mizrach. Ben bor i nordost.

  74. צפון-מערב — nordväst
    צפון-מערב tzafon-ma'arav nordväst

    המדינה ההיא נמצאת בצפון-מערב. ha-medina ha-hi nimtzet ba-tzafon-ma'arav. Den delstaten ligger i nordväst.

  75. דרום-מזרח — sydost
    דרום-מזרח darom-mizrach sydost

    הוא גר באזור הדרום-מזרחי. Hu gar ba-ezor ha-darom-mizrachi. Han bor i regionen i sydost.

  76. דרום-מערב — sydväst
    דרום-מערב darom-ma'arav sydväst

    הם נסעו לדרום-מערב. Hem nas'u le-darom-ma'arav. De körde mot sydväst.

  77. פרסות — en vändning
    פרסות parsat en vändning

    זאת פניית פרסה. zot pniyat parsa. Det här är en vändning.

  78. ללא מוצא — en återvändsgränd
    ללא מוצא lelo motza en återvändsgränd

    הרחוב הזה ללא מוצא. ha-rechov ha-ze lelo motza. Den gatan är en återvändsgränd.

  79. דרגנוע — en rulltrappa
    דרגנוע dragno'a en rulltrappa

    הדרגנוע לוקח אותך לקומה העליונה. Ha-dragno'a loke'ach otcha la-koma ha-elyona. Rulltrappan tar dig till översta våningen.

  80. רמפה — en ramp
    רמפה rampa en ramp

    כיסאות גלגלים צריכים רמפות. kisot galgalim tzrichim rampot. Rullstolar kräver ramper.

  81. מזג אוויר — väder
    מזג אוויר mezeg avir väder

    יש מזג אוויר נעים היום. yesh mezeg avir na'im hayom. Det är fint väder idag.

  82. שמשי — solig
    שמשי shimshi solig

    הוא אוהב יום שמשי. Hu ohev yom shimshi. Han tycker om en solig dag.

  83. מעונן — molnig
    מעונן me'unan molnig

    הם מצפים לאחר צהריים מעונן. hem metzapim le'achar tzohorayim me'unan. De förväntar sig en molnig eftermiddag.

  84. גשום — regnig
    גשום gashum regnig

    יום גשום יכול להיות נעים. Yom gashum yachol lihyot na'im. En regnig dag kan vara mysig.

  85. רוחני — blåsig
    רוחני ruchani blåsig

    יש רוח בחוץ. yesh ruach bachutz. Det är blåsigt ute.

  86. חם — het
    חם cham het

    התה הזה חם מאוד. Ha-te ha-ze cham me'od. Det här teet är väldigt het.

  87. קר — kall
    קר kar kall

    הרוח הקרה נושבת בחורף. Ha-ruach ha-kara noshevet ba-choref. Den kalla vinden blåser på vintern.

  88. חמים — varm
    חמים chamim varm

    היה חמים בחוף היום. Haya chamim bachof hayom. Det var varmt på stranden idag.

  89. אביב — en vår
    אביב aviv en vår

    הפרחים אוהבים את האביב. ha-prachim ohavim et ha-aviv. Blommorna älskar våren.

  90. קיץ — en sommar
    קיץ kayitz en sommar

    הקיץ הוא עונה חמה מאוד. hakayits hu ona chama me'od. Sommar är en väldigt varm årstid.

  91. סתיו — en höst
    סתיו stav en höst

    הסתיו הוא העונה האהובה עליי. ha'stav hu ha'ona ha'ahuva alay. Höst är min favoritårstid.

  92. חורף — en vinter
    חורף choref en vinter

    החורף יכול להיות מאוד קר כאן. ha'choref yachol lihiyot me'od kar kan. Vinter kan vara väldigt kall här.

  93. שמש — en sol
    שמש shemesh en sol

    השמש זורחת בשמיים. hashemesh zorachat bashamayim. Solen skiner på himlen.

  94. ירח — en måne
    ירח yare'ach en måne

    אני רואה את הירח הבהיר. ani ro'e et hayare'ach habahir. Jag ser den ljusa månen.

  95. כוכב — en stjärna
    כוכב kochav en stjärna

    אני רואה כוכב בהיר. ani ro'eh kochav bahir. Jag ser en ljusstark stjärna.

  96. שמיים — en himmel
    שמיים shamayim en himmel

    ציפורים עפות בשמיים. tziporim afot bashamayim. Fåglar flyger på himlen.

  97. ענן — ett moln
    ענן anan ett moln

    ענן כהה מסתיר את השמש. anan kehe mastir et ha-shemesh Ett mörkt moln döljer solen.

  98. גשם — ett regn
    גשם geshem ett regn

    הגשם יורד מהשמיים. hageshem yored mehashamayim. Regnet faller från himlen.

  99. רוח — en vind
    רוח ru'ach en vind

    אנחנו מרגישים את הרוח הקרה. Anachnu margishim et haru'ach hakara. Vi känner den kalla vinden.

  100. סערה — en storm
    סערה sa'ara en storm

    הסערה החזקה שברה את העצים. Ha-sa'ara ha-chazaka shavra et ha-etzim. Den kraftiga stormen knäckte träden.

Gratis för privat bruk och i undervisningen.

Snabbquiz

Fem frågor om de första 100 orden.

Lär dig de här 500 hebreiska orden i ordning.

Appen lär dig dem tolv åt gången, med bilder och ljud, och tar fram varje ord igen innan du glömmer det. Gratis för iPhone och Android.

Skanna med mobilkameran för att hämta appen.