De 500 vanligaste japanska orden

Varje ord med bild, naturligt uttal och en exempelmening med svensk översättning. Tryck på en högtalare för att höra ordet eller meningen.

Lär dig alla 500 orden i appen

Med bilder, naturligt uttal, och varje ord kommer tillbaka precis innan du skulle glömma det. Gratis för iPhone och Android.

Hämta gratis
Hämta i App Store Ladda ned på Google Play Skanna med mobilkameran

Så är listan rangordnad

Listan följer ordningen i Flashcardlys kurs i japanska: efter frekvens och nytta i vardagen, med input från språklärare. Det är alltså ingen ren frekvensräkning ur en textkorpus, och därför fylls toppen av listan inte upp av småord som motsvarar ”och” och ”att”, medan ”man” hamnar på plats 13.

Listan

Rapportera ett fel

Berätta vad som är fel. Vi går igenom varje rapport.

Vad är fel?

Tryck på en bild för att höra den.

Ord 1–100

  1. こんにちは — hej
    こんにちは konnichiwa hej

    こんにちは、お元気ですか? Konnichiwa, o genki desu ka? Hej, hur mår du?

  2. ようこそ — välkommen
    ようこそ yōkoso välkommen

    わが家へようこそ。 Wagaya e yōkoso. Välkommen till vårt hem.

  3. おはようございます — God morgon
    おはようございます ohayō gozaimasu God morgon

    おはようございます。 ohayō gozaimasu. God morgon!

  4. はい — ja
    はい hai ja

    はい、分かります。 hai wakarimasu Ja, jag förstår.

  5. こんばんは — God kväll
    こんばんは konbanwa God kväll

    こんばんは。 Konbanwa. God kväll!

  6. いいえ — nej
    いいえ iie nej

    彼女はいいえと言いました。 kanojo wa iie to iimashita Hon sa nej.

  7. さようなら — hejdå
    さようなら sayounara hejdå

    さようなら、アンナさん。 sayounara, Anna san. Hejdå, Anna!

  8. こんにちは — god eftermiddag
    こんにちは konnichiwa god eftermiddag

    こんにちは! konnichiwa! God eftermiddag!

  9. また会いましょう — vi ses snart
    また会いましょう mata aimashō vi ses snart

    ミアさん、また会いましょう。 Mia-san, mata aimashō. Vi ses snart, Mia!

  10. また明日 — Vi ses imorgon
    また明日 mata ashita Vi ses imorgon

    また明日。 mata ashita. Vi ses imorgon!

  11. はじめまして — trevligt att träffas
    はじめまして hajimemashite trevligt att träffas

    こちらこそ、はじめまして。 Kochira koso, hajimemashite. Trevligt att träffas!

  12. お元気ですか — Hur mår du?
    お元気ですか o genki desu ka Hur mår du?

    今日はお元気ですか? Kyō wa o genki desu ka? Hur mår du idag?

  13. 男の人 — en man
    男の人 otoko no hito en man

    その男の人は本を読みます。 sono otoko no hito wa hon o yomimasu. Mannen läser boken.

  14. 女性 — en kvinna
    女性 josei en kvinna

    その女性は帽子をかぶっています。 sono josei wa bōshi o kabutte imasu. Kvinnan bär en hatt.

  15. 男の子 — en pojke
    男の子 otokonoko en pojke

    男の子はおもちゃで遊びます。 Otokonoko wa omocha de asobimasu. Pojken leker med leksaker.

  16. 女の子 — en flicka
    女の子 onnanoko en flicka

    その女の子はボールを持っています。 Sono onnanoko wa bōru o motte imasu. Flickan har en boll.

  17. 人 — en person
    人 hito en person

    彼は優しい人です。 Kare wa yasashii hito desu. Han är en trevlig person.

  18. 人々 — människor
    人々 hitobito människor

    人々はとても幸せです。 Hitobito wa totemo shiawase desu. Människorna är väldigt glada.

  19. 大人 — en vuxen
    大人 otona en vuxen

    私は大人です。 watashi wa otona desu Jag är en vuxen.

  20. 赤ちゃん — en bebis
    赤ちゃん akachan en bebis

    赤ちゃんはミルクが必要です。 Akachan wa miruku ga hitsuyō desu. Bebisen behöver mjölk.

  21. さん — herr
    さん san herr

    スミスさんは本を読むのが好きです。 Sumisu-san wa hon o yomu no ga suki desu. Herr Smith gillar att läsa böcker.

  22. 夫人 — fru
    夫人 fujin fru

    スミス夫人は先生です。 Sumisu fujin wa sensei desu. Fru Smith är lärare.

  23. 隣人 — en granne
    隣人 rinjin en granne

    私の隣人はとても親切です。 Watashi no rinjin wa totemo shinsetsu desu. Min granne är väldigt vänlig.

  24. 友達 — en vän
    友達 tomodachi en vän

    私の友達は本を読むのが好きです。 watashi no tomodachi wa hon o yomu no ga suki desu. Min vän tycker om att läsa böcker.

  25. 今日 — idag
    今日 kyō idag

    今日はいい日です。 Kyō wa ii hi desu. Idag är en bra dag.

  26. 明日 — imorgon
    明日 ashita imorgon

    明日は新しい日です。 Ashita wa atarashii hi desu. Imorgon är en ny dag.

  27. 昨日 — igår
    昨日 kinou igår

    私は昨日彼女に会いました。 watashi wa kinou kanojo ni aimashita Jag såg henne igår.

  28. 今 — nu
    今 ima nu

    彼は今、それを欲しがっています。 Kare wa ima sore o hoshigatte imasu. Han vill ha det nu.

  29. 午後 — en eftermiddag
    午後 gogo en eftermiddag

    私は午後が好きです。 watashi wa gogo ga suki desu Jag tycker om eftermiddagen.

  30. 晩 — en kväll
    晩 ban en kväll

    晩は静かです。 Ban wa shizuka desu. Kvällen är lugn.

  31. 分 — en minut
    分 fun en minut

    私たちは5分必要です。 watashitachi wa go fun hitsuyō desu Vi behöver fem minuter.

  32. 朝 — en morgon
    朝 asa en morgon

    私は朝に朝ご飯を食べます。 watashi wa asa ni asagohan o tabemasu. Jag äter frukost på morgonen.

  33. 後で — senare
    後で ato de senare

    私はそれを後でします。 Watashi wa sore o ato de shimasu. Jag gör det senare.

  34. 早い — tidigt
    早い hayai tidigt

    彼女は早く起きます。 kanojo wa hayaku okimasu Hon vaknar tidigt.

  35. 遅れる — sen
    遅れる okureru sen

    彼はよく遅れます。 kare wa yoku okuremasu Han är ofta sen.

  36. 時間 — en timme
    時間 jikan en timme

    授業は一時間です。 Jugyō wa ichi-jikan desu. Lektionen varar i en timme.

  37. お名前は何ですか? — Vad heter du?
    お名前は何ですか? o namae wa nan desu ka? Vad heter du?

    お名前は何ですか? o namae wa nan desu ka? Vad heter du?

  38. 私の名前は — jag heter
    私の名前は watashi no namae wa jag heter

    私の名前はエミリーです。 Watashi no namae wa Emirī desu. Jag heter Emily.

  39. 出身はどこですか? — Var kommer du ifrån?
    出身はどこですか? shusshin wa doko desu ka Var kommer du ifrån?

    出身はどこですか? Shusshin wa doko desu ka Var kommer du ifrån?

  40. 〜出身です — Jag kommer från ...
    〜出身です shusshin desu Jag kommer från ...

    ドイツ出身です。 Doitsu shusshin desu. Jag kommer från Tyskland.

  41. どこに住んでいますか — Var bor du
    どこに住んでいますか doko ni sunde imasu ka Var bor du

    どこに住んでいますか? doko ni sunde imasu ka? Var bor du?

  42. 〜に住む — jag bor i
    〜に住む ni sumu jag bor i

    私は日本に住んでいます。 Watashi wa Nihon ni sunde imasu. Jag bor i Japan.

  43. 何語を話しますか? — Vilka språk talar du ...?
    何語を話しますか? nanigo o hanashimasu ka? Vilka språk talar du ...?

    何語を話しますか? nanigo o hanashimasu ka? Vilka språk talar du?

  44. 話す — Jag talar
    話す hanasu Jag talar

    私は英語を上手に話します。 watashi wa eigo o jouzu ni hanashimasu Jag talar engelska bra.

  45. 少し話す — jag talar lite
    少し話す sukoshi hanasu jag talar lite

    私はフランス語を少し話します。 Watashi wa Furansugo o sukoshi hanashimasu. Jag talar lite franska.

  46. どこで生まれましたか — Var är du född
    どこで生まれましたか doko de umaremashita ka Var är du född

    どこで生まれましたか? doko de umaremashita ka Var är du född?

  47. 名字は何ですか? — Vad heter du i efternamn?
    名字は何ですか? myōji wa nan desu ka Vad heter du i efternamn?

    名字は何ですか? myōji wa nan desu ka Vad heter du i efternamn?

  48. こちらは私の友達の...です — Det här är min vän
    こちらは私の友達の...です kochira wa watashi no tomodachi no ... desu Det här är min vän

    こちらは私の友達のリサです。 kochira wa watashi no tomodachi no Risa desu. Det här är min vän Lisa.

  49. 作る — göra
    作る tsukuru göra

    私は美味しいコーヒーを作ります。 Watashi wa oishii kōhī o tsukurimasu. Jag gör gott kaffe.

  50. もらう — få
    もらう morau få

    彼はプレゼントをもらいました。 Kare wa purezento o moraimashita. Han fick en present.

  51. 持つ — ha
    持つ motsu ha

    エマさんは車を持っています。 Ema-san wa kuruma o motte imasu. Emma har en bil.

  52. 食べる — äta
    食べる taberu äta

    彼らはりんごを食べています。 karera wa ringo o tabete imasu De äter äpplen.

  53. 飲む — dricka
    飲む nomu dricka

    コーヒーを飲みますか? Kōhī o nomimasu ka? Dricker du kaffe?

  54. 寝る — sova
    寝る neru sova

    私は今寝たいです。 Watashi wa ima netai desu. Jag vill sova nu.

  55. 見える — se
    見える mieru se

    家が見えますか? Ie ga miemasu ka? Kan du se huset?

  56. 見る — titta på
    見る miru titta på

    アダムさんは写真を見るのが好きです。 Adamu-san wa shashin o miru no ga suki desu. Adam tycker om att titta på bilder.

  57. 読む — läsa
    読む yomu läsa

    学生は本を読みます。 Gakusei wa hon o yomimasu. Studenten läser böcker.

  58. 開ける — öppna
    開ける akeru öppna

    彼女は窓を開けます。 Kanojo wa mado o akemasu. Hon öppnar fönstret.

  59. 閉める — stänga
    閉める shimeru stänga

    私はドアを閉めます。 Watashi wa doa o shimemasu. Jag stänger dörren.

  60. 来る — komma
    来る kuru komma

    あなたは毎日ここに来ます。 anata wa mainichi koko ni kimasu Du kommer hit varje dag.

  61. ください — tack
    ください kudasai tack

    ドアを開けてください。 doa o akete kudasai Tack, kan du öppna dörren?

  62. ありがとうございます — tack
    ありがとうございます arigatou gozaimasu tack

    手伝ってくれてありがとうございます。 Tetsudatte kurete arigatou gozaimasu. Tack för din hjälp.

  63. どういたしまして — Varsågod
    どういたしまして dō itashimashite Varsågod

    どういたしまして。 dō itashimashite Varsågod.

  64. すみません — ursäkta
    すみません sumimasen ursäkta

    すみません、助けが必要です。 Sumimasen, tasuke ga hitsuyō desu. Ursäkta, jag behöver hjälp.

  65. すみません — ledsen
    すみません sumimasen ledsen

    すみません。 sumimasen. Jag är ledsen.

  66. 手伝ってもらえますか? — Kan du hjälpa mig?
    手伝ってもらえますか? tetsudatte moraemasu ka Kan du hjälpa mig?

    手伝ってもらえますか? tetsudatte moraemasu ka? Kan du hjälpa mig?

  67. もう一度言ってください — Kan du upprepa det?
    もう一度言ってください mou ichido itte kudasai Kan du upprepa det?

    もう一度言ってください。 mou ichido itte kudasai Kan du upprepa det?

  68. もう少しゆっくり話していただけますか — Skulle du kunna tala långsammare ...?
    もう少しゆっくり話していただけますか mō sukoshi yukkuri hanashite itadakemasu ka Skulle du kunna tala långsammare ...?

    もう少しゆっくり話していたいただけけますか? mō sukoshi yukkuri hanashite itadakemasu ka Skulle du kunna tala långsammare?

  69. 〜をいただけますか — Kan jag få ...
    〜をいただけますか o itadakemasu ka Kan jag få ...

    お水をいただけますか? o mizu o itadakemasu ka Kan jag få vatten, tack?

  70. 〜をください — jag skulle vilja ha
    〜をください ~ o kudasai jag skulle vilja ha

    お茶をもう少しください。 Ocha o mō sukoshi kudasai. Jag skulle vilja ha lite mer te.

  71. 〜てもいいですか — Får jag ...
    〜てもいいですか te mo ii desu ka Får jag ...

    お水をいただいてもいいですか? o mizu o itadaite mo ii desu ka Får jag be om lite vatten?

  72. ~てもいいですか — går det bra om ...
    ~てもいいですか ~te mo ii desu ka går det bra om ...

    座ってもいいですか? Suwatte mo ii desu ka? Går det bra om jag sätter mig?

  73. ゼロ — noll
    ゼロ zero noll

    ゼロは一より小さいです。 zero wa ichi yori chiisai desu. Noll är mindre än ett.

  74. 一 — en
    一 ichi en

    私はりんごを一個持っています。 watashi wa ringo o ikko motte imasu. Jag har ett äpple.

  75. 二 — två
    二 ni två

    猫が二匹います。 Neko ga nihiki imasu. Det finns två katter.

  76. 三 — tre
    三 san tre

    いいえ、三個は多すぎます。 iie, sanko wa ōsugimasu. Nej, tre är för mycket.

  77. 四 — fyra
    四 yon fyra

    四個ください。 yonko kudasai. Ge mig fyra, tack.

  78. 五 — fem
    五 go fem

    私は犬が五匹います。 Watashi wa inu ga gohiki imasu. Jag har fem hundar.

  79. 六 — sex
    六 roku sex

    彼は六人の友達と来ました。 Kare wa rokunin no tomodachi to kimashita. Han kom med sex vänner.

  80. 七 — sju
    七 nana sju

    私は七キロ走っています。 watashi wa nana kiro hashitte imasu. Jag springer sju kilometer.

  81. 八 — åtta
    八 hachi åtta

    クモは足が八本あります。 kumo wa ashi ga happon arimasu En spindel har åtta ben.

  82. 九 — nio
    九 kyū nio

    九は私のラッキーナンバーです。 Kyū wa watashi no rakkī nanbā desu. Nio är mitt lyckonummer.

  83. 十 — tio
    十 jū tio

    私たちには指が十本あります。 Watashitachi ni wa yubi ga juppon arimasu. Vi har tio fingrar.

  84. プラス — plus
    プラス purasu plus

    二プラス二は四です。 Ni purasu ni wa yon desu. Två plus två är fyra.

  85. 分かりません — Jag förstår inte
    分かりません wakari masen Jag förstår inte

    分かりません。 wakari masen. Jag förstår inte.

  86. もう一度言ってください — Kan du upprepa det ...?
    もう一度言ってください mou ichido itte kudasai Kan du upprepa det ...?

    もう一度言ってください。 mou ichido itte kudasai Kan du upprepa det, tack?

  87. もっとゆっくりお願いします — Kan du prata långsammare?
    もっとゆっくりお願いします motto yukkuri onegaishimasu Kan du prata långsammare?

    もっとゆっくりお願いします。 motto yukkuri onegaishimasu Kan du prata långsammare?

  88. どういう意味ですか — Vad betyder det
    どういう意味ですか dou iu imi desu ka Vad betyder det

    それはどういう意味ですか? sore wa dou iu imi desu ka Vad betyder det?

  89. 〜で何と言いますか — Hur säger man det på ...?
    〜で何と言いますか ~ de nani to iimasu ka Hur säger man det på ...?

    それはスペイン語で何と言いますか? Sore wa Supeingo de nani to iimasu ka Hur säger man det på spanska?

  90. それはどう書きますか — Hur stavar man ...?
    それはどう書きますか sore wa dō kakimasu ka Hur stavar man ...?

    それはどう書きますか? sore wa dō kakimasu ka? Hur stavar man det?

  91. 書いてもらえますか — Kan du skriva ner ...
    書いてもらえますか kai te morae masu ka Kan du skriva ner ...

    書いてもらえますか? kai te morae masu ka Kan du skriva ner det, tack?

  92. 見せてくれますか — Kan du visa mig ...?
    見せてくれますか misete kuremasu ka Kan du visa mig ...?

    写真を見せてくれますか? shashin o misete kuremasu ka Kan du visa mig fotot?

  93. 話しますか — talar du ...
    話しますか hanashimasu ka talar du ...

    英語を話しますか? Eigo o hanashimasu ka? Talar du engelska?

  94. ちょっと待ってください — Ett ögonblick, tack
    ちょっと待ってください chotto matte kudasai Ett ögonblick, tack

    ちょっと待ってください。 chotto matte kudasai. Ett ögonblick, tack.

  95. そう思います — Jag tror det
    そう思います sō omoimasu Jag tror det

    私もそう思います。 watashi mo sō omoimasu Jag tror det också.

  96. わかりません — Jag vet inte
    わかりません wakarimasen Jag vet inte

    わかりません。 wakarimasen. Jag vet inte.

  97. これ — det här
    これ kore det här

    これは私の赤い車です。 Kore wa watashi no akai kuruma desu. Det här är min röda bil.

  98. その — den
    その sono den

    その犬はとてもフレンドリーです。 sono inu wa totemo furendorii desu. Den hunden är väldigt vänlig.

  99. ここ — här
    ここ koko här

    ここにいるのが好きです。 koko ni iru no ga suki desu Jag trivs med att vara här.

  100. そこ — där
    そこ soko där

    仕事の後にそこで会います。 shigoto no ato ni soko de aimasu. Vi ses där efter jobbet.

Ord 101–200

  1. もう一つ — en till
    もう一つ mō hitotsu en till

    彼はケーキをもう一つ欲しがっています。 kare wa kēki o mō hitotsu hoshigatte imasu. Han vill ha en till bit tårta.

  2. 同じ — samma
    同じ onaji samma

    私たちは同じ青いシャツを着ます。 Watashitachi wa onaji aoi shatsu o kimasu. Vi har på oss samma blå tröja.

  3. これら — dessa
    これら kore ra dessa

    これらのりんごは食べ頃です。 kore ra no ringo wa tabegoro desu. Dessa äpplen är redo att ätas.

  4. それらの — de där
    それらの sorera no de där

    それらのクッキーはとても美味しそうです。 Sorera no kukkī wa totemo oishisō desu. De där kakorna ser väldigt goda ut.

  5. ここ — precis här
    ここ koko precis här

    鍵はここにあります。 kagi wa koko ni arimasu. Nycklarna ligger precis här.

  6. あそこ — där borta
    あそこ asoko där borta

    私の靴はあそこにあります。 Watashi no kutsu wa asoko ni arimasu. Mina skor står där borta.

  7. 上 — ovanpå
    上 ue ovanpå

    猫はテーブルの上にいます。 neko wa tēburu no ue ni imasu Katten sitter ovanpå bordet.

  8. 下 — under
    下 shita under

    犬はテーブルの下にいます。 Inu wa tēburu no shita ni imasu. Hunden är under bordet.

  9. 最近どうですか — Hur går det?
    最近どうですか saikin dō desu ka Hur går det?

    最近どうですか? saikin dō desu ka? Hur går det?

  10. お久しぶりです — Det var länge sedan
    お久しぶりです o hisashiburi desu Det var länge sedan

    お久しぶりです。 o hisashiburi desu Det var länge sedan vi sågs.

  11. 何を楽しんでいますか — Vad tycker du om ...?
    何を楽しんでいますか nani o tanoshinde imasu ka Vad tycker du om ...?

    何を楽しんでいますか? nani o tanoshinde imasu ka Vad tycker du om att göra på fritiden?

  12. 何をしている — Vad gör du ...?
    何をしている nani o shite iru Vad gör du ...?

    今は何をしていますか? ima wa nani o shite imasu ka Vad gör du nu?

  13. 良い一日を — Ha en bra dag
    良い一日を yoi ichinichi o Ha en bra dag

    ジョンさん、良い一日を過ごしてください。 Jon-san, yoi ichinichi o sugoshite kudasai. Ha en bra dag, John!

  14. 気をつけてください — sköt om dig
    気をつけてください ki o tsukete kudasai sköt om dig

    気をつけてください。また明日。 ki o tsukete kudasai. mata ashita. Sköt om dig. Vi ses imorgon.

  15. 頑張ってください — Lycka till
    頑張ってください ganbatte kudasai Lycka till

    頑張ってください!信じています。 ganbatte kudasai! shinjite imasu. Lycka till! Jag tror på dig!

  16. おめでとうございます — Grattis
    おめでとうございます omedetō gozaimasu Grattis

    おめでとうございます!大変な仕事を終えました。 Omedetō gozaimasu! Taihen na shigoto o oemashita. Grattis! Du har avslutat det hårda arbetet.

  17. 乾杯 — Skål
    乾杯 kanpai Skål

    乾杯! Kanpai! Skål!

  18. 問題ありません — Inga problem
    問題ありません mondai arimasen Inga problem

    問題ありません。お手伝いできます。 mondai arimasen. otetsudai dekimasu. Inga problem, jag kan hjälpa dig.

  19. 心配しないでください — oroa dig inte
    心配しないでください shinpai shinaide kudasai oroa dig inte

    心配しないでください、大丈夫ですよ。 shinpai shinaide kudasai, daijōbu desu yo. Oroa dig inte, det kommer att gå bra.

  20. いいですね — Det låter bra
    いいですね ii desu ne Det låter bra

    いいですね、ありがとうございます。 ii desu ne arigatou gozaimasu Det låter bra för mig, tack!

  21. 知る — veta
    知る shiru veta

    あなたは今、答えを知っています。 anata wa ima kotae o shitte imasu Du vet svaret nu.

  22. 尋ねる — fråga
    尋ねる tazuneru fråga

    お兄さんに尋ねてもいいですよ。 Onīsan ni tazunete mo ii desu yo. Du kan fråga din bror.

  23. 聞こえる — höra
    聞こえる kikoeru höra

    あの音が聞こえますか? Ano oto ga kikoemasu ka? Kan du höra det där ljudet?

  24. 学ぶ — lära
    学ぶ manabu lära

    毎日何か新しいことを学びます。 mainichi nanika atarashii koto o manabimasu Du lär dig något nytt varje dag.

  25. 話す — prata med
    話す hanasu prata med

    友達と話すのが好きですか? Tomodachi to hanasu no ga suki desu ka? Gillar du att prata med dina vänner?

  26. 言う — säga
    言う iu säga

    私は何か言いたいです。 watashi wa nanika iitai desu. Jag vill säga något.

  27. 選ぶ — välja
    選ぶ erabu välja

    好きな色を選びます。 Suki na iro o erabimasu. Du väljer din favoritfärg.

  28. 書く — skriva
    書く kaku skriva

    学生たちは物語を書きます。 Gakusei-tachi wa monogatari o kakimasu. Studenterna skriver en berättelse.

  29. 電話する — ringa
    電話する denwa suru ringa

    私はあなたに電話します。 Watashi wa anata ni denwa shimasu. Jag ska ringa dig.

  30. 聞く — lyssna på
    聞く kiku lyssna på

    私はラジオを聞きます。 Watashi wa rajio o kikimasu. Jag lyssnar på radio.

  31. 勉強する — plugga
    勉強する benkyō suru plugga

    私はどのテストも一生懸命勉強します。 watashi wa dono tesuto mo isshōkenmei benkyō shimasu. Jag pluggar hårt inför varje prov.

  32. 教える — berätta
    教える oshieru berätta

    彼は私に名前を教えます。 Kare wa watashi ni namae o oshiemasu. Han berättar sitt namn för mig.

  33. 会う — träffa
    会う au träffa

    明日あなたに会います。 Ashita anata ni aimasu. Jag ska träffa dig imorgon.

  34. 加わる — ansluta sig
    加わる kuwawaru ansluta sig

    彼女は私たちのグループに加わります。 kanojo wa watashitachi no gurūpu ni kuwawarimasu. Hon ansluter sig till vår grupp.

  35. 楽しむ — tycka om
    楽しむ tanoshimu tycka om

    私たちは音楽を楽しんでいます。 watashitachi wa ongaku o tanoshinde imasu Vi tycker om musiken.

  36. 説明する — beskriva
    説明する setsumei suru beskriva

    その男の子はその動物について説明しました。 Sono otokonoko wa sono dōbutsu ni tsuite setsumei shimashita. Pojken beskrev djuret.

  37. 説明する — förklara
    説明する setsumei suru förklara

    彼女がその問題を説明します。 kanojo ga sono mondai o setsumei shimasu Hon kommer att förklara problemet.

  38. 教える — lära ut
    教える oshieru lära ut

    私は新入生に教えます。 watashi wa shinnyūsei ni oshiemasu Jag lär ut de nya studenterna.

  39. 紹介する — presentera
    紹介する shōkai suru presentera

    友達を紹介します。 tomodachi o shōkai shimasu Jag ska presentera min vän.

  40. 受け取る — acceptera
    受け取る uketoru acceptera

    彼女はその贈り物を受け取ります。 kanojo wa sono okurimono o uketorimasu. Hon accepterar gåvan.

  41. 拒む — vägra
    拒む kobamu vägra

    その子供は食べ物を拒んでいます。 sono kodomo wa tabemono o kobande imasu Barnet vägrar maten.

  42. 約束する — lova
    約束する yakusoku suru lova

    あなたを助けると約束します。 Anata o tasukeru to yakusoku shimasu. Jag lovar att hjälpa dig.

  43. 話し合う — diskutera
    話し合う hanashiau diskutera

    彼らは新しい計画について話し合っています。 karera wa atarashii keikaku ni tsuite hanashiatte imasu De diskuterar den nya planen.

  44. 連絡する — kontakta
    連絡する renraku suru kontakta

    医者に連絡します。 isha ni renraku shimasu Jag ska kontakta läkaren.

  45. 笑う — skratta
    笑う warau skratta

    子供たちが大きな声で笑っています。 Kodomotachi ga ookina koe de waratte imasu. Barnen skrattar högt.

  46. 叫ぶ — ropa
    叫ぶ sakebu ropa

    その男の子は助けを求めて叫びます。 Sono otokonoko wa tasuke o motomete sakebimasu. Pojken ropar på hjälp.

  47. 囁く — viska
    囁く sasayaku viska

    彼は私の耳元で囁きます。 kare wa watashi no mimimoto de sasayakimasu. Han viskar i mitt öra.

  48. 手を振る — vinka
    手を振る te o furu vinka

    彼女は別れの手を振る。 Kanojo wa wakare no te o furu. Hon vinkar hejdå.

  49. 頷く — nicka
    頷く unazuku nicka

    その女性は頷いています。 sono josei wa unazuite imasu Kvinnan nickar med huvudet.

  50. 抱きしめる — krama
    抱きしめる dakishimeru krama

    母親が子供を抱きしめています。 Hahaoya ga kodomo o dakishimete imasu. Mamman kramar sitt barn.

  51. キスする — pussa
    キスする kisu suru pussa

    お母さんは子供にキスします。 okāsan wa kodomo ni kisu shimasu Mamman pussar sitt barn.

  52. 指さす — peka
    指さす yubisasu peka

    子供が犬を指さしています。 Kodomo ga inu o yubisashite imasu. Barnet pekar på hunden.

  53. 瞬きする — blinka
    瞬きする mabataki suru blinka

    彼は素早く瞬きしました。 kare wa subayaku mabataki shimashita Han blinkar snabbt med ögonen.

  54. 眉をひそめる — rynka pannan
    眉をひそめる mayu o hisomeru rynka pannan

    父親は息子に対して眉をひそめました。 chichioya wa musuko ni taishite mayu o hisomemashita Pappan rynkar pannan åt sin son.

  55. あくびをする — gäspa
    あくびをする akubi o suru gäspa

    疲れた男性があくびをしています。 Tsukareta dansei ga akubi o shite imasu. Den trötta mannen gäspar.

  56. 嗅ぐ — sniffa
    嗅ぐ kagu sniffa

    犬が食べ物の匂いを嗅いでいます。 Inu ga tabemono no nioi o kaide imasu. Hunden sniffar på maten.

  57. いい — bra
    いい ii bra

    彼女はいい人です。 kanojo wa ii hito desu Hon är en bra person.

  58. 悪い — dålig
    悪い warui dålig

    その牛乳はにおいが悪いです。 sono gyūnyū wa nioi ga warui desu. Den där mjölken luktar dålig.

  59. 大きい — stor
    大きい ōkii stor

    その大きい犬はジャンプできます。 sono ōkii inu wa janpu dekimasu Den stora hunden kan hoppa.

  60. 小さい — liten
    小さい chiisai liten

    赤ちゃんは手が小さいです。 akachan wa te ga chiisai desu Bebisen har små händer.

  61. 間違い — fel
    間違い machigai fel

    あなたの答えは間違いです。 anata no kotae wa machigai desu. Ditt svar är fel.

  62. 易しい — lätt
    易しい yasashii lätt

    この数学の問題は易しいです。 Kono sūgaku no mondai wa yasashii desu. Det här mattetalet är lätt.

  63. 難しい — svår
    難しい muzukashii svår

    あのテストは難しかったです。 ano tesuto wa muzukashikatta desu Det provet var svårt.

  64. 速い — fort
    速い hayai fort

    車はとても速く走ります。 Kuruma wa totemo hayaku hashirimasu. Bilar kör väldigt fort.

  65. 遅い — långsam
    遅い osoi långsam

    かめはとても遅いです。 kame wa totemo osoi desu Sköldpaddan är väldigt långsam.

  66. 新しい — ny
    新しい atarashii ny

    これは新しい車です。 Kore wa atarashii kuruma desu. Det här är en ny bil.

  67. 本当 — sann
    本当 hontō sann

    この話は本当ですか? Kono hanashi wa hontō desu ka? Är den här historien sann?

  68. 間違い — falsk
    間違い machigai falsk

    その答えは間違いです。 sono kotae wa machigai desu Svaret är falskt.

  69. ~たい — jag vill
    ~たい tai jag vill

    私はピザを食べたいです。 Watashi wa piza o tabetai desu. Jag vill äta pizza.

  70. なければならない — jag behöver
    なければならない nakereba naranai jag behöver

    彼女に電話をしなければなりません。 kanojo ni denwa o shinakereba narimasen Jag behöver ringa henne.

  71. つもり — jag ska
    つもり tsumori jag ska

    もうすぐ食べるつもりです。 mō sugu taberu tsumori desu Jag ska äta snart.

  72. たい — jag skulle vilja ...
    たい tai jag skulle vilja ...

    私はテニスをしたいです。 watashi wa tenisu o shitai desu Jag skulle vilja spela tennis.

  73. なければならない — jag måste
    なければならない nakereba naranai jag måste

    もう行かなければなりません。 mou ikanakereba narimasen Jag måste gå nu.

  74. 〜てもいいですか — får jag ...
    〜てもいいですか ~te mo ii desu ka får jag ...

    お水をもらってもいいですか? O mizu o moratte mo ii desu ka? Får jag be om vatten, tack?

  75. 〜を手伝ってください — hjälp mig med ...
    〜を手伝ってください ~ o tetsudatte kudasai hjälp mig med ...

    このカバンを持つのを手伝ってください。 Kono kaban o motsu no o tetsudatte kudasai. Kan du hjälpa mig med den här väskan?

  76. やり方を教えてください — visa mig hur man ...
    やり方を教えてください yarikata o oshiete kudasai visa mig hur man ...

    これのやり方を教えてください。 Kore no yarikata o oshiete kudasai. Visa mig hur man gör det här.

  77. 今は~できない — jag kan inte ... just nu
    今は~できない ima wa ~ dekinai jag kan inte ... just nu

    今は手伝えません。 ima wa tetsudaemasen Jag kan inte hjälpa till just nu.

  78. ~ようとする — jag försöker att ...
    ~ようとする ~yō to suru jag försöker att ...

    今、寝ようとしています。 Ima neyō to shite imasu. Jag försöker att sova nu.

  79. ことができる — Går det att ...
    ことができる koto ga dekiru Går det att ...

    ここで泳ぐことができますか? koko de oyogu koto ga dekimasu ka Går det att simma här?

  80. どこで〜られますか — Var kan jag ...
    どこで〜られますか doko de ~ rare masu ka Var kan jag ...

    どこで昼ご飯を食べられますか? doko de hiru gohan o taberaremasu ka Var kan jag äta lunch?

  81. 月曜日 — måndag
    月曜日 getsuyōbi måndag

    月曜日は最初の日です。 Getsuyōbi wa saisho no hi desu. Måndag är den första dagen.

  82. 火曜日 — tisdag
    火曜日 kayōbi tisdag

    火曜日はいつも楽しいです。 kayōbi wa itsumo tanoshii desu. Tisdag är alltid rolig.

  83. 水曜日 — onsdag
    水曜日 suiyōbi onsdag

    彼女は水曜日に家に帰ります。 Kanojo wa suiyōbi ni ie ni kaerimasu. Hon åker hem på onsdag.

  84. 木曜日 — torsdag
    木曜日 mokuyōbi torsdag

    彼は木曜日に来ます。 Kare wa mokuyōbi ni kimasu. Han kommer på torsdag.

  85. 金曜日 — fredag
    金曜日 kin'yōbi fredag

    金曜日は最高の日です。 Kin'yōbi wa saikō no hi desu. Fredag är den bästa dagen.

  86. 土曜日 — lördag
    土曜日 doyōbi lördag

    私は土曜日に出発します。 Watashi wa doyōbi ni shuppatsu shimasu. Jag åker på lördag.

  87. 日曜日 — söndag
    日曜日 nichiyōbi söndag

    私は日曜日に休みます。 Watashi wa nichiyōbi ni yasumimasu. Jag ska vila på söndag.

  88. 平日 — en vardag
    平日 heijitsu en vardag

    彼女は平日は毎朝働いています。 Kanojo wa heijitsu wa maiasa hataraite imasu. Hon jobbar varje vardagsmorgon.

  89. 週末 — en helg
    週末 shūmatsu en helg

    週末が好きではない人はだれですか? shūmatsu ga suki de wa nai hito wa dare desu ka Vem tycker inte om helgen?

  90. 毎日 — dagligen
    毎日 mainichi dagligen

    私たちは毎日新聞を読みます。 Watashitachi wa mainichi shinbun o yomimasu. Vi läser tidningen dagligen.

  91. 毎週 — varje vecka
    毎週 maishū varje vecka

    私はたいてい毎週ニュースを見ます。 Watashi wa taitei maishū nyūsu o mimasu. Jag brukar titta på nyheterna varje vecka.

  92. 毎月 — månadsvis
    毎月 maitsuki månadsvis

    彼らは毎月の料金を払います。 Karera wa maitsuki no ryōkin o haraimasu. De betalar det månadsvisa priset.

  93. 一日 — en dag
    一日 ichinichi en dag

    私たちは一日待ちました。 watashitachi wa ichinichi machimashita Vi väntade i en dag.

  94. 夜 — en natt
    夜 yoru en natt

    私たちは夜に眠ります。 watashitachi wa yoru ni nemurimasu Vi sover på natten.

  95. 週間 — en vecka
    週間 shūkan en vecka

    私たちは1週間滞在しました。 watashitachi wa isshūkan taizai shimashita Vi stannade i en vecka.

  96. ヶ月 — en månad
    ヶ月 kagetsu en månad

    彼は1ヶ月間働きました。 kare wa ikkagetsukan hatarakimashita Han arbetade i en månad.

  97. 年 — ett år
    年 nen ett år

    私たちは一年間待ちました。 watashitachi wa ichinenkan machimashita. Vi väntade i ett år.

  98. 時間 — en tid
    時間 jikan en tid

    もっと時間が必要です。 motto jikan ga hitsuyō desu Vi behöver mer tid.

  99. 少しの間 — ett ögonblick
    少しの間 sukoshi no aida ett ögonblick

    彼は少しの間待った。 kare wa sukoshi no aida matta Han väntade ett ögonblick.

  100. 将来 — en framtid
    将来 shōrai en framtid

    私は将来について考えます。 watashi wa shōrai ni tsuite kangaemasu Jag tänker på framtiden.

Ord 201–300

  1. 時 — klockan ...
    時 ji klockan ...

    私は7時に起きます。 Watashi wa shichi ji ni okimasu. Jag vaknar klockan sju.

  2. 真夜中 — midnatt
    真夜中 mayonaka midnatt

    私たちは真夜中に出発します。 watashitachi wa mayonaka ni shuppatsu shimasu. Vi kommer att åka vid midnatt.

  3. 正午 — en middag
    正午 shōgo en middag

    正午は太陽が熱いです。 shōgo wa taiyō ga atsui desu Solen är varm vid middag.

  4. 今夜 — i kväll
    今夜 konya i kväll

    今夜、お客様が到着します。 konya okyakusama ga tōchaku shimasu Gästerna kommer i kväll.

  5. 助ける — hjälp
    助ける tasukeru hjälp

    助けてください!困っています。 Tasukete kudasai! Komatte imasu. Hjälp! Jag är i knipa.

  6. 危険 — en fara
    危険 kiken en fara

    私たちは危険な状態です。 Watashitachi wa kiken na jōtai desu. Vi är i fara!

  7. 警察 — en polis
    警察 keisatsu en polis

    警察を呼んでください。 keisatsu o yonde kudasai Ring polisen!

  8. 医者 — en läkare
    医者 isha en läkare

    医者が必要です。 isha ga hitsuyō desu Jag behöver en läkare!

  9. 救急車 — en ambulans
    救急車 kyūkyūsha en ambulans

    救急車を呼んでください。 kyūkyūsha o yonde kudasai Ring efter en ambulans!

  10. 消防士 — en brandman
    消防士 shōbōshi en brandman

    消防士はヒーローです。 Shōbōshi wa hīrō desu. Brandmännen är hjältar.

  11. 事故 — en olycka
    事故 jiko en olycka

    私は事故に遭いました。 watashi wa jiko ni aimashita Jag var med om en olycka.

  12. 守る — skydda
    守る mamoru skydda

    警察は私たちを守ります。 Keisatsu wa watashitachi o mamorimasu. Polisen skyddar oss.

  13. 警告する — varna
    警告する keikoku suru varna

    私は彼らに警告しなければなりません! Watashi wa karera ni keikoku shinakereba narimasen! Jag måste varna dem!

  14. アラーム — ett alarm
    アラーム araamu ett alarm

    アラームが鳴りました! araamu ga narimashita! Alarmet gick igång!

  15. 火事 — en brand
    火事 kaji en brand

    火事です! kaji desu Det är en brand!

  16. 煙 — rök
    煙 kemuri rök

    建物から煙が出ています! Tatemono kara kemuri ga dete imasu! Rök kommer ut ur byggnaden!

  17. として働く — arbeta som
    として働く toshite hataraku arbeta som

    彼らは病院の看護師として働いています。 Karera wa byōin no kangoshi toshite hataraite imasu. De arbetar som sjuksköterskor på sjukhuset.

  18. 買う — köpa
    買う kau köpa

    ここで果物が買えます。 Koko de kudamono ga kaemasu. Du kan köpa frukt här.

  19. 払う — betala
    払う harau betala

    これのお金を払わなければなりません。 kore no okane o harawanakereba narimasen. Du måste betala för det här.

  20. 売る — sälja
    売る uru sälja

    ここでは新鮮な果物を売っています。 koko de wa shinsen na kudamono o utte imasu De säljer färsk frukt här.

  21. 置く — lägga
    置く oku lägga

    彼はテーブルの上に本を置きます。 Kare wa tēburu no ue ni hon o okimasu. Han lägger boken på bordet.

  22. 座る — sitta
    座る suwaru sitta

    エマさんはその椅子に座ります。 Ema-san wa sono isu ni suwarimasu. Emma sitter i den stolen.

  23. 立つ — stå
    立つ tatsu stå

    私はドアのそばに立ちます。 watashi wa doa no soba ni tachimasu Jag står vid dörren.

  24. 泳ぐ — simma
    泳ぐ oyogu simma

    彼らは速く泳げます。 Karera wa hayaku oyogemasu. De kan simma snabbt.

  25. 運転する — köra
    運転する unten suru köra

    気をつけて運転しなければなりません。 ki o tsukete unten shinakereba narimasen. Du behöver köra försiktigt.

  26. 予定する — planera
    予定する yotei suru planera

    彼らは近いうちに訪ねることを予定しています。 Karera wa chikai uchi ni tazuneru koto o yotei shite imasu. De planerar att besöka oss snart.

  27. 終わらせる — göra klart
    終わらせる owaraseru göra klart

    彼は後で宿題を終わらせることができます。 kare wa ato de shukudai o owaraseru koto ga dekimasu Han kan göra klart läxan senare.

  28. あげる — ge
    あげる ageru ge

    私は友達にプレゼントをあげます。 watashi wa tomodachi ni purezento o agemasu. Jag ger presenter till vänner.

  29. 十一 — elva
    十一 jūichi elva

    私はいつも十一個もらいます。 Watashi wa itsumo jūikko moraimasu. Jag får alltid elva stycken.

  30. 十二 — tolv
    十二 jūni tolv

    パックの中に卵が十二個あります。 pakku no naka ni tamago ga jūniko arimasu. Det finns tolv ägg i en kartong.

  31. 十三 — tretton
    十三 jūsan tretton

    十三という数字は不吉です。 jūsan to iu sūji wa fukitsu desu. Siffran tretton anses vara otursbringande.

  32. 十四 — fjorton
    十四 jūyon fjorton

    そのアパートは十四階あります。 Sono apāto wa jūyon kai arimasu. Lägenhetshuset har fjorton våningar.

  33. 十五 — femton
    十五 jūgo femton

    私は本の十五ページを開きます。 Watashi wa hon no jūgo pēji o hirakimasu. Jag öppnar boken på sidan femton.

  34. 十六 — sexton
    十六 jūroku sexton

    それは十六倍も多いです。 Sore wa jūroku bai mo ooi desu. Det är sexton gånger mer!

  35. 十七 — sjutton
    十七 jūnana sjutton

    私たちは鉛筆を十七本持っています。 Watashitachi wa enpitsu o jūnana-hon motteimasu. Vi har sjutton pennor.

  36. 十八 — arton
    十八 jūhachi arton

    高さは十八メートルです。 takasa wa jūhachi mētoru desu Den är arton meter hög.

  37. 十九 — nitton
    十九 jūkyū nitton

    十九は私の一番好きな数字です。 Jūkyū wa watashi no ichiban suki na sūji desu. Nitton är mitt favoritnummer.

  38. 二十 — tjugo
    二十 nijū tjugo

    彼女は小さいりんごが二十個必要です。 Kanojo wa chiisai ringo ga nijukko hitsuyō desu. Hon behöver tjugo små äpplen.

  39. 三十 — trettio
    三十 sanjū trettio

    彼は三十歳です。 Kare wa sanjussai desu. Han är trettio år gammal.

  40. 百 — hundra
    百 hyaku hundra

    彼は百まで数えました。 kare wa hyaku made kazoemashita Han räknade till hundra.

  41. 四十 — fyrtio
    四十 yonjū fyrtio

    彼女は全部で鉛筆を四十本持っています。 kanojo wa zenbu de enpitsu o yonjū-pon motte imasu. Hon har fyrtio pennor totalt.

  42. 五十 — femtio
    五十 gojū femtio

    彼は五十ドル持っています。 kare wa gojū doru motte imasu. Han har femtio dollar.

  43. 六十 — sextio
    六十 rokujū sextio

    ジョンさんは六十歳です。 Jon-san wa rokujussai desu. John är sextio år gammal.

  44. 七十 — sjuttio
    七十 nanajū sjuttio

    私の祖父は七十歳です。 Watashi no sofu wa nanajū-sai desu. Min morfar är sjuttio år gammal.

  45. 八十 — åttio
    八十 hachijū åttio

    私は砂糖を八十グラム持っています。 Watashi wa satō o hachijū guramu motte imasu. Jag har åttio gram socker.

  46. 九十 — nittio
    九十 kyūjū nittio

    彼は読む本が九十冊あります。 Kare wa yomu hon ga kyūjussatsu arimasu. Han har nittio böcker att läsa.

  47. 千 — tusen
    千 sen tusen

    千は大きな数です。 Sen wa ōkina kazu desu. Ett tusen är ett stort tal.

  48. 百万 — miljon
    百万 hyakuman miljon

    その車は百万ドルします。 Sono kuruma wa hyakuman doru shimasu. Den där bilen kostar en miljon dollar.

  49. 半分 — halv
    半分 hanbun halv

    彼はピザを半分食べました。 Kare wa piza o hanbun tabemashita. Han åt upp halva pizzan.

  50. 4分の1 — en fjärdedel
    4分の1 yon bun no ichi en fjärdedel

    4分の1しか残っていません。 yon bun no ichi shika nokotte imasen. Det finns bara en fjärdedel kvar av dem.

  51. ダース — ett dussin
    ダース daasu ett dussin

    私はお店で卵を1ダース買います。 watashi wa omise de tamago o ichi daasu kaimasu. Jag köper ett dussin ägg i affären.

  52. 一足 — ett par
    一足 issoku ett par

    その一足の靴はきれいです。 sono issoku no kutsu wa kirei desu. Det där paret skor är rent.

  53. 1位 — första
    1位 ichi-i första

    彼は簡単に1位を取りました。 Kare wa kantan ni ichi-i o torimashita. Han kom på första plats utan problem.

  54. 2回目 — andra
    2回目 nikaime andra

    ここは2回目です。 Koko wa nikaime desu. Det här är min andra gång här.

  55. 三位 — tredje
    三位 san'i tredje

    彼らは三位で終わりました。 karera wa san'i de owarimashita. De slutade på tredje plats.

  56. 4番目 — fjärde
    4番目 yonbanme fjärde

    私は列の4番目です。 watashi wa retsu no yonbanme desu. Jag är fjärde i kön.

  57. 五番目 — femte
    五番目 gobanme femte

    彼女は五番目の列にいます。 kanojo wa gobanme no retsu ni imasu Hon sitter på femte raden.

  58. 六番目 — sjätte
    六番目 rokubanme sjätte

    彼は六番目の人です。 Kare wa rokubanme no hito desu. Han är den sjätte personen.

  59. 七番目 — sjunde
    七番目 nanabanme sjunde

    彼らは七番目の階に住んでいます。 karera wa nanabanme no kai ni sunde imasu. De bor på sjunde våningen.

  60. 八番目 — åttonde
    八番目 hachibanme åttonde

    これは八番目のりんごです。 Kore wa hachibanme no ringo desu. Det här är det åttonde äpplet.

  61. 九番目 — nionde
    九番目 kyūbanme nionde

    九番目の日は休みです。 Kyūbanme no hi wa yasumi desu. Den nionde dagen är en helgdag.

  62. 10番目 — tionde
    10番目 jūbanme tionde

    彼女は10番目です。 Kanojo wa jūbanme desu. Hon är på tionde plats.

  63. 11回目 — elfte
    11回目 jūikkaime elfte

    彼らは11回目の記念日を祝います。 karera wa jūikkaime no kinenbi o iwaimasu. De firar sin elfte bröllopsdag.

  64. 12番目 — tolfte
    12番目 jūnibanme tolfte

    それは12番目の月です。 sore wa jūnibanme no tsuki desu. Det är den tolfte månaden.

  65. いつも — alltid
    いつも itsumo alltid

    私は朝、いつもコーヒーを飲みます。 Watashi wa asa, itsumo kōhī o nomimasu. Jag dricker alltid kaffe på morgonen.

  66. たいてい — vanligtvis
    たいてい taitei vanligtvis

    彼はたいてい正午に昼ご飯を食べます。 Kare wa taitei shōgo ni hirugohan o tabemasu. Han äter vanligtvis lunch vid tolv.

  67. よく — ofta
    よく yoku ofta

    人々はよくここでピザを食べます。 hitobito wa yoku koko de piza o tabemasu. Folk äter ofta pizza här.

  68. 時々 — ibland
    時々 tokidoki ibland

    彼女は時々図書館に行きます。 Kanojo wa tokidoki toshokan ni ikimasu. Hon går ibland till biblioteket.

  69. めったに — sällan
    めったに metta ni sällan

    私はめったにファストフードを食べません。 watashi wa metta ni fasuto fuudo o tabemasen. Jag äter sällan snabbmat.

  70. 全然 — aldrig
    全然 zenzen aldrig

    彼らはあの店に全然行きません。 karera wa ano mise ni zenzen ikimasen De går aldrig till den butiken.

  71. 毎日 — varje dag
    毎日 mainichi varje dag

    わたしたちは毎日チョコレートを食べます。 watashitachi wa mainichi chokoreeto o tabemasu. Vi äter choklad varje dag.

  72. 毎週 — varje vecka
    毎週 maishū varje vecka

    彼女は毎週泳ぎます。 kanojo wa maishū oyogimasu. Hon simmar varje vecka.

  73. 週末 — på helgerna
    週末 shūmatsu på helgerna

    私は週末に家でゆっくりします。 Watashi wa shūmatsu ni ie de yukkuri shimasu. Jag kopplar av på helgerna hemma.

  74. 朝 — på morgonen
    朝 asa på morgonen

    人々は朝に朝食を食べます。 hitobito wa asa ni chōshoku o tabemasu. Folk äter frukost på morgonen.

  75. 夜 — på natten
    夜 yoru på natten

    彼らは夜にベッドで寝ます。 Karera wa yoru ni beddo de nemasu. De sover på natten i sina sängar.

  76. 仕事の後 — efter jobbet
    仕事の後 shigoto no ato efter jobbet

    彼は毎日仕事の後にリラックスします。 Kare wa mainichi shigoto no ato ni rirakkusu shimasu. Han kopplar av efter jobbet varje dag.

  77. 〜に一回 — en gång i ...
    〜に一回 ni ikkai en gång i ...

    私は週に一回行きます。 watashi wa shū ni ikkai ikimasu. Jag går en gång i veckan.

  78. に2回 — två gånger i ...
    に2回 ni ni kai två gånger i ...

    父は週に2回、来ます。 Chichi wa shū ni ni kai, kimasu. Min pappa hälsar på två gånger i veckan.

  79. ~おき — varannan
    ~おき oki varannan

    彼らは一週間おきに来ます。 Karera wa isshūkan oki ni kimasu. De hälsar på varannan vecka.

  80. 少なくとも — åtminstone
    少なくとも sukunakutomo åtminstone

    彼は毎日少なくとも一個はりんごを食べます。 kare wa mainichi sukunakutomo ikko wa ringo o tabemasu. Han äter åtminstone ett äpple varje dag.

  81. せいぜい — högst
    せいぜい seizei högst

    私はせいぜい二つ買います。 Watashi wa seizei futatsu kaimasu. Jag kommer att köpa högst två stycken.

  82. 以上 — mer än
    以上 ijō mer än

    これは十分以上の食べ物です。 kore wa jūbun ijō no tabemono desu Det här är mer än tillräckligt med mat.

  83. 〜より少ない — mindre än
    〜より少ない yori sukunai mindre än

    前回より少なかったです。 zenkai yori sukunakatta desu Du fick mindre än förra gången.

  84. 少し — lite
    少し sukoshi lite

    彼は少し助けが必要です。 Kare wa sukoshi tasuke ga hitsuyou desu. Han behöver lite hjälp.

  85. 少し — lite
    少し sukoshi lite

    彼女はケーキを少し食べました。 kanojo wa kēki o sukoshi tabemashita. Hon åt lite tårta.

  86. たくさん — mycket
    たくさん takusan mycket

    私はたくさん勉強します。 watashi wa takusan benkyō shimasu. Jag studerar mycket.

  87. 過ぎる — för mycket
    過ぎる sugiru för mycket

    彼らはケーキを食べ過ぎました。 Karera wa keeki o tabesugimashita. De åt för mycket tårta.

  88. 足りない — inte tillräckligt
    足りない tari nai inte tillräckligt

    この量は足りません。 kono ryou wa tari masen Den här mängden är inte tillräckligt.

  89. 前 — sedan
    前 mae sedan

    二日前に到着しました。 futsuka mae ni tōchaku shimashita. Jag kom för två dagar sedan.

  90. もうすぐ — snart
    もうすぐ mōsugu snart

    友達はもうすぐ着きます。 tomodachi wa mōsugu tsukimasu. Min vän kommer snart.

  91. まだ — fortfarande
    まだ mada fortfarande

    私はまだお腹が空いています。 watashi wa mada onaka ga suite imasu Jag är fortfarande hungrig.

  92. これまでに — någonsin
    これまでに kore made ni någonsin

    これまでに海を見たことがありますか? kore made ni umi o mita koto ga arimasu ka? Har du någonsin sett havet?

  93. まだ — än
    まだ mada än

    友達はまだ到着していません。 tomodachi wa mada tōchaku shite imasen Min vän har inte kommit än.

  94. すぐに — omedelbart
    すぐに sugu ni omedelbart

    すぐに助けが必要です。 sugu ni tasuke ga hitsuyō desu. Jag behöver hjälp omedelbart.

  95. たぶん — kanske
    たぶん tabun kanske

    たぶん彼女は後で来るでしょう。 tabun kanojo wa ato de kuru deshou Kanske kommer hon senare.

  96. いつか — någon gång
    いつか itsuka någon gång

    いつか会いましょう。 Itsuka aimashō. Vi kommer att ses någon gång.

  97. いつでも — när som helst
    いつでも itsu demo när som helst

    いつでも遊びに来てください。 itsu demo asobi ni kite kudasai. Du kan hälsa på oss när som helst.

  98. 前に — innan
    前に mae ni innan

    嵐が来る前に出発しました。 arashi ga kuru mae ni shuppatsu shimashita Vi gick innan stormen.

  99. 後 — efter
    後 ato efter

    食事の後に、出発します。 shokuji no ato ni, shuppatsu shimasu. Vi går efter måltiden.

  100. 近頃 — numera
    近頃 chikagoro numera

    近頃は旅行をする人が増えています。 chikagoro wa ryokō o suru hito ga fuete imasu Folk reser mer numera.

Ord 301–400

  1. 一月 — januari
    一月 ichigatsu januari

    一月は最初の月です。 Ichigatsu wa saisho no tsuki desu. Januari är årets första månad.

  2. 二月 — februari
    二月 nigatsu februari

    二月はたいてい短い月です。 Nigatsu wa taitei mijikai tsuki desu. Februari är oftast en kort månad.

  3. 三月 — mars
    三月 sangatsu mars

    私はたいてい三月に彼らを訪ねます。 Watashi wa taitei sangatsu ni karera o tazunemasu. Jag brukar hälsa på dem i mars.

  4. 四月 — april
    四月 shigatsu april

    バスケットボールの試合は四月にあります。 Basukettobōru no shiai wa shigatsu ni arimasu. Basketmatchen är i april.

  5. 5月 — maj
    5月 gogatsu maj

    私の期末試験は5月にあります。 watashi no kimatsu shiken wa gogatsu ni arimasu. Min slutexamen är i maj.

  6. 六月 — juni
    六月 rokugatsu juni

    私は六月までに答えが分かります。 watashi wa rokugatsu made ni kotae ga wakarimasu. Jag kommer att veta svaret till juni.

  7. 七月 — juli
    七月 shichigatsu juli

    七月はたいていとても暖かい月です。 Shichigatsu wa taitei totemo atatakai tsuki desu. Juli är oftast en väldigt varm månad.

  8. 8月 — augusti
    8月 hachigatsu augusti

    8月にまた会えますか? hachigatsu ni mata aemasu ka? Kan vi ses igen i augusti?

  9. 九月 — september
    九月 kugatsu september

    私の休みは九月です。 watashi no yasumi wa kugatsu desu. Min semester är i september.

  10. 10月 — oktober
    10月 jūgatsu oktober

    あなたの誕生日は10月ですか? Anata no tanjōbi wa jūgatsu desu ka? Är din födelsedag i oktober?

  11. 十一月 — november
    十一月 jūichigatsu november

    十一月はどうして雨が降るのですか? jūichigatsu wa dōshite ame ga furu no desu ka? Varför regnar det i november?

  12. 十二月 — december
    十二月 jūnigatsu december

    十二月は最後の月です。 Jūnigatsu wa saigo no tsuki desu. December är årets sista månad.

  13. 越える — över
    越える koeru över

    猫は箱を越えてジャンプします。 neko wa hako o koete janpu shimasu Katten hoppar över lådan.

  14. 下 — under
    下 shita under

    彼らは大きな木の下に住んでいます。 Karera wa ōkina ki no shita ni sunde imasu. De bor under ett stort träd.

  15. 通る — genom
    通る tōru genom

    彼はドアを通って歩きます。 Kare wa doa o tōtte arukimasu. Han går genom dörren.

  16. 沿って — längs
    沿って sotte längs

    私たちは海岸に沿って歩きます。 Watashitachi wa kaigan ni sotte arukimasu. Vi går längs stranden.

  17. 周り — runt
    周り mawari runt

    人々は公園の周りを歩きます。 hitobito wa kōen no mawari o arukimasu Folk går runt parken.

  18. 渡る — över
    渡る wataru över

    私は通りを渡って行きます。 Watashi wa tōri o watatte ikimasu. Jag går över gatan.

  19. 〜の中へ — in i
    〜の中へ no naka e in i

    彼はゆっくりと部屋の中へ歩きます。 Kare wa yukkuri to heya no naka e arukimasu. Han går långsamt in i rummet.

  20. 〜の外へ — ut ur
    〜の外へ no soto e ut ur

    子供は学校の外へ走っていきます。 kodomo wa gakkō no soto e hashitte ikimasu. Barnet springer ut ur skolan.

  21. 上 — upp
    上 ue upp

    彼女は上を向いて雲を見ています。 kanojo wa ue o muite kumo o mite imasu. Hon tittar upp på molnen.

  22. 下 — ner
    下 shita ner

    犬がボールを下に置きました。 inu ga bōru o shita ni okimashita Hunden la ner bollen.

  23. 二階 — uppför trappan
    二階 nikai uppför trappan

    私は二階へ寝に行きます。 Watashi wa nikai e ne ni ikimasu. Jag går uppför trappan för att lägga mig.

  24. 階下 — nere
    階下 kaika nere

    階下で音が聞こえます。 Kaika de oto ga kikoemasu. Jag hör ljud nere.

  25. 持ってくる — ta med
    持ってくる motte kuru ta med

    彼らはパーティーに食べ物を持ってきます。 karera wa pātī ni tabemono o motte kimasu De tar med mat till festen.

  26. 持っていく — ta
    持っていく motte iku ta

    あなたはいつも私のペンを持っていきます。 anata wa itsumo watashi no pen o motte ikimasu Du tar alltid min penna.

  27. 運ぶ — bära
    運ぶ hakobu bära

    彼はその箱を運べます。 Kare wa sono hako o hakobemasu. Han kan bära lådan.

  28. 受け取る — hämta
    受け取る uketoru hämta

    荷物を受け取ってくれますか? nimotsu o uketotte kuremasu ka Kan du hämta paketet?

  29. 落とす — tappa
    落とす otosu tappa

    私がスマホを落としたら、壊れます。 watashi ga sumaho o otoshitara kowaremasu Om jag tappar telefonen kommer den att gå sönder.

  30. 取る — skicka
    取る toru skicka

    塩を取ってもらえますか? Shio o totte moraemasu ka? Kan du skicka mig saltet?

  31. 置く — lägga ner
    置く oku lägga ner

    私たちはリュックを置きました。 watashitachi wa ryukku o okimashita. Vi lade ner våra ryggsäckar.

  32. 片付ける — stoppa undan
    片付ける katadzukeru stoppa undan

    私はおもちゃを片付けます。 watashi wa omocha o katadzukemasu Jag stoppade undan mina leksaker.

  33. 出す — ta ut
    出す dasu ta ut

    彼女はゴミを出します。 Kanojo wa gomi o dashimasu. Hon ska ta ut soporna.

  34. 掛ける — hänga upp
    掛ける kakeru hänga upp

    彼らはコートを掛けます。 Karera wa kōto o kakemasu. De hänger upp sina jackor.

  35. つける — sätta på
    つける tsukeru sätta på

    電気をつけます。 Denki o tsukemasu. Du sätter på lampan.

  36. 消す — stänga av
    消す kesu stänga av

    誰かラジオを消してくれますか? Dareka rajio o keshite kuremasu ka? Kan någon stänga av radion?

  37. 跳ぶ — hoppa
    跳ぶ tobu hoppa

    猫が壁を跳び越えます。 neko ga kabe o tobikoemasu Katten hoppar över muren.

  38. 投げる — kasta
    投げる nageru kasta

    男の子が石を投げます。 Otokonoko ga ishi o nagemasu. Pojken kastar stenen.

  39. 捕る — fånga
    捕る toru fånga

    彼はボールを捕ります。 kare wa bōru o torimasu Han fångar bollen.

  40. 乗る — rida
    乗る noru rida

    男の子が馬に乗っています。 otokonoko ga uma ni notte imasu. Pojken rider en häst.

  41. 飛ぶ — flyga
    飛ぶ tobu flyga

    鳥が空を飛んでいます。 tori ga sora o tonde imasu Fåglarna flyger på himlen.

  42. 這う — krypa
    這う hau krypa

    赤ちゃんが床を這っています。 akachan ga yuka o hatte imasu Bebisen kryper på golvet.

  43. 飛ばす — hoppa över
    飛ばす tobasu hoppa över

    彼女は最初のページを飛ばした。 kanojo wa saisho no pēji o tobashita. Hon hoppade över den första sidan.

  44. 蹴る — sparka
    蹴る keru sparka

    子供がボールを蹴っています。 Kodomo ga bōru o kette imasu. Barnet sparkar bollen.

  45. 弾む — studsa
    弾む hazumu studsa

    ボールが地面で弾みます。 bōru ga jimen de hazumimasu. Bollen studsar mot marken.

  46. 登る — klättra
    登る noboru klättra

    猫が木に登ります。 neko ga ki ni noborimasu. Katten klättrar upp i trädet.

  47. 飛び込む — dyka
    飛び込む tobikomu dyka

    男の子が水の中に飛び込みます。 Otokonoko ga mizu no naka ni tobikomimasu. Pojken dyker ner i vattnet.

  48. 滑る — glida
    滑る suberu glida

    箱が床の上を滑ります。 Hako ga yuka no ue o suberimasu. Lådan glider på golvet.

  49. つねる — nypa
    つねる tsuneru nypa

    彼は私の腕をつねりました。 kare wa watashi no ude o tsunerimashita Han nöp mig i armen.

  50. 握る — krama
    握る nigiru krama

    彼女は私の手をぎゅっと握りしめた。 kanojo wa watashi no te o gyutto nigirishimeta Hon kramar min hand.

  51. 突く — petta
    突く tsuku petta

    子供が私の腕を指で突きました。 Kodomo ga watashi no ude o yubi de tsukimashita. Barnet pettade mig på armen.

  52. なでる — klappa
    なでる naderu klappa

    男の子が犬をなでています。 Otokonoko ga inu o nadete imasu. Pojken klappar hunden.

  53. 擦る — gnida
    擦る kosuru gnida

    疲れた目を擦ります。 tsukareta me o kosurimasu Jag gnider mina trötta ögon.

  54. 捻る — vrida
    捻る hineru vrida

    その男はロープを捻っています。 sono otoko wa rōpu o hinette imasu Mannen vrider repet.

  55. 振る — skaka
    振る furu skaka

    赤ちゃんがおもちゃを振っています。 Akachan ga omocha o futte imasu. Bebisen skakar leksaken.

  56. 折る — vika
    折る oru vika

    私は紙を折ります。 watashi wa kami o orimasu Jag viker pappret.

  57. 押す — trycka
    押す osu trycka

    彼女は赤いボタンを押します。 kanojo wa akai botan o oshimasu. Hon trycker på den röda knappen.

  58. 取り付ける — fästa
    取り付ける toritsukeru fästa

    彼はロープを取り付けます。 kare wa rōpu o toritsukemasu. Han kommer att fästa repet.

  59. 引く — dra
    引く hiku dra

    その男性は重いロープを引いています。 Sono dansei wa omoi rōpu o hiite imasu. Mannen drar i det tunga repet.

  60. 荷造りする — packa
    荷造りする nizukuri suru packa

    私はカバンに荷造りします。 watashi wa kaban ni nizukuri shimasu Jag packar min väska.

  61. はどこですか — Var är ...
    はどこですか wa doko desu ka Var är ...

    ホテルはどこですか? hoteru wa doko desu ka? Var är hotellet?

  62. 近くに〜はありますか — Finns det en ... i närheten
    近くに〜はありますか chikaku ni ~ wa arimasu ka Finns det en ... i närheten

    近くに銀行はありますか? chikaku ni ginkō wa arimasu ka Finns det en bank i närheten?

  63. どうやって行きますか — Hur tar jag mig till ...
    どうやって行きますか dou yatte ikimasu ka Hur tar jag mig till ...

    学校までどうやって行きますか? gakkou made dou yatte ikimasu ka Hur tar jag mig till skolan?

  64. ...に行くバスはどれですか — Vilken buss går till ...?
    ...に行くバスはどれですか ... ni iku basu wa dore desu ka Vilken buss går till ...?

    街に行くバスはどれですか? machi ni iku basu wa dore desu ka Vilken buss går till centrum?

  65. どの線が〜に行きますか — Vilken linje går till ...?
    どの線が〜に行きますか dono sen ga ~ ni ikimasu ka Vilken linje går till ...?

    どの線が博物館に行きますか? dono sen ga hakubutsukan ni ikimasu ka Vilken linje går till museet?

  66. どのくらいかかりますか — hur lång tid tar det
    どのくらいかかりますか dono kurai kakarimasu ka hur lång tid tar det

    どのくらいかかるでしょうか。 dono kurai kakaru deshou ka Jag undrar hur lång tid det tar.

  67. どのくらい遠いですか — Hur långt är det ...?
    どのくらい遠いですか dono kurai tōi desu ka Hur långt är det ...?

    どのくらい遠いですか? dono kurai tōi desu ka? Hur långt är det till stationen?

  68. 地図で見せてもらえますか? — Kan du visa mig på kartan?
    地図で見せてもらえますか? chizu de misete morae masu ka? Kan du visa mig på kartan?

    地図で見せてもらえますか? chizu de misete morae masu ka? Kan du visa mig på kartan?

  69. 探す — letar efter
    探す sagasu letar efter

    彼らはトイレを探しています。 Karera wa toire o sagashite imasu. De letar efter en toalett.

  70. 一番近い — närmaste
    一番近い ichiban chikai närmaste

    一番近い店はあそこにあります。 ichiban chikai mise wa asoko ni arimasu. Den närmaste butiken ligger där nere.

  71. 行く — Går den här till ...?
    行く iku Går den här till ...?

    これはレストランに行きますか? kore wa resutoran ni ikimasu ka Går den här till restaurangen?

  72. どの駅で降りる — Vilken hållplats för ...?
    どの駅で降りる dono eki de oriru Vilken hållplats för ...?

    繁華街へは、どの駅で降りますか? hankagai e wa dono eki de orimasu ka Vilken hållplats för centrum?

  73. 駅 — en station
    駅 eki en station

    彼らは駅で待っています。 karera wa eki de matte imasu De väntar vid tågstationen.

  74. バス停 — en busshållplats
    バス停 basutei en busshållplats

    バス停は近くにあります。 basutei wa chikaku ni arimasu. Busshållplatsen ligger i närheten.

  75. 地下鉄の駅 — en tunnelbanestation
    地下鉄の駅 chikatetsu no eki en tunnelbanestation

    この地下鉄の駅はとても混んでいます。 Kono chikatetsu no eki wa totemo konde imasu. Den här tunnelbanestationen är väldigt full med folk.

  76. ホテル — ett hotell
    ホテル hoteru ett hotell

    オンラインでホテルを予約できます。 onrain de hoteru o yoyaku dekimasu Du kan boka ett hotell online.

  77. 薬局 — ett apotek
    薬局 yakkyoku ett apotek

    マークさんは薬局で働いています。 Māku-san wa yakkyoku de hataraite imasu. Mark jobbar på apoteket.

  78. 銀行 — en bank
    銀行 ginkō en bank

    彼は銀行に行きます。 Kare wa ginkō ni ikimasu. Han går till banken.

  79. お手洗い — en toalett
    お手洗い o-te-arai en toalett

    これはきれいなお手洗いです。 Kore wa kirei na o-te-arai desu. Det här är en ren toalett.

  80. スーパー — en mataffär
    スーパー sūpā en mataffär

    スーパーで食べ物を買います。 sūpā de tabemono o kaimasu. Vi köper mat i mataffären.

  81. レストラン — en restaurang
    レストラン resutoran en restaurang

    彼らはあのレストランがとても好きです。 karera wa ano resutoran ga totemo suki desu. De gillar den restaurangen jättemycket.

  82. カフェ — ett kafé
    カフェ kafe ett kafé

    ジェーンさんはカフェで働いています。 Jēn-san wa kafe de hataraite imasu. Jane jobbar på kaféet.

  83. 公園 — en park
    公園 kōen en park

    彼女は緑の公園が好きです。 kanojo wa midori no kōen ga suki desu. Hon tycker om den gröna parken.

  84. 病院 — ett sjukhus
    病院 byōin ett sjukhus

    病院は病気の人を助けます。 byōin wa byōki no hito o tasukemasu. Ett sjukhus hjälper sjuka människor.

  85. 空港 — en flygplats
    空港 kūkō en flygplats

    私たちは空港に到着しました。 watashitachi wa kūkō ni tōchaku shimashita Vi anlände till flygplatsen.

  86. スタジアム — en stadion
    スタジアム sutajiamu en stadion

    私たちはスタジアムに行きました。 watashitachi wa sutajiamu ni ikimashita Vi gick till stadion.

  87. 工場 — en fabrik
    工場 kōjō en fabrik

    この工場では服を作っています。 kono kōjō de wa fuku o tsukutte imasu Den här fabriken tillverkar kläder.

  88. 大学 — ett universitet
    大学 daigaku ett universitet

    彼女は大学で勉強しています。 kanojo wa daigaku de benkyō shite imasu Hon studerar på universitetet.

  89. 大学 — en högskola
    大学 daigaku en högskola

    彼女は大学で勉強しています。 kanojo wa daigaku de benkyō shite imasu Hon studerar på högskolan.

  90. 部 — en klubb
    部 bu en klubb

    私たちは運動部に入りました。 watashitachi wa undōbu ni hairimashita Vi gick med i sportklubben.

  91. 刑務所 — ett fängelse
    刑務所 keimusho ett fängelse

    犯人は刑務所から脱走した。 hannin wa keimusho kara dassō shita Brottslingen rymde från fängelset.

  92. 塔 — ett torn
    塔 tō ett torn

    高い塔が見えます。 takai tō ga miemasu. Jag ser det höga tornet.

  93. ショッピングモール — ett köpcentrum
    ショッピングモール shoppingu mōru ett köpcentrum

    ショッピングモールで靴を買いました。 shoppingu mōru de kutsu o kaimashita. Jag köpte skor på köpcentrumet.

  94. 市役所 — ett stadshus
    市役所 shiyakusho ett stadshus

    私たちは市役所で待ち合わせました。 watashitachi wa shiyakusho de machiawasemashita Vi träffades vid stadshuset.

  95. 警察署 — en polisstation
    警察署 keisatsusho en polisstation

    警察署が見えます。 keisatsusho ga miemasu Jag ser polisstationen.

  96. 消防署 — en brandstation
    消防署 shōbōsho en brandstation

    私は消防署の近くに住んでいます。 watashi wa shōbōsho no chikaku ni sunde imasu Jag bor nära brandstationen.

  97. 左に曲がる — sväng vänster
    左に曲がる hidari ni magaru sväng vänster

    ここを左に曲がってください。 koko o hidari ni magatte kudasai Sväng vänster här.

  98. 右に曲がる — sväng höger
    右に曲がる migi ni magaru sväng höger

    交差点を右に曲がってください。 kōsaten o migi ni magatte kudasai Sväng höger vid korsningen.

  99. まっすぐ行く — gå rakt fram
    まっすぐ行く massugu iku gå rakt fram

    学校までまっすぐ行きます。 gakkō made massugu ikimasu Gå rakt fram till skolan.

  100. 近い — Det är nära
    近い chikai Det är nära

    近いです。 Chikai desu. Det är nära.

Ord 401–500

  1. 遠い — Det är långt
    遠い tōi Det är långt

    遠いです。 tōi desu Det är långt.

  2. 道の向かい側 — tvärs över gatan
    道の向かい側 michi no mukai gawa tvärs över gatan

    彼は道の向かい側に住んでいます。 Kare wa michi no mukai gawa ni sunde imasu. Han bor tvärs över gatan.

  3. 角で — vid hörnet
    角で kaku de vid hörnet

    彼女は角で待っています。 Kanojo wa kaku de matte imasu. Hon väntar vid hörnet.

  4. 信号で — vid trafikljuset
    信号で shingō de vid trafikljuset

    信号で止まりました。 shingō de tomarimashita. Vi stannade vid trafikljuset.

  5. 交差点に — i korsningen
    交差点に kousaten ni i korsningen

    バーは交差点にあります。 baa wa kousaten ni arimasu Baren ligger i korsningen.

  6. 横断歩道 — ett övergångsställe
    横断歩道 ōdan hodō ett övergångsställe

    あの横断歩道はとても安全です。 ano ōdan hodō wa totemo anzen desu. Det där övergångsstället är väldigt säkert.

  7. 1ブロック先 — ett kvarter bort
    1ブロック先 ichi burokku saki ett kvarter bort

    美術館は1ブロック先にあります。 Bijutsukan wa ichi burokku saki ni arimasu. Museet ligger ett kvarter bort.

  8. 標識に従う — följ skyltarna
    標識に従う hyōshiki ni shitagau följ skyltarna

    安全な場所まで、標識に従ってください。 anzen na basho made hyōshiki ni shitagatte kudasai Följ skyltarna till säkerheten.

  9. スーツケース — en resväska
    スーツケース sūtsukēsu en resväska

    もうスーツケースの荷造りはしましたか? Mō sūtsukēsu no nizukuri wa shimashita ka? Har du packat din resväskan redan?

  10. 磁石 — en magnet
    磁石 jishaku en magnet

    小さい磁石はプレゼントです。 Chiisai jishaku wa purezento desu. Den lilla magneten är en present.

  11. ヘアブラシ — en hårborste
    ヘアブラシ hea burashi en hårborste

    彼女は自分のヘアブラシを見つけられません。 kanojo wa jibun no hea burashi o mitsukeraremasen Hon kan inte hitta sin hårborste.

  12. 枕 — en kudde
    枕 makura en kudde

    この枕は柔らかくて温かいです。 kono makura wa yawarakakute atakai desu Den här kudden är mjuk och varm.

  13. 毛布 — en filt
    毛布 mōfu en filt

    寒かったら、毛布を持って行ってください。 samukattara, mōfu o motte itte kudasai. Ta en filt om du fryser.

  14. マットレス — en madrass
    マットレス mattorēsu en madrass

    私たちの新しいマットレスは、本当に快適です。 Watashitachi no atarashii mattorēsu wa hontō ni kaiteki desu. Vår nya madrass är verkligen bekväm.

  15. カーテン — en gardin
    カーテン kaaten en gardin

    暗いので、カーテンを開けてください。 kurai node, kaaten o akete kudasai. Var snäll och öppna gardinen, det är mörkt.

  16. ブラインド — persienner
    ブラインド buraindo persienner

    私はたいてい夜にブラインドを閉めます。 watashi wa taitei yoru ni buraindo o shimemasu. Jag brukar stänga persiennerna på kvällen.

  17. カーペット — en matta
    カーペット kāpetto en matta

    カーペットの下にほこりがあります。 kāpetto no shita ni hokori ga arimasu. Det finns damm under mattan.

  18. 花瓶 — en vas
    花瓶 kabin en vas

    この花瓶は高そうです。 Kono kabin wa takasō desu. Den här vasen ser dyr ut.

  19. ほうき — en kvast
    ほうき hōki en kvast

    このアパートにほうきはありますか? Kono apāto ni hōki wa arimasu ka Finns det en kvast i den här lägenheten?

  20. トイレットペーパー — ett toalettpapper
    トイレットペーパー toiretto pēpā ett toalettpapper

    あ、トイレットペーパーがなくなりました。 a toiretto pēpā ga nakunarimashita Åh nej, toalettpapperet är slut!

  21. 羊毛 — ull
    羊毛 yōmō ull

    その羊は厚い羊毛に覆われています。 Sono hitsuji wa atsui yōmō ni oowarete imasu. Fåret har tjock ull.

  22. 金属 — en metall
    金属 kinzoku en metall

    木材と金属が必要です。 Mokuzai to kinzoku ga hitsuyō desu. Vi behöver trä och metall.

  23. プラスチックの — plast
    プラスチックの purasuchikku no plast

    彼女はプラスチックのボウルを洗います。 kanojo wa purasuchikku no bouru o araimasu Hon diskar plastskålen.

  24. 革 — läder
    革 kawa läder

    新しい革のバッグを買いました。 atarashii kawa no baggu o kaimashita. Jag köpte en ny väska i läder.

  25. 綿 — bomull
    綿 wata bomull

    その農家は綿を育てています。 Sono nōka wa wata o sodatete imasu. Bonden odlar bomull.

  26. 絹 — silke
    絹 kinu silke

    この絹はとても柔らかいです。 kono kinu wa totemo yawarakai desu Det här silket är väldigt mjukt.

  27. ゴム — gummi
    ゴム gomu gummi

    そのボールはゴムでできています。 Sono bōru wa gomu de dekite imasu. Bollen är gjord av gummi.

  28. デニム — denim
    デニム denimu denim

    彼は厚手のデニム生地を買った。 kare wa atsude no denimu kiji o katta. Han köpte tjockt denimtyg.

  29. 陶器の — keramisk
    陶器の tōki no keramisk

    彼女は陶器のボウルを洗いました。 kanojo wa tōki no bōru o araimashita Hon diskade den keramiska skålen.

  30. 大理石 — marmor
    大理石 dairiseki marmor

    彼らはその白い大理石を切り出した。 karera wa sono shiroi dairiseki o kiridashita. De skar den vita marmorn.

  31. 煉瓦 — en tegelsten
    煉瓦 renga en tegelsten

    彼は赤い煉瓦を持っています。 kare wa akai renga o motte imasu Han håller i en röd tegelsten.

  32. 鋼鉄 — stål
    鋼鉄 kōtetsu stål

    彼らは鋼鉄で道具を作っています。 Karera wa kōtetsu de dōgu o tsukutte imasu. De tillverkar verktygen av stål.

  33. 後ろ — bakom
    後ろ ushiro bakom

    あの建物の後ろにあります。 ano tatemono no ushiro ni arimasu Den är bakom den där byggnaden.

  34. 前 — framför
    前 mae framför

    彼女は私の前にいます。 kanojo wa watashi no mae ni imasu. Hon står framför mig.

  35. 間 — mellan
    間 aida mellan

    公園は二つの家の間にあります。 Kōen wa futatsu no ie no aida ni arimasu. Parken ligger mellan två hus.

  36. 隣 — bredvid
    隣 tonari bredvid

    あの店は私の家の隣です。 Ano mise wa watashi no ie no tonari desu. Den där butiken ligger bredvid mitt hus.

  37. 反対 — motsatt
    反対 hantai motsatt

    私たちは反対の方向に行きます。 Watashitachi wa hantai no hōkō ni ikimasu. Vi går i motsatt riktning.

  38. 向かい — mittemot
    向かい mukai mittemot

    私たちは店の向かいに住んでいます。 Watashitachi wa mise no mukai ni sunde imasu. Vi bor mittemot affären.

  39. 角を曲がったところ — runt hörnet
    角を曲がったところ kaku o magatta tokoro runt hörnet

    彼女は今、角を曲がったところに住んでいます。 kanojo wa ima kaku o magatta tokoro ni sunde imasu. Hon bor runt hörnet nu.

  40. の方へ — mot
    の方へ no hō e mot

    子供たちは大きな木の方へ歩きます。 Kodomo tachi wa ōkina ki no hō e arukimasu. Barnen går mot det stora trädet.

  41. 過ぎる — förbi
    過ぎる sugiru förbi

    橋を過ぎる必要があります。 Hashi o sugiru hitsuyou ga arimasu. Du behöver gå förbi bron.

  42. 通りの突き当たり — i slutet av gatan
    通りの突き当たり tōri no tsukiatari i slutet av gatan

    私は通りの突き当たりに住んでいます。 watashi wa tōri no tsukiatari ni sunde imasu. Jag bor i slutet av gatan.

  43. 左側 — till vänster
    左側 hidarigawa till vänster

    彼女は左側に車を止めます。 Kanojo wa hidarigawa ni kuruma o tomemasu. Hon parkerar till vänster.

  44. 右側 — till höger
    右側 migigawa till höger

    右側にあります。 migigawa ni arimasu. De är till höger.

  45. 上 — ovanför
    上 ue ovanför

    太陽が山の上に出ています。 taiyō ga yama no ue ni dete imasu Solen är ovanför berget.

  46. 下 — nedanför
    下 shita nedanför

    村は山の下にあります。 Mura wa yama no shita ni arimasu. Byn ligger nedanför berget.

  47. 一番上 — ovanpå
    一番上 ichiban ue ovanpå

    箱は一番上にあります。 hako wa ichiban ue ni arimasu. Lådan står ovanpå.

  48. 近く — nära
    近く chikaku nära

    私は川の近くに住んでいます。 Watashi wa kawa no chikaku ni sunde imasu. Jag bor nära floden.

  49. 真ん中 — i mitten
    真ん中 mannaka i mitten

    彼は真ん中に立っています。 kare wa mannaka ni tatte imasu Han står i mitten.

  50. 中 — inne
    中 naka inne

    犬は家の中にいます。 Inu wa ie no naka ni imasu. Hunden är inne i huset.

  51. 場所 — en plats
    場所 basho en plats

    私たちは安全な場所を見つけました。 watashitachi wa anzen na basho o mitsukemashita Vi hittade en säker plats.

  52. 店 — en butik
    店 mise en butik

    私たちはその店で食べ物を買います。 watashitachi wa sono mise de tabemono o kaimasu Vi köper mat i butiken.

  53. 家 — ett hus
    家 ie ett hus

    その家族はあの家に住んでいます。 Sono kazoku wa ano ie ni sunde imasu. Familjen bor i det där huset.

  54. バスターミナル — en busstation
    バスターミナル basu tāminaru en busstation

    私はバスターミナルで待っています。 Watashi wa basu tāminaru de matte imasu. Jag väntar vid busstationen.

  55. 都心 — ett centrum
    都心 toshin ett centrum

    私は都心の近くに住んでいます。 watashi wa toshin no chikaku ni sunde imasu Jag bor nära centrum.

  56. ショッピングモール — ett köpcentrum
    ショッピングモール shoppingu mōru ett köpcentrum

    そのショッピングモールはとても大きいです。 Sono shoppingu mōru wa totemo ōkii desu. Köpcentrumet är väldigt stort.

  57. 噴水 — en fontän
    噴水 funsui en fontän

    あの噴水は水がとてもきれいです。 ano funsui wa mizu ga totemo kirei desu. Den där fontänen har väldigt klart vatten.

  58. ロータリー — en rondell
    ロータリー rōtarī en rondell

    このロータリーは交通に役立ちます。 Kono rōtarī wa kōtsū ni yakudachimasu. Den här rondellen hjälper trafiken.

  59. 交差点 — en vägkorsning
    交差点 kousaten en vägkorsning

    私たちは交差点で止まりました。 watashitachi wa kousaten de tomarimashita Vi stannade vid vägkorsningen.

  60. 橋 — en bro
    橋 hashi en bro

    人々は橋を渡ります。 Hitobito wa hashi o watarimasu. Folk går över bron.

  61. トンネル — en tunnel
    トンネル tonneru en tunnel

    車がトンネルを通ります。 kuruma ga tonneru o toorimasu. Bilen kör genom en tunnel.

  62. 一時停止の標識 — en stoppskylt
    一時停止の標識 ichiji teishi no hyōshiki en stoppskylt

    一時停止の標識を守る必要があります。 ichiji teishi no hyōshiki o mamoru hitsuyō ga arimasu. Du måste respektera stoppskylten.

  63. 歩道橋 — en viadukt
    歩道橋 hodōkyō en viadukt

    家の近くに歩道橋を造りました。 ie no chikaku ni hodōkyō o tsukurimashita. De byggde en viadukt nära hemmet.

  64. 地下道 — en undergång
    地下道 chika dō en undergång

    私たちは地下道を歩いて通ります。 watashitachi wa chika dō o aruite tōrimasu Vi kommer att gå genom undergången.

  65. 目印 — ett landmärke
    目印 mejirushi ett landmärke

    その目印は川の近くにあります。 Sono mejirushi wa kawa no chikaku ni arimasu. Landmärket ligger nära floden.

  66. 標識 — en trafikskylt
    標識 hyōshiki en trafikskylt

    この標識は止まれという意味です。 Kono hyōshiki wa tomare to iu imi desu. Den här trafikskylten betyder stopp.

  67. 像 — en staty
    像 zō en staty

    彼は美しい像を見ました。 kare wa utsukushii zō o mimashita. Han såg den vackra statyn.

  68. 記念碑 — ett monument
    記念碑 kinenhi ett monument

    彼らは高い記念碑を訪れました。 Karera wa takai kinenhi o otozuremashita. De besökte det höga monumentet.

  69. 北 — norr
    北 kita norr

    この町の北はおもしろいです。 kono machi no kita wa omoshiroi desu Den norra delen av den här staden är intressant.

  70. 南 — söder
    南 minami söder

    風は南から吹いています。 Kaze wa minami kara fuite imasu. Vinden kommer från söder.

  71. 東 — öster
    東 higashi öster

    風は東から吹いています。 Kaze wa higashi kara fuite imasu. Vinden kommer från öster.

  72. 西 — väster
    西 nishi väster

    太陽は西に沈みます。 Taiyou wa nishi ni shizumimasu. Solen går ner i väster.

  73. 北東 — nordost
    北東 hokutō nordost

    ベンさんは北東の地域に住んでいます。 Ben-san wa hokutō no chiiki ni sunde imasu. Ben bor i nordost.

  74. 北西 — nordväst
    北西 hokusei nordväst

    その州は北西にあります。 sono shū wa hokusei ni arimasu. Den delstaten ligger i nordväst.

  75. 南東 — sydost
    南東 nantō sydost

    彼は南東の地域に住んでいます。 Kare wa nantō no chiiki ni sunde imasu. Han bor i regionen i sydost.

  76. 南西 — sydväst
    南西 nansei sydväst

    彼らは南西へ運転しました。 karera wa nansei e unten shimashita. De körde mot sydväst.

  77. Uターン — en vändning
    Uターン U-tān en vändning

    これはUターンです。 Kore wa U-tān desu. Det här är en vändning.

  78. 突き当たり — en återvändsgränd
    突き当たり tsukiatari en återvändsgränd

    あの道は突き当たりです。 Ano michi wa tsukiatari desu. Den gatan är en återvändsgränd.

  79. エスカレーター — en rulltrappa
    エスカレーター esukarētā en rulltrappa

    エスカレーターで最上階まで行けます。 esukarētā de saijōkai made ikemasu. Rulltrappan tar dig till översta våningen.

  80. スロープ — en ramp
    スロープ suroopu en ramp

    車椅子にはスロープが必要です。 Kurumaisu ni wa suroopu ga hitsuyō desu. Rullstolar kräver ramper.

  81. 天気 — väder
    天気 tenki väder

    今日はいい天気ですね。 Kyō wa ii tenki desu ne. Det är fint väder idag.

  82. 晴れ — solig
    晴れ hare solig

    彼は晴れの日が好きです。 Kare wa hare no hi ga suki desu. Han tycker om en solig dag.

  83. 曇り — molnig
    曇り kumori molnig

    午後は曇りになると予想されています。 gogo wa kumori ni naru to yosō sarete imasu. De förväntar sig en molnig eftermiddag.

  84. 雨 — regnig
    雨 ame regnig

    雨の日は心地よいです。 Ame no hi wa kokochiyoi desu. En regnig dag kan vara mysig.

  85. 風が強い — blåsig
    風が強い kaze ga tsuyoi blåsig

    外は風が強いです。 soto wa kaze ga tsuyoi desu Det är blåsigt ute.

  86. 熱い — het
    熱い atsui het

    このお茶はとても熱いです。 kono ocha wa totemo atsui desu Det här teet är väldigt het.

  87. 寒い — kall
    寒い samui kall

    冬は寒い風が吹きます。 Fuyu wa samui kaze ga fukimasu. Den kalla vinden blåser på vintern.

  88. 暖かい — varm
    暖かい attakai varm

    今日はビーチが暖かかったです。 Kyō wa bīchi ga attakakatta desu. Det var varmt på stranden idag.

  89. 春 — en vår
    春 haru en vår

    花は春が大好きです。 hana wa haru ga daisuki desu Blommorna älskar våren.

  90. 夏 — en sommar
    夏 natsu en sommar

    夏はとても暑い季節です。 Natsu wa totemo atsui kisetsu desu. Sommar är en väldigt varm årstid.

  91. 秋 — en höst
    秋 aki en höst

    秋は私の一番好きな季節です。 aki wa watashi no ichiban suki na kisetsu desu. Höst är min favoritårstid.

  92. 冬 — en vinter
    冬 fuyu en vinter

    ここは冬はとても寒いです。 Koko wa fuyu wa totemo samui desu. Vinter kan vara väldigt kall här.

  93. 太陽 — en sol
    太陽 taiyō en sol

    太陽が空に輝いています。 taiyō ga sora ni kagayaite imasu. Solen skiner på himlen.

  94. 月 — en måne
    月 tsuki en måne

    明るい月が見えます。 akarui tsuki ga miemasu. Jag ser den ljusa månen.

  95. 星 — en stjärna
    星 hoshi en stjärna

    明るい星が見えます。 akarui hoshi ga miemasu. Jag ser en ljusstark stjärna.

  96. 空 — en himmel
    空 sora en himmel

    鳥が空を飛んでいます。 tori ga sora o tonde imasu Fåglar flyger på himlen.

  97. 雲 — ett moln
    雲 kumo ett moln

    黒い雲が太陽を隠している。 kuroi kumo ga taiyō o kakushite iru Ett mörkt moln döljer solen.

  98. 雨 — ett regn
    雨 ame ett regn

    空から雨が降っています。 sora kara ame ga futte imasu Regnet faller från himlen.

  99. 風 — en vind
    風 kaze en vind

    冷たい風を感じます。 tsumetai kaze o kanjimasu. Vi känner den kalla vinden.

  100. 嵐 — en storm
    嵐 arashi en storm

    激しい嵐で木々が折れた。 hageshii arashi de kigi ga oreta. Den kraftiga stormen knäckte träden.

Gratis för privat bruk och i undervisningen.

Snabbquiz

Fem frågor om de första 100 orden.

Lär dig de här 500 japanska orden i ordning.

Appen lär dig dem tolv åt gången, med bilder och ljud, och tar fram varje ord igen innan du glömmer det. Gratis för iPhone och Android.

Skanna med mobilkameran för att hämta appen.