Start Så funkar det
Minnesforskningen bakom Flashcardly
Det mesta vi lär oss bleknar bort inom några dagar. Tre väl beprövade idéer från minnesforskningen bromsar det: att sprida ut repetitionerna, att förhöra sig själv i stället för att läsa om, och att blanda. Flashcardly är byggt kring alla tre.
1. Vi glömmer snabbt, och längs en kurva
På 1880-talet lärde sig Hermann Ebbinghaus listor med meningslösa stavelser utantill och mätte hur mycket han kom ihåg timmar och dagar senare. Kurvan föll brant i början och planade sedan ut: ”glömskekurvan”.1 En noggrann replikering 2015 fick fram samma form.2
Det intressanta är vad som händer när du repeterar. Varje repetition nollställer kurvan, och nästa fall går långsammare. Frågan är alltså inte om du ska repetera, utan när.
2. Att sprida ut repetitionerna slår att plugga allt på en gång
Att sprida ut studiepassen fungerar bättre än att lägga dem tätt efter varandra. En stor forskningsöversikt om verbal inlärning, med 317 experiment, fann den här så kallade spacingeffekten gång på gång, och fann också att det bästa mellanrummet mellan repetitionerna växer med hur länge du vill komma ihåg något.3 Det är precis vad ett Leitner-schema gör: korta mellanrum för nya ord, och allt längre mellanrum när ett ord har visat att det sitter.
3. Att plocka fram ett ord ur minnet lär dig mer än att läsa det igen
Att försöka minnas något, även när man svarar fel, stärker minnet mer än att titta på det igen.4 I en studie om ordförråd i ett främmande språk kom studenter som gång på gång försökte minnas ordpar ihåg betydligt mer en vecka senare än studenter som bara pluggade in dem på nytt.5 En översikt från 2013 av tio vanliga studietekniker bedömde självförhör och utspritt övande som de två mest användbara.6
Därför frågar varje kort i Flashcardly innan det berättar: du ser bilden och ordet, bestämmer om du kan det och vänder sedan kortet.
4. Leitner-systemet: utspridd repetition utan att du behöver planera
År 1972 beskrev den tyska vetenskapsjournalisten Sebastian Leitner ett enkelt sätt att schemalägga utspridd repetition med en kortlåda.7 Kort du kan flyttas till ett fack som du går igenom mer sällan. Kort du missar flyttas tillbaka. Flashcardly använder samma idé med sex lådor och schemalägger varje repetition åt dig:
- 0 Nya och missade tillbaka nästa dag
- 1 Varje dag varje dag
- 2 Var 3:e dag var 3:e dag
- 3 Varje vecka var 7:e dag
- 4 Ungefär varannan vecka var 16:e dag
- 5 Ungefär en gång i månaden var 35:e dag
När ett ord dyker upp för repetition bedömer du det: Vet inte flyttar ner det en låda, Svårt låter det ligga kvar och visar det igen om två dagar, Jag kan flyttar upp det en låda och Lätt två. Ett missat ord åker bara ner en låda, så en dålig dag suddar aldrig ut veckor av framsteg.
Testa med fem riktiga kort från kursen i engelska:
- 0Nya och missade

- 1Varje dag


- 2Var 3:e dag

- 3Varje vecka

- 4Ungefär varannan vecka
- 5Varje månad

cat
en katt
Hur väl kan du det här ordet?
5. Att blanda hjälper också
Att plugga olika sorters saker omväxlande, i stället för i block, hjälper oss att skilja dem åt och komma ihåg dem.8 Blandad övning i Flashcardly varvar ord från olika lektioner i de fyra övningslägena: Ordpar, Ljudpar, Meningsbygge och Skriv ordet. Att höra ett ord, stava det och använda det i en mening ger var för sig minnet en ny väg tillbaka till ordet.
Så hänger det ihop i appen
- Lär dig. Lektionsdelar på fem minuter presenterar nya ord med bild, naturligt uttal och en exempelmening.
- Repetera. Varje ord hamnar i lådorna och kommer tillbaka enligt sitt schema, oftast 5–30 ord per pass.
- Öva. Spelen använder orden du har lärt dig på nya sätt.
- Kom tillbaka. Sviter, mål och en daglig påminnelse gör de fem minuterna till en vana.
Mer om varje del: lektioner, spridd repetition, övningslägen.
Källor
- Ebbinghaus, H. (1885). Über das Gedächtnis. Leipzig: Duncker & Humblot. English translation: Memory: A Contribution to Experimental Psychology (1913).
- Murre, J. M. J., & Dros, J. (2015). Replication and analysis of Ebbinghaus’ forgetting curve. PLOS ONE, 10(7), e0120644. doi:10.1371/journal.pone.0120644
- Cepeda, N. J., Pashler, H., Vul, E., Wixted, J. T., & Rohrer, D. (2006). Distributed practice in verbal recall tasks: A review and quantitative synthesis. Psychological Bulletin, 132(3), 354–380. doi:10.1037/0033-2909.132.3.354
- Roediger, H. L., & Karpicke, J. D. (2006). Test-enhanced learning. Psychological Science, 17(3), 249–255. doi:10.1111/j.1467-9280.2006.01693.x
- Karpicke, J. D., & Roediger, H. L. (2008). The critical importance of retrieval for learning. Science, 319(5865), 966–968. doi:10.1126/science.1152408
- Dunlosky, J., Rawson, K. A., Marsh, E. J., Nathan, M. J., & Willingham, D. T. (2013). Improving students’ learning with effective learning techniques. Psychological Science in the Public Interest, 14(1), 4–58. doi:10.1177/1529100612453266
- Leitner, S. (1972). So lernt man lernen. Freiburg: Herder.
- Kornell, N., & Bjork, R. A. (2008). Learning concepts and categories: Is spacing the “enemy of induction”? Psychological Science, 19(6), 585–592. doi:10.1111/j.1467-9280.2008.02127.x