De 1000 vanligaste japanska orden

Varje ord med bild, naturligt uttal och en exempelmening med svensk översättning. Tryck på en högtalare för att höra ordet eller meningen.

Lär dig alla 1000 orden i appen

Med bilder, naturligt uttal, och varje ord kommer tillbaka precis innan du skulle glömma det. Gratis för iPhone och Android.

Hämta gratis
Hämta i App Store Ladda ned på Google Play Skanna med mobilkameran

Så är listan rangordnad

Listan följer ordningen i Flashcardlys kurs i japanska: efter frekvens och nytta i vardagen, med input från språklärare. Det är alltså ingen ren frekvensräkning ur en textkorpus, och därför fylls toppen av listan inte upp av småord som motsvarar ”och” och ”att”, medan ”man” hamnar på plats 13.

Listan

Rapportera ett fel

Berätta vad som är fel. Vi går igenom varje rapport.

Vad är fel?

Tryck på en bild för att höra den.

Ord 1–100

  1. こんにちは — hej
    こんにちは konnichiwa hej

    こんにちは、お元気ですか? Konnichiwa, o genki desu ka? Hej, hur mår du?

  2. ようこそ — välkommen
    ようこそ yōkoso välkommen

    わが家へようこそ。 Wagaya e yōkoso. Välkommen till vårt hem.

  3. おはようございます — God morgon
    おはようございます ohayō gozaimasu God morgon

    おはようございます。 ohayō gozaimasu. God morgon!

  4. はい — ja
    はい hai ja

    はい、分かります。 hai wakarimasu Ja, jag förstår.

  5. こんばんは — God kväll
    こんばんは konbanwa God kväll

    こんばんは。 Konbanwa. God kväll!

  6. いいえ — nej
    いいえ iie nej

    彼女はいいえと言いました。 kanojo wa iie to iimashita Hon sa nej.

  7. さようなら — hejdå
    さようなら sayounara hejdå

    さようなら、アンナさん。 sayounara, Anna san. Hejdå, Anna!

  8. こんにちは — god eftermiddag
    こんにちは konnichiwa god eftermiddag

    こんにちは! konnichiwa! God eftermiddag!

  9. また会いましょう — vi ses snart
    また会いましょう mata aimashō vi ses snart

    ミアさん、また会いましょう。 Mia-san, mata aimashō. Vi ses snart, Mia!

  10. また明日 — Vi ses imorgon
    また明日 mata ashita Vi ses imorgon

    また明日。 mata ashita. Vi ses imorgon!

  11. はじめまして — trevligt att träffas
    はじめまして hajimemashite trevligt att träffas

    こちらこそ、はじめまして。 Kochira koso, hajimemashite. Trevligt att träffas!

  12. お元気ですか — Hur mår du?
    お元気ですか o genki desu ka Hur mår du?

    今日はお元気ですか? Kyō wa o genki desu ka? Hur mår du idag?

  13. 男の人 — en man
    男の人 otoko no hito en man

    その男の人は本を読みます。 sono otoko no hito wa hon o yomimasu. Mannen läser boken.

  14. 女性 — en kvinna
    女性 josei en kvinna

    その女性は帽子をかぶっています。 sono josei wa bōshi o kabutte imasu. Kvinnan bär en hatt.

  15. 男の子 — en pojke
    男の子 otokonoko en pojke

    男の子はおもちゃで遊びます。 Otokonoko wa omocha de asobimasu. Pojken leker med leksaker.

  16. 女の子 — en flicka
    女の子 onnanoko en flicka

    その女の子はボールを持っています。 Sono onnanoko wa bōru o motte imasu. Flickan har en boll.

  17. 人 — en person
    人 hito en person

    彼は優しい人です。 Kare wa yasashii hito desu. Han är en trevlig person.

  18. 人々 — människor
    人々 hitobito människor

    人々はとても幸せです。 Hitobito wa totemo shiawase desu. Människorna är väldigt glada.

  19. 大人 — en vuxen
    大人 otona en vuxen

    私は大人です。 watashi wa otona desu Jag är en vuxen.

  20. 赤ちゃん — en bebis
    赤ちゃん akachan en bebis

    赤ちゃんはミルクが必要です。 Akachan wa miruku ga hitsuyō desu. Bebisen behöver mjölk.

  21. さん — herr
    さん san herr

    スミスさんは本を読むのが好きです。 Sumisu-san wa hon o yomu no ga suki desu. Herr Smith gillar att läsa böcker.

  22. 夫人 — fru
    夫人 fujin fru

    スミス夫人は先生です。 Sumisu fujin wa sensei desu. Fru Smith är lärare.

  23. 隣人 — en granne
    隣人 rinjin en granne

    私の隣人はとても親切です。 Watashi no rinjin wa totemo shinsetsu desu. Min granne är väldigt vänlig.

  24. 友達 — en vän
    友達 tomodachi en vän

    私の友達は本を読むのが好きです。 watashi no tomodachi wa hon o yomu no ga suki desu. Min vän tycker om att läsa böcker.

  25. 今日 — idag
    今日 kyō idag

    今日はいい日です。 Kyō wa ii hi desu. Idag är en bra dag.

  26. 明日 — imorgon
    明日 ashita imorgon

    明日は新しい日です。 Ashita wa atarashii hi desu. Imorgon är en ny dag.

  27. 昨日 — igår
    昨日 kinou igår

    私は昨日彼女に会いました。 watashi wa kinou kanojo ni aimashita Jag såg henne igår.

  28. 今 — nu
    今 ima nu

    彼は今、それを欲しがっています。 Kare wa ima sore o hoshigatte imasu. Han vill ha det nu.

  29. 午後 — en eftermiddag
    午後 gogo en eftermiddag

    私は午後が好きです。 watashi wa gogo ga suki desu Jag tycker om eftermiddagen.

  30. 晩 — en kväll
    晩 ban en kväll

    晩は静かです。 Ban wa shizuka desu. Kvällen är lugn.

  31. 分 — en minut
    分 fun en minut

    私たちは5分必要です。 watashitachi wa go fun hitsuyō desu Vi behöver fem minuter.

  32. 朝 — en morgon
    朝 asa en morgon

    私は朝に朝ご飯を食べます。 watashi wa asa ni asagohan o tabemasu. Jag äter frukost på morgonen.

  33. 後で — senare
    後で ato de senare

    私はそれを後でします。 Watashi wa sore o ato de shimasu. Jag gör det senare.

  34. 早い — tidigt
    早い hayai tidigt

    彼女は早く起きます。 kanojo wa hayaku okimasu Hon vaknar tidigt.

  35. 遅れる — sen
    遅れる okureru sen

    彼はよく遅れます。 kare wa yoku okuremasu Han är ofta sen.

  36. 時間 — en timme
    時間 jikan en timme

    授業は一時間です。 Jugyō wa ichi-jikan desu. Lektionen varar i en timme.

  37. お名前は何ですか? — Vad heter du?
    お名前は何ですか? o namae wa nan desu ka? Vad heter du?

    お名前は何ですか? o namae wa nan desu ka? Vad heter du?

  38. 私の名前は — jag heter
    私の名前は watashi no namae wa jag heter

    私の名前はエミリーです。 Watashi no namae wa Emirī desu. Jag heter Emily.

  39. 出身はどこですか? — Var kommer du ifrån?
    出身はどこですか? shusshin wa doko desu ka Var kommer du ifrån?

    出身はどこですか? Shusshin wa doko desu ka Var kommer du ifrån?

  40. 〜出身です — Jag kommer från ...
    〜出身です shusshin desu Jag kommer från ...

    ドイツ出身です。 Doitsu shusshin desu. Jag kommer från Tyskland.

  41. どこに住んでいますか — Var bor du
    どこに住んでいますか doko ni sunde imasu ka Var bor du

    どこに住んでいますか? doko ni sunde imasu ka? Var bor du?

  42. 〜に住む — jag bor i
    〜に住む ni sumu jag bor i

    私は日本に住んでいます。 Watashi wa Nihon ni sunde imasu. Jag bor i Japan.

  43. 何語を話しますか? — Vilka språk talar du ...?
    何語を話しますか? nanigo o hanashimasu ka? Vilka språk talar du ...?

    何語を話しますか? nanigo o hanashimasu ka? Vilka språk talar du?

  44. 話す — Jag talar
    話す hanasu Jag talar

    私は英語を上手に話します。 watashi wa eigo o jouzu ni hanashimasu Jag talar engelska bra.

  45. 少し話す — jag talar lite
    少し話す sukoshi hanasu jag talar lite

    私はフランス語を少し話します。 Watashi wa Furansugo o sukoshi hanashimasu. Jag talar lite franska.

  46. どこで生まれましたか — Var är du född
    どこで生まれましたか doko de umaremashita ka Var är du född

    どこで生まれましたか? doko de umaremashita ka Var är du född?

  47. 名字は何ですか? — Vad heter du i efternamn?
    名字は何ですか? myōji wa nan desu ka Vad heter du i efternamn?

    名字は何ですか? myōji wa nan desu ka Vad heter du i efternamn?

  48. こちらは私の友達の...です — Det här är min vän
    こちらは私の友達の...です kochira wa watashi no tomodachi no ... desu Det här är min vän

    こちらは私の友達のリサです。 kochira wa watashi no tomodachi no Risa desu. Det här är min vän Lisa.

  49. 作る — göra
    作る tsukuru göra

    私は美味しいコーヒーを作ります。 Watashi wa oishii kōhī o tsukurimasu. Jag gör gott kaffe.

  50. もらう — få
    もらう morau få

    彼はプレゼントをもらいました。 Kare wa purezento o moraimashita. Han fick en present.

  51. 持つ — ha
    持つ motsu ha

    エマさんは車を持っています。 Ema-san wa kuruma o motte imasu. Emma har en bil.

  52. 食べる — äta
    食べる taberu äta

    彼らはりんごを食べています。 karera wa ringo o tabete imasu De äter äpplen.

  53. 飲む — dricka
    飲む nomu dricka

    コーヒーを飲みますか? Kōhī o nomimasu ka? Dricker du kaffe?

  54. 寝る — sova
    寝る neru sova

    私は今寝たいです。 Watashi wa ima netai desu. Jag vill sova nu.

  55. 見える — se
    見える mieru se

    家が見えますか? Ie ga miemasu ka? Kan du se huset?

  56. 見る — titta på
    見る miru titta på

    アダムさんは写真を見るのが好きです。 Adamu-san wa shashin o miru no ga suki desu. Adam tycker om att titta på bilder.

  57. 読む — läsa
    読む yomu läsa

    学生は本を読みます。 Gakusei wa hon o yomimasu. Studenten läser böcker.

  58. 開ける — öppna
    開ける akeru öppna

    彼女は窓を開けます。 Kanojo wa mado o akemasu. Hon öppnar fönstret.

  59. 閉める — stänga
    閉める shimeru stänga

    私はドアを閉めます。 Watashi wa doa o shimemasu. Jag stänger dörren.

  60. 来る — komma
    来る kuru komma

    あなたは毎日ここに来ます。 anata wa mainichi koko ni kimasu Du kommer hit varje dag.

  61. ください — tack
    ください kudasai tack

    ドアを開けてください。 doa o akete kudasai Tack, kan du öppna dörren?

  62. ありがとうございます — tack
    ありがとうございます arigatou gozaimasu tack

    手伝ってくれてありがとうございます。 Tetsudatte kurete arigatou gozaimasu. Tack för din hjälp.

  63. どういたしまして — Varsågod
    どういたしまして dō itashimashite Varsågod

    どういたしまして。 dō itashimashite Varsågod.

  64. すみません — ursäkta
    すみません sumimasen ursäkta

    すみません、助けが必要です。 Sumimasen, tasuke ga hitsuyō desu. Ursäkta, jag behöver hjälp.

  65. すみません — ledsen
    すみません sumimasen ledsen

    すみません。 sumimasen. Jag är ledsen.

  66. 手伝ってもらえますか? — Kan du hjälpa mig?
    手伝ってもらえますか? tetsudatte moraemasu ka Kan du hjälpa mig?

    手伝ってもらえますか? tetsudatte moraemasu ka? Kan du hjälpa mig?

  67. もう一度言ってください — Kan du upprepa det?
    もう一度言ってください mou ichido itte kudasai Kan du upprepa det?

    もう一度言ってください。 mou ichido itte kudasai Kan du upprepa det?

  68. もう少しゆっくり話していただけますか — Skulle du kunna tala långsammare ...?
    もう少しゆっくり話していただけますか mō sukoshi yukkuri hanashite itadakemasu ka Skulle du kunna tala långsammare ...?

    もう少しゆっくり話していたいただけけますか? mō sukoshi yukkuri hanashite itadakemasu ka Skulle du kunna tala långsammare?

  69. 〜をいただけますか — Kan jag få ...
    〜をいただけますか o itadakemasu ka Kan jag få ...

    お水をいただけますか? o mizu o itadakemasu ka Kan jag få vatten, tack?

  70. 〜をください — jag skulle vilja ha
    〜をください ~ o kudasai jag skulle vilja ha

    お茶をもう少しください。 Ocha o mō sukoshi kudasai. Jag skulle vilja ha lite mer te.

  71. 〜てもいいですか — Får jag ...
    〜てもいいですか te mo ii desu ka Får jag ...

    お水をいただいてもいいですか? o mizu o itadaite mo ii desu ka Får jag be om lite vatten?

  72. ~てもいいですか — går det bra om ...
    ~てもいいですか ~te mo ii desu ka går det bra om ...

    座ってもいいですか? Suwatte mo ii desu ka? Går det bra om jag sätter mig?

  73. ゼロ — noll
    ゼロ zero noll

    ゼロは一より小さいです。 zero wa ichi yori chiisai desu. Noll är mindre än ett.

  74. 一 — en
    一 ichi en

    私はりんごを一個持っています。 watashi wa ringo o ikko motte imasu. Jag har ett äpple.

  75. 二 — två
    二 ni två

    猫が二匹います。 Neko ga nihiki imasu. Det finns två katter.

  76. 三 — tre
    三 san tre

    いいえ、三個は多すぎます。 iie, sanko wa ōsugimasu. Nej, tre är för mycket.

  77. 四 — fyra
    四 yon fyra

    四個ください。 yonko kudasai. Ge mig fyra, tack.

  78. 五 — fem
    五 go fem

    私は犬が五匹います。 Watashi wa inu ga gohiki imasu. Jag har fem hundar.

  79. 六 — sex
    六 roku sex

    彼は六人の友達と来ました。 Kare wa rokunin no tomodachi to kimashita. Han kom med sex vänner.

  80. 七 — sju
    七 nana sju

    私は七キロ走っています。 watashi wa nana kiro hashitte imasu. Jag springer sju kilometer.

  81. 八 — åtta
    八 hachi åtta

    クモは足が八本あります。 kumo wa ashi ga happon arimasu En spindel har åtta ben.

  82. 九 — nio
    九 kyū nio

    九は私のラッキーナンバーです。 Kyū wa watashi no rakkī nanbā desu. Nio är mitt lyckonummer.

  83. 十 — tio
    十 jū tio

    私たちには指が十本あります。 Watashitachi ni wa yubi ga juppon arimasu. Vi har tio fingrar.

  84. プラス — plus
    プラス purasu plus

    二プラス二は四です。 Ni purasu ni wa yon desu. Två plus två är fyra.

  85. 分かりません — Jag förstår inte
    分かりません wakari masen Jag förstår inte

    分かりません。 wakari masen. Jag förstår inte.

  86. もう一度言ってください — Kan du upprepa det ...?
    もう一度言ってください mou ichido itte kudasai Kan du upprepa det ...?

    もう一度言ってください。 mou ichido itte kudasai Kan du upprepa det, tack?

  87. もっとゆっくりお願いします — Kan du prata långsammare?
    もっとゆっくりお願いします motto yukkuri onegaishimasu Kan du prata långsammare?

    もっとゆっくりお願いします。 motto yukkuri onegaishimasu Kan du prata långsammare?

  88. どういう意味ですか — Vad betyder det
    どういう意味ですか dou iu imi desu ka Vad betyder det

    それはどういう意味ですか? sore wa dou iu imi desu ka Vad betyder det?

  89. 〜で何と言いますか — Hur säger man det på ...?
    〜で何と言いますか ~ de nani to iimasu ka Hur säger man det på ...?

    それはスペイン語で何と言いますか? Sore wa Supeingo de nani to iimasu ka Hur säger man det på spanska?

  90. それはどう書きますか — Hur stavar man ...?
    それはどう書きますか sore wa dō kakimasu ka Hur stavar man ...?

    それはどう書きますか? sore wa dō kakimasu ka? Hur stavar man det?

  91. 書いてもらえますか — Kan du skriva ner ...
    書いてもらえますか kai te morae masu ka Kan du skriva ner ...

    書いてもらえますか? kai te morae masu ka Kan du skriva ner det, tack?

  92. 見せてくれますか — Kan du visa mig ...?
    見せてくれますか misete kuremasu ka Kan du visa mig ...?

    写真を見せてくれますか? shashin o misete kuremasu ka Kan du visa mig fotot?

  93. 話しますか — talar du ...
    話しますか hanashimasu ka talar du ...

    英語を話しますか? Eigo o hanashimasu ka? Talar du engelska?

  94. ちょっと待ってください — Ett ögonblick, tack
    ちょっと待ってください chotto matte kudasai Ett ögonblick, tack

    ちょっと待ってください。 chotto matte kudasai. Ett ögonblick, tack.

  95. そう思います — Jag tror det
    そう思います sō omoimasu Jag tror det

    私もそう思います。 watashi mo sō omoimasu Jag tror det också.

  96. わかりません — Jag vet inte
    わかりません wakarimasen Jag vet inte

    わかりません。 wakarimasen. Jag vet inte.

  97. これ — det här
    これ kore det här

    これは私の赤い車です。 Kore wa watashi no akai kuruma desu. Det här är min röda bil.

  98. その — den
    その sono den

    その犬はとてもフレンドリーです。 sono inu wa totemo furendorii desu. Den hunden är väldigt vänlig.

  99. ここ — här
    ここ koko här

    ここにいるのが好きです。 koko ni iru no ga suki desu Jag trivs med att vara här.

  100. そこ — där
    そこ soko där

    仕事の後にそこで会います。 shigoto no ato ni soko de aimasu. Vi ses där efter jobbet.

Ord 101–200

  1. もう一つ — en till
    もう一つ mō hitotsu en till

    彼はケーキをもう一つ欲しがっています。 kare wa kēki o mō hitotsu hoshigatte imasu. Han vill ha en till bit tårta.

  2. 同じ — samma
    同じ onaji samma

    私たちは同じ青いシャツを着ます。 Watashitachi wa onaji aoi shatsu o kimasu. Vi har på oss samma blå tröja.

  3. これら — dessa
    これら kore ra dessa

    これらのりんごは食べ頃です。 kore ra no ringo wa tabegoro desu. Dessa äpplen är redo att ätas.

  4. それらの — de där
    それらの sorera no de där

    それらのクッキーはとても美味しそうです。 Sorera no kukkī wa totemo oishisō desu. De där kakorna ser väldigt goda ut.

  5. ここ — precis här
    ここ koko precis här

    鍵はここにあります。 kagi wa koko ni arimasu. Nycklarna ligger precis här.

  6. あそこ — där borta
    あそこ asoko där borta

    私の靴はあそこにあります。 Watashi no kutsu wa asoko ni arimasu. Mina skor står där borta.

  7. 上 — ovanpå
    上 ue ovanpå

    猫はテーブルの上にいます。 neko wa tēburu no ue ni imasu Katten sitter ovanpå bordet.

  8. 下 — under
    下 shita under

    犬はテーブルの下にいます。 Inu wa tēburu no shita ni imasu. Hunden är under bordet.

  9. 最近どうですか — Hur går det?
    最近どうですか saikin dō desu ka Hur går det?

    最近どうですか? saikin dō desu ka? Hur går det?

  10. お久しぶりです — Det var länge sedan
    お久しぶりです o hisashiburi desu Det var länge sedan

    お久しぶりです。 o hisashiburi desu Det var länge sedan vi sågs.

  11. 何を楽しんでいますか — Vad tycker du om ...?
    何を楽しんでいますか nani o tanoshinde imasu ka Vad tycker du om ...?

    何を楽しんでいますか? nani o tanoshinde imasu ka Vad tycker du om att göra på fritiden?

  12. 何をしている — Vad gör du ...?
    何をしている nani o shite iru Vad gör du ...?

    今は何をしていますか? ima wa nani o shite imasu ka Vad gör du nu?

  13. 良い一日を — Ha en bra dag
    良い一日を yoi ichinichi o Ha en bra dag

    ジョンさん、良い一日を過ごしてください。 Jon-san, yoi ichinichi o sugoshite kudasai. Ha en bra dag, John!

  14. 気をつけてください — sköt om dig
    気をつけてください ki o tsukete kudasai sköt om dig

    気をつけてください。また明日。 ki o tsukete kudasai. mata ashita. Sköt om dig. Vi ses imorgon.

  15. 頑張ってください — Lycka till
    頑張ってください ganbatte kudasai Lycka till

    頑張ってください!信じています。 ganbatte kudasai! shinjite imasu. Lycka till! Jag tror på dig!

  16. おめでとうございます — Grattis
    おめでとうございます omedetō gozaimasu Grattis

    おめでとうございます!大変な仕事を終えました。 Omedetō gozaimasu! Taihen na shigoto o oemashita. Grattis! Du har avslutat det hårda arbetet.

  17. 乾杯 — Skål
    乾杯 kanpai Skål

    乾杯! Kanpai! Skål!

  18. 問題ありません — Inga problem
    問題ありません mondai arimasen Inga problem

    問題ありません。お手伝いできます。 mondai arimasen. otetsudai dekimasu. Inga problem, jag kan hjälpa dig.

  19. 心配しないでください — oroa dig inte
    心配しないでください shinpai shinaide kudasai oroa dig inte

    心配しないでください、大丈夫ですよ。 shinpai shinaide kudasai, daijōbu desu yo. Oroa dig inte, det kommer att gå bra.

  20. いいですね — Det låter bra
    いいですね ii desu ne Det låter bra

    いいですね、ありがとうございます。 ii desu ne arigatou gozaimasu Det låter bra för mig, tack!

  21. 知る — veta
    知る shiru veta

    あなたは今、答えを知っています。 anata wa ima kotae o shitte imasu Du vet svaret nu.

  22. 尋ねる — fråga
    尋ねる tazuneru fråga

    お兄さんに尋ねてもいいですよ。 Onīsan ni tazunete mo ii desu yo. Du kan fråga din bror.

  23. 聞こえる — höra
    聞こえる kikoeru höra

    あの音が聞こえますか? Ano oto ga kikoemasu ka? Kan du höra det där ljudet?

  24. 学ぶ — lära
    学ぶ manabu lära

    毎日何か新しいことを学びます。 mainichi nanika atarashii koto o manabimasu Du lär dig något nytt varje dag.

  25. 話す — prata med
    話す hanasu prata med

    友達と話すのが好きですか? Tomodachi to hanasu no ga suki desu ka? Gillar du att prata med dina vänner?

  26. 言う — säga
    言う iu säga

    私は何か言いたいです。 watashi wa nanika iitai desu. Jag vill säga något.

  27. 選ぶ — välja
    選ぶ erabu välja

    好きな色を選びます。 Suki na iro o erabimasu. Du väljer din favoritfärg.

  28. 書く — skriva
    書く kaku skriva

    学生たちは物語を書きます。 Gakusei-tachi wa monogatari o kakimasu. Studenterna skriver en berättelse.

  29. 電話する — ringa
    電話する denwa suru ringa

    私はあなたに電話します。 Watashi wa anata ni denwa shimasu. Jag ska ringa dig.

  30. 聞く — lyssna på
    聞く kiku lyssna på

    私はラジオを聞きます。 Watashi wa rajio o kikimasu. Jag lyssnar på radio.

  31. 勉強する — plugga
    勉強する benkyō suru plugga

    私はどのテストも一生懸命勉強します。 watashi wa dono tesuto mo isshōkenmei benkyō shimasu. Jag pluggar hårt inför varje prov.

  32. 教える — berätta
    教える oshieru berätta

    彼は私に名前を教えます。 Kare wa watashi ni namae o oshiemasu. Han berättar sitt namn för mig.

  33. 会う — träffa
    会う au träffa

    明日あなたに会います。 Ashita anata ni aimasu. Jag ska träffa dig imorgon.

  34. 加わる — ansluta sig
    加わる kuwawaru ansluta sig

    彼女は私たちのグループに加わります。 kanojo wa watashitachi no gurūpu ni kuwawarimasu. Hon ansluter sig till vår grupp.

  35. 楽しむ — tycka om
    楽しむ tanoshimu tycka om

    私たちは音楽を楽しんでいます。 watashitachi wa ongaku o tanoshinde imasu Vi tycker om musiken.

  36. 説明する — beskriva
    説明する setsumei suru beskriva

    その男の子はその動物について説明しました。 Sono otokonoko wa sono dōbutsu ni tsuite setsumei shimashita. Pojken beskrev djuret.

  37. 説明する — förklara
    説明する setsumei suru förklara

    彼女がその問題を説明します。 kanojo ga sono mondai o setsumei shimasu Hon kommer att förklara problemet.

  38. 教える — lära ut
    教える oshieru lära ut

    私は新入生に教えます。 watashi wa shinnyūsei ni oshiemasu Jag lär ut de nya studenterna.

  39. 紹介する — presentera
    紹介する shōkai suru presentera

    友達を紹介します。 tomodachi o shōkai shimasu Jag ska presentera min vän.

  40. 受け取る — acceptera
    受け取る uketoru acceptera

    彼女はその贈り物を受け取ります。 kanojo wa sono okurimono o uketorimasu. Hon accepterar gåvan.

  41. 拒む — vägra
    拒む kobamu vägra

    その子供は食べ物を拒んでいます。 sono kodomo wa tabemono o kobande imasu Barnet vägrar maten.

  42. 約束する — lova
    約束する yakusoku suru lova

    あなたを助けると約束します。 Anata o tasukeru to yakusoku shimasu. Jag lovar att hjälpa dig.

  43. 話し合う — diskutera
    話し合う hanashiau diskutera

    彼らは新しい計画について話し合っています。 karera wa atarashii keikaku ni tsuite hanashiatte imasu De diskuterar den nya planen.

  44. 連絡する — kontakta
    連絡する renraku suru kontakta

    医者に連絡します。 isha ni renraku shimasu Jag ska kontakta läkaren.

  45. 笑う — skratta
    笑う warau skratta

    子供たちが大きな声で笑っています。 Kodomotachi ga ookina koe de waratte imasu. Barnen skrattar högt.

  46. 叫ぶ — ropa
    叫ぶ sakebu ropa

    その男の子は助けを求めて叫びます。 Sono otokonoko wa tasuke o motomete sakebimasu. Pojken ropar på hjälp.

  47. 囁く — viska
    囁く sasayaku viska

    彼は私の耳元で囁きます。 kare wa watashi no mimimoto de sasayakimasu. Han viskar i mitt öra.

  48. 手を振る — vinka
    手を振る te o furu vinka

    彼女は別れの手を振る。 Kanojo wa wakare no te o furu. Hon vinkar hejdå.

  49. 頷く — nicka
    頷く unazuku nicka

    その女性は頷いています。 sono josei wa unazuite imasu Kvinnan nickar med huvudet.

  50. 抱きしめる — krama
    抱きしめる dakishimeru krama

    母親が子供を抱きしめています。 Hahaoya ga kodomo o dakishimete imasu. Mamman kramar sitt barn.

  51. キスする — pussa
    キスする kisu suru pussa

    お母さんは子供にキスします。 okāsan wa kodomo ni kisu shimasu Mamman pussar sitt barn.

  52. 指さす — peka
    指さす yubisasu peka

    子供が犬を指さしています。 Kodomo ga inu o yubisashite imasu. Barnet pekar på hunden.

  53. 瞬きする — blinka
    瞬きする mabataki suru blinka

    彼は素早く瞬きしました。 kare wa subayaku mabataki shimashita Han blinkar snabbt med ögonen.

  54. 眉をひそめる — rynka pannan
    眉をひそめる mayu o hisomeru rynka pannan

    父親は息子に対して眉をひそめました。 chichioya wa musuko ni taishite mayu o hisomemashita Pappan rynkar pannan åt sin son.

  55. あくびをする — gäspa
    あくびをする akubi o suru gäspa

    疲れた男性があくびをしています。 Tsukareta dansei ga akubi o shite imasu. Den trötta mannen gäspar.

  56. 嗅ぐ — sniffa
    嗅ぐ kagu sniffa

    犬が食べ物の匂いを嗅いでいます。 Inu ga tabemono no nioi o kaide imasu. Hunden sniffar på maten.

  57. いい — bra
    いい ii bra

    彼女はいい人です。 kanojo wa ii hito desu Hon är en bra person.

  58. 悪い — dålig
    悪い warui dålig

    その牛乳はにおいが悪いです。 sono gyūnyū wa nioi ga warui desu. Den där mjölken luktar dålig.

  59. 大きい — stor
    大きい ōkii stor

    その大きい犬はジャンプできます。 sono ōkii inu wa janpu dekimasu Den stora hunden kan hoppa.

  60. 小さい — liten
    小さい chiisai liten

    赤ちゃんは手が小さいです。 akachan wa te ga chiisai desu Bebisen har små händer.

  61. 間違い — fel
    間違い machigai fel

    あなたの答えは間違いです。 anata no kotae wa machigai desu. Ditt svar är fel.

  62. 易しい — lätt
    易しい yasashii lätt

    この数学の問題は易しいです。 Kono sūgaku no mondai wa yasashii desu. Det här mattetalet är lätt.

  63. 難しい — svår
    難しい muzukashii svår

    あのテストは難しかったです。 ano tesuto wa muzukashikatta desu Det provet var svårt.

  64. 速い — fort
    速い hayai fort

    車はとても速く走ります。 Kuruma wa totemo hayaku hashirimasu. Bilar kör väldigt fort.

  65. 遅い — långsam
    遅い osoi långsam

    かめはとても遅いです。 kame wa totemo osoi desu Sköldpaddan är väldigt långsam.

  66. 新しい — ny
    新しい atarashii ny

    これは新しい車です。 Kore wa atarashii kuruma desu. Det här är en ny bil.

  67. 本当 — sann
    本当 hontō sann

    この話は本当ですか? Kono hanashi wa hontō desu ka? Är den här historien sann?

  68. 間違い — falsk
    間違い machigai falsk

    その答えは間違いです。 sono kotae wa machigai desu Svaret är falskt.

  69. ~たい — jag vill
    ~たい tai jag vill

    私はピザを食べたいです。 Watashi wa piza o tabetai desu. Jag vill äta pizza.

  70. なければならない — jag behöver
    なければならない nakereba naranai jag behöver

    彼女に電話をしなければなりません。 kanojo ni denwa o shinakereba narimasen Jag behöver ringa henne.

  71. つもり — jag ska
    つもり tsumori jag ska

    もうすぐ食べるつもりです。 mō sugu taberu tsumori desu Jag ska äta snart.

  72. たい — jag skulle vilja ...
    たい tai jag skulle vilja ...

    私はテニスをしたいです。 watashi wa tenisu o shitai desu Jag skulle vilja spela tennis.

  73. なければならない — jag måste
    なければならない nakereba naranai jag måste

    もう行かなければなりません。 mou ikanakereba narimasen Jag måste gå nu.

  74. 〜てもいいですか — får jag ...
    〜てもいいですか ~te mo ii desu ka får jag ...

    お水をもらってもいいですか? O mizu o moratte mo ii desu ka? Får jag be om vatten, tack?

  75. 〜を手伝ってください — hjälp mig med ...
    〜を手伝ってください ~ o tetsudatte kudasai hjälp mig med ...

    このカバンを持つのを手伝ってください。 Kono kaban o motsu no o tetsudatte kudasai. Kan du hjälpa mig med den här väskan?

  76. やり方を教えてください — visa mig hur man ...
    やり方を教えてください yarikata o oshiete kudasai visa mig hur man ...

    これのやり方を教えてください。 Kore no yarikata o oshiete kudasai. Visa mig hur man gör det här.

  77. 今は~できない — jag kan inte ... just nu
    今は~できない ima wa ~ dekinai jag kan inte ... just nu

    今は手伝えません。 ima wa tetsudaemasen Jag kan inte hjälpa till just nu.

  78. ~ようとする — jag försöker att ...
    ~ようとする ~yō to suru jag försöker att ...

    今、寝ようとしています。 Ima neyō to shite imasu. Jag försöker att sova nu.

  79. ことができる — Går det att ...
    ことができる koto ga dekiru Går det att ...

    ここで泳ぐことができますか? koko de oyogu koto ga dekimasu ka Går det att simma här?

  80. どこで〜られますか — Var kan jag ...
    どこで〜られますか doko de ~ rare masu ka Var kan jag ...

    どこで昼ご飯を食べられますか? doko de hiru gohan o taberaremasu ka Var kan jag äta lunch?

  81. 月曜日 — måndag
    月曜日 getsuyōbi måndag

    月曜日は最初の日です。 Getsuyōbi wa saisho no hi desu. Måndag är den första dagen.

  82. 火曜日 — tisdag
    火曜日 kayōbi tisdag

    火曜日はいつも楽しいです。 kayōbi wa itsumo tanoshii desu. Tisdag är alltid rolig.

  83. 水曜日 — onsdag
    水曜日 suiyōbi onsdag

    彼女は水曜日に家に帰ります。 Kanojo wa suiyōbi ni ie ni kaerimasu. Hon åker hem på onsdag.

  84. 木曜日 — torsdag
    木曜日 mokuyōbi torsdag

    彼は木曜日に来ます。 Kare wa mokuyōbi ni kimasu. Han kommer på torsdag.

  85. 金曜日 — fredag
    金曜日 kin'yōbi fredag

    金曜日は最高の日です。 Kin'yōbi wa saikō no hi desu. Fredag är den bästa dagen.

  86. 土曜日 — lördag
    土曜日 doyōbi lördag

    私は土曜日に出発します。 Watashi wa doyōbi ni shuppatsu shimasu. Jag åker på lördag.

  87. 日曜日 — söndag
    日曜日 nichiyōbi söndag

    私は日曜日に休みます。 Watashi wa nichiyōbi ni yasumimasu. Jag ska vila på söndag.

  88. 平日 — en vardag
    平日 heijitsu en vardag

    彼女は平日は毎朝働いています。 Kanojo wa heijitsu wa maiasa hataraite imasu. Hon jobbar varje vardagsmorgon.

  89. 週末 — en helg
    週末 shūmatsu en helg

    週末が好きではない人はだれですか? shūmatsu ga suki de wa nai hito wa dare desu ka Vem tycker inte om helgen?

  90. 毎日 — dagligen
    毎日 mainichi dagligen

    私たちは毎日新聞を読みます。 Watashitachi wa mainichi shinbun o yomimasu. Vi läser tidningen dagligen.

  91. 毎週 — varje vecka
    毎週 maishū varje vecka

    私はたいてい毎週ニュースを見ます。 Watashi wa taitei maishū nyūsu o mimasu. Jag brukar titta på nyheterna varje vecka.

  92. 毎月 — månadsvis
    毎月 maitsuki månadsvis

    彼らは毎月の料金を払います。 Karera wa maitsuki no ryōkin o haraimasu. De betalar det månadsvisa priset.

  93. 一日 — en dag
    一日 ichinichi en dag

    私たちは一日待ちました。 watashitachi wa ichinichi machimashita Vi väntade i en dag.

  94. 夜 — en natt
    夜 yoru en natt

    私たちは夜に眠ります。 watashitachi wa yoru ni nemurimasu Vi sover på natten.

  95. 週間 — en vecka
    週間 shūkan en vecka

    私たちは1週間滞在しました。 watashitachi wa isshūkan taizai shimashita Vi stannade i en vecka.

  96. ヶ月 — en månad
    ヶ月 kagetsu en månad

    彼は1ヶ月間働きました。 kare wa ikkagetsukan hatarakimashita Han arbetade i en månad.

  97. 年 — ett år
    年 nen ett år

    私たちは一年間待ちました。 watashitachi wa ichinenkan machimashita. Vi väntade i ett år.

  98. 時間 — en tid
    時間 jikan en tid

    もっと時間が必要です。 motto jikan ga hitsuyō desu Vi behöver mer tid.

  99. 少しの間 — ett ögonblick
    少しの間 sukoshi no aida ett ögonblick

    彼は少しの間待った。 kare wa sukoshi no aida matta Han väntade ett ögonblick.

  100. 将来 — en framtid
    将来 shōrai en framtid

    私は将来について考えます。 watashi wa shōrai ni tsuite kangaemasu Jag tänker på framtiden.

Ord 201–300

  1. 時 — klockan ...
    時 ji klockan ...

    私は7時に起きます。 Watashi wa shichi ji ni okimasu. Jag vaknar klockan sju.

  2. 真夜中 — midnatt
    真夜中 mayonaka midnatt

    私たちは真夜中に出発します。 watashitachi wa mayonaka ni shuppatsu shimasu. Vi kommer att åka vid midnatt.

  3. 正午 — en middag
    正午 shōgo en middag

    正午は太陽が熱いです。 shōgo wa taiyō ga atsui desu Solen är varm vid middag.

  4. 今夜 — i kväll
    今夜 konya i kväll

    今夜、お客様が到着します。 konya okyakusama ga tōchaku shimasu Gästerna kommer i kväll.

  5. 助ける — hjälp
    助ける tasukeru hjälp

    助けてください!困っています。 Tasukete kudasai! Komatte imasu. Hjälp! Jag är i knipa.

  6. 危険 — en fara
    危険 kiken en fara

    私たちは危険な状態です。 Watashitachi wa kiken na jōtai desu. Vi är i fara!

  7. 警察 — en polis
    警察 keisatsu en polis

    警察を呼んでください。 keisatsu o yonde kudasai Ring polisen!

  8. 医者 — en läkare
    医者 isha en läkare

    医者が必要です。 isha ga hitsuyō desu Jag behöver en läkare!

  9. 救急車 — en ambulans
    救急車 kyūkyūsha en ambulans

    救急車を呼んでください。 kyūkyūsha o yonde kudasai Ring efter en ambulans!

  10. 消防士 — en brandman
    消防士 shōbōshi en brandman

    消防士はヒーローです。 Shōbōshi wa hīrō desu. Brandmännen är hjältar.

  11. 事故 — en olycka
    事故 jiko en olycka

    私は事故に遭いました。 watashi wa jiko ni aimashita Jag var med om en olycka.

  12. 守る — skydda
    守る mamoru skydda

    警察は私たちを守ります。 Keisatsu wa watashitachi o mamorimasu. Polisen skyddar oss.

  13. 警告する — varna
    警告する keikoku suru varna

    私は彼らに警告しなければなりません! Watashi wa karera ni keikoku shinakereba narimasen! Jag måste varna dem!

  14. アラーム — ett alarm
    アラーム araamu ett alarm

    アラームが鳴りました! araamu ga narimashita! Alarmet gick igång!

  15. 火事 — en brand
    火事 kaji en brand

    火事です! kaji desu Det är en brand!

  16. 煙 — rök
    煙 kemuri rök

    建物から煙が出ています! Tatemono kara kemuri ga dete imasu! Rök kommer ut ur byggnaden!

  17. として働く — arbeta som
    として働く toshite hataraku arbeta som

    彼らは病院の看護師として働いています。 Karera wa byōin no kangoshi toshite hataraite imasu. De arbetar som sjuksköterskor på sjukhuset.

  18. 買う — köpa
    買う kau köpa

    ここで果物が買えます。 Koko de kudamono ga kaemasu. Du kan köpa frukt här.

  19. 払う — betala
    払う harau betala

    これのお金を払わなければなりません。 kore no okane o harawanakereba narimasen. Du måste betala för det här.

  20. 売る — sälja
    売る uru sälja

    ここでは新鮮な果物を売っています。 koko de wa shinsen na kudamono o utte imasu De säljer färsk frukt här.

  21. 置く — lägga
    置く oku lägga

    彼はテーブルの上に本を置きます。 Kare wa tēburu no ue ni hon o okimasu. Han lägger boken på bordet.

  22. 座る — sitta
    座る suwaru sitta

    エマさんはその椅子に座ります。 Ema-san wa sono isu ni suwarimasu. Emma sitter i den stolen.

  23. 立つ — stå
    立つ tatsu stå

    私はドアのそばに立ちます。 watashi wa doa no soba ni tachimasu Jag står vid dörren.

  24. 泳ぐ — simma
    泳ぐ oyogu simma

    彼らは速く泳げます。 Karera wa hayaku oyogemasu. De kan simma snabbt.

  25. 運転する — köra
    運転する unten suru köra

    気をつけて運転しなければなりません。 ki o tsukete unten shinakereba narimasen. Du behöver köra försiktigt.

  26. 予定する — planera
    予定する yotei suru planera

    彼らは近いうちに訪ねることを予定しています。 Karera wa chikai uchi ni tazuneru koto o yotei shite imasu. De planerar att besöka oss snart.

  27. 終わらせる — göra klart
    終わらせる owaraseru göra klart

    彼は後で宿題を終わらせることができます。 kare wa ato de shukudai o owaraseru koto ga dekimasu Han kan göra klart läxan senare.

  28. あげる — ge
    あげる ageru ge

    私は友達にプレゼントをあげます。 watashi wa tomodachi ni purezento o agemasu. Jag ger presenter till vänner.

  29. 十一 — elva
    十一 jūichi elva

    私はいつも十一個もらいます。 Watashi wa itsumo jūikko moraimasu. Jag får alltid elva stycken.

  30. 十二 — tolv
    十二 jūni tolv

    パックの中に卵が十二個あります。 pakku no naka ni tamago ga jūniko arimasu. Det finns tolv ägg i en kartong.

  31. 十三 — tretton
    十三 jūsan tretton

    十三という数字は不吉です。 jūsan to iu sūji wa fukitsu desu. Siffran tretton anses vara otursbringande.

  32. 十四 — fjorton
    十四 jūyon fjorton

    そのアパートは十四階あります。 Sono apāto wa jūyon kai arimasu. Lägenhetshuset har fjorton våningar.

  33. 十五 — femton
    十五 jūgo femton

    私は本の十五ページを開きます。 Watashi wa hon no jūgo pēji o hirakimasu. Jag öppnar boken på sidan femton.

  34. 十六 — sexton
    十六 jūroku sexton

    それは十六倍も多いです。 Sore wa jūroku bai mo ooi desu. Det är sexton gånger mer!

  35. 十七 — sjutton
    十七 jūnana sjutton

    私たちは鉛筆を十七本持っています。 Watashitachi wa enpitsu o jūnana-hon motteimasu. Vi har sjutton pennor.

  36. 十八 — arton
    十八 jūhachi arton

    高さは十八メートルです。 takasa wa jūhachi mētoru desu Den är arton meter hög.

  37. 十九 — nitton
    十九 jūkyū nitton

    十九は私の一番好きな数字です。 Jūkyū wa watashi no ichiban suki na sūji desu. Nitton är mitt favoritnummer.

  38. 二十 — tjugo
    二十 nijū tjugo

    彼女は小さいりんごが二十個必要です。 Kanojo wa chiisai ringo ga nijukko hitsuyō desu. Hon behöver tjugo små äpplen.

  39. 三十 — trettio
    三十 sanjū trettio

    彼は三十歳です。 Kare wa sanjussai desu. Han är trettio år gammal.

  40. 百 — hundra
    百 hyaku hundra

    彼は百まで数えました。 kare wa hyaku made kazoemashita Han räknade till hundra.

  41. 四十 — fyrtio
    四十 yonjū fyrtio

    彼女は全部で鉛筆を四十本持っています。 kanojo wa zenbu de enpitsu o yonjū-pon motte imasu. Hon har fyrtio pennor totalt.

  42. 五十 — femtio
    五十 gojū femtio

    彼は五十ドル持っています。 kare wa gojū doru motte imasu. Han har femtio dollar.

  43. 六十 — sextio
    六十 rokujū sextio

    ジョンさんは六十歳です。 Jon-san wa rokujussai desu. John är sextio år gammal.

  44. 七十 — sjuttio
    七十 nanajū sjuttio

    私の祖父は七十歳です。 Watashi no sofu wa nanajū-sai desu. Min morfar är sjuttio år gammal.

  45. 八十 — åttio
    八十 hachijū åttio

    私は砂糖を八十グラム持っています。 Watashi wa satō o hachijū guramu motte imasu. Jag har åttio gram socker.

  46. 九十 — nittio
    九十 kyūjū nittio

    彼は読む本が九十冊あります。 Kare wa yomu hon ga kyūjussatsu arimasu. Han har nittio böcker att läsa.

  47. 千 — tusen
    千 sen tusen

    千は大きな数です。 Sen wa ōkina kazu desu. Ett tusen är ett stort tal.

  48. 百万 — miljon
    百万 hyakuman miljon

    その車は百万ドルします。 Sono kuruma wa hyakuman doru shimasu. Den där bilen kostar en miljon dollar.

  49. 半分 — halv
    半分 hanbun halv

    彼はピザを半分食べました。 Kare wa piza o hanbun tabemashita. Han åt upp halva pizzan.

  50. 4分の1 — en fjärdedel
    4分の1 yon bun no ichi en fjärdedel

    4分の1しか残っていません。 yon bun no ichi shika nokotte imasen. Det finns bara en fjärdedel kvar av dem.

  51. ダース — ett dussin
    ダース daasu ett dussin

    私はお店で卵を1ダース買います。 watashi wa omise de tamago o ichi daasu kaimasu. Jag köper ett dussin ägg i affären.

  52. 一足 — ett par
    一足 issoku ett par

    その一足の靴はきれいです。 sono issoku no kutsu wa kirei desu. Det där paret skor är rent.

  53. 1位 — första
    1位 ichi-i första

    彼は簡単に1位を取りました。 Kare wa kantan ni ichi-i o torimashita. Han kom på första plats utan problem.

  54. 2回目 — andra
    2回目 nikaime andra

    ここは2回目です。 Koko wa nikaime desu. Det här är min andra gång här.

  55. 三位 — tredje
    三位 san'i tredje

    彼らは三位で終わりました。 karera wa san'i de owarimashita. De slutade på tredje plats.

  56. 4番目 — fjärde
    4番目 yonbanme fjärde

    私は列の4番目です。 watashi wa retsu no yonbanme desu. Jag är fjärde i kön.

  57. 五番目 — femte
    五番目 gobanme femte

    彼女は五番目の列にいます。 kanojo wa gobanme no retsu ni imasu Hon sitter på femte raden.

  58. 六番目 — sjätte
    六番目 rokubanme sjätte

    彼は六番目の人です。 Kare wa rokubanme no hito desu. Han är den sjätte personen.

  59. 七番目 — sjunde
    七番目 nanabanme sjunde

    彼らは七番目の階に住んでいます。 karera wa nanabanme no kai ni sunde imasu. De bor på sjunde våningen.

  60. 八番目 — åttonde
    八番目 hachibanme åttonde

    これは八番目のりんごです。 Kore wa hachibanme no ringo desu. Det här är det åttonde äpplet.

  61. 九番目 — nionde
    九番目 kyūbanme nionde

    九番目の日は休みです。 Kyūbanme no hi wa yasumi desu. Den nionde dagen är en helgdag.

  62. 10番目 — tionde
    10番目 jūbanme tionde

    彼女は10番目です。 Kanojo wa jūbanme desu. Hon är på tionde plats.

  63. 11回目 — elfte
    11回目 jūikkaime elfte

    彼らは11回目の記念日を祝います。 karera wa jūikkaime no kinenbi o iwaimasu. De firar sin elfte bröllopsdag.

  64. 12番目 — tolfte
    12番目 jūnibanme tolfte

    それは12番目の月です。 sore wa jūnibanme no tsuki desu. Det är den tolfte månaden.

  65. いつも — alltid
    いつも itsumo alltid

    私は朝、いつもコーヒーを飲みます。 Watashi wa asa, itsumo kōhī o nomimasu. Jag dricker alltid kaffe på morgonen.

  66. たいてい — vanligtvis
    たいてい taitei vanligtvis

    彼はたいてい正午に昼ご飯を食べます。 Kare wa taitei shōgo ni hirugohan o tabemasu. Han äter vanligtvis lunch vid tolv.

  67. よく — ofta
    よく yoku ofta

    人々はよくここでピザを食べます。 hitobito wa yoku koko de piza o tabemasu. Folk äter ofta pizza här.

  68. 時々 — ibland
    時々 tokidoki ibland

    彼女は時々図書館に行きます。 Kanojo wa tokidoki toshokan ni ikimasu. Hon går ibland till biblioteket.

  69. めったに — sällan
    めったに metta ni sällan

    私はめったにファストフードを食べません。 watashi wa metta ni fasuto fuudo o tabemasen. Jag äter sällan snabbmat.

  70. 全然 — aldrig
    全然 zenzen aldrig

    彼らはあの店に全然行きません。 karera wa ano mise ni zenzen ikimasen De går aldrig till den butiken.

  71. 毎日 — varje dag
    毎日 mainichi varje dag

    わたしたちは毎日チョコレートを食べます。 watashitachi wa mainichi chokoreeto o tabemasu. Vi äter choklad varje dag.

  72. 毎週 — varje vecka
    毎週 maishū varje vecka

    彼女は毎週泳ぎます。 kanojo wa maishū oyogimasu. Hon simmar varje vecka.

  73. 週末 — på helgerna
    週末 shūmatsu på helgerna

    私は週末に家でゆっくりします。 Watashi wa shūmatsu ni ie de yukkuri shimasu. Jag kopplar av på helgerna hemma.

  74. 朝 — på morgonen
    朝 asa på morgonen

    人々は朝に朝食を食べます。 hitobito wa asa ni chōshoku o tabemasu. Folk äter frukost på morgonen.

  75. 夜 — på natten
    夜 yoru på natten

    彼らは夜にベッドで寝ます。 Karera wa yoru ni beddo de nemasu. De sover på natten i sina sängar.

  76. 仕事の後 — efter jobbet
    仕事の後 shigoto no ato efter jobbet

    彼は毎日仕事の後にリラックスします。 Kare wa mainichi shigoto no ato ni rirakkusu shimasu. Han kopplar av efter jobbet varje dag.

  77. 〜に一回 — en gång i ...
    〜に一回 ni ikkai en gång i ...

    私は週に一回行きます。 watashi wa shū ni ikkai ikimasu. Jag går en gång i veckan.

  78. に2回 — två gånger i ...
    に2回 ni ni kai två gånger i ...

    父は週に2回、来ます。 Chichi wa shū ni ni kai, kimasu. Min pappa hälsar på två gånger i veckan.

  79. ~おき — varannan
    ~おき oki varannan

    彼らは一週間おきに来ます。 Karera wa isshūkan oki ni kimasu. De hälsar på varannan vecka.

  80. 少なくとも — åtminstone
    少なくとも sukunakutomo åtminstone

    彼は毎日少なくとも一個はりんごを食べます。 kare wa mainichi sukunakutomo ikko wa ringo o tabemasu. Han äter åtminstone ett äpple varje dag.

  81. せいぜい — högst
    せいぜい seizei högst

    私はせいぜい二つ買います。 Watashi wa seizei futatsu kaimasu. Jag kommer att köpa högst två stycken.

  82. 以上 — mer än
    以上 ijō mer än

    これは十分以上の食べ物です。 kore wa jūbun ijō no tabemono desu Det här är mer än tillräckligt med mat.

  83. 〜より少ない — mindre än
    〜より少ない yori sukunai mindre än

    前回より少なかったです。 zenkai yori sukunakatta desu Du fick mindre än förra gången.

  84. 少し — lite
    少し sukoshi lite

    彼は少し助けが必要です。 Kare wa sukoshi tasuke ga hitsuyou desu. Han behöver lite hjälp.

  85. 少し — lite
    少し sukoshi lite

    彼女はケーキを少し食べました。 kanojo wa kēki o sukoshi tabemashita. Hon åt lite tårta.

  86. たくさん — mycket
    たくさん takusan mycket

    私はたくさん勉強します。 watashi wa takusan benkyō shimasu. Jag studerar mycket.

  87. 過ぎる — för mycket
    過ぎる sugiru för mycket

    彼らはケーキを食べ過ぎました。 Karera wa keeki o tabesugimashita. De åt för mycket tårta.

  88. 足りない — inte tillräckligt
    足りない tari nai inte tillräckligt

    この量は足りません。 kono ryou wa tari masen Den här mängden är inte tillräckligt.

  89. 前 — sedan
    前 mae sedan

    二日前に到着しました。 futsuka mae ni tōchaku shimashita. Jag kom för två dagar sedan.

  90. もうすぐ — snart
    もうすぐ mōsugu snart

    友達はもうすぐ着きます。 tomodachi wa mōsugu tsukimasu. Min vän kommer snart.

  91. まだ — fortfarande
    まだ mada fortfarande

    私はまだお腹が空いています。 watashi wa mada onaka ga suite imasu Jag är fortfarande hungrig.

  92. これまでに — någonsin
    これまでに kore made ni någonsin

    これまでに海を見たことがありますか? kore made ni umi o mita koto ga arimasu ka? Har du någonsin sett havet?

  93. まだ — än
    まだ mada än

    友達はまだ到着していません。 tomodachi wa mada tōchaku shite imasen Min vän har inte kommit än.

  94. すぐに — omedelbart
    すぐに sugu ni omedelbart

    すぐに助けが必要です。 sugu ni tasuke ga hitsuyō desu. Jag behöver hjälp omedelbart.

  95. たぶん — kanske
    たぶん tabun kanske

    たぶん彼女は後で来るでしょう。 tabun kanojo wa ato de kuru deshou Kanske kommer hon senare.

  96. いつか — någon gång
    いつか itsuka någon gång

    いつか会いましょう。 Itsuka aimashō. Vi kommer att ses någon gång.

  97. いつでも — när som helst
    いつでも itsu demo när som helst

    いつでも遊びに来てください。 itsu demo asobi ni kite kudasai. Du kan hälsa på oss när som helst.

  98. 前に — innan
    前に mae ni innan

    嵐が来る前に出発しました。 arashi ga kuru mae ni shuppatsu shimashita Vi gick innan stormen.

  99. 後 — efter
    後 ato efter

    食事の後に、出発します。 shokuji no ato ni, shuppatsu shimasu. Vi går efter måltiden.

  100. 近頃 — numera
    近頃 chikagoro numera

    近頃は旅行をする人が増えています。 chikagoro wa ryokō o suru hito ga fuete imasu Folk reser mer numera.

Ord 301–400

  1. 一月 — januari
    一月 ichigatsu januari

    一月は最初の月です。 Ichigatsu wa saisho no tsuki desu. Januari är årets första månad.

  2. 二月 — februari
    二月 nigatsu februari

    二月はたいてい短い月です。 Nigatsu wa taitei mijikai tsuki desu. Februari är oftast en kort månad.

  3. 三月 — mars
    三月 sangatsu mars

    私はたいてい三月に彼らを訪ねます。 Watashi wa taitei sangatsu ni karera o tazunemasu. Jag brukar hälsa på dem i mars.

  4. 四月 — april
    四月 shigatsu april

    バスケットボールの試合は四月にあります。 Basukettobōru no shiai wa shigatsu ni arimasu. Basketmatchen är i april.

  5. 5月 — maj
    5月 gogatsu maj

    私の期末試験は5月にあります。 watashi no kimatsu shiken wa gogatsu ni arimasu. Min slutexamen är i maj.

  6. 六月 — juni
    六月 rokugatsu juni

    私は六月までに答えが分かります。 watashi wa rokugatsu made ni kotae ga wakarimasu. Jag kommer att veta svaret till juni.

  7. 七月 — juli
    七月 shichigatsu juli

    七月はたいていとても暖かい月です。 Shichigatsu wa taitei totemo atatakai tsuki desu. Juli är oftast en väldigt varm månad.

  8. 8月 — augusti
    8月 hachigatsu augusti

    8月にまた会えますか? hachigatsu ni mata aemasu ka? Kan vi ses igen i augusti?

  9. 九月 — september
    九月 kugatsu september

    私の休みは九月です。 watashi no yasumi wa kugatsu desu. Min semester är i september.

  10. 10月 — oktober
    10月 jūgatsu oktober

    あなたの誕生日は10月ですか? Anata no tanjōbi wa jūgatsu desu ka? Är din födelsedag i oktober?

  11. 十一月 — november
    十一月 jūichigatsu november

    十一月はどうして雨が降るのですか? jūichigatsu wa dōshite ame ga furu no desu ka? Varför regnar det i november?

  12. 十二月 — december
    十二月 jūnigatsu december

    十二月は最後の月です。 Jūnigatsu wa saigo no tsuki desu. December är årets sista månad.

  13. 越える — över
    越える koeru över

    猫は箱を越えてジャンプします。 neko wa hako o koete janpu shimasu Katten hoppar över lådan.

  14. 下 — under
    下 shita under

    彼らは大きな木の下に住んでいます。 Karera wa ōkina ki no shita ni sunde imasu. De bor under ett stort träd.

  15. 通る — genom
    通る tōru genom

    彼はドアを通って歩きます。 Kare wa doa o tōtte arukimasu. Han går genom dörren.

  16. 沿って — längs
    沿って sotte längs

    私たちは海岸に沿って歩きます。 Watashitachi wa kaigan ni sotte arukimasu. Vi går längs stranden.

  17. 周り — runt
    周り mawari runt

    人々は公園の周りを歩きます。 hitobito wa kōen no mawari o arukimasu Folk går runt parken.

  18. 渡る — över
    渡る wataru över

    私は通りを渡って行きます。 Watashi wa tōri o watatte ikimasu. Jag går över gatan.

  19. 〜の中へ — in i
    〜の中へ no naka e in i

    彼はゆっくりと部屋の中へ歩きます。 Kare wa yukkuri to heya no naka e arukimasu. Han går långsamt in i rummet.

  20. 〜の外へ — ut ur
    〜の外へ no soto e ut ur

    子供は学校の外へ走っていきます。 kodomo wa gakkō no soto e hashitte ikimasu. Barnet springer ut ur skolan.

  21. 上 — upp
    上 ue upp

    彼女は上を向いて雲を見ています。 kanojo wa ue o muite kumo o mite imasu. Hon tittar upp på molnen.

  22. 下 — ner
    下 shita ner

    犬がボールを下に置きました。 inu ga bōru o shita ni okimashita Hunden la ner bollen.

  23. 二階 — uppför trappan
    二階 nikai uppför trappan

    私は二階へ寝に行きます。 Watashi wa nikai e ne ni ikimasu. Jag går uppför trappan för att lägga mig.

  24. 階下 — nere
    階下 kaika nere

    階下で音が聞こえます。 Kaika de oto ga kikoemasu. Jag hör ljud nere.

  25. 持ってくる — ta med
    持ってくる motte kuru ta med

    彼らはパーティーに食べ物を持ってきます。 karera wa pātī ni tabemono o motte kimasu De tar med mat till festen.

  26. 持っていく — ta
    持っていく motte iku ta

    あなたはいつも私のペンを持っていきます。 anata wa itsumo watashi no pen o motte ikimasu Du tar alltid min penna.

  27. 運ぶ — bära
    運ぶ hakobu bära

    彼はその箱を運べます。 Kare wa sono hako o hakobemasu. Han kan bära lådan.

  28. 受け取る — hämta
    受け取る uketoru hämta

    荷物を受け取ってくれますか? nimotsu o uketotte kuremasu ka Kan du hämta paketet?

  29. 落とす — tappa
    落とす otosu tappa

    私がスマホを落としたら、壊れます。 watashi ga sumaho o otoshitara kowaremasu Om jag tappar telefonen kommer den att gå sönder.

  30. 取る — skicka
    取る toru skicka

    塩を取ってもらえますか? Shio o totte moraemasu ka? Kan du skicka mig saltet?

  31. 置く — lägga ner
    置く oku lägga ner

    私たちはリュックを置きました。 watashitachi wa ryukku o okimashita. Vi lade ner våra ryggsäckar.

  32. 片付ける — stoppa undan
    片付ける katadzukeru stoppa undan

    私はおもちゃを片付けます。 watashi wa omocha o katadzukemasu Jag stoppade undan mina leksaker.

  33. 出す — ta ut
    出す dasu ta ut

    彼女はゴミを出します。 Kanojo wa gomi o dashimasu. Hon ska ta ut soporna.

  34. 掛ける — hänga upp
    掛ける kakeru hänga upp

    彼らはコートを掛けます。 Karera wa kōto o kakemasu. De hänger upp sina jackor.

  35. つける — sätta på
    つける tsukeru sätta på

    電気をつけます。 Denki o tsukemasu. Du sätter på lampan.

  36. 消す — stänga av
    消す kesu stänga av

    誰かラジオを消してくれますか? Dareka rajio o keshite kuremasu ka? Kan någon stänga av radion?

  37. 跳ぶ — hoppa
    跳ぶ tobu hoppa

    猫が壁を跳び越えます。 neko ga kabe o tobikoemasu Katten hoppar över muren.

  38. 投げる — kasta
    投げる nageru kasta

    男の子が石を投げます。 Otokonoko ga ishi o nagemasu. Pojken kastar stenen.

  39. 捕る — fånga
    捕る toru fånga

    彼はボールを捕ります。 kare wa bōru o torimasu Han fångar bollen.

  40. 乗る — rida
    乗る noru rida

    男の子が馬に乗っています。 otokonoko ga uma ni notte imasu. Pojken rider en häst.

  41. 飛ぶ — flyga
    飛ぶ tobu flyga

    鳥が空を飛んでいます。 tori ga sora o tonde imasu Fåglarna flyger på himlen.

  42. 這う — krypa
    這う hau krypa

    赤ちゃんが床を這っています。 akachan ga yuka o hatte imasu Bebisen kryper på golvet.

  43. 飛ばす — hoppa över
    飛ばす tobasu hoppa över

    彼女は最初のページを飛ばした。 kanojo wa saisho no pēji o tobashita. Hon hoppade över den första sidan.

  44. 蹴る — sparka
    蹴る keru sparka

    子供がボールを蹴っています。 Kodomo ga bōru o kette imasu. Barnet sparkar bollen.

  45. 弾む — studsa
    弾む hazumu studsa

    ボールが地面で弾みます。 bōru ga jimen de hazumimasu. Bollen studsar mot marken.

  46. 登る — klättra
    登る noboru klättra

    猫が木に登ります。 neko ga ki ni noborimasu. Katten klättrar upp i trädet.

  47. 飛び込む — dyka
    飛び込む tobikomu dyka

    男の子が水の中に飛び込みます。 Otokonoko ga mizu no naka ni tobikomimasu. Pojken dyker ner i vattnet.

  48. 滑る — glida
    滑る suberu glida

    箱が床の上を滑ります。 Hako ga yuka no ue o suberimasu. Lådan glider på golvet.

  49. つねる — nypa
    つねる tsuneru nypa

    彼は私の腕をつねりました。 kare wa watashi no ude o tsunerimashita Han nöp mig i armen.

  50. 握る — krama
    握る nigiru krama

    彼女は私の手をぎゅっと握りしめた。 kanojo wa watashi no te o gyutto nigirishimeta Hon kramar min hand.

  51. 突く — petta
    突く tsuku petta

    子供が私の腕を指で突きました。 Kodomo ga watashi no ude o yubi de tsukimashita. Barnet pettade mig på armen.

  52. なでる — klappa
    なでる naderu klappa

    男の子が犬をなでています。 Otokonoko ga inu o nadete imasu. Pojken klappar hunden.

  53. 擦る — gnida
    擦る kosuru gnida

    疲れた目を擦ります。 tsukareta me o kosurimasu Jag gnider mina trötta ögon.

  54. 捻る — vrida
    捻る hineru vrida

    その男はロープを捻っています。 sono otoko wa rōpu o hinette imasu Mannen vrider repet.

  55. 振る — skaka
    振る furu skaka

    赤ちゃんがおもちゃを振っています。 Akachan ga omocha o futte imasu. Bebisen skakar leksaken.

  56. 折る — vika
    折る oru vika

    私は紙を折ります。 watashi wa kami o orimasu Jag viker pappret.

  57. 押す — trycka
    押す osu trycka

    彼女は赤いボタンを押します。 kanojo wa akai botan o oshimasu. Hon trycker på den röda knappen.

  58. 取り付ける — fästa
    取り付ける toritsukeru fästa

    彼はロープを取り付けます。 kare wa rōpu o toritsukemasu. Han kommer att fästa repet.

  59. 引く — dra
    引く hiku dra

    その男性は重いロープを引いています。 Sono dansei wa omoi rōpu o hiite imasu. Mannen drar i det tunga repet.

  60. 荷造りする — packa
    荷造りする nizukuri suru packa

    私はカバンに荷造りします。 watashi wa kaban ni nizukuri shimasu Jag packar min väska.

  61. はどこですか — Var är ...
    はどこですか wa doko desu ka Var är ...

    ホテルはどこですか? hoteru wa doko desu ka? Var är hotellet?

  62. 近くに〜はありますか — Finns det en ... i närheten
    近くに〜はありますか chikaku ni ~ wa arimasu ka Finns det en ... i närheten

    近くに銀行はありますか? chikaku ni ginkō wa arimasu ka Finns det en bank i närheten?

  63. どうやって行きますか — Hur tar jag mig till ...
    どうやって行きますか dou yatte ikimasu ka Hur tar jag mig till ...

    学校までどうやって行きますか? gakkou made dou yatte ikimasu ka Hur tar jag mig till skolan?

  64. ...に行くバスはどれですか — Vilken buss går till ...?
    ...に行くバスはどれですか ... ni iku basu wa dore desu ka Vilken buss går till ...?

    街に行くバスはどれですか? machi ni iku basu wa dore desu ka Vilken buss går till centrum?

  65. どの線が〜に行きますか — Vilken linje går till ...?
    どの線が〜に行きますか dono sen ga ~ ni ikimasu ka Vilken linje går till ...?

    どの線が博物館に行きますか? dono sen ga hakubutsukan ni ikimasu ka Vilken linje går till museet?

  66. どのくらいかかりますか — hur lång tid tar det
    どのくらいかかりますか dono kurai kakarimasu ka hur lång tid tar det

    どのくらいかかるでしょうか。 dono kurai kakaru deshou ka Jag undrar hur lång tid det tar.

  67. どのくらい遠いですか — Hur långt är det ...?
    どのくらい遠いですか dono kurai tōi desu ka Hur långt är det ...?

    どのくらい遠いですか? dono kurai tōi desu ka? Hur långt är det till stationen?

  68. 地図で見せてもらえますか? — Kan du visa mig på kartan?
    地図で見せてもらえますか? chizu de misete morae masu ka? Kan du visa mig på kartan?

    地図で見せてもらえますか? chizu de misete morae masu ka? Kan du visa mig på kartan?

  69. 探す — letar efter
    探す sagasu letar efter

    彼らはトイレを探しています。 Karera wa toire o sagashite imasu. De letar efter en toalett.

  70. 一番近い — närmaste
    一番近い ichiban chikai närmaste

    一番近い店はあそこにあります。 ichiban chikai mise wa asoko ni arimasu. Den närmaste butiken ligger där nere.

  71. 行く — Går den här till ...?
    行く iku Går den här till ...?

    これはレストランに行きますか? kore wa resutoran ni ikimasu ka Går den här till restaurangen?

  72. どの駅で降りる — Vilken hållplats för ...?
    どの駅で降りる dono eki de oriru Vilken hållplats för ...?

    繁華街へは、どの駅で降りますか? hankagai e wa dono eki de orimasu ka Vilken hållplats för centrum?

  73. 駅 — en station
    駅 eki en station

    彼らは駅で待っています。 karera wa eki de matte imasu De väntar vid tågstationen.

  74. バス停 — en busshållplats
    バス停 basutei en busshållplats

    バス停は近くにあります。 basutei wa chikaku ni arimasu. Busshållplatsen ligger i närheten.

  75. 地下鉄の駅 — en tunnelbanestation
    地下鉄の駅 chikatetsu no eki en tunnelbanestation

    この地下鉄の駅はとても混んでいます。 Kono chikatetsu no eki wa totemo konde imasu. Den här tunnelbanestationen är väldigt full med folk.

  76. ホテル — ett hotell
    ホテル hoteru ett hotell

    オンラインでホテルを予約できます。 onrain de hoteru o yoyaku dekimasu Du kan boka ett hotell online.

  77. 薬局 — ett apotek
    薬局 yakkyoku ett apotek

    マークさんは薬局で働いています。 Māku-san wa yakkyoku de hataraite imasu. Mark jobbar på apoteket.

  78. 銀行 — en bank
    銀行 ginkō en bank

    彼は銀行に行きます。 Kare wa ginkō ni ikimasu. Han går till banken.

  79. お手洗い — en toalett
    お手洗い o-te-arai en toalett

    これはきれいなお手洗いです。 Kore wa kirei na o-te-arai desu. Det här är en ren toalett.

  80. スーパー — en mataffär
    スーパー sūpā en mataffär

    スーパーで食べ物を買います。 sūpā de tabemono o kaimasu. Vi köper mat i mataffären.

  81. レストラン — en restaurang
    レストラン resutoran en restaurang

    彼らはあのレストランがとても好きです。 karera wa ano resutoran ga totemo suki desu. De gillar den restaurangen jättemycket.

  82. カフェ — ett kafé
    カフェ kafe ett kafé

    ジェーンさんはカフェで働いています。 Jēn-san wa kafe de hataraite imasu. Jane jobbar på kaféet.

  83. 公園 — en park
    公園 kōen en park

    彼女は緑の公園が好きです。 kanojo wa midori no kōen ga suki desu. Hon tycker om den gröna parken.

  84. 病院 — ett sjukhus
    病院 byōin ett sjukhus

    病院は病気の人を助けます。 byōin wa byōki no hito o tasukemasu. Ett sjukhus hjälper sjuka människor.

  85. 空港 — en flygplats
    空港 kūkō en flygplats

    私たちは空港に到着しました。 watashitachi wa kūkō ni tōchaku shimashita Vi anlände till flygplatsen.

  86. スタジアム — en stadion
    スタジアム sutajiamu en stadion

    私たちはスタジアムに行きました。 watashitachi wa sutajiamu ni ikimashita Vi gick till stadion.

  87. 工場 — en fabrik
    工場 kōjō en fabrik

    この工場では服を作っています。 kono kōjō de wa fuku o tsukutte imasu Den här fabriken tillverkar kläder.

  88. 大学 — ett universitet
    大学 daigaku ett universitet

    彼女は大学で勉強しています。 kanojo wa daigaku de benkyō shite imasu Hon studerar på universitetet.

  89. 大学 — en högskola
    大学 daigaku en högskola

    彼女は大学で勉強しています。 kanojo wa daigaku de benkyō shite imasu Hon studerar på högskolan.

  90. 部 — en klubb
    部 bu en klubb

    私たちは運動部に入りました。 watashitachi wa undōbu ni hairimashita Vi gick med i sportklubben.

  91. 刑務所 — ett fängelse
    刑務所 keimusho ett fängelse

    犯人は刑務所から脱走した。 hannin wa keimusho kara dassō shita Brottslingen rymde från fängelset.

  92. 塔 — ett torn
    塔 tō ett torn

    高い塔が見えます。 takai tō ga miemasu. Jag ser det höga tornet.

  93. ショッピングモール — ett köpcentrum
    ショッピングモール shoppingu mōru ett köpcentrum

    ショッピングモールで靴を買いました。 shoppingu mōru de kutsu o kaimashita. Jag köpte skor på köpcentrumet.

  94. 市役所 — ett stadshus
    市役所 shiyakusho ett stadshus

    私たちは市役所で待ち合わせました。 watashitachi wa shiyakusho de machiawasemashita Vi träffades vid stadshuset.

  95. 警察署 — en polisstation
    警察署 keisatsusho en polisstation

    警察署が見えます。 keisatsusho ga miemasu Jag ser polisstationen.

  96. 消防署 — en brandstation
    消防署 shōbōsho en brandstation

    私は消防署の近くに住んでいます。 watashi wa shōbōsho no chikaku ni sunde imasu Jag bor nära brandstationen.

  97. 左に曲がる — sväng vänster
    左に曲がる hidari ni magaru sväng vänster

    ここを左に曲がってください。 koko o hidari ni magatte kudasai Sväng vänster här.

  98. 右に曲がる — sväng höger
    右に曲がる migi ni magaru sväng höger

    交差点を右に曲がってください。 kōsaten o migi ni magatte kudasai Sväng höger vid korsningen.

  99. まっすぐ行く — gå rakt fram
    まっすぐ行く massugu iku gå rakt fram

    学校までまっすぐ行きます。 gakkō made massugu ikimasu Gå rakt fram till skolan.

  100. 近い — Det är nära
    近い chikai Det är nära

    近いです。 Chikai desu. Det är nära.

Ord 401–500

  1. 遠い — Det är långt
    遠い tōi Det är långt

    遠いです。 tōi desu Det är långt.

  2. 道の向かい側 — tvärs över gatan
    道の向かい側 michi no mukai gawa tvärs över gatan

    彼は道の向かい側に住んでいます。 Kare wa michi no mukai gawa ni sunde imasu. Han bor tvärs över gatan.

  3. 角で — vid hörnet
    角で kaku de vid hörnet

    彼女は角で待っています。 Kanojo wa kaku de matte imasu. Hon väntar vid hörnet.

  4. 信号で — vid trafikljuset
    信号で shingō de vid trafikljuset

    信号で止まりました。 shingō de tomarimashita. Vi stannade vid trafikljuset.

  5. 交差点に — i korsningen
    交差点に kousaten ni i korsningen

    バーは交差点にあります。 baa wa kousaten ni arimasu Baren ligger i korsningen.

  6. 横断歩道 — ett övergångsställe
    横断歩道 ōdan hodō ett övergångsställe

    あの横断歩道はとても安全です。 ano ōdan hodō wa totemo anzen desu. Det där övergångsstället är väldigt säkert.

  7. 1ブロック先 — ett kvarter bort
    1ブロック先 ichi burokku saki ett kvarter bort

    美術館は1ブロック先にあります。 Bijutsukan wa ichi burokku saki ni arimasu. Museet ligger ett kvarter bort.

  8. 標識に従う — följ skyltarna
    標識に従う hyōshiki ni shitagau följ skyltarna

    安全な場所まで、標識に従ってください。 anzen na basho made hyōshiki ni shitagatte kudasai Följ skyltarna till säkerheten.

  9. スーツケース — en resväska
    スーツケース sūtsukēsu en resväska

    もうスーツケースの荷造りはしましたか? Mō sūtsukēsu no nizukuri wa shimashita ka? Har du packat din resväskan redan?

  10. 磁石 — en magnet
    磁石 jishaku en magnet

    小さい磁石はプレゼントです。 Chiisai jishaku wa purezento desu. Den lilla magneten är en present.

  11. ヘアブラシ — en hårborste
    ヘアブラシ hea burashi en hårborste

    彼女は自分のヘアブラシを見つけられません。 kanojo wa jibun no hea burashi o mitsukeraremasen Hon kan inte hitta sin hårborste.

  12. 枕 — en kudde
    枕 makura en kudde

    この枕は柔らかくて温かいです。 kono makura wa yawarakakute atakai desu Den här kudden är mjuk och varm.

  13. 毛布 — en filt
    毛布 mōfu en filt

    寒かったら、毛布を持って行ってください。 samukattara, mōfu o motte itte kudasai. Ta en filt om du fryser.

  14. マットレス — en madrass
    マットレス mattorēsu en madrass

    私たちの新しいマットレスは、本当に快適です。 Watashitachi no atarashii mattorēsu wa hontō ni kaiteki desu. Vår nya madrass är verkligen bekväm.

  15. カーテン — en gardin
    カーテン kaaten en gardin

    暗いので、カーテンを開けてください。 kurai node, kaaten o akete kudasai. Var snäll och öppna gardinen, det är mörkt.

  16. ブラインド — persienner
    ブラインド buraindo persienner

    私はたいてい夜にブラインドを閉めます。 watashi wa taitei yoru ni buraindo o shimemasu. Jag brukar stänga persiennerna på kvällen.

  17. カーペット — en matta
    カーペット kāpetto en matta

    カーペットの下にほこりがあります。 kāpetto no shita ni hokori ga arimasu. Det finns damm under mattan.

  18. 花瓶 — en vas
    花瓶 kabin en vas

    この花瓶は高そうです。 Kono kabin wa takasō desu. Den här vasen ser dyr ut.

  19. ほうき — en kvast
    ほうき hōki en kvast

    このアパートにほうきはありますか? Kono apāto ni hōki wa arimasu ka Finns det en kvast i den här lägenheten?

  20. トイレットペーパー — ett toalettpapper
    トイレットペーパー toiretto pēpā ett toalettpapper

    あ、トイレットペーパーがなくなりました。 a toiretto pēpā ga nakunarimashita Åh nej, toalettpapperet är slut!

  21. 羊毛 — ull
    羊毛 yōmō ull

    その羊は厚い羊毛に覆われています。 Sono hitsuji wa atsui yōmō ni oowarete imasu. Fåret har tjock ull.

  22. 金属 — en metall
    金属 kinzoku en metall

    木材と金属が必要です。 Mokuzai to kinzoku ga hitsuyō desu. Vi behöver trä och metall.

  23. プラスチックの — plast
    プラスチックの purasuchikku no plast

    彼女はプラスチックのボウルを洗います。 kanojo wa purasuchikku no bouru o araimasu Hon diskar plastskålen.

  24. 革 — läder
    革 kawa läder

    新しい革のバッグを買いました。 atarashii kawa no baggu o kaimashita. Jag köpte en ny väska i läder.

  25. 綿 — bomull
    綿 wata bomull

    その農家は綿を育てています。 Sono nōka wa wata o sodatete imasu. Bonden odlar bomull.

  26. 絹 — silke
    絹 kinu silke

    この絹はとても柔らかいです。 kono kinu wa totemo yawarakai desu Det här silket är väldigt mjukt.

  27. ゴム — gummi
    ゴム gomu gummi

    そのボールはゴムでできています。 Sono bōru wa gomu de dekite imasu. Bollen är gjord av gummi.

  28. デニム — denim
    デニム denimu denim

    彼は厚手のデニム生地を買った。 kare wa atsude no denimu kiji o katta. Han köpte tjockt denimtyg.

  29. 陶器の — keramisk
    陶器の tōki no keramisk

    彼女は陶器のボウルを洗いました。 kanojo wa tōki no bōru o araimashita Hon diskade den keramiska skålen.

  30. 大理石 — marmor
    大理石 dairiseki marmor

    彼らはその白い大理石を切り出した。 karera wa sono shiroi dairiseki o kiridashita. De skar den vita marmorn.

  31. 煉瓦 — en tegelsten
    煉瓦 renga en tegelsten

    彼は赤い煉瓦を持っています。 kare wa akai renga o motte imasu Han håller i en röd tegelsten.

  32. 鋼鉄 — stål
    鋼鉄 kōtetsu stål

    彼らは鋼鉄で道具を作っています。 Karera wa kōtetsu de dōgu o tsukutte imasu. De tillverkar verktygen av stål.

  33. 後ろ — bakom
    後ろ ushiro bakom

    あの建物の後ろにあります。 ano tatemono no ushiro ni arimasu Den är bakom den där byggnaden.

  34. 前 — framför
    前 mae framför

    彼女は私の前にいます。 kanojo wa watashi no mae ni imasu. Hon står framför mig.

  35. 間 — mellan
    間 aida mellan

    公園は二つの家の間にあります。 Kōen wa futatsu no ie no aida ni arimasu. Parken ligger mellan två hus.

  36. 隣 — bredvid
    隣 tonari bredvid

    あの店は私の家の隣です。 Ano mise wa watashi no ie no tonari desu. Den där butiken ligger bredvid mitt hus.

  37. 反対 — motsatt
    反対 hantai motsatt

    私たちは反対の方向に行きます。 Watashitachi wa hantai no hōkō ni ikimasu. Vi går i motsatt riktning.

  38. 向かい — mittemot
    向かい mukai mittemot

    私たちは店の向かいに住んでいます。 Watashitachi wa mise no mukai ni sunde imasu. Vi bor mittemot affären.

  39. 角を曲がったところ — runt hörnet
    角を曲がったところ kaku o magatta tokoro runt hörnet

    彼女は今、角を曲がったところに住んでいます。 kanojo wa ima kaku o magatta tokoro ni sunde imasu. Hon bor runt hörnet nu.

  40. の方へ — mot
    の方へ no hō e mot

    子供たちは大きな木の方へ歩きます。 Kodomo tachi wa ōkina ki no hō e arukimasu. Barnen går mot det stora trädet.

  41. 過ぎる — förbi
    過ぎる sugiru förbi

    橋を過ぎる必要があります。 Hashi o sugiru hitsuyou ga arimasu. Du behöver gå förbi bron.

  42. 通りの突き当たり — i slutet av gatan
    通りの突き当たり tōri no tsukiatari i slutet av gatan

    私は通りの突き当たりに住んでいます。 watashi wa tōri no tsukiatari ni sunde imasu. Jag bor i slutet av gatan.

  43. 左側 — till vänster
    左側 hidarigawa till vänster

    彼女は左側に車を止めます。 Kanojo wa hidarigawa ni kuruma o tomemasu. Hon parkerar till vänster.

  44. 右側 — till höger
    右側 migigawa till höger

    右側にあります。 migigawa ni arimasu. De är till höger.

  45. 上 — ovanför
    上 ue ovanför

    太陽が山の上に出ています。 taiyō ga yama no ue ni dete imasu Solen är ovanför berget.

  46. 下 — nedanför
    下 shita nedanför

    村は山の下にあります。 Mura wa yama no shita ni arimasu. Byn ligger nedanför berget.

  47. 一番上 — ovanpå
    一番上 ichiban ue ovanpå

    箱は一番上にあります。 hako wa ichiban ue ni arimasu. Lådan står ovanpå.

  48. 近く — nära
    近く chikaku nära

    私は川の近くに住んでいます。 Watashi wa kawa no chikaku ni sunde imasu. Jag bor nära floden.

  49. 真ん中 — i mitten
    真ん中 mannaka i mitten

    彼は真ん中に立っています。 kare wa mannaka ni tatte imasu Han står i mitten.

  50. 中 — inne
    中 naka inne

    犬は家の中にいます。 Inu wa ie no naka ni imasu. Hunden är inne i huset.

  51. 場所 — en plats
    場所 basho en plats

    私たちは安全な場所を見つけました。 watashitachi wa anzen na basho o mitsukemashita Vi hittade en säker plats.

  52. 店 — en butik
    店 mise en butik

    私たちはその店で食べ物を買います。 watashitachi wa sono mise de tabemono o kaimasu Vi köper mat i butiken.

  53. 家 — ett hus
    家 ie ett hus

    その家族はあの家に住んでいます。 Sono kazoku wa ano ie ni sunde imasu. Familjen bor i det där huset.

  54. バスターミナル — en busstation
    バスターミナル basu tāminaru en busstation

    私はバスターミナルで待っています。 Watashi wa basu tāminaru de matte imasu. Jag väntar vid busstationen.

  55. 都心 — ett centrum
    都心 toshin ett centrum

    私は都心の近くに住んでいます。 watashi wa toshin no chikaku ni sunde imasu Jag bor nära centrum.

  56. ショッピングモール — ett köpcentrum
    ショッピングモール shoppingu mōru ett köpcentrum

    そのショッピングモールはとても大きいです。 Sono shoppingu mōru wa totemo ōkii desu. Köpcentrumet är väldigt stort.

  57. 噴水 — en fontän
    噴水 funsui en fontän

    あの噴水は水がとてもきれいです。 ano funsui wa mizu ga totemo kirei desu. Den där fontänen har väldigt klart vatten.

  58. ロータリー — en rondell
    ロータリー rōtarī en rondell

    このロータリーは交通に役立ちます。 Kono rōtarī wa kōtsū ni yakudachimasu. Den här rondellen hjälper trafiken.

  59. 交差点 — en vägkorsning
    交差点 kousaten en vägkorsning

    私たちは交差点で止まりました。 watashitachi wa kousaten de tomarimashita Vi stannade vid vägkorsningen.

  60. 橋 — en bro
    橋 hashi en bro

    人々は橋を渡ります。 Hitobito wa hashi o watarimasu. Folk går över bron.

  61. トンネル — en tunnel
    トンネル tonneru en tunnel

    車がトンネルを通ります。 kuruma ga tonneru o toorimasu. Bilen kör genom en tunnel.

  62. 一時停止の標識 — en stoppskylt
    一時停止の標識 ichiji teishi no hyōshiki en stoppskylt

    一時停止の標識を守る必要があります。 ichiji teishi no hyōshiki o mamoru hitsuyō ga arimasu. Du måste respektera stoppskylten.

  63. 歩道橋 — en viadukt
    歩道橋 hodōkyō en viadukt

    家の近くに歩道橋を造りました。 ie no chikaku ni hodōkyō o tsukurimashita. De byggde en viadukt nära hemmet.

  64. 地下道 — en undergång
    地下道 chika dō en undergång

    私たちは地下道を歩いて通ります。 watashitachi wa chika dō o aruite tōrimasu Vi kommer att gå genom undergången.

  65. 目印 — ett landmärke
    目印 mejirushi ett landmärke

    その目印は川の近くにあります。 Sono mejirushi wa kawa no chikaku ni arimasu. Landmärket ligger nära floden.

  66. 標識 — en trafikskylt
    標識 hyōshiki en trafikskylt

    この標識は止まれという意味です。 Kono hyōshiki wa tomare to iu imi desu. Den här trafikskylten betyder stopp.

  67. 像 — en staty
    像 zō en staty

    彼は美しい像を見ました。 kare wa utsukushii zō o mimashita. Han såg den vackra statyn.

  68. 記念碑 — ett monument
    記念碑 kinenhi ett monument

    彼らは高い記念碑を訪れました。 Karera wa takai kinenhi o otozuremashita. De besökte det höga monumentet.

  69. 北 — norr
    北 kita norr

    この町の北はおもしろいです。 kono machi no kita wa omoshiroi desu Den norra delen av den här staden är intressant.

  70. 南 — söder
    南 minami söder

    風は南から吹いています。 Kaze wa minami kara fuite imasu. Vinden kommer från söder.

  71. 東 — öster
    東 higashi öster

    風は東から吹いています。 Kaze wa higashi kara fuite imasu. Vinden kommer från öster.

  72. 西 — väster
    西 nishi väster

    太陽は西に沈みます。 Taiyou wa nishi ni shizumimasu. Solen går ner i väster.

  73. 北東 — nordost
    北東 hokutō nordost

    ベンさんは北東の地域に住んでいます。 Ben-san wa hokutō no chiiki ni sunde imasu. Ben bor i nordost.

  74. 北西 — nordväst
    北西 hokusei nordväst

    その州は北西にあります。 sono shū wa hokusei ni arimasu. Den delstaten ligger i nordväst.

  75. 南東 — sydost
    南東 nantō sydost

    彼は南東の地域に住んでいます。 Kare wa nantō no chiiki ni sunde imasu. Han bor i regionen i sydost.

  76. 南西 — sydväst
    南西 nansei sydväst

    彼らは南西へ運転しました。 karera wa nansei e unten shimashita. De körde mot sydväst.

  77. Uターン — en vändning
    Uターン U-tān en vändning

    これはUターンです。 Kore wa U-tān desu. Det här är en vändning.

  78. 突き当たり — en återvändsgränd
    突き当たり tsukiatari en återvändsgränd

    あの道は突き当たりです。 Ano michi wa tsukiatari desu. Den gatan är en återvändsgränd.

  79. エスカレーター — en rulltrappa
    エスカレーター esukarētā en rulltrappa

    エスカレーターで最上階まで行けます。 esukarētā de saijōkai made ikemasu. Rulltrappan tar dig till översta våningen.

  80. スロープ — en ramp
    スロープ suroopu en ramp

    車椅子にはスロープが必要です。 Kurumaisu ni wa suroopu ga hitsuyō desu. Rullstolar kräver ramper.

  81. 天気 — väder
    天気 tenki väder

    今日はいい天気ですね。 Kyō wa ii tenki desu ne. Det är fint väder idag.

  82. 晴れ — solig
    晴れ hare solig

    彼は晴れの日が好きです。 Kare wa hare no hi ga suki desu. Han tycker om en solig dag.

  83. 曇り — molnig
    曇り kumori molnig

    午後は曇りになると予想されています。 gogo wa kumori ni naru to yosō sarete imasu. De förväntar sig en molnig eftermiddag.

  84. 雨 — regnig
    雨 ame regnig

    雨の日は心地よいです。 Ame no hi wa kokochiyoi desu. En regnig dag kan vara mysig.

  85. 風が強い — blåsig
    風が強い kaze ga tsuyoi blåsig

    外は風が強いです。 soto wa kaze ga tsuyoi desu Det är blåsigt ute.

  86. 熱い — het
    熱い atsui het

    このお茶はとても熱いです。 kono ocha wa totemo atsui desu Det här teet är väldigt het.

  87. 寒い — kall
    寒い samui kall

    冬は寒い風が吹きます。 Fuyu wa samui kaze ga fukimasu. Den kalla vinden blåser på vintern.

  88. 暖かい — varm
    暖かい attakai varm

    今日はビーチが暖かかったです。 Kyō wa bīchi ga attakakatta desu. Det var varmt på stranden idag.

  89. 春 — en vår
    春 haru en vår

    花は春が大好きです。 hana wa haru ga daisuki desu Blommorna älskar våren.

  90. 夏 — en sommar
    夏 natsu en sommar

    夏はとても暑い季節です。 Natsu wa totemo atsui kisetsu desu. Sommar är en väldigt varm årstid.

  91. 秋 — en höst
    秋 aki en höst

    秋は私の一番好きな季節です。 aki wa watashi no ichiban suki na kisetsu desu. Höst är min favoritårstid.

  92. 冬 — en vinter
    冬 fuyu en vinter

    ここは冬はとても寒いです。 Koko wa fuyu wa totemo samui desu. Vinter kan vara väldigt kall här.

  93. 太陽 — en sol
    太陽 taiyō en sol

    太陽が空に輝いています。 taiyō ga sora ni kagayaite imasu. Solen skiner på himlen.

  94. 月 — en måne
    月 tsuki en måne

    明るい月が見えます。 akarui tsuki ga miemasu. Jag ser den ljusa månen.

  95. 星 — en stjärna
    星 hoshi en stjärna

    明るい星が見えます。 akarui hoshi ga miemasu. Jag ser en ljusstark stjärna.

  96. 空 — en himmel
    空 sora en himmel

    鳥が空を飛んでいます。 tori ga sora o tonde imasu Fåglar flyger på himlen.

  97. 雲 — ett moln
    雲 kumo ett moln

    黒い雲が太陽を隠している。 kuroi kumo ga taiyō o kakushite iru Ett mörkt moln döljer solen.

  98. 雨 — ett regn
    雨 ame ett regn

    空から雨が降っています。 sora kara ame ga futte imasu Regnet faller från himlen.

  99. 風 — en vind
    風 kaze en vind

    冷たい風を感じます。 tsumetai kaze o kanjimasu. Vi känner den kalla vinden.

  100. 嵐 — en storm
    嵐 arashi en storm

    激しい嵐で木々が折れた。 hageshii arashi de kigi ga oreta. Den kraftiga stormen knäckte träden.

Ord 501–600

  1. 虹 — en regnbåge
    虹 niji en regnbåge

    空に虹が出ています。 Sora ni niji ga dete imasu. Jag ser en regnbåge på himlen.

  2. 影 — en skugga
    影 kage en skugga

    暗い影が見えます。 kurai kage ga miemasu. Jag ser en mörk skugga.

  3. 夕日 — en solnedgång
    夕日 yūhi en solnedgång

    私たちは美しい夕日を眺めました。 watashitachi wa utsukushii yūhi o nagamemashita. Vi tittade på den vackra solnedgången.

  4. 雷 — åska
    雷 kaminari åska

    大きな雷の音が聞こえました。 ōkina kaminari no oto ga kikoemashita. Vi hörde den höga åskan.

  5. 傘 — ett paraply
    傘 kasa ett paraply

    彼女は赤い傘を持っています。 Kanojo wa akai kasa o motte imasu. Hon har ett rött paraply.

  6. レインコート — en regnrock
    レインコート rein kōto en regnrock

    このレインコートは暖かいです。 kono rein kōto wa atatakai desu. Den här regnrocken håller mig varm.

  7. 予報 — en väderprognos
    予報 yohō en väderprognos

    私は毎日、天気予報を見ます。 watashi wa mainichi tenki yohō o mimasu. Jag tittar på väderprognosen varje dag.

  8. 日陰 — en skugga
    日陰 hikage en skugga

    暑い日は日陰が必要です。 Atsui hi wa hikage ga hitsuyou desu. Vi behöver skugga en varm dag.

  9. 雷雨 — ett åskväder
    雷雨 raiu ett åskväder

    雷雨は激しい雨を降らせます。 raiu wa hageshii ame o furasemasu Ett åskväder för med sig kraftigt regn.

  10. 雷 — en blixt
    雷 kaminari en blixt

    彼は昨夜、明るい雷を見ました。 Kare wa sakuya, akarui kaminari o mimashita. Han såg en ljus blixten i går kväll.

  11. 霧 — en dimma
    霧 kiri en dimma

    彼らは濃い霧の中を運転しました。 karera wa koi kiri no naka o unten shimashita. De körde genom tjock dimma.

  12. 雪 — en snö
    雪 yuki en snö

    これは新しくて白い雪です。 kore wa atarashikute shiroi yuki desu Det här är färsk, vit snö.

  13. 氷 — is
    氷 koori is

    私たちは飲み物に氷を入れます。 watashitachi wa nomimono ni koori o iremasu Vi lägger is i våra drycker.

  14. ひょう — hagel
    ひょう hyō hagel

    外はひょうがたくさん降っています。 Soto wa hyō ga takusan futte imasu. Det är mycket hagel där ute.

  15. 滑りやすい — hal
    滑りやすい suberiyasui hal

    彼女は滑りやすい氷の上で転びました。 kanojo wa suberiyasui kōri no ue de korobimashita Hon föll på den hala isen.

  16. 気温 — en temperatur
    気温 kion en temperatur

    彼らは毎日気温を確認します。 Karera wa mainichi kion o kakunin shimasu. De kollar temperaturen dagligen.

  17. 森 — en skog
    森 mori en skog

    森は木でいっぱいです。 mori wa ki de ippai desu En skog är full av träd.

  18. 川 — en flod
    川 kawa en flod

    その川は水が冷たくてきれいです。 sono kawa wa mizu ga tsumetakute kirei desu Floden har kallt, klart vatten.

  19. 湖 — en sjö
    湖 mizuumi en sjö

    彼女は深い湖で泳ぎます。 kanojo wa fukai mizuumi de oyogimasu Hon simmar i den djupa sjön.

  20. 山 — ett berg
    山 yama ett berg

    彼らは高い山に登りました。 Karera wa takai yama ni noborimashita. De klättrade uppför det höga berget.

  21. 自然 — natur
    自然 shizen natur

    ピーターさんは自然が大好きです。 Piitaa-san wa shizen ga daisuki desu. Peter älskar naturen.

  22. 海岸 — en kust
    海岸 kaigan en kust

    これは美しい海岸です。 Kore wa utsukushii kaigan desu. Det här är en vacker kust.

  23. 島 — en ö
    島 shima en ö

    彼は小さな島に住んでいます。 kare wa chiisana shima ni sunde imasu Han bor på en liten ö.

  24. 砂漠 — en öken
    砂漠 sabaku en öken

    砂漠はとても乾燥している場所です。 Sabaku wa totemo kanshō shite iru basho desu. En öken är en mycket torr plats.

  25. 谷 — en dal
    谷 tani en dal

    その谷は緑で広いです。 sono tani wa midori de hiroi desu Dalen är grön och bred.

  26. 滝 — ett vattenfall
    滝 taki ett vattenfall

    彼らは美しい滝を見ました。 karera wa utsukushii taki o mimashita De såg ett vackert vattenfall.

  27. 崖 — en klippa
    崖 gake en klippa

    あの崖はとても高いです。 ano gake wa totemo takai desu Den klippan är väldigt hög.

  28. 草原 — en äng
    草原 sōgen en äng

    彼女は草原を歩くのが好きです。 Kanojo wa sōgen o aruku no ga suki desu. Hon tycker om att gå på ängar.

  29. 木 — ett träd
    木 ki ett träd

    犬が木の下で眠っています。 inu ga ki no shita de nemutte imasu Hunden sover under trädet.

  30. 花 — en blomma
    花 hana en blomma

    その赤い花は美しいです。 sono akai hana wa utsukushii desu. Den röda blomman är vacker.

  31. 葉 — ett löv
    葉 ha ett löv

    木から葉が落ちた。 ki kara ha ga ochita. Ett löv föll från trädet.

  32. 草 — gräs
    草 kusa gräs

    牛が草を食べています。 ushi ga kusa o tabete imasu. Kon äter gräset.

  33. 植物 — en växt
    植物 shokubutsu en växt

    その植物は緑の葉をしています。 sono shokubutsu wa midori no ha o shite imasu Växten har gröna blad.

  34. 岩 — en sten
    岩 iwa en sten

    その男は重い岩を持ち上げた。 sono otoko wa omoi iwa o mochiageta. Mannen lyfte den tunga stenen.

  35. 石 — en sten
    石 ishi en sten

    重い石を見つけました。 Omoi ishi o mitsukemashita. Jag hittade en tung sten.

  36. 枝 — en gren
    枝 eda en gren

    鳥が枝にとまっています。 tori ga eda ni tomatte imasu Fågeln sitter på grenen.

  37. 根 — en rot
    根 ne en rot

    この植物には長い根があります。 kono shokubutsu ni wa nagai ne ga arimasu. Den här växten har en lång rot.

  38. 種 — ett frö
    種 tane ett frö

    農家が種をまきます。 Nōka ga tane o makimasu. Bonden planterar fröet.

  39. 茂み — en buske
    茂み shigemi en buske

    鳥が茂みの中に隠れています。 tori ga shigemi no naka ni kakurete imasu Fågeln gömmer sig i busken.

  40. 薪 — ved
    薪 maki ved

    焚き火のために薪が必要です。 takibi no tame ni maki ga hitsuyō desu. Jag behöver ved till brasan.

  41. 世界 — en värld
    世界 sekai en värld

    世界はとても広いです。 sekai wa totemo hiroi desu. Världen är väldigt stor.

  42. 都市 — en stad
    都市 toshi en stad

    多くの人々がその都市に住んでいます。 Ōku no hitobito ga sono toshi ni sunde imasu. Många människor bor i staden.

  43. 国 — ett land
    国 kuni ett land

    彼は別の国に住んでいます。 kare wa betsu no kuni ni sunde imasu. Han bor i ett annat land.

  44. 町 — en stad
    町 machi en stad

    私たちは小さな町に住んでいます。 watashitachi wa chiisana machi ni sunde imasu Vi bor i en liten stad.

  45. 道 — en väg
    道 michi en väg

    この道はとても長いです。 kono michi wa totemo nagai desu. Den här vägen är väldigt lång.

  46. 丘 — en kulle
    丘 oka en kulle

    その家は丘の上にあります。 sono ie wa oka no ue ni arimasu. Huset ligger på kullen.

  47. 陸 — ett land
    陸 riku ett land

    船乗りたちは陸が見えた。 funanoritachi wa riku ga mieta Sjömännen såg land.

  48. 空気 — luft
    空気 kūki luft

    私はきれいな空気を吸います。 watashi wa kirei na kūki o suimasu Jag andas in den rena luften.

  49. 海 — en ocean
    海 umi en ocean

    魚は海に住んでいます。 sakana wa umi ni sunde imasu Fiskar lever i oceanen.

  50. 地面 — en mark
    地面 jimen en mark

    その男の人は地面に座っています。 sono otoko no hito wa jimen ni suwatte imasu Mannen sitter på marken.

  51. 地域 — en region
    地域 chiiki en region

    私たちは寒い地域に住んでいます。 watashitachi wa samui chiiki ni sunde imasu. Vi bor i en kall region.

  52. エリア — ett område
    エリア eria ett område

    多くの人がこのエリアに住んでいます。 Ōku no hito ga kono eria ni sunde imasu. Många människor bor i det här området.

  53. ビーチ — en strand
    ビーチ bīchi en strand

    私はビーチが好きです。 Watashi wa bīchi ga suki desu. Jag tycker om stranden.

  54. 海 — ett hav
    海 umi ett hav

    海は青いです。 Umi wa aoi desu. Havet är blått.

  55. 波 — en våg
    波 nami en våg

    彼らは海の波を見ています。 Karera wa umi no nami o mite imasu. De tittar på havets vågorna.

  56. 砂 — sand
    砂 suna sand

    彼女は温かくて柔らかい砂が好きです。 kanojo wa atatakakute yawarakai suna ga suki desu. Hon gillar varm, mjuk sand.

  57. 日焼け止め — en solkräm
    日焼け止め hiyakedome en solkräm

    私は晴れた日に日焼け止めを使います。 Watashi wa hareta hi ni hiyakedome o tsukaimasu. Jag använder solkräm under soliga dagar.

  58. ビーチパラソル — ett strandparasoll
    ビーチパラソル bīchi parasoru ett strandparasoll

    あのビーチパラソルはカラフルです。 ano bīchi parasoru wa karafuru desu Det där strandparasollet är färgglatt.

  59. ビーチサンダル — flip-flops
    ビーチサンダル bīchi sandaru flip-flops

    このビーチサンダルは履き心地がいいです。 kono bīchi sandaru wa hakigokochi ga ī desu. De här flip-flopsen är bekväma.

  60. 水着 — en baddräkt
    水着 mizugi en baddräkt

    彼女は新しい水着を持っています。 kanojo wa atarashii mizugi o motte imasu Hon har en ny baddräkt.

  61. 水着 — badbyxor
    水着 mizugi badbyxor

    水着を忘れないでください。 mizugi o wasurenaide kudasai Glöm inte dina badbyxor.

  62. ライフガード — en badvakt
    ライフガード raifugādo en badvakt

    ライフガードは泳いでいる人の安全を守ります。 Raifugādo wa oyoide iru hito no anzen o mamorimasu. Badvakten håller simmarna säkra.

  63. 満潮 — en flod
    満潮 manchō en flod

    満潮はとてもぬれています。 manchō wa totemo nurete imasu. Flod är väldigt blött.

  64. 日焼け — en solbränna
    日焼け hiyake en solbränna

    その日焼けはかなり痛そうです。 sono hiyake wa kanari itasou desu Den där solbrännan ser ganska smärtsam ut.

  65. 切符 — en biljett
    切符 kippu en biljett

    彼女は電車の切符を持っています。 kanojo wa densha no kippu o motte imasu. Hon har en tågbiljett.

  66. 荷物 — bagage
    荷物 nimotsu bagage

    荷物はどこに置きますか? nimotsu wa doko ni okimasu ka? Var ställer vi vårt bagage?

  67. 券売機 — en biljettautomat
    券売機 kenbaiki en biljettautomat

    券売機で買います。 kenbaiki de kaimasu. Jag köper den i biljettautomaten.

  68. ホーム — en plattform
    ホーム hōmu en plattform

    あれは電車のホームです。 Are wa densha no hōmu desu. Det där är tågplattformen.

  69. 時刻表 — ett schema
    時刻表 jikokuhyō ett schema

    彼女は時刻表を読みます。 kanojo wa jikokuhyō o yomimasu Hon läser schemat.

  70. バス — en buss
    バス basu en buss

    バスを待っていますか? basu o matte imasu ka? Väntar vi på en buss?

  71. 電車 — ett tåg
    電車 densha ett tåg

    その電車はとても近代的です。 sono densha wa totemo kindaiteki desu Tåget är väldigt modernt.

  72. 路面電車 — en spårvagn
    路面電車 romen densha en spårvagn

    一番速い方法は路面電車です。 Ichiban hayai hōhō wa romen densha desu. Det snabbaste sättet är med spårvagn.

  73. タクシー — en taxi
    タクシー takushī en taxi

    タクシーはいくらかかりますか? takushī wa ikura kakarimasu ka? Hur mycket kostar en taxi?

  74. 時間通り — i tid
    時間通り jikan dōri i tid

    時間通りに到着することは大切です。 Jikan dōri ni tōchaku suru koto wa taisetsu desu. Det är viktigt att komma i tid.

  75. 遅れる — försenad
    遅れる okureru försenad

    その便は遅れました。 Sono bin wa okuremashita. Det flyget var försenat.

  76. 地下鉄 — en tunnelbana
    地下鉄 chikatetsu en tunnelbana

    地下鉄は地下を走ります。 chikatetsu wa chika o hashirimasu En tunnelbana går under jorden.

  77. 車 — en bil
    車 kuruma en bil

    彼は新しい車を買いました。 kare wa atarashii kuruma o kaimashita Han köpte en ny bil.

  78. トラック — en lastbil
    トラック torakku en lastbil

    その男性は大きなトラックを運転しています。 sono dansei wa ookina torakku o unten shite imasu Mannen kör en stor lastbil.

  79. 自転車 — en cykel
    自転車 jitensha en cykel

    私は自転車で学校に通っています。 watashi wa jitensha de gakkō ni kayotte imasu Jag cyklar till skolan på min cykel.

  80. トラクター — en traktor
    トラクター torakutā en traktor

    農家が大きなトラクターを運転しています。 Nōka ga ōkina torakutā o unten shite imasu. Bonden kör en stor traktor.

  81. バイク — en motorcykel
    バイク baiku en motorcykel

    彼は速いバイクに乗っています。 kare wa hayai baiku ni notte imasu Han kör en snabb motorcykel.

  82. キックスケーター — en sparkcykel
    キックスケーター kikkusukētā en sparkcykel

    その子供はキックスケーターに乗っています。 Sono kodomo wa kikkusukētā ni notte imasu. Barnet åker på en sparkcykel.

  83. バン — en skåpbil
    バン ban en skåpbil

    彼は大きなバンを運転しています。 kare wa ookina ban o unten shite imasu. Han kör en stor skåpbil.

  84. 運転手 — en förare
    運転手 untenshu en förare

    運転手は車を止めました。 untenshu wa kuruma o tomemashita Föraren stannade bilen.

  85. 交通 — trafik
    交通 kōtsū trafik

    今日は渋滞がひどいです。 Kyō wa jūtai ga hidoi desu. Trafiken är väldigt långsam idag.

  86. 車輪 — ett hjul
    車輪 sharin ett hjul

    彼は壊れた車輪を修理した。 kare wa kowareta sharin o shuuri shita. Han lagade det trasiga hjulet.

  87. 駐車場 — en parkering
    駐車場 chūshajō en parkering

    駐車場が見つかりました。 Chūshajō ga mitsukarimashita. Vi hittade en parkeringsplats.

  88. トレーラー — en släpvagn
    トレーラー torērā en släpvagn

    トラックがトレーラーを引いています。 Torakku ga torērā o hiite imasu. Lastbilen drar släpvagnen.

  89. 飛行機 — ett flygplan
    飛行機 hikōki ett flygplan

    飛行機が空港に着陸します。 hikōki ga kūkō ni chakuriku shimasu Flygplanet landar på flygplatsen.

  90. ボート — en båt
    ボート bōto en båt

    小さなボートが見えます。 chiisana bōto ga miemasu. Jag ser en liten båt.

  91. 船 — ett skepp
    船 fune ett skepp

    大きな船が海を渡ります。 ōkina fune ga umi o watarimasu. Det stora skeppet korsar havet.

  92. ヘリコプター — en helikopter
    ヘリコプター herikoputā en helikopter

    ヘリコプターが空を飛んでいます。 herikoputā ga sora o tonde imasu Helikoptern flyger i skyn.

  93. ロケット — en raket
    ロケット roketto en raket

    ロケットが空へ飛んでいく。 roketto ga sora e tonde iku Raketen flyger upp i skyn.

  94. 宇宙船 — ett rymdskepp
    宇宙船 uchūsen ett rymdskepp

    宇宙船が月に着陸しました。 uchūsen ga tsuki ni chakuriku shimashita. Rymdskeppet landade på månen.

  95. 消防車 — en brandbil
    消防車 shōbōsha en brandbil

    消防車は水を運んでいます。 shōbōsha wa mizu o hakonde imasu Brandbilen bär vatten.

  96. ジェット機 — ett jetplan
    ジェット機 jettoki ett jetplan

    そのジェット機はとても速く飛びます。 sono jettoki wa totemo hayaku tobimasu Jetplanet flyger väldigt fort.

  97. カヤック — en kajak
    カヤック kayakku en kajak

    彼女はカヤックに座っています。 kanojo wa kayakku ni suwatte imasu Hon sitter i kajaken.

  98. いかだ — en flotte
    いかだ ikada en flotte

    私たちは木のいかだを作りました。 watashitachi wa ki no ikada o tsukurimashita Vi byggde en flotte av trä.

  99. カヌー — en kanot
    カヌー kanū en kanot

    彼は小さなカヌーを漕いでいる。 kare wa chiisana kanū o koide iru. Han paddlar den lilla kanoten.

  100. 帆船 — en segelbåt
    帆船 hansen en segelbåt

    風が帆船を動かします。 kaze ga hansen o ugokashimasu. Vinden flyttar segelbåten.

Ord 601–700

  1. 値段 — ett pris
    値段 nedan ett pris

    値段が見えますか? nedan ga miemasu ka Ser du priset?

  2. 安い — billig
    安い yasui billig

    彼は安い靴を買いました。 Kare wa yasui kutsu o kaimashita. Han köpte billiga skor.

  3. 高い — dyr
    高い takai dyr

    あの車は高そうです。 Ano kuruma wa takasō desu. Den där bilen ser dyr ut.

  4. 現金 — kontanter
    現金 genkin kontanter

    彼女は現金が必要だと思います。 kanojo wa genkin ga hitsuyō da to omoimasu. Jag tror att hon behöver lite kontanter.

  5. クレジットカード — ett kreditkort
    クレジットカード kurejitto kādo ett kreditkort

    私はクレジットカードで払えます。 Watashi wa kurejitto kādo de haraemasu. Jag kan betala med mitt kreditkort.

  6. レシート — ett kvitto
    レシート reshiito ett kvitto

    レシートをいただけますか? reshiito o itadakemasu ka? Kan jag få ett kvitto, tack?

  7. 勘定 — en nota
    勘定 kanjō en nota

    誰がお勘定を払いますか? Dare ga o kanjō o haraimasu ka? Vem ska betala notan?

  8. お釣り — en växel
    お釣り otsuri en växel

    支払ってお釣りをもらいました。 shiharatte otsuri o moraimashita. Jag betalade och fick tillbaka lite växel.

  9. 硬貨 — ett mynt
    硬貨 kōka ett mynt

    私は硬貨を数枚持っています。 watashi wa kōka o sūmai motte imasu Jag har några mynt.

  10. お札 — en sedel
    お札 osatsu en sedel

    それはどんなお札ですか? Sore wa donna osatsu desu ka? Vilken sorts sedel är det?

  11. これはいくらですか — Vad kostar ...?
    これはいくらですか kore wa ikura desu ka Vad kostar ...?

    これはいくらですか? Kore wa ikura desu ka Vad kostar den här?

  12. カードで払えますか? — Kan jag betala med kort?
    カードで払えますか? kaado de haraemasu ka? Kan jag betala med kort?

    カードで払えますか? kaado de haraemasu ka? Kan jag betala med kort?

  13. 通貨 — en valuta
    通貨 tsūka en valuta

    その通貨はとても強いです。 sono tsūka wa totemo tsuyoi desu Den valutan är väldigt stark.

  14. 為替レート — en växelkurs
    為替レート kawase rēto en växelkurs

    この為替レートは最悪です。 Kono kawase rēto wa saiaku desu. Den här växelkursen är hemsk.

  15. 両替所 — ett växlingskontor
    両替所 ryōgaesho ett växlingskontor

    両替所が必要です。 Ryōgaesho ga hitsuyō desu. Vi behöver ett växlingskontor.

  16. 手数料 — en provision
    手数料 tesūryō en provision

    手数料を払わなければなりませんか? Tesūryō o harawanakereba narimasen ka? Måste du betala en provision?

  17. 外貨 — en utländsk valuta
    外貨 gaika en utländsk valuta

    それは外貨です。 Sore wa gaika desu. Det där är utländsk valuta.

  18. カード決済 — en kortbetalning
    カード決済 kaado kessai en kortbetalning

    カード決済が通りました。 kaado kessai ga toorimashita. Kortbetalningen gick igenom.

  19. コンタクトレス — kontaktlös
    コンタクトレス kontakutoresu kontaktlös

    これはコンタクトレス決済です。 Kore wa kontakutoresu kessai desu. Det här är en kontaktlös betalning.

  20. 暗証番号 — en pinkod
    暗証番号 anshō bangō en pinkod

    私は暗証番号を忘れました。 watashi wa anshō bangō o wasuremashita. Jag har glömt min pinkod.

  21. 引き出し手数料 — en uttagsavgift
    引き出し手数料 hikidashi tesūryō en uttagsavgift

    彼らは引き出し手数料を払いました。 Karera wa hikidashi tesūryō o haraimashita. De betalade uttagsavgiften.

  22. 1日の限度額 — en daglig gräns
    1日の限度額 ichi nichi no gendo gaku en daglig gräns

    彼女は1日の限度額に達しました。 kanojo wa ichi nichi no gendo gaku ni tasshimashita Hon nådde den dagliga gränsen.

  23. 払い戻し — en återbetalning
    払い戻し harai modoshi en återbetalning

    払い戻しを受け取ります。 harai modoshi o uketorimasu Du kommer att få en återbetalning.

  24. サービス料 — en serviceavgift
    サービス料 saabisu ryō en serviceavgift

    サービス料が含まれています。 saabisu ryō ga fukumarete imasu. En serviceavgift är inkluderad.

  25. 店 — en butik
    店 mise en butik

    これは私の一番好きな店です。 Kore wa watashi no ichiban suki na mise desu. Det här är min favoritbutik.

  26. レジ係 — en kassörska
    レジ係 reji gakari en kassörska

    彼女は新しいレジ係です。 kanojo wa atarashii reji gakari desu Hon är den nya kassörskan.

  27. 列 — en kö
    列 retsu en kö

    この列はとても長いです。 Kono retsu wa totemo nagai desu. Den här kön är väldigt lång.

  28. 開く — öppen
    開く hiraku öppen

    その店は今日、開いています。 Sono mise wa kyō, aite imasu. Affären är öppen idag.

  29. 閉まる — stängd
    閉まる shimaru stängd

    残念ながら、薬局は閉まっています。 Zannen nagara, yakkyoku wa shimatte imasu. Tyvärr är apoteket stängt.

  30. 値札 — en prislapp
    値札 nefuda en prislapp

    彼らは値札を見ました。 Karera wa nefuda o mimashita. De såg prislappen.

  31. 割引 — en rabatt
    割引 waribiki en rabatt

    私はそこの割引が大好きです。 watashi wa soko no waribiki ga daisuki desu. Jag älskar deras rabatter.

  32. 返品ポリシー — en returpolicy
    返品ポリシー henpin porishī en returpolicy

    この返品ポリシーは公平なようです。 kono henpin porishī wa kōhei na yō desu. Den här returpolicyn verkar rättvis.

  33. 保証 — en garanti
    保証 hoshō en garanti

    保証は買ったものを守ります。 Hoshō wa katta mono o mamorimasu. En garanti skyddar ditt köp.

  34. 試着室 — ett provrum
    試着室 shichakushitsu ett provrum

    彼らは試着室を使いました。 Karera wa shichakushitsu o tsukaimashita. De använde provrummet.

  35. ショッピングカート — en kundvagn
    ショッピングカート shoppingu kāto en kundvagn

    ショッピングカートが必要です。 shoppingu kāto ga hitsuyō desu. Vi behöver en kundvagn.

  36. お客様 — en kund
    お客様 okyakusama en kund

    お客様はいつも正しいです。 Okyakusama wa itsumo tadashii desu. Kunden har alltid rätt.

  37. テーブル — ett bord
    テーブル teeburu ett bord

    このサラダをテーブルに置いてもらえますか? kono sarada o teeburu ni oite moraemasu ka? Kan du ställa salladen på bordet?

  38. メニュー — en meny
    メニュー menyuu en meny

    メニューが豊富です。 menyuu ga houfu desu. De har en stor meny.

  39. 予約 — en bokning
    予約 yoyaku en bokning

    予約をしています。 yoyaku o shiteimasu. Vi har en bokning.

  40. 店員 — en server
    店員 ten'in en server

    店員たちは一生懸命働いています。 ten'in tachi wa isshoukenmei hataraite imasu. Servrarna arbetar hårt.

  41. 注文 — en beställning
    注文 chūmon en beställning

    私たちは今、注文します。 Watashitachi wa ima, chūmon shimasu. Vi gör vår beställning nu.

  42. 水 — ett vatten
    水 mizu ett vatten

    彼女は冷たい水を飲みます。 Kanojo wa tsumetai mizu o nomimasu. Hon dricker kallt vatten.

  43. コーヒー — ett kaffe
    コーヒー kōhī ett kaffe

    彼らは濃いコーヒーを飲みます。 karera wa koi kōhī o nomimasu. De dricker starkt kaffe.

  44. お茶 — ett te
    お茶 ocha ett te

    冬の温かいお茶は最高です。 fuyu no atakai ocha wa saikō desu. Varmt te på vintern är det bästa.

  45. ビール — en öl
    ビール bīru en öl

    ビールをもう一杯ください。 bīru o mō ippai kudasai Jag skulle vilja ha en öl till, tack.

  46. ワイン — ett vin
    ワイン wain ett vin

    このワインをいただけますか? kono wain o itadakemasu ka? Kan vi få det här vinet, tack?

  47. お会計をお願いします — Notan, tack
    お会計をお願いします o kaikei o onegai shimasu Notan, tack

    お会計をお願いします。 o kaikei o onegai shimasu. Notan, tack.

  48. おいしい — god
    おいしい oishii god

    そのパイはおいしいです! Sono pai wa oishii desu! Den där pajen är god!

  49. 前菜 — en förrätt
    前菜 zensai en förrätt

    まずは前菜を注文します。 Mazu wa zensai o chūmon shimasu. Vi beställer en förrätt först.

  50. メインコース — en huvudrätt
    メインコース mein koosu en huvudrätt

    私はメインコースが大好きです。 Watashi wa mein koosu ga daisuki desu. Jag älskar huvudrätten.

  51. デザート — en efterrätt
    デザート dezāto en efterrätt

    彼女はデザートが好きです。 kanojo wa dezāto ga suki desu Hon tycker om efterrätten.

  52. 今日のおすすめ — dagens rätt
    今日のおすすめ kyō no osusume dagens rätt

    それは今日のおすすめです。 Sore wa kyō no osusume desu. Det är dagens rätt.

  53. 日替わりメニュー — dagens rätt
    日替わりメニュー higawari menyuu dagens rätt

    日替わりメニューがあります。 higawari menyuu ga arimasu De har dagens rätt.

  54. 二人用のテーブル — ett bord för två
    二人用のテーブル futari-yō no tēburu ett bord för två

    二人用のテーブルが必要です。 futari-yō no tēburu ga hitsuyō desu. Vi behöver ett bord för två.

  55. ~という名前の予約 — en bokning i ... namn
    ~という名前の予約 to iu namae no yoyaku en bokning i ... namn

    彼女はスミスという名前で予約しています。 kanojo wa sumisu to iu namae de yoyaku shite imasu Hon har en bokning i namnet Smith.

  56. 水道水 — kranvatten
    水道水 suidousui kranvatten

    私はたいてい水道水を飲みます。 watashi wa taitei suidousui o nomimasu. Jag dricker oftast kranvatten.

  57. 割り勘にする — dela på notan
    割り勘にする warikan ni suru dela på notan

    割り勘にできます。 warikan ni dekimasu. Vi kan dela på notan.

  58. 一緒に払う — betala var för sig
    一緒に払う issho ni harau betala var för sig

    私たちは一緒に払います。 watashitachi wa issho ni haraimasu Vi kommer att betala var för sig.

  59. チップ — dricks
    チップ chippu dricks

    私はいつもチップをたくさん渡します。 watashi wa itsumo chippu o takusan watashimasu Jag ger alltid stor dricks.

  60. レジで払う — betala vid kassan
    レジで払う reji de harau betala vid kassan

    レジで払えますか? reji de haraemasu ka? Kan vi betala vid kassan?

  61. サイズ — en storlek
    サイズ saizu en storlek

    このサイズは小さすぎます。 kono saizu wa chiisasugimasu Den här storleken är för liten.

  62. 入る — passa
    入る hairu passa

    彼女はまだ古いジーンズが入ります。 kanojo wa mada furui jiinzu ga hairimasu Hon passar fortfarande i sina gamla jeans.

  63. 大きすぎる — för stor
    大きすぎる ōki sugiru för stor

    このシャツは大きすぎると思います。 kono shatsu wa ōki sugiru to omoimasu Jag tycker att den här tröjan är för stor.

  64. 小さすぎる — för liten
    小さすぎる chiisasugiru för liten

    残念ですが、この靴は小さすぎます。 zannen desu ga, kono kutsu wa chiisasugimasu. Tyvärr är den här skon för liten.

  65. 試着する — prova
    試着する shichaku suru prova

    私たちは新しい帽子を試着します。 Watashitachi wa atarashii bōshi o shichaku shimasu. Vi provar nya hattar.

  66. 黒い — svart
    黒い kuroi svart

    ベンさんは黒いシャツを着ています。 Ben-san wa kuroi shatsu o kite imasu. Ben bär en svart skjorta.

  67. 白い — vit
    白い shiroi vit

    彼女は白いズボンを履いています。 Kanojo wa shiroi zubon o haite imasu. Hon har på sig vita byxor.

  68. 赤い — röd
    赤い akai röd

    赤いバラは最高ではありませんか? Akai bara wa saikō de wa arimasen ka? Är inte röda rosor de bästa?

  69. 青 — blå
    青 ao blå

    青は一番好きな色ですか? Ao wa ichiban suki na iro desu ka? Är blå din favoritfärg?

  70. 緑 — grön
    緑 midori grön

    緑のドレスにしますか? Midori no doresu ni shimasu ka? Skulle du ta den gröna klänningen?

  71. 黄色い — gul
    黄色い kiiroi gul

    彼女は黄色いシャツが好きです。 kanojo wa kiiroi shatsu ga suki desu. Hon tycker om gula skjortor.

  72. 色 — en färg
    色 iro en färg

    何色が好きですか? Nani iro ga suki desu ka? Vilken färg tycker du om?

  73. ピンク — rosa
    ピンク pinku rosa

    ピンクの花が見えます。 pinku no hana ga miemasu. Jag ser en rosa blomma.

  74. 紫 — lila
    紫 murasaki lila

    紫の花が見えます。 murasaki no hana ga miemasu. Jag ser en lila blomma.

  75. 茶色い — brun
    茶色い chairoi brun

    茶色い犬が見えます。 chairoi inu ga miemasu. Jag ser en brun hund.

  76. 灰色 — grå
    灰色 haiiro grå

    その猫は灰色です。 Sono neko wa haiiro desu. Katten är grå.

  77. 金色の — guld
    金色の kin guld

    指輪は金色です。 Yubiwa wa kin'iro desu. Ringen är av guld.

  78. 銀色 — silver
    銀色 gin'iro silver

    車は銀色です。 Kuruma wa gin'iro desu. Bilen är silver.

  79. ベージュ — beige
    ベージュ bēju beige

    彼女はベージュのシャツを着ています。 kanojo wa bēju no shatsu o kite imasu Hon har på sig en beige skjorta.

  80. 濃紺の — marinblå
    濃紺の kaigun marinblå

    彼のジャケットは濃紺です。 Kare no jaketto wa nōkon desu. Hans jacka är marinblå.

  81. 眩しい — ljus
    眩しい mabushii ljus

    太陽がとても眩しいです。 taiyō ga totemo mabushii desu. Solen är väldigt ljus.

  82. 青白い — blek
    青白い aojiroi blek

    病気の子どもは顔色が青白い。 Byōki no kodomo wa kaoiro ga aojiroi. Det sjuka barnet är blekt.

  83. 暗い — mörk
    暗い kurai mörk

    その部屋はとても暗いです。 sono heya wa totemo kurai desu. Rummet är väldigt mörkt.

  84. しま模様の — randig
    しま模様の shimamoyō no randig

    彼はしま模様のシャツを着ています。 kare wa shimamoyō no shatsu o kite imasu. Han bär en randig skjorta.

  85. 部屋 — ett rum
    部屋 heya ett rum

    部屋は気に入っていますか? heya wa ki ni itte imasu ka? Är du nöjd med ditt rum?

  86. ドア — en dörr
    ドア doa en dörr

    このドアは交換する必要があります。 kono doa wa kōkan suru hitsuyō ga arimasu. Den här dörren behöver bytas ut.

  87. 鍵 — en nyckel
    鍵 kagi en nyckel

    私は鍵をなくしたと思います。 watashi wa kagi o nakushita to omoimasu. Jag tror att jag har tappat bort min nyckel.

  88. 窓 — ett fönster
    窓 mado ett fönster

    窓はとてもきれいです。 mado wa totemo kirei desu. Fönstret är väldigt rent.

  89. 光 — ett ljus
    光 hikari ett ljus

    この部屋は光がたくさん入ります。 Kono heya wa hikari ga takusan hairimasu. Det här rummet får mycket ljus.

  90. スイッチ — en strömbrytare
    スイッチ suicchi en strömbrytare

    電気のスイッチは壁にあります。 Denki no suicchi wa kabe ni arimasu. Strömbrytaren för lampan sitter på väggen.

  91. ベッド — en säng
    ベッド beddo en säng

    私はまだベッドを買う必要があります。 watashi wa mada beddo o kau hitsuyō ga arimasu Jag behöver fortfarande köpa en säng.

  92. 台所 — ett kök
    台所 daidokoro ett kök

    この台所はとてもきれいです。 kono daidokoro wa totemo kirei desu. Det här köket är väldigt rent.

  93. トイレ — ett badrum
    トイレ toire ett badrum

    彼女はよくトイレを使います。 kanojo wa yoku toire o tsukaimasu Hon använder badrummet ofta.

  94. シャワー — en dusch
    シャワー shawā en dusch

    彼らは毎日シャワーを浴びます。 karera wa mainichi shawā o abimasu De tar en dusch varje dag.

  95. ワイファイ — wi-fi
    ワイファイ waifai wi-fi

    このバーにワイファイはありますか? Kono bā ni waifai wa arimasu ka? Har den här baren wi-fi?

  96. 住所 — en adress
    住所 jūsho en adress

    住所は何ですか? jūsho wa nan desu ka? Vad har du för adress?

  97. 頭痛 — huvudvärk
    頭痛 zutsuu huvudvärk

    頭痛は決して楽しくありません。 zutsuu wa kesshite tanoshiku arimasen. En huvudvärk är aldrig rolig.

  98. 熱 — en feber
    熱 netsu en feber

    彼はひどい熱があります。 Kare wa hidoi netsu ga arimasu. Han har hög feber.

  99. 咳 — en hosta
    咳 seki en hosta

    私の咳がなかなか治りません。 watashi no seki ga nakanaka naorimasen Min hosta går inte över.

  100. のどが痛い — halsont
    のどが痛い nodo ga itai halsont

    メアリーさんはのどが痛いです。 Mearī-san wa nodo ga itai desu. Mary har halsont.

Ord 701–800

  1. 鼻水 — en snuva
    鼻水 hanamizu en snuva

    それは鼻水です。 Sore wa hanamizu desu. Det där är snuva.

  2. めまいがする — yr
    めまいがする memai ga suru yr

    私は回った後でめまいがします。 watashi wa mawatta ato de memai ga shimasu Jag känner mig yr efter att ha snurrat.

  3. 具合が悪い — sjuk
    具合が悪い guai ga warui sjuk

    彼女は今日、とても具合が悪いです。 kanojo wa kyō, totemo guai ga warui desu. Hon känner sig väldigt sjuk idag.

  4. 薬 — en medicin
    薬 kusuri en medicin

    薬を飲むのを忘れないでください。 kusuri o nomu no wasurenaide kudasai Glöm inte att ta din medicin.

  5. 処方せん — ett recept
    処方せん shohōsen ett recept

    こちらはお客様の処方せんですか? Kochira wa okyakusama no shohōsen desu ka? Är det här ditt recept, sir?

  6. 医者 — en läkare
    医者 isha en läkare

    医者はたくさんの人を助けます。 Isha wa takusan no hito o tasukemasu. En läkare hjälper många människor.

  7. 薬局 — ett apotek
    薬局 yakkyoku ett apotek

    私たちは時々、薬局に行きます。 watashitachi wa tokidoki yakkyoku ni ikimasu Vi besöker apoteket ibland.

  8. クリニック — en klinik
    クリニック kurinikku en klinik

    おじいさんは今、クリニックにいます。 Ojiisan wa ima, kurinikku ni imasu. Morfar är just nu på kliniken.

  9. 観光案内 — en turistinformation
    観光案内 kankō annai en turistinformation

    その看板には観光案内が載っています。 sono kanban ni wa kankō annai ga notte imasu. Skylten ger turistinformation.

  10. 図書館 — ett bibliotek
    図書館 toshokan ett bibliotek

    図書館は人でいっぱいです。 Toshokan wa hito de ippai desu. Biblioteket är fullt av människor.

  11. 銀行 — en bank
    銀行 ginkō en bank

    お父さんはまだ銀行に行く必要があります。 otōsan wa mada ginkō ni iku hitsuyō ga arimasu. Pappa behöver fortfarande gå till banken.

  12. 美容師 — en frisör
    美容師 biyoushi en frisör

    彼女はその美容師が好きです。 Kanojo wa sono biyoushi ga suki desu. Hon gillar frisören.

  13. 床屋 — en frisör
    床屋 tokoya en frisör

    あの床屋さんは毎日髪を切ります。 Ano tokoya-san wa mainichi kami o kirimasu. Den frisören klipper hår varje dag.

  14. クリーニング屋 — en kemtvätt
    クリーニング屋 kuriiningu ya en kemtvätt

    このスーツはクリーニング屋が必要です。 Kono suutsu wa kuriiningu ya ga hitsuyou desu. Den här kostymen behöver en kemtvätt.

  15. 修理屋 — en reparationsverkstad
    修理屋 shūriya en reparationsverkstad

    修理屋は今日、開いていますか? Shūriya wa kyō aite imasu ka? Är reparationsverkstaden öppen idag?

  16. 携帯電話ショップ — en mobilbutik
    携帯電話ショップ keitai denwa shoppu en mobilbutik

    彼女は携帯電話ショップで働いています。 kanojo wa keitai denwa shoppu de hataraite imasu Hon jobbar i mobilbutiken.

  17. 宅配便 — en budfirma
    宅配便 takuhaibin en budfirma

    私たちは小包を宅配便で送りました。 watashitachi wa kozutsumi o takuhaibin de okurimashita. Vi skickade paketet med budfirma.

  18. レンタカー — en hyrbil
    レンタカー rentakaa en hyrbil

    私たちは週末のレンタカーを予約しました。 watashitachi wa shuumatsu no rentakaa o yoyaku shimashita. Vi bokade en hyrbil för helgen.

  19. レンタサイクル — en cykeluthyrning
    レンタサイクル rentasaikuru en cykeluthyrning

    このレンタサイクルは新しそうです。 Kono rentasaikuru wa atarashisō desu. Den här cykeluthyrningen ser ny ut.

  20. 獣医 — en veterinär
    獣医 jūi en veterinär

    獣医さんは毎月私たちの犬を診ます。 Jūi-san wa maitsuki watashitachi no inu o mimasu. Veterinären undersöker vår hund varje månad.

  21. なくす — tappa bort
    なくす nakusu tappa bort

    公園で鍵をなくしました。 Kooen de kagi o nakushimashita. Jag tappade bort mina nycklar i parken.

  22. 財布 — en plånbok
    財布 saifu en plånbok

    彼はバスで財布をなくしました。 kare wa basu de saifu o nakushimashita. Han tappade sin plånbok på bussen.

  23. 電話 — en telefon
    電話 denwa en telefon

    授業中は電話の電源を切ってください。 jugyōchū wa denwa no dengen o kitte kudasai. Vänligen stäng av din telefon under lektionen.

  24. 身分証明書 — ett id-kort
    身分証明書 mibun shōmeisho ett id-kort

    身分証明書は見つかりましたか? mibun shōmeisho wa mitsukarimashita ka? Hittade du ditt id-kort?

  25. カバン — en väska
    カバン kaban en väska

    彼女のカバンはいつもいっぱいです。 kanojo no kaban wa itsumo ippai desu. Hennes väska är alltid full.

  26. 報告書 — en rapport
    報告書 hōkokusho en rapport

    彼女は会議についての報告書を書きました。 kanojo wa kaigi ni tsuite no hōkokusho o kakimashita Hon skrev en rapport om mötet.

  27. 説明 — en beskrivning
    説明 setsumei en beskrivning

    これは素晴らしい説明です。 Kore wa subarashii setsumei desu. Det här är en fantastisk beskrivning.

  28. 連絡先 — ett kontaktnummer
    連絡先 renrakusaki ett kontaktnummer

    連絡先が必要です。 Renrakusaki ga hitsuyō desu. Jag behöver ditt kontaktnummer.

  29. 忘れ物センター — hittegods
    忘れ物センター wasuremono sentaa hittegods

    彼女はそれを忘れ物センターで見つけました。 kanojo wa sore o wasuremono sentaa de mitsukemashita. Hon hittade den på hittegods.

  30. 鍵 — en nyckel
    鍵 kagi en nyckel

    昨日、鍵をなくしました。 Kinō, kagi o nakushimashita. Jag tappade bort mina nycklar igår.

  31. 返す — lämna tillbaka
    返す kaesu lämna tillbaka

    彼女は明日の朝、本を返します。 Kanojo wa ashita no asa, hon o kaeshimasu. Hon lämnar tillbaka boken imorgon bitti.

  32. 持ち主 — en ägare
    持ち主 mochinushi en ägare

    持ち主を知っていますか? mochinushi o shitte imasu ka? Känner du till ägaren?

  33. 看護師 — en sjuksköterska
    看護師 kangoshi en sjuksköterska

    看護師が患者を助けました。 kangoshi ga kanja o tasukemashita Sjuksköterskan hjälpte patienten.

  34. 歯医者 — en tandläkare
    歯医者 haisha en tandläkare

    歯医者さんが歯を治してくれました。 haisha san ga ha o naoshite kuremashita Tandläkaren lagade min tand.

  35. ウェイター — en servitör
    ウェイター ueitā en servitör

    ウェイターが料理を運んできてくれました。 ueitā ga ryōri o hakonde kite kuremashita. Servitören kom med vår mat.

  36. ウェイトレス — en servitris
    ウェイトレス ueitoresu en servitris

    ウェイトレスが料理を運んできてくれました。 ueitoresu ga ryōri o hakonde kite kuremashita. Servitrisen kom med vår mat.

  37. シェフ — en kock
    シェフ shefu en kock

    シェフが料理を作ります。 shefu ga ryouri o tsukurimasu Kocken lagar maten.

  38. 整備士 — en mekaniker
    整備士 seibishi en mekaniker

    整備士が私の車を直してくれました。 seibishi ga watashi no kuruma o naoshite kuremashita. Mekanikern lagade min bil.

  39. 郵便配達員 — en brevbärare
    郵便配達員 yūbin haitatsu-in en brevbärare

    郵便配達員が手紙を届けてくれました。 yūbin haitatsu-in ga tegami o todokete kuremashita. Brevbäraren kom med ett brev.

  40. 清掃員 — en städare
    清掃員 seisōin en städare

    清掃員が床を磨きました。 seisōin ga yuka o migakimashita. Städaren tvättade golvet.

  41. 庭師 — en trädgårdsmästare
    庭師 niwashi en trädgårdsmästare

    庭師が植物に水をやっています。 niwashi ga shokubutsu ni mizu o yatte imasu Trädgårdsmästaren vattnar växterna.

  42. 画家 — en målare
    画家 gaka en målare

    その画家は美しい絵を描きます。 Sono gaka wa utsukushii e o kakimasu. Målaren målar en vacker tavla.

  43. 仕立屋 — en skräddare
    仕立屋 shitateya en skräddare

    その仕立屋は美しい服を作ります。 sono shitateya wa utsukushii fuku o tsukurimasu Skräddaren gör vackra kläder.

  44. 司書 — en bibliotekarie
    司書 shisho en bibliotekarie

    司書が本を整理しています。 shisho ga hon o seiri shite imasu Bibliotekarien organiserar böckerna.

  45. 俳優 — en skådespelare
    俳優 haiyū en skådespelare

    私はその有名な俳優を見ました。 watashi wa sono yūmei na haiyū o mimashita Jag såg den kända skådespelaren.

  46. 女優 — en skådespelerska
    女優 joyū en skådespelerska

    有名な女優を見ました。 yūmei na joyū o mimashita. Jag såg den kända skådespelerskan.

  47. 芸術家 — en konstnär
    芸術家 geijutsuka en konstnär

    その芸術家は絵を描いています。 Sono geijutsuka wa e o kaite imasu. Konstnären målar en tavla.

  48. カメラマン — en fotograf
    カメラマン kameraman en fotograf

    カメラマンが私の写真を撮ってくれました。 Kameraman ga watashi no shashin o totte kuremashita. Fotografen tog ett foto på mig.

  49. 作家 — en författare
    作家 sakka en författare

    その作家は本を書き終えた。 Sono sakka wa hon o kakioeta. Författaren avslutade boken.

  50. マネージャー — en chef
    マネージャー manējā en chef

    私たちは新しいマネージャーに会いました。 watashitachi wa atarashii manējā ni aimashita Vi träffade den nya chefen.

  51. 弁護士 — en advokat
    弁護士 bengoshi en advokat

    腕の良い弁護士が必要です。 ude no yoi bengoshi ga hitsuyō desu. Jag behöver en bra advokat.

  52. 秘書 — en sekreterare
    秘書 hisho en sekreterare

    秘書はオフィスで働いています。 hisho wa ofisu de hataraite imasu. Sekreteraren arbetar på kontoret.

  53. ジャーナリスト — en journalist
    ジャーナリスト jānaristo en journalist

    そのジャーナリストはニュースを書いています。 sono jānaristo wa nyūsu o kaite imasu. Journalisten skriver nyheterna.

  54. 助手 — en assistent
    助手 joshu en assistent

    私の助手があなたをお手伝いします。 watashi no joshu ga anata o otetsudai shimasu Min assistent kommer att hjälpa dig.

  55. 記者 — en reporter
    記者 kisha en reporter

    記者はニュースを書きます。 Kisha wa nyūsu o kakimasu. Reportern skriver nyheterna.

  56. デザイナー — en designer
    デザイナー dezainā en designer

    そのデザイナーは美しい服を作ります。 sono dezainā wa utsukushii fuku o tsukurimasu Designern gör vackra kläder.

  57. エンジニア — en ingenjör
    エンジニア enjinia en ingenjör

    そのエンジニアが機械を修理しました。 sono enjinia ga kikai o shuuri shimashita Ingenjören lagade maskinen.

  58. パイロット — en pilot
    パイロット pairotto en pilot

    パイロットが飛行機を操縦します。 pairotto ga hikōki o sōjū shimasu. Piloten flyger flygplanet.

  59. 農家 — en bonde
    農家 nōka en bonde

    その農家は畑で働いています。 sono nōka wa hatake de hataraite imasu. Bonden arbetar på fältet.

  60. 漁師 — en fiskare
    漁師 ryōshi en fiskare

    漁師が大きな魚を釣りました。 ryōshi ga ōkina sakana o tsurimashita Fiskaren fångade en stor fisk.

  61. 科学者 — en forskare
    科学者 kagakusha en forskare

    その科学者は新しい薬を発見しました。 Sono kagakusha wa atarashii kusuri o hakken shimashita. Forskaren upptäckte en ny medicin.

  62. プログラマー — en programmerare
    プログラマー puroguramā en programmerare

    プログラマーがソフトウェアを書きます。 puroguramā ga sofutowea o kakimasu Programmeraren skriver mjukvaran.

  63. 警察官 — en polis
    警察官 keisatsukan en polis

    警察官が泥棒を捕まえました。 keisatsukan ga dorobō o tsukamaemashita Polisen fångade tjuven.

  64. 軍人 — en soldat
    軍人 gunjin en soldat

    その軍人は街を守っています。 sono gunjin wa machi o mamotte imasu. Soldaten skyddar staden.

  65. 教授 — en professor
    教授 kyōju en professor

    教授が学生たちに教えています。 kyōju ga gakusei tachi ni oshiete imasu. Professorn undervisar studenterna.

  66. 大工 — en byggare
    大工 daiku en byggare

    大工が新しい家を建てています。 Daiku ga atarashii ie o tatete imasu. Byggaren bygger det nya huset.

  67. パン職人 — en bagare
    パン職人 pan shokunin en bagare

    そのパン職人は焼きたてのパンを作ります。 Sono pan shokunin wa yakitate no pan o tsukurimasu. Bagaren bakar färskt bröd.

  68. アスリート — en idrottare
    アスリート asurīto en idrottare

    そのアスリートは走るのがとても速いです。 sono asurīto wa hashiru no ga totemo hayai desu Idrottaren springer väldigt fort.

  69. 出口 — en utgång
    出口 deguchi en utgång

    すみません、出口はどこですか? Sumimasen, deguchi wa doko desu ka? Ursäkta, var ligger utgången?

  70. 入口 — en ingång
    入口 iriguchi en ingång

    ここが入口のはずです。 Koko ga iriguchi no hazu desu. Det här borde vara ingången.

  71. 押す — trycka
    押す osu trycka

    彼らは赤いドアを押します。 Karera wa akai doa o oshimasu. De trycker på den röda dörren.

  72. 引く — dra
    引く hiku dra

    ドアを引く必要があります。 doa o hiku hitsuyō ga arimasu. Du behöver dra i dörren.

  73. 禁煙 — rökning förbjuden
    禁煙 kin'en rökning förbjuden

    この標識には禁煙と書いてあります。 Kono hyōshiki ni wa kin'en to kaite arimasu. Den här skylten säger rökning förbjuden.

  74. 駐車禁止 — parkering förbjuden
    駐車禁止 chūsha kinshi parkering förbjuden

    ここは駐車禁止です、すみません。 koko wa chūsha kinshi desu, sumimasen. Parkering förbjuden här, tyvärr.

  75. 故障 — ur funktion
    故障 koshō ur funktion

    あのエレベーターは故障しています。 ano erebētā wa koshō shite imasu Den där hissen är ur funktion.

  76. 関係者専用 — endast för personal
    関係者専用 kankeisha sen'yō endast för personal

    あのスペースは関係者専用です。 Ano supēsu wa kankeisha sen'yō desu. Det utrymmet är endast för personal.

  77. 非常口 — en nödutgång
    非常口 hijōguchi en nödutgång

    どの建物にも非常口があります。 Dono tatemono nimo hijōguchi ga arimasu. Varje byggnad har en nödutgång.

  78. 情報 — information
    情報 jōhō information

    私たちはもっと情報が必要です。 Watashitachi wa motto jōhō ga hitsuyō desu. Vi behöver mer information.

  79. 切符売り場 — en biljettkassa
    切符売り場 kippu uriba en biljettkassa

    あれは切符売り場です。 Are wa kippu uriba desu. Det där är biljettkassan.

  80. 芝生に入らない — beträd ej gräsmattan
    芝生に入らない shibafu ni hairanai beträd ej gräsmattan

    芝生に入らないでください。 shibafu ni hairanai de kudasai Vänligen beträd ej gräsmattan.

  81. ATM — en bankomat
    ATM ē-tī-emu en bankomat

    ATMはどこですか? ē-tī-emu wa doko desu ka? Var finns bankomaten?

  82. 銀行口座 — ett bankkonto
    銀行口座 ginkō kōza ett bankkonto

    彼女は銀行口座を持っています。 Kanojo wa ginkō kōza o motte imasu. Hon har ett bankkonto.

  83. キャッシュカード — ett bankkort
    キャッシュカード kyasshu kādo ett bankkort

    私たちはいつもキャッシュカードを使います。 watashitachi wa itsumo kyasshu kādo o tsukaimasu. Vi använder alltid ett bankkort.

  84. 現金を引き出す — ta ut pengar
    現金を引き出す genkin o hikidasu ta ut pengar

    私は毎週現金を引き出します。 watashi wa maishū genkin o hikidashimasu Jag tar ut pengar varje vecka.

  85. 現金を預ける — sätta in kontanter
    現金を預ける genkin o azukeru sätta in kontanter

    ATMで現金を預けます。 eetiiemu de genkin o azukemasu. Du sätter in kontanter i uttagsautomater.

  86. お金を振り込む — överföra pengar
    お金を振り込む okane o furikomu överföra pengar

    彼らは毎日お金を振り込みます。 karera wa mainichi okane o furikomimasu De överför pengar varje dag.

  87. 残高 — ett saldo
    残高 zandaka ett saldo

    彼女は口座の残高を確認します。 kanojo wa kōza no zandaka o kakunin shimasu. Hon kontrollerar sitt kontosaldo.

  88. 明細書 — ett kontoutdrag
    明細書 meisaisho ett kontoutdrag

    銀行の明細書はどこですか? Ginkō no meisaisho wa doko desu ka Var är ditt kontoutdrag?

  89. 手数料 — en avgift
    手数料 tesūryō en avgift

    この取引には手数料がかかりますか? Kono torihiki ni wa tesūryō ga kakarimasu ka? Har den här transaktionen en avgift?

  90. 追加料金 — en tilläggsavgift
    追加料金 tsuikaryōkin en tilläggsavgift

    私はすでに追加料金を支払いました。 Watashi wa sude ni tsuikaryōkin o shiharaimashita. Jag har redan betalat tilläggsavgiften.

  91. 預金口座 — ett sparkonto
    預金口座 yokin kōza ett sparkonto

    私たちは預金口座を作りました。 Watashitachi wa yokin kōza o tsukurimashita. Vi öppnade ett sparkonto.

  92. 金庫 — ett kassaskåp
    金庫 kinko ett kassaskåp

    お金は金庫の中にあります。 okane wa kinko no naka ni arimasu. Pengarna ligger i kassaskåpet.

  93. ソファー — en soffa
    ソファー sofā en soffa

    このソファーはとても快適です。 Kono sofā wa totemo kaiteki desu. Den här soffan är väldigt bekväm.

  94. テーブル — ett bord
    テーブル teeburu ett bord

    これは新しいテーブルですか? Kore wa atarashii teeburu desu ka? Är det här ett nytt bord?

  95. 椅子 — en stol
    椅子 isu en stol

    フレッドさんはいつも椅子に座ります。 Fureddo-san wa itsumo isu ni suwarimasu. Fred sitter alltid i stolen.

  96. 洋服ダンス — en garderob
    洋服ダンス yōfuku dansu en garderob

    洋服ダンスは服でいっぱいです。 yōfuku dansu wa fuku de ippai desu. Garderoben är full med kläder.

  97. 棚 — en hylla
    棚 tana en hylla

    私は棚を掃除する必要があります。 watashi wa tana o sōji suru hitsuyō ga arimasu. Jag behöver städa min hylla.

  98. 冷蔵庫 — ett kylskåp
    冷蔵庫 reizouko ett kylskåp

    冷蔵庫は食べ物を冷たく保ちます。 reizouko wa tabemono o tsumetaku tamochimasu Kylskåpet håller maten kall.

  99. 冷凍庫 — en frys
    冷凍庫 reitōko en frys

    冷凍庫がいっぱいです。 reitōko ga ippai desu Frys är full.

  100. コンロ — en spis
    コンロ konro en spis

    彼はよくコンロを使います。 kare wa yoku konro o tsukaimasu Han använder spisen ofta.

Ord 801–900

  1. オーブン — en ugn
    オーブン oobun en ugn

    このオーブンはとても熱くなります。 kono oobun wa totemo atsuku narimasu. Den här ugnen blir väldigt varm.

  2. 流し — en diskho
    流し nagashi en diskho

    流しはお皿でいっぱいです。 nagashi wa osara de ippai desu. Det är fullt med tallrikar i diskhon.

  3. ランプ — en lampa
    ランプ ranpu en lampa

    母は読書にランプを使います。 Haha wa dokushō ni ranpu o tsukaimasu. Min mamma använder en lampa när hon läser.

  4. ごみ箱 — en papperskorg
    ごみ箱 gomi bako en papperskorg

    ダニエルさんはごみ箱を空にしました。 Danieru-san wa gomi bako o kara ni shimashita. Daniel tömde papperskorgen.

  5. 時計 — en klocka
    時計 tokei en klocka

    時計が時間を指しています。 tokei ga jikan o sashite imasu Klockan visar tiden.

  6. パソコン — en dator
    パソコン pasokon en dator

    仕事でパソコンを使います。 shigoto de pasokon o tsukaimasu Jag använder en dator för jobbet.

  7. 額縁 — en ram
    額縁 gakubuchi en ram

    彼は木製の額縁を塗装した。 kare wa mokusei no gakubuchi o tosō shita Han målade träramen.

  8. ラジオ — en radio
    ラジオ rajio en radio

    私はラジオを聴きます。 watashi wa rajio o kikimasu Jag lyssnar på radio.

  9. カメラ — en kamera
    カメラ kamera en kamera

    新しいカメラを買いました。 atarashii kamera o kaimashita. Jag köpte en ny kamera.

  10. 暖炉 — en öppen spis
    暖炉 danro en öppen spis

    暖炉で火が燃えています。 Danro de hi ga moete imasu. Elden brinner i den öppna spisen.

  11. 肘掛け椅子 — en fåtölj
    肘掛け椅子 hijikake isu en fåtölj

    彼は肘掛け椅子で休んでいます。 kare wa hijikake isu de yasunde imasu Han vilar i fåtöljen.

  12. 食器棚 — ett skåp
    食器棚 shokkidana ett skåp

    お皿は食器棚の中にあります。 osara wa shokkidana no naka ni arimasu. Tallrikarna står i skåpet.

  13. 本棚 — en bokhylla
    本棚 hondana en bokhylla

    彼は新しい本棚を買いました。 kare wa atarashii hondana o kaimashita Han köpte en ny bokhylla.

  14. 引き出し — en låda
    引き出し hikidashi en låda

    鍵は引き出しの中にあります。 kagi wa hikidashi no naka ni arimasu. Nycklarna ligger i lådan.

  15. 廊下 — en hall
    廊下 rōka en hall

    私たちは廊下で待ちました。 watashitachi wa rōka de machimashita Vi väntade i hallen.

  16. ラグ — en matta
    ラグ ragu en matta

    猫がラグの上で寝ています。 neko ga ragu no ue de nete imasu Katten sover på mattan.

  17. 居間 — ett vardagsrum
    居間 ima ett vardagsrum

    これは私たちの古い居間です。 Kore wa watashitachi no furui ima desu. Det här är vårt gamla vardagsrum.

  18. 寝室 — ett sovrum
    寝室 shinshitsu ett sovrum

    彼らは寝室を青く塗りました。 karera wa shinshitsu o aoku nurimashita. De målade sovrummet blått.

  19. ダイニングルーム — en matsal
    ダイニングルーム dainingu rūmu en matsal

    私たちはダイニングルームで食べます。 Watashitachi wa dainingu rūmu de tabemasu. Vi äter i matsalen.

  20. 廊下 — en hall
    廊下 rōka en hall

    あの廊下はとても長いです。 ano rōka wa totemo nagai desu. Den hallen är väldigt lång.

  21. バルコニー — en balkong
    バルコニー barukonī en balkong

    バルコニーからは街の景色が見えます。 barukonī kara wa machi no keshiki ga miemasu. En balkong erbjuder utsikt över staden.

  22. 庭園 — en trädgård
    庭園 teien en trädgård

    彼の庭園はとても美しいです。 Kare no teien wa totemo utsukushii desu. Hans trädgård är väldigt vacker.

  23. 庭 — en trädgård
    庭 niwa en trädgård

    子供たちは庭で遊んでいます。 Kodomo-tachi wa niwa de asonde imasu. Barnen leker i trädgården.

  24. ガレージ — ett garage
    ガレージ garēji ett garage

    ガレージのドアは自動で閉まります。 Garēji no doa wa jidō de shimarimasu. Garagedörren stängs automatiskt.

  25. 地下室 — en källare
    地下室 chikashitsu en källare

    この地下室はとてもきれいです。 kono chikashitsu wa totemo kirei desu. Den här källaren är väldigt ren.

  26. 天井 — ett tak
    天井 tenjou ett tak

    私たちは天井を白く塗りました。 watashitachi wa tenjou o shiroku nurimashita Vi målade taket vitt.

  27. 屋根 — ett tak
    屋根 yane ett tak

    あの屋根は古そうです。 ano yane wa furusou desu Det där taket ser gammalt ut.

  28. 壁 — en vägg
    壁 kabe en vägg

    彼は壁を青く塗りました。 Kare wa kabe o aoku nurimashita. Han målade väggen blå.

  29. きれい — ren
    きれい kirei ren

    彼女はきれいな家を欲しがっています。 kanojo wa kirei na ie o hoshigatte imasu Hon vill ha ett rent hem.

  30. 洗う — diska
    洗う arau diska

    今、私は皿を洗います。 ima watashi wa sara o araimasu Jag diskar nu.

  31. 料理する — laga
    料理する ryōri suru laga

    彼らは毎晩夕食を料理します。 karera wa maiban yūshoku o ryōri shimasu De lagar middag varje kväll.

  32. 沸かす — koka
    沸かす wakasu koka

    お茶のためにお湯を沸かします。 ocha no tame ni oyu o wakashimasu Du koka vatten till te.

  33. 揚げる — steka
    揚げる ageru steka

    よく食べ物を揚げますか? yoku tabemono o agemasu ka Steker du din mat ofta?

  34. 焼く — baka
    焼く yaku baka

    彼女は今日、パンを焼きます。 kanojo wa kyō pan o yakimasu Hon bakar bröd idag.

  35. 掃く — sopa
    掃く haku sopa

    私は床をもっと速く掃きます。 watashi wa yuka o motto hayaku hakimasu. Jag sopar golvet snabbare.

  36. モップ — en mopp
    モップ moppu en mopp

    清掃員はモップを使います。 Seisōin wa moppu o tsukaimasu. Städaren använder moppen.

  37. 掃除機をかける — dammsuga
    掃除機をかける soujiki o kakeru dammsuga

    私たちはリビングに掃除機をかけます。 watashitachi wa ribingu ni soujiki o kakemasu Vi dammsuger vardagsrummet.

  38. ほこり — damm
    ほこり hokori damm

    彼女はほこりを拭き取ります。 Kanojo wa hokori o fukitorimasu. Hon torkar bort damm.

  39. 水をやる — vattna
    水をやる mizu o yaru vattna

    彼らは毎週庭に水をやります。 karera wa maishū niwa ni mizu o yarimasu De vattnar trädgården varje vecka.

  40. 消す — stänga av
    消す kesu stänga av

    電気を消してくれますか? Denki o keshite kuremasu ka? Kan du stänga av lamporna?

  41. 注ぐ — hälla
    注ぐ sosogu hälla

    彼女はコップに水を注ぎます。 kanojo wa koppu ni mizu o sosogimasu. Hon häller vatten i koppen.

  42. かき混ぜる — röra
    かき混ぜる kakimazeru röra

    熱いスープをかき混ぜます。 atsui sūpu o kakimazemasu. Jag rör i den varma soppan.

  43. 割る — hugga
    割る waru hugga

    その男の人は薪を割っています。 Sono otoko no hito wa maki o watteimasu. Mannen hugger veden.

  44. 浸す — doppa
    浸す hitasu doppa

    彼女は布を水に浸します。 kanojo wa nuno o mizu ni hitashimasu Hon doppar trasan i vatten.

  45. 剥く — skala
    剥く muku skala

    彼女はオレンジの皮を剥きます。 kanojo wa orenji no kawa o mukimasu Hon skalar apelsinen.

  46. おろす — riva
    おろす orosu riva

    彼女は野菜をおろします。 kanojo wa yasai o oroshimasu Hon river grönsakerna.

  47. 熱 — värme
    熱 netsu värme

    火の熱を感じます。 hi no netsu o kanjimasu Jag känner värmen från elden.

  48. 混ぜる — blanda
    混ぜる mazeru blanda

    塩と水を混ぜます。 shio to mizu o mazemasu. Jag blandar saltet och vattnet.

  49. 塗る — breda
    塗る nuru breda

    彼女はパンにバターを塗る。 Kanojo wa pan ni batā o nuru. Hon breder smör på brödet.

  50. 溶かす — smälta
    溶かす tokasu smälta

    太陽が氷を溶かします。 Taiyō ga kōri o tokashimasu. Solen smälter isen.

  51. 測る — mäta
    測る hakaru mäta

    私はその長いロープを測ります。 watashi wa sono nagai rōpu o hakarimasu Jag mäter det långa repet.

  52. 満たす — fylla
    満たす mitasu fylla

    私はコップを水で満たします。 Watashi wa koppu o mizu de mitashimasu. Jag fyller koppen med vatten.

  53. 洗濯機 — en tvättmaskin
    洗濯機 sentakuki en tvättmaskin

    この洗濯機はきれいです。 Kono sentakuki wa kirei desu. Den här tvättmaskinen är ren.

  54. 乾燥機 — en torktumlare
    乾燥機 kansōki en torktumlare

    乾燥機はとても熱いです。 Kansōki wa totemo atsui desu. Torktumlaren är väldigt varm.

  55. 洗剤 — ett tvättmedel
    洗剤 senzai ett tvättmedel

    今、もっと洗剤が必要です。 Ima, motto senzai ga hitsuyou desu. Vi behöver mer tvättmedel nu.

  56. 柔軟剤 — ett sköljmedel
    柔軟剤 jūnan-zai ett sköljmedel

    彼女はいつも柔軟剤を使います。 Kanojo wa itsumo jūnan-zai o tsukaimasu. Hon använder alltid sköljmedel.

  57. 染み — en fläck
    染み shimi en fläck

    この染みはいつつきましたか? Kono shimi wa itsu tsukimashita ka? När fick du den här fläcken?

  58. シミ抜き — ett fläckborttagningsmedel
    シミ抜き shimi nuki ett fläckborttagningsmedel

    このシミ抜きはよく効きます。 Kono shimi nuki wa yoku kikimasu. Det här fläckborttagningsmedlet fungerar bra.

  59. 洗濯かご — en tvättkorg
    洗濯かご sentaku kago en tvättkorg

    私たちは洗濯かごが必要です。 Watashitachi wa sentaku kago ga hitsuyō desu. Vi behöver en tvättkorg.

  60. ハンガー — en galge
    ハンガー hangaa en galge

    私はコートのハンガーが見つかりません。 watashi wa kōto no hangaa ga mitsukarimasen. Jag kan inte hitta klädgalgen.

  61. 洗濯ばさみ — en tvinnypa
    洗濯ばさみ sentaku basami en tvinnypa

    洗濯ばさみを使いますか? Sentaku basami o tsukaimasu ka? Använder du tvinnypor?

  62. 物干し — en tvättlina
    物干し monohoshi en tvättlina

    この物干しには濡れた洗濯物が掛かっています。 kono monohoshi ni wa nureta sentakumono ga kakatte imasu. Den här tvättlinan håller våt tvätt.

  63. アイロン台 — en strykbräda
    アイロン台 airon dai en strykbräda

    アイロン台が邪魔です。 Airon dai ga jama desu. Strykbrädan står i vägen.

  64. アイロン — ett strykjärn
    アイロン airon ett strykjärn

    彼女は服に熱いアイロンを使います。 Kanojo wa fuku ni atsui airon o tsukaimasu. Hon använder ett varmt strykjärn på sina kläder.

  65. 壊れる — trasig
    壊れる kowareru trasig

    残念ながら、そのおもちゃは壊れています。 zannen nagara sono omocha wa kowarete imasu Tyvärr är den där leksaken trasig.

  66. 直す — laga
    直す naosu laga

    私たちはここで壊れたものを直します。 Watashitachi wa koko de kowareta mono o naoshimasu. Vi lagar trasiga saker här.

  67. 蛇口 — en kran
    蛇口 jaguchi en kran

    私たちの蛇口はまだ漏れています。 watashitachi no jaguchi wa mada morete imasu. Vår kran läcker fortfarande.

  68. 漏れ — en läcka
    漏れ more en läcka

    ようやく漏れを修理しています。 yōyaku more o shūri shite imasu De lagar äntligen läckan.

  69. パイプ — ett rör
    パイプ paipu ett rör

    パイプが見えます。 paipu ga miemasu. Jag kan se röret.

  70. 修理する — laga
    修理する shūri suru laga

    それを修理する方法を知っていますか? Sore o shūri suru hōhō o shitte imasu ka? Vet du hur man lagar den?

  71. 水道屋 — en rörmokare
    水道屋 suidōya en rörmokare

    彼女は今日、水道屋に電話しました。 kanojo wa kyō suidōya ni denwa shimashita. Hon ringde rörmokaren idag.

  72. 電気工事士 — en elektriker
    電気工事士 denki kōjishi en elektriker

    彼らは電気工事士を雇いました。 Karera wa denki kōjishi o yatoimashita. De anställde en elektriker.

  73. ヒューズ — en säkring
    ヒューズ hyūzu en säkring

    このヒューズは回路を保護します。 kono hyūzu wa kairo o hogo shimasu. Den här säkringen skyddar kretsen.

  74. 電球 — en glödlampa
    電球 denkyū en glödlampa

    替えの電球はありますか? Kae no denkyū wa arimasu ka? Har vi en glödlampa till?

  75. 交換する — byta ut
    交換する kōkan suru byta ut

    私たちは古いタイヤを交換します。 Watashitachi wa furui taiya o kōkan shimasu. Vi byter ut gamla däck.

  76. メンテナンス — underhåll
    メンテナンス mentenansu underhåll

    彼らは定期的なメンテナンスをしています。 karera wa teikiteki na mentenansu o shiteimasu De utför regelbundet underhåll.

  77. 散髪 — en klippning
    散髪 sanpatsu en klippning

    そろそろ散髪が必要です。 Sorosoro sanpatsu ga hitsuyō desu. Jag behöver en klippning snart.

  78. 香水 — en parfym
    香水 kōsui en parfym

    彼女はその香水が好きです。 kanojo wa sono kōsui ga suki desu. Hon tycker om den där parfymen.

  79. シャンプー — ett schampo
    シャンプー shanpū ett schampo

    別のシャンプーはありますか? betsu no shanpū wa arimasu ka Har du ett annat schampo?

  80. 石けん — en tvål
    石けん sekken en tvål

    石けんで洗ったほうがいいですよ。 Sekken de aratta hō ga ii desu yo. Du bör tvätta dig med tvål.

  81. 歯ブラシ — en tandborste
    歯ブラシ haburashi en tandborste

    あなたの歯ブラシは使い始めてからどのくらいですか? Anata no haburashi wa tsukaihajimete kara donokurai desu ka? Hur gammal är din tandborste?

  82. 歯磨き粉 — en tandkräm
    歯磨き粉 ha migaki ko en tandkräm

    これは一番いい歯磨き粉です。 Kore wa ichiban ii ha migaki ko desu. Det här är den bästa tandkrämen.

  83. タオル — en handduk
    タオル taoru en handduk

    きれいなタオルは棚にあります。 kirei na taoru wa tana ni arimasu Rena handdukar ligger på hyllan.

  84. カミソリ — en rakhyvel
    カミソリ kamisori en rakhyvel

    私は毎回新しいカミソリを使います。 Watashi wa maikai atarashii kamisori o tsukaimasu. Jag använder en ny rakhyvel varje gång.

  85. くし — en kam
    くし kushi en kam

    彼女は毎日くしを使います。 kanojo wa mainichi kushi o tsukaimasu. Hon använder en kam dagligen.

  86. 鏡 — en spegel
    鏡 kagami en spegel

    昨日、鏡を掃除しましたか? Kinō kagami o sōji shimashita ka? Städade du spegeln igår?

  87. デオドラント — en deodorant
    デオドラント deodoranto en deodorant

    私は毎日デオドラントが必要です。 watashi wa mainichi deodoranto ga hitsuyō desu. Jag behöver deodorant varje dag.

  88. シャワージェル — en duschgel
    シャワージェル shawā jeru en duschgel

    このシャワージェルはいい香りがします。 kono shawā jeru wa ii kaori ga shimasu. Den här duschgelen luktar gott.

  89. 頭 — ett huvud
    頭 atama ett huvud

    頭を守ってください。 atama o mamotte kudasai Var snäll och skydda ditt huvud.

  90. 顔 — ett ansikte
    顔 kao ett ansikte

    毎朝、顔を洗います。 maiasa kao o araimasu Du tvättar ditt ansikte varje morgon.

  91. 足 — en fot
    足 ashi en fot

    足を触ることができますか? ashi o sawaru koto ga dekimasu ka? Kan du röra vid din fot?

  92. 目 — ett öga
    目 me ett öga

    あなたは目がきれいです。 Anata wa me ga kirei desu. Du har vackra ögon.

  93. 腕 — en arm
    腕 ude en arm

    彼は昨日腕を折りました。 kare wa kinō ude o orimashita. Han bröt armen igår.

  94. 鼻 — en näsa
    鼻 hana en näsa

    どちらの方が鼻が大きいですか? dochira no hō ga hana ga ōkii desu ka Vem har den större näsan?

  95. 口 — en mun
    口 kuchi en mun

    彼女は口に飴を入れました。 kanojo wa kuchi ni ame o iremashita. Hon stoppade godiset i munnen.

  96. 歯 — tänder
    歯 ha tänder

    彼らは毎日歯を磨きます。 Karera wa mainichi ha o migakimasu. De borstar sina tänder dagligen.

  97. 手 — en hand
    手 te en hand

    手を洗うことはとても大切です。 te o arau koto wa totemo taisetsu desu. Att tvätta händerna är mycket viktigt.

  98. 耳 — ett öra
    耳 mimi ett öra

    この動物は耳がありますか? kono dōbutsu wa mimi ga arimasu ka? Har det här djuret öron?

  99. 脚 — ett ben
    脚 ashi ett ben

    脚が痛いですか? Ashi ga itai desu ka? Gör ditt ben ont?

  100. 髪 — ett hår
    髪 kami ett hår

    どのくらいの頻度で髪をとかしますか? Dono kurai no hindo de kami o tokashimasu ka? Hur ofta borstar du håret?

Ord 901–1000

  1. 体 — en kropp
    体 karada en kropp

    その男の人は体が丈夫だ。 sono otoko no hito wa karada ga jōbu da. Mannen har en stark kropp.

  2. 微笑む — le
    微笑む hohoemu le

    その子供は私に微笑んでいます。 Sono kodomo wa watashi ni hohoende imasu. Barnet ler mot mig.

  3. 背中 — en rygg
    背中 senaka en rygg

    彼は私の背中に触れた。 kare wa watashi no senaka ni fureta. Han rörde vid min rygg.

  4. 首 — en nacke
    首 kubi en nacke

    彼女は自分の首に手を当てた。 kanojo wa jibun no kubi ni te o ateta Hon rörde vid sin nacke.

  5. 肩 — en axel
    肩 kata en axel

    医者は私の肩に触れた。 isha wa watashi no kata ni fureta. Läkaren rörde vid min axel.

  6. お腹 — en mage
    お腹 onaka en mage

    お腹が痛いです。 onaka ga itai desu Min mage gör ont.

  7. 胸 — ett bröst
    胸 mune ett bröst

    彼は胸に痛みを感じた。 kare wa mune ni itami o kanjita Han kände smärta i sitt bröst.

  8. 唇 — en läpp
    唇 kuchibiru en läpp

    その男の子は自分の唇に触れた。 Sono otokonoko wa jibun no kuchibiru ni fureta. Pojken rörde vid sin läpp.

  9. 舌 — en tunga
    舌 shita en tunga

    熱いスープで舌を火傷した。 atsui sūpu de shita o yakedo shita. Den varma soppan brände min tunga.

  10. のど — en hals
    のど nodo en hals

    のどがとても渇いています。 nodo ga totemo kawaite imasu. Min hals är väldigt torr.

  11. 口髭 — en mustasch
    口髭 kuchihige en mustasch

    父は口髭を生やしています。 chichi wa kuchihige o hayashite imasu Min pappa har en mustasch.

  12. あごひげ — ett skägg
    あごひげ agohige ett skägg

    その男性は長いあごひげを生やしています。 Sono dansei wa nagai agohige o hayashite imasu. Mannen har ett långt skägg.

  13. 指 — ett finger
    指 yubi ett finger

    赤ちゃんが私の指を握った。 akachan ga watashi no yubi o nigitta. Bebisen tog tag i mitt finger.

  14. 親指 — en tumme
    親指 oyayubi en tumme

    彼は親指で指し示した。 kare wa oyayubi de sashishimeshita Han pekade med sin tumme.

  15. 足の指 — en tå
    足の指 ashi no yubi en tå

    足の指を痛めました。 ashi no yubi o itamemashita Jag skadade min tå.

  16. 膝 — ett knä
    膝 hiza ett knä

    彼は右の膝を曲げた。 kare wa migi no hiza o mageta Han böjde sitt högra knä.

  17. 肘 — en armbåge
    肘 hiji en armbåge

    医者は私の肘を診察した。 isha wa watashi no hiji o shinsatsu shita Läkaren undersökte min armbåge.

  18. 手首 — en handled
    手首 tekubi en handled

    手首を痛めました。 tekubi o itamemashita Jag skadade min handled.

  19. 足首 — en vrist
    足首 ashikubi en vrist

    彼女は足首を痛めました。 kanojo wa ashikubi o itamemashita Hon skadade sin vrist.

  20. 手のひら — en handflata
    手のひら te no hira en handflata

    彼女は手のひらを開いた。 kanojo wa te no hira o hiraita Hon öppnade sin handflata.

  21. かかと — en häl
    かかと kakato en häl

    犬が私のかかとを噛みました。 Inu ga watashi no kakato o kamimashita. Hunden bet mig i hälen.

  22. 股関節 — en höft
    股関節 kokansetsu en höft

    左の股関節が痛いです。 hidari no kokansetsu ga itai desu Min vänstra höft gör ont.

  23. 腰 — en midja
    腰 koshi en midja

    彼は腰に縄を巻いた。 kare wa koshi ni nawa o maita. Han knöt ett rep runt sin midja.

  24. 筋肉 — en muskel
    筋肉 kinniku en muskel

    足の筋肉が痛いです。 ashi no kinniku ga itai desu. Min benmuskel gör ont.

  25. エクササイズ — en övning
    エクササイズ ekusasaizu en övning

    これは素晴らしいフィットネスのエクササイズです。 kore wa subarashii fittonesu no ekusasaizu desu Det här är en fantastisk träningsövning.

  26. ジム — ett gym
    ジム jimu ett gym

    ジムに行きますか? jimu ni ikimasu ka? Går du till gymmet?

  27. 運動 — en träning
    運動 undō en träning

    定期的な運動は健康を保ちます。 Teikiteki na undō wa kenkō o tamochimasu. Regelbunden träning håller dig frisk.

  28. ウォーミングアップする — värma upp
    ウォーミングアップする wōmingu appu suru värma upp

    これは筋肉をウォーミングアップするのに役立ちます。 kore wa kin'niku o wōmingu appu suru noni yakudachimasu Det här hjälper till att värma upp musklerna.

  29. ストレッチする — sträcka
    ストレッチする sutorecchi suru sträcka

    私は毎朝ストレッチします。 watashi wa maiasa sutorecchi shimasu Jag sträcker på mig varje morgon.

  30. 走る — springa
    走る hashiru springa

    彼らはとても速く走ります。 karera wa totemo hayaku hashirimasu De springer väldigt fort.

  31. 歩く — promenera
    歩く aruku promenera

    彼女は夕方に歩くのが好きです。 kanojo wa yūgata ni aruku no ga suki desu Hon tycker om att promenera på kvällen.

  32. ウエイトを持ち上げる — lyfta skrot
    ウエイトを持ち上げる ueito o mochiageru lyfta skrot

    ウエイトを持ち上げると筋肉が大きくなります。 ueito o mochiageru to kin'niku ga ōkiku narimasu Lyfta skrot bygger upp dina muskler.

  33. ヨガ — yoga
    ヨガ yoga yoga

    ヨガはとても落ち着きます。 Yoga wa totemo ochitsukimasu. Yoga känns väldigt rogivande.

  34. 呼吸 — andning
    呼吸 ko kyū andning

    私たちは深く呼吸する練習をします。 watashi tachi wa fukaku kokyū suru renshū o shimasu Vi övar på djup andning.

  35. 健康を維持する — hålla sig i form
    健康を維持する kenkō o iji suru hålla sig i form

    私は走ることで健康を維持しています。 watashi wa hashiru koto de kenkō o iji shite imasu Jag håller mig i form genom att springa.

  36. 休息日 — en vilodag
    休息日 kyūsokubi en vilodag

    彼女は休息日が必要です。 Kanojo wa kyūsokubi ga hitsuyō desu. Hon behöver en vilodag.

  37. 出かける — gå ut
    出かける dekakeru gå ut

    私たちはたいてい金曜日に出かけます。 watashitachi wa taitei kin'yōbi ni dekakemasu. Vi går oftast ut på fredagar.

  38. ナイトクラブ — en nattklubb
    ナイトクラブ naito kurabu en nattklubb

    ナイトクラブは夜中を過ぎると満員です。 Naito kurabu wa yonaka o sugiru to man'in desu. Nattklubben är full efter midnatt.

  39. バー — en bar
    バー bā en bar

    後でバーで会いましょう。 ato de bā de aimashō. Vi ses på baren senare.

  40. たばこ — en cigarrett
    たばこ tabako en cigarrett

    彼は外で、たばこを吸っています。 Kare wa soto de, tabako o sutte imasu. Han står utanför och röker en cigarrett.

  41. 灰皿 — en askkopp
    灰皿 haizara en askkopp

    灰皿を使ってください。 haizara o tsukatte kudasai Var snäll och använd askkoppen.

  42. ライター — en tändare
    ライター raitā en tändare

    ライターを持っていますか? Raitā o motte imasu ka? Har du en tändare?

  43. お酒 — alkohol
    お酒 osake alkohol

    彼女はあまりお酒を飲みません。 Kanojo wa amari osake o nomimasen. Hon dricker inte alkohol särskilt ofta.

  44. 栓抜き — en flasköppnare
    栓抜き sennuki en flasköppnare

    これには栓抜きが必要です。 Kore ni wa sennuki ga hitsuyou desu. Vi behöver en flasköppnare till det här.

  45. 踊る — dansa
    踊る odoru dansa

    私の友達はいつも踊りたがっています。 Watashi no tomodachi wa itsumo odori-tagatte imasu. Mina vänner vill alltid dansa.

  46. 酔う — full
    酔う you full

    彼は酔っているので、歩いて家に帰ります。 Kare wa yotte iru node aruite ie ni kaerimasu. Han är full, så han går hem.

  47. ハンドバッグ — en handväska
    ハンドバッグ handobaggu en handväska

    彼女の携帯は赤いハンドバッグの中にあります。 kanojo no keitai wa akai handobaggu no naka ni arimasu. Hennes telefon ligger i den röda handväskan.

  48. 歌手 — en sångare
    歌手 kashu en sångare

    今夜の歌手は最高でした。 kon'ya no kashu wa saikō deshita. Sångaren var fantastisk ikväll.

  49. くしゃみ — en nysning
    くしゃみ kushami en nysning

    そのくしゃみはとても大きかったです。 sono kushami wa totemo ōkikatta desu Den där nysningen var väldigt hög.

  50. 筋肉痛 — träningsvärk
    筋肉痛 kinnikutsū träningsvärk

    トレーニングで筋肉痛になりました。 Torēningu de kinnikutsū ni narimashita. Min träning gav mig träningsvärk.

  51. つる — en kramp
    つる tsuru en kramp

    足がつるのは最悪です。 Ashi ga tsuru no wa saiaku desu. Benkramp är det värsta som finns.

  52. 首のこり — en nackspärr
    首のこり kubi no kori en nackspärr

    この首のこりはどうすれば治りますか? Kono kubi no kori wa dō sureba naorimasu ka? Hur blir jag av med den här nackspärren?

  53. あざ — ett blåmärke
    あざ aza ett blåmärke

    大きなあざがあります。 Ōkina aza ga arimasu. Jag har ett stort blåmärke.

  54. 腹痛 — magont
    腹痛 fukutsuu magont

    昨日は腹痛になりました。 kinou wa fukutsuu ni narimashita Jag fick magont igår.

  55. 歯痛 — tandvärk
    歯痛 shitsū tandvärk

    それはひどい歯痛ですね。 sore wa hidoi shitsū desu ne. Det där är en dålig tandvärk.

  56. 腰痛 — ryggvärk
    腰痛 yōtsū ryggvärk

    おばあちゃんは今日、腰痛です。 Obaachan wa kyō, yōtsū desu. Farmor har ryggvärk idag.

  57. 耳の痛み — öronvärk
    耳の痛み mimi no itami öronvärk

    彼は今、耳の痛みがあります。 Kare wa ima, mimi no itami ga arimasu. Han har öronvärk nu.

  58. 疲労 — utmattning
    疲労 hirō utmattning

    仕事は疲労の原因になることがあります。 Shigoto wa hirō no gen'in ni naru koto ga arimasu. Ditt jobb kan orsaka utmattning.

  59. アレルギー — en allergi
    アレルギー arerugī en allergi

    私のアレルギーは春が一番ひどいです。 Watashi no arerugī wa haru ga ichiban hidoi desu. Min allergi är som värst på våren.

  60. ここが痛いです — Det gör ont här
    ここが痛いです koko ga itai desu Det gör ont här

    ここが痛いです。 koko ga itai desu. Det gör ont här.

  61. 泣く — gråta
    泣く naku gråta

    悲しんでいる子供が泣いています。 kanashinde iru kodomo ga naite imasu. Det ledsna barnet gråter.

  62. 落ちる — falla
    落ちる ochiru falla

    果物が木から落ちます。 kudamono ga ki kara ochimasu. Frukten faller från trädet.

  63. 具合が悪い — sjuk
    具合が悪い guai ga warui sjuk

    その子は具合がとても悪いです。 sono ko wa guai ga totemo warui desu Barnet är mycket sjuk.

  64. 元気 — bra
    元気 genki bra

    今日は元気です。 Kyō wa genki desu. Jag mår bra idag.

  65. 切る — skära
    切る kiru skära

    彼女はパンを切ります。 kanojo wa pan o kirimasu. Hon skär brödet.

  66. 包帯 — ett förband
    包帯 hōtai ett förband

    彼は傷口に包帯を巻いた。 kare wa kizuguchi ni hōtai o maita Han satte ett förband på såret.

  67. 燃える — brinna
    燃える moeru brinna

    乾いた薪はすぐに燃えます。 kawaita maki wa sugu ni moemasu. Det torra träet brinner snabbt.

  68. 引っ掻く — klora
    引っ掻く hikkaku klora

    猫が私の腕を引っ掻きました。 Neko ga watashi no ude o hikkakimashita. Katten klorade mig på armen.

  69. ぶつける — slå
    ぶつける butsukeru slå

    頭をぶつけました。 atama o butsukemashita Jag slog i huvudet.

  70. 傷跡 — ett ärr
    傷跡 kizuato ett ärr

    彼は古い傷跡に触れた。 kare wa furui kizuato ni fureta Han rörde vid det gamla ärret.

  71. 回復する — återhämta
    回復する kaifuku suru återhämta

    彼は病気から回復しました。 kare wa byōki kara kaifuku shimashita. Han återhämtade sig från sjukdomen.

  72. 治る — läka
    治る naoru läka

    その深い傷は治ります。 sono fukai kizu wa naorimasu. Det djupa såret kommer att läka.

  73. 停電 — ett strömavbrott
    停電 teiden ett strömavbrott

    幸いなことに、停電は短かったです。 Saiwai na koto ni, teiden wa mijikakatta desu. Som tur var blev strömavbrottet kortvarigt.

  74. プラグ — sätta i
    プラグ puragu sätta i

    彼はノートパソコンの充電器のプラグを差し込むのを忘れました。 kare wa nōtopasokon no jūdenki no puragu o sashikomu no o wasuremashita. Han glömde att sätta i laddaren till datorn.

  75. コンセント — ett uttag
    コンセント konsento ett uttag

    彼女はスマホを壁のコンセントに差し込みました。 kanojo wa sumaho o kabe no konsento ni sashikomimashita. Hon kopplade in sin telefon i uttaget på väggen.

  76. 延長コード — en förlängningssladd
    延長コード enchou koodo en förlängningssladd

    この延長コードは長いです。 Kono enchou koodo wa nagai desu. Den här förlängningssladden är lång.

  77. 電源タップ — ett grenuttag
    電源タップ dengen tappu ett grenuttag

    彼女はコンピューターを電源タップに繋ぎました。 kanojo wa konpyūtā o dengen tappu ni tsunagimashita Hon kopplade in sin dator i grenuttaget.

  78. 変換プラグ — en reseadapter
    変換プラグ henkan puragu en reseadapter

    変換プラグが必要です。 Henkan puragu ga hitsuyō desu. Du behöver en reseadapter.

  79. ヒューズボックス — ett säkringsskåp
    ヒューズボックス hyūzu bokkusu ett säkringsskåp

    ヒューズボックスが壊れています。 hyūzu bokkusu ga kowarete imasu. Säkringsskåpet är trasigt.

  80. ブレーカー — en säkring
    ブレーカー burēkā en säkring

    嵐の間にブレーカーが落ちました。 Arashi no aida ni burēkā ga ochimashita. Säkringen gick under stormen.

  81. 電圧 — spänning
    電圧 den'atsu spänning

    この電圧はとても低いようです。 kono den'atsu wa totemo hikui yō desu. Den här spänningen verkar väldigt låg.

  82. 電池 — ett batteri
    電池 denchi ett batteri

    電池が懐中電灯を動かします。 denchi ga kaichūdentō o ugokashimasu. Ett batteri driver ficklampan.

  83. バッテリー切れ — ett dött batteri
    バッテリー切れ batterī kire ett dött batteri

    バッテリー切れなので、充電する必要があります。 Batterī kire nanode jūden suru hitsuyō ga arimasu. Vi måste ladda det dött batteri.

  84. 電池を交換する — byta batteri
    電池を交換する denchi o kōkan suru byta batteri

    よく電池を交換します。 yoku denchi o kōkan shimasu. Du byter batteri ofta.

  85. 電気 — elektricitet
    電気 denki elektricitet

    明かりのために電気が必要です。 akari no tame ni denki ga hitsuyō desu. Vi behöver elektricitet för ljus.

  86. ガス — en gas
    ガス gasu en gas

    ガスのにおいが台所に広がりました。 gasu no nioi ga daidokoro ni hirogari mashita. Doften av gas fyllde köket.

  87. 支払期限 — ett förfallodatum
    支払期限 shiharai kigen ett förfallodatum

    請求書の支払期限を確認してください。 Seikyūsho no shiharai kigen o kakunin shite kudasai. Var snäll och kontrollera förfallodatumet på fakturan.

  88. 暖房 — värme
    暖房 danbō värme

    暖房をつけてもらえますか? Danbō o tsukete moraemasu ka? Kan du sätta på värmen?

  89. インターネット — internet
    インターネット intānetto internet

    彼らは毎日インターネットを使います。 Karera wa mainichi intānetto o tsukaimasu. De använder internet dagligen.

  90. 請求書 — en räkning
    請求書 seikyūsho en räkning

    水道の請求書の支払い期限はいつですか? Suidō no seikyūsho no shiharai kigen wa itsu desu ka? Vad är förfallodatumet för vattenräkningen?

  91. 技術者 — en tekniker
    技術者 gijutsusha en tekniker

    技術者が回線の点検に来ました。 Gijutsusha ga kaisen no tenken ni kimashita. En tekniker kom för att kontrollera linjen.

  92. 供給会社 — en leverantör
    供給会社 kyōkyū gaisha en leverantör

    供給会社が新しい契約書を送りました。 kyōkyū gaisha ga atarashii keiyakusho o okurimashita. Leverantören skickade ett nytt kontrakt.

  93. 契約 — ett kontrakt
    契約 keiyaku ett kontrakt

    契約が切れました。 Keiyaku ga kiremashita. Kontraktet har gått ut.

  94. プロバイダー — en leverantör
    プロバイダー purobaidā en leverantör

    私はインターネットのプロバイダーを変えました。 watashi wa intānetto no purobaidā o kaemashita Jag bytte min internetleverantör.

  95. 口座番号 — ett kontonummer
    口座番号 kouza bangou ett kontonummer

    私の口座番号は何ですか? Watashi no kouza bangou wa nan desu ka? Vad är mitt kontonummer?

  96. カスタマーサービス — kundtjänst
    カスタマーサービス kasutamā sābisu kundtjänst

    私たちは素晴らしいカスタマーサービスを提供しています。 Watashitachi wa subarashii kasutamā sābisu o teikyō shite imasu. Vi erbjuder utmärkt kundtjänst.

  97. 用紙 — en blankett
    用紙 yōshi en blankett

    彼は印刷された用紙が必要です。 Kare wa insatsu sareta yōshi ga hitsuyō desu. Han behöver en utskriven blankett.

  98. 署名 — en signatur
    署名 shomei en signatur

    私の署名だけで十分ですか? Watashi no shomei dake de jūbun desu ka? Kommer min signatur att räcka?

  99. パスポート — ett pass
    パスポート pasupōto ett pass

    パスポートをなくしましたか? pasupōto o nakushimashita ka Har du tappat bort ditt pass?

  100. ビザ — ett visum
    ビザ biza ett visum

    その国はビザが必要です。 sono kuni wa biza ga hitsuyō desu Det landet kräver visum.

Gratis för privat bruk och i undervisningen.

Snabbquiz

Fem frågor om de första 100 orden.

Lär dig de här 1000 japanska orden i ordning.

Appen lär dig dem tolv åt gången, med bilder och ljud, och tar fram varje ord igen innan du glömmer det. Gratis för iPhone och Android.

Skanna med mobilkameran för att hämta appen.