De 1000 vanligaste kinesiska orden
Varje ord med bild, naturligt uttal och en exempelmening med svensk översättning. Tryck på en högtalare för att höra ordet eller meningen.
Lär dig alla 1000 orden i appen
Med bilder, naturligt uttal, och varje ord kommer tillbaka precis innan du skulle glömma det. Gratis för iPhone och Android.
Så är listan rangordnad
Listan följer ordningen i Flashcardlys kurs i kinesiska: efter frekvens och nytta i vardagen, med input från språklärare. Det är alltså ingen ren frekvensräkning ur en textkorpus, och därför fylls toppen av listan inte upp av småord som motsvarar ”och” och ”att”, medan ”man” hamnar på plats 13.
Listan
Tryck på en bild för att höra den.
Ord 1–100
-
你好 nǐ hǎo hej你好,你好吗? Nǐ hǎo, nǐ hǎo ma? Hej, hur mår du?
-
欢迎 huānyíng välkommen欢迎来到我们家。 Huānyíng lái dào wǒmen jiā. Välkommen till vårt hem.
-
早上好 zǎoshang hǎo God morgon早上好! Zǎoshang hǎo! God morgon!
-
是的 shì de ja是的,我明白了。 Shì de,wǒ míngbai le。 Ja, jag förstår.
-
晚上好 wǎnshang hǎo God kväll晚上好! Wǎnshang hǎo! God kväll!
-
不 bù nej她说不。 Tā shuō bù。 Hon sa nej.
-
再见 zàijiàn hejdå再见,安娜! Zàijiàn,Ānnà! Hejdå, Anna!
-
下午好 xiàwǔ hǎo god eftermiddag下午好! Xiàwǔ hǎo! God eftermiddag!
-
一会儿见 yīhuìr jiàn vi ses snart一会儿见,米娅! Yīhuìr jiàn, Mǐyà! Vi ses snart, Mia!
-
明天见 míngtiān jiàn Vi ses imorgon明天见! Míngtiān jiàn! Vi ses imorgon!
-
很高兴认识你 Hěn gāoxìng rènshi nǐ trevligt att träffas我也很高兴认识你! Wǒ yě hěn gāoxìng rènshi nǐ! Trevligt att träffas!
-
你好吗 nǐ hǎo ma Hur mår du?今天你好吗? Jīntiān nǐ hǎo ma? Hur mår du idag?
-
男人 nánrén en man那个男人看那本书。 Nà ge nánrén kàn nà běn shū。 Mannen läser boken.
-
女人 nǚrén en kvinna那个女人戴着一顶帽子。 Nà ge nǚrén dài zhe yī dǐng màozi。 Kvinnan bär en hatt.
-
男孩 nánhái en pojke这个男孩在玩玩具。 Zhè ge nánhái zài wán wánjù。 Pojken leker med leksaker.
-
女孩 nǚhái en flicka这个女孩有一个球。 Zhège nǚhái yǒu yī ge qiú。 Flickan har en boll.
-
人 rén en person他是一个好人。 Tā shì yī ge hǎo rén。 Han är en trevlig person.
-
人们 rénmen människor人们很高兴。 Rénmen hěn gāoxìng. Människorna är väldigt glada.
-
成年人 chéngniánrén en vuxen我是一个成年人。 Wǒ shì yī ge chéngniánrén。 Jag är en vuxen.
-
宝宝 bǎobao en bebis宝宝需要牛奶。 Bǎobao xūyào niúnǎi。 Bebisen behöver mjölk.
-
先生 xiānsheng herr史密斯先生喜欢看书。 Shǐmìsī xiānsheng xǐhuan kàn shū. Herr Smith gillar att läsa böcker.
-
太太 tàitai fru史密斯太太是老师。 Shǐmìsī tàitai shì lǎoshī. Fru Smith är lärare.
-
邻居 línjū en granne我的邻居很友好。 Wǒ de línjū hěn yǒuhǎo. Min granne är väldigt vänlig.
-
朋友 péngyou en vän我的朋友喜欢看书。 Wǒ de péngyou xǐhuan kàn shū。 Min vän tycker om att läsa böcker.
-
今天 jīntiān idag今天是一个好日子。 Jīntiān shì yī ge hǎo rìzi。 Idag är en bra dag.
-
明天 míngtiān imorgon明天是新的一天。 Míngtiān shì xīn de yī tiān。 Imorgon är en ny dag.
-
昨天 zuótiān igår我昨天看见她了。 Wǒ zuótiān kànjiàn tā le。 Jag såg henne igår.
-
现在 xiànzài nu他现在就要。 Tā xiànzài jiù yào。 Han vill ha det nu.
-
下午 xiàwǔ en eftermiddag我喜欢下午。 Wǒ xǐhuan xiàwǔ。 Jag tycker om eftermiddagen.
-
晚上 wǎnshang en kväll晚上很安静。 Wǎnshang hěn ānjìng。 Kvällen är lugn.
-
分钟 fēnzhōng en minut我们需要五分钟。 Wǒmen xūyào wǔ fēnzhōng。 Vi behöver fem minuter.
-
早上 zǎoshang en morgon我早上吃早饭。 Wǒ zǎoshang chī zǎofàn. Jag äter frukost på morgonen.
-
以后 yǐhòu senare我以后再做。 Wǒ yǐhòu zài zuò. Jag gör det senare.
-
早 zǎo tidigt她起得很早。 Tā qǐ de hěn zǎo。 Hon vaknar tidigt.
-
迟到 chídào sen他经常迟到。 Tā jīngcháng chídào。 Han är ofta sen.
-
小时 xiǎoshí en timme这节课要一个小时。 Zhè jié kè yào yī ge xiǎoshí. Lektionen varar i en timme.
-
你叫什么名字? Nǐ jiào shénme míngzi? Vad heter du?你叫什么名字? Nǐ jiào shénme míngzi? Vad heter du?
-
我叫 wǒ jiào jag heter我叫艾米丽。 Wǒ jiào Àimǐlì。 Jag heter Emily.
-
你是哪里人? Nǐ shì nǎlǐ rén? Var kommer du ifrån?你是哪里人? Nǐ shì nǎlǐ rén? Var kommer du ifrån?
-
我来自 wǒ láizì Jag kommer från ...我来自德国。 Wǒ láizì Déguó。 Jag kommer från Tyskland.
-
你住在哪儿? Nǐ zhù zài nǎr? Var bor du你住在哪儿? Nǐ zhù zài nǎr? Var bor du?
-
我住在 wǒ zhù zài jag bor i我住在日本。 Wǒ zhù zài Rìběn。 Jag bor i Japan.
-
你会说什么语言? Nǐ huì shuō shénme yǔyán? Vilka språk talar du ...?你会说什么语言? Nǐ huì shuō shénme yǔyán? Vilka språk talar du?
-
我说 wǒ shuō Jag talar我说英语说得很好。 Wǒ shuō yīngyǔ shuō de hěn hǎo。 Jag talar engelska bra.
-
我会说一点 wǒ huì shuō yīdiǎn jag talar lite我会说一点法语。 Wǒ huì shuō yīdiǎn Fǎyǔ. Jag talar lite franska.
-
你在哪里出生 nǐ zài nǎlǐ chūshēng Var är du född你在哪里出生? Nǐ zài nǎlǐ chūshēng? Var är du född?
-
你姓什么? Nǐ xìng shénme? Vad heter du i efternamn?你姓什么? Nǐ xìng shénme? Vad heter du i efternamn?
-
这是我的朋友 zhè shì wǒ de péngyou Det här är min vän这是我的朋友丽莎。 Zhè shì wǒ de péngyou Lìshā。 Det här är min vän Lisa.
-
做 zuò göra我做的咖啡很好喝。 Wǒ zuò de kāfēi hěn hǎohē. Jag gör gott kaffe.
-
得到 dédào få他得到了一个礼物。 Tā dédào le yī ge lǐwù。 Han fick en present.
-
有 yǒu ha艾玛有一辆车。 Àimǎ yǒu yī liàng chē。 Emma har en bil.
-
吃 chī äta他们在吃苹果。 Tāmen zài chī píngguǒ。 De äter äpplen.
-
喝 hē dricka你喝咖啡吗? Nǐ hē kāfēi ma? Dricker du kaffe?
-
睡觉 shuìjiào sova我现在想睡觉。 Wǒ xiànzài xiǎng shuìjiào。 Jag vill sova nu.
-
看见 kànjiàn se你能看见那个房子吗? Nǐ néng kànjiàn nàge fángzi ma? Kan du se huset?
-
看 kàn titta på亚当喜欢看照片。 Yàdāng xǐhuan kàn zhàopiàn。 Adam tycker om att titta på bilder.
-
看 kàn läsa学生看书。 Xuéshēng kàn shū。 Studenten läser böcker.
-
打开 dǎkāi öppna她打开窗户。 Tā dǎkāi chuānghu。 Hon öppnar fönstret.
-
关 guān stänga我关门。 Wǒ guān mén. Jag stänger dörren.
-
来 lái komma你每天都来这里。 Nǐ měitiān dōu lái zhèlǐ。 Du kommer hit varje dag.
-
请 qǐng tack请开门。 Qǐng kāi mén. Tack, kan du öppna dörren?
-
谢谢 xièxie tack谢谢你的帮助。 Xièxie nǐ de bāngzhù。 Tack för din hjälp.
-
不客气 bùkèqi Varsågod不客气。 Bùkèqi。 Varsågod.
-
不好意思 bùhǎoyìsi ursäkta不好意思,我需要帮助。 Bùhǎoyìsi, wǒ xūyào bāngzhù. Ursäkta, jag behöver hjälp.
-
对不起 duìbuqǐ ledsen对不起。 Duìbuqǐ。 Jag är ledsen.
-
你能帮我吗 Nǐ néng bāng wǒ ma Kan du hjälpa mig?你能帮我吗? Nǐ néng bāng wǒ ma? Kan du hjälpa mig?
-
请再说一遍 Qǐng zài shuō yī biàn Kan du upprepa det?请再说一遍好吗? Qǐng zài shuō yī biàn hǎo ma? Kan du upprepa det?
-
您能说得慢一点吗 Nín néng shuō de màn yīdiǎn ma Skulle du kunna tala långsammare ...?您能说得慢一点吗? Nín néng shuō de màn yīdiǎn ma? Skulle du kunna tala långsammare?
-
请给我 qǐng gěi wǒ Kan jag få ...请给我水。 Qǐng gěi wǒ shuǐ。 Kan jag få vatten, tack?
-
我想 wǒ xiǎng jag skulle vilja ha我想再来点茶。 Wǒ xiǎng zài lái diǎn chá。 Jag skulle vilja ha lite mer te.
-
我可以 wǒ kěyǐ Får jag ...我可以喝点水吗? Wǒ kěyǐ hē diǎn shuǐ ma? Får jag be om lite vatten?
-
可以吗 kěyǐ ma går det bra om ...我坐下可以吗? Wǒ zuòxià kěyǐ ma? Går det bra om jag sätter mig?
-
零 líng noll零比一小。 Líng bǐ yī xiǎo。 Noll är mindre än ett.
-
一 yī en我有一个苹果。 Wǒ yǒu yī ge píngguǒ。 Jag har ett äpple.
-
两 liǎng två有两只猫。 Yǒu liǎng zhī māo. Det finns två katter.
-
三 sān tre不,三个太多了。 Bù,sān ge tài duō le。 Nej, tre är för mycket.
-
四 sì fyra请给我四个。 Qǐng gěi wǒ sì ge。 Ge mig fyra, tack.
-
五 wǔ fem我有五只狗。 Wǒ yǒu wǔ zhī gǒu。 Jag har fem hundar.
-
六 liù sex他和六个朋友一起来了。 Tā hé liù gè péngyou yīqǐ lái le. Han kom med sex vänner.
-
七 qī sju我在跑七公里。 Wǒ zài pǎo qī gōnglǐ。 Jag springer sju kilometer.
-
八 bā åtta蜘蛛有八条腿。 Zhīzhū yǒu bā tiáo tuǐ。 En spindel har åtta ben.
-
九 jiǔ nio九是我的幸运数字。 Jiǔ shì wǒ de xìngyùn shùzì。 Nio är mitt lyckonummer.
-
十 shí tio我们有十个手指。 Wǒmen yǒu shí ge shǒuzhǐ. Vi har tio fingrar.
-
加 jiā plus二加二等于四。 Èr jiā èr děngyú sì。 Två plus två är fyra.
-
我不懂 Wǒ bù dǒng Jag förstår inte我不懂。 Wǒ bù dǒng。 Jag förstår inte.
-
请再说一遍好吗? Qǐng zài shuō yī biàn hǎo ma? Kan du upprepa det ...?请再说一遍好吗? Qǐng zài shuō yī biàn hǎo ma? Kan du upprepa det, tack?
-
请慢一点儿 Qǐng màn yīdiǎnr Kan du prata långsammare?请慢一点儿。 Qǐng màn yīdiǎnr。 Kan du prata långsammare?
-
那是什么意思 nà shì shénme yìsi Vad betyder det那是什么意思? Nà shì shénme yìsi? Vad betyder det?
-
那个用......怎么说? Nà ge yòng …… zěnme shuō? Hur säger man det på ...?那个用西班牙语怎么说? Nà ge yòng Xībānyáyǔ zěnme shuō? Hur säger man det på spanska?
-
那个怎么拼? Nà ge zěnme pīn? Hur stavar man ...?那个怎么拼? Nà ge zěnme pīn? Hur stavar man det?
-
你可以把它写下来吗? Nǐ kěyǐ bǎ tā xiě xiàlái ma? Kan du skriva ner ...请问,你可以把它写下来吗? Qǐngwèn,nǐ kěyǐ bǎ tā xiě xiàlái ma? Kan du skriva ner det, tack?
-
你可以给我看吗? Nǐ kěyǐ gěi wǒ kàn ma? Kan du visa mig ...?你可以给我看那张照片吗? Nǐ kěyǐ gěi wǒ kàn nà zhāng zhàopiàn ma? Kan du visa mig fotot?
-
你会说 nǐ huì shuō talar du ...你会说英语吗? Nǐ huì shuō yīngyǔ ma? Talar du engelska?
-
请等一下 qǐng děng yī xià Ett ögonblick, tack请等一下。 Qǐng děng yī xià。 Ett ögonblick, tack.
-
我觉得是这样 Wǒ juéde shì zhèyàng Jag tror det我也觉得是这样。 Wǒ yě juéde shì zhèyàng。 Jag tror det också.
-
我不知道 wǒ bù zhīdào Jag vet inte我不知道。 Wǒ bù zhīdào。 Jag vet inte.
-
这 zhè det här这是我的红色的车。 Zhè shì wǒ de hóngsè de chē。 Det här är min röda bil.
-
那 nà den那只狗很友好。 Nà zhī gǒu hěn yǒuhǎo。 Den hunden är väldigt vänlig.
-
这里 zhèlǐ här我喜欢在这里。 Wǒ xǐhuan zài zhèlǐ。 Jag trivs med att vara här.
-
那里 nàlǐ där我们下班后在那里见面。 Wǒmen xiàbān hòu zài nàlǐ jiànmiàn. Vi ses där efter jobbet.
Ord 101–200
-
另一个 lìng yī ge en till他想要另一块蛋糕。 Tā xiǎngyào lìng yī kuài dàngāo。 Han vill ha en till bit tårta.
-
一样 yīyàng samma我们穿一样的蓝色衬衫。 Wǒmen chuān yīyàng de lánsè chènshān。 Vi har på oss samma blå tröja.
-
这些 zhèxiē dessa这些苹果可以吃了。 Zhèxiē píngguǒ kěyǐ chī le。 Dessa äpplen är redo att ätas.
-
那些 nàxiē de där那些饼干看起来很好。 Nàxiē bǐnggān kàn qǐlai hěn hǎo。 De där kakorna ser väldigt goda ut.
-
就在这里 jiù zài zhèlǐ precis här钥匙就在这里。 Yàoshi jiù zài zhèlǐ。 Nycklarna ligger precis här.
-
那里 nàli där borta我的鞋子在那里。 Wǒ de xiézi zài nàli。 Mina skor står där borta.
-
上面 shàngmiàn ovanpå猫在桌子上面。 Māo zài zhuōzi shàngmiàn。 Katten sitter ovanpå bordet.
-
下面 xiàmiàn under狗在桌子下面。 Gǒu zài zhuōzi xiàmiàn。 Hunden är under bordet.
-
最近怎么样 zuìjìn zěnmeyàng Hur går det?最近怎么样? Zuìjìn zěnmeyàng? Hur går det?
-
好久不见 hǎojiǔ bù jiàn Det var länge sedan好久不见! Hǎojiǔ bù jiàn! Det var länge sedan vi sågs.
-
你喜欢什么? Nǐ xǐhuan shénme? Vad tycker du om ...?你喜欢什么? Nǐ xǐhuan shénme? Vad tycker du om att göra på fritiden?
-
你在做什么 nǐ zài zuò shénme Vad gör du ...?现在你在做什么? Xiànzài nǐ zài zuò shénme? Vad gör du nu?
-
祝你今天愉快 Zhù nǐ jīntiān yúkuài Ha en bra dag祝你今天愉快,约翰! Zhù nǐ jīntiān yúkuài, Yuēhàn! Ha en bra dag, John!
-
保重 bǎozhòng sköt om dig保重。明天见。 Bǎozhòng. Míngtiān jiàn. Sköt om dig. Vi ses imorgon.
-
祝你好运 zhù nǐ hǎoyùn Lycka till祝你好运!我相信你! Zhù nǐ hǎoyùn! Wǒ xiāngxìn nǐ! Lycka till! Jag tror på dig!
-
恭喜 gōngxǐ Grattis恭喜!你完成了辛苦的工作。 Gōngxǐ! Nǐ wánchéng le xīnkǔ de gōngzuò。 Grattis! Du har avslutat det hårda arbetet.
-
干杯 gānbēi Skål干杯! Gānbēi! Skål!
-
没问题 méi wèntí Inga problem没问题,我可以帮你。 Méi wèntí,wǒ kěyǐ bāng nǐ。 Inga problem, jag kan hjälpa dig.
-
别担心 bié dānxīn oroa dig inte别担心,会没事的。 Bié dānxīn,huì méishì de。 Oroa dig inte, det kommer att gå bra.
-
听起来不错 tīng qǐlái bùcuò Det låter bra听起来不错,谢谢! Tīng qǐlái bùcuò,xièxie! Det låter bra för mig, tack!
-
知道 zhīdào veta你现在知道答案了。 Nǐ xiànzài zhīdào dá'àn le。 Du vet svaret nu.
-
问 wèn fråga你可以问你哥哥。 Nǐ kěyǐ wèn nǐ gēge. Du kan fråga din bror.
-
听见 tīngjiàn höra你能听见那个声音吗? Nǐ néng tīngjiàn nàge shēngyīn ma? Kan du höra det där ljudet?
-
学 xué lära你每天都能学到新东西。 Nǐ měitiān dōu néng xuédào xīn dōngxi. Du lär dig något nytt varje dag.
-
聊天 liáotiān prata med你喜欢和你的朋友聊天吗? Nǐ xǐhuan hé nǐ de péngyou liáotiān ma? Gillar du att prata med dina vänner?
-
说 shuō säga我想说点什么。 Wǒ xiǎng shuō diǎn shénme。 Jag vill säga något.
-
选择 xuǎnzé välja你选择你最喜欢的颜色。 Nǐ xuǎnzé nǐ zuì xǐhuan de yánsè。 Du väljer din favoritfärg.
-
写 xiě skriva学生们写一个故事。 Xuéshēngmen xiě yī ge gùshi. Studenterna skriver en berättelse.
-
打电话 dǎ diànhuà ringa我会给你打电话。 Wǒ huì gěi nǐ dǎ diànhuà。 Jag ska ringa dig.
-
听 tīng lyssna på我听收音机。 Wǒ tīng shōuyīnjī。 Jag lyssnar på radio.
-
学习 xuéxí plugga我为每一次考试都努力学习。 Wǒ wèi měi yī cì kǎoshì dōu nǔlì xuéxí。 Jag pluggar hårt inför varje prov.
-
告诉 gàosu berätta他告诉我他的名字。 Tā gàosu wǒ tā de míngzi。 Han berättar sitt namn för mig.
-
见面 jiànmiàn träffa我明天会和你见面。 Wǒ míngtiān huì hé nǐ jiànmiàn。 Jag ska träffa dig imorgon.
-
加入 jiārù ansluta sig她将加入我们的团队。 Tā jiāng jiārù wǒmen de tuánduì。 Hon ansluter sig till vår grupp.
-
享受 xiǎngshòu tycka om我们很享受这段音乐。 Wǒmen hěn xiǎngshòu zhè duàn yīnyuè. Vi tycker om musiken.
-
描述 miáoshù beskriva那个男孩描述了那只动物。 Nà ge nánhái miáoshù le nà zhī dòngwù。 Pojken beskrev djuret.
-
解释 jiěshì förklara她会解释这个问题的。 Tā huì jiěshì zhè ge wèntí de. Hon kommer att förklara problemet.
-
教 jiāo lära ut我教这些新学生。 Wǒ jiāo zhèxiē xīn xuésheng。 Jag lär ut de nya studenterna.
-
介绍 jièshào presentera我会介绍我的朋友。 Wǒ huì jièshào wǒ de péngyou。 Jag ska presentera min vän.
-
接受 jiēshòu acceptera她接受了这份礼物。 Tā jiēshòu le zhè fèn lǐwù。 Hon accepterar gåvan.
-
拒绝 jùjué vägra那个孩子拒绝吃这些食物。 Nàge háizi jùjué chī zhèxiē shíwù。 Barnet vägrar maten.
-
答应 dāying lova我答应会帮你。 Wǒ dāying huì bāng nǐ。 Jag lovar att hjälpa dig.
-
讨论 tǎolùn diskutera他们正在讨论新计划。 Tāmen zhèngzài tǎolùn xīn jìhuà. De diskuterar den nya planen.
-
联系 liánxì kontakta我会联系医生的。 Wǒ huì liánxì yīshēng de。 Jag ska kontakta läkaren.
-
笑 xiào skratta孩子们大声地笑了起来。 Háizimen dàshēng de xiào le qǐlái。 Barnen skrattar högt.
-
大声呼喊 dàshēng hūhǎn ropa那个男孩大声呼喊求救。 Nà ge nánhái dàshēng hūhǎn qiújiù. Pojken ropar på hjälp.
-
耳语 ěryǔ viska他在我耳边耳语。 Tā zài wǒ ěrbiān ěryǔ。 Han viskar i mitt öra.
-
挥手 huīshǒu vinka她挥手告别。 Tā huīshǒu gàobié. Hon vinkar hejdå.
-
点头 diǎntóu nicka那个女人点了点头。 Nà ge nǚrén diǎn le diǎn tóu。 Kvinnan nickar med huvudet.
-
拥抱 yōngbào krama母亲拥抱着她的孩子。 Mǔqīn yōngbào zhe tā de háizi。 Mamman kramar sitt barn.
-
亲吻 qīnwěn pussa母亲亲吻她的孩子。 Mǔqīn qīnwěn tā de háizi。 Mamman pussar sitt barn.
-
指 zhǐ peka那个孩子指着那条狗。 Nà ge háizi zhǐ zhe nà tiáo gǒu. Barnet pekar på hunden.
-
眨 zhǎ blinka他飞快地眨了眨眼。 Tā fēikuài de zhǎ le zhǎ yǎn。 Han blinkar snabbt med ögonen.
-
皱眉 zhòuméi rynka pannan父亲对着儿子皱着眉头。 Fùqīn duì zhe érzi zhòu zhe méitóu。 Pappan rynkar pannan åt sin son.
-
打哈欠 dǎhāqian gäspa那个疲倦的男人在打哈欠。 Nà ge píjuàn de nánrén zài dǎhāqian。 Den trötta mannen gäspar.
-
闻 wén sniffa那只狗闻了闻食物。 Nà zhī gǒu wén le wén shíwù。 Hunden sniffar på maten.
-
好 hǎo bra她是一个好人。 Tā shì yī ge hǎorén。 Hon är en bra person.
-
坏 huài dålig那瓶牛奶闻起来坏了。 Nà píng niúnǎi wénqǐlái huài le. Den där mjölken luktar dålig.
-
大 dà stor那只大狗会跳。 Nà zhī dà gǒu huì tiào. Den stora hunden kan hoppa.
-
小 xiǎo liten这个宝宝有一双小手。 Zhège bǎobao yǒu yī shuāng xiǎo shǒu. Bebisen har små händer.
-
错 cuò fel你的答案是错的。 Nǐ de dá'àn shì cuò de. Ditt svar är fel.
-
容易 róngyì lätt这道数学题很容易。 Zhè dào shùxuétí hěn róngyì。 Det här mattetalet är lätt.
-
难 nán svår那个考试很难。 Nàge kǎoshì hěn nán。 Det provet var svårt.
-
快 kuài fort汽车跑得很快。 Qìchē pǎo de hěn kuài。 Bilar kör väldigt fort.
-
慢 màn långsam这只乌龟很慢。 Zhè zhī wūguī hěn màn. Sköldpaddan är väldigt långsam.
-
新 xīn ny这是一辆新车。 Zhè shì yī liàng xīn chē。 Det här är en ny bil.
-
真的 zhēn de sann这个故事是真的吗? Zhè ge gùshi shì zhēn de ma? Är den här historien sann?
-
错 cuò falsk这个答案是错的。 Zhège dá'àn shì cuò de。 Svaret är falskt.
-
我想 wǒ xiǎng jag vill我想吃比萨。 Wǒ xiǎng chī bǐsà。 Jag vill äta pizza.
-
我需要 wǒ xūyào jag behöver我需要给她打电话。 Wǒ xūyào gěi tā dǎ diànhuà. Jag behöver ringa henne.
-
我要 wǒ yào jag ska我要吃饭了。 Wǒ yào chīfàn le. Jag ska äta snart.
-
我想要 wǒ xiǎng yào jag skulle vilja ...我想要打网球。 Wǒ xiǎng yào dǎ wǎngqiú. Jag skulle vilja spela tennis.
-
我得 wǒ děi jag måste现在我得走了。 Xiànzài wǒ děi zǒu le。 Jag måste gå nu.
-
我可以 wǒ kěyǐ får jag ...我可以喝水吗? Wǒ kěyǐ hē shuǐ ma? Får jag be om vatten, tack?
-
帮我 bāng wǒ hjälp mig med ...请帮我拿一下这个包。 Qǐng bāng wǒ ná yí xià zhège bāo. Kan du hjälpa mig med den här väskan?
-
教我怎么 Jiāo wǒ zěnme visa mig hur man ...教我怎么做这个。 Jiāo wǒ zěnme zuò zhège. Visa mig hur man gör det här.
-
我现在不能 wǒ xiànzài bù néng jag kan inte ... just nu我现在不能帮忙。 Wǒ xiànzài bù néng bāngmáng. Jag kan inte hjälpa till just nu.
-
我正在努力 Wǒ zhèngzài nǔlì jag försöker att ...我正在努力睡觉。 Wǒ zhèngzài nǔlì shuìjiào. Jag försöker att sova nu.
-
可以 kěyǐ Går det att ...这里可以游泳吗? Zhèlǐ kěyǐ yóuyǒng ma? Går det att simma här?
-
我可以在哪里 wǒ kěyǐ zài nǎlǐ Var kan jag ...我可以在哪里吃午饭? Wǒ kěyǐ zài nǎlǐ chī wǔfàn? Var kan jag äta lunch?
-
星期一 xīngqīyī måndag星期一是一周的第一天。 Xīngqīyī shì yī zhōu de dìyī tiān。 Måndag är den första dagen.
-
星期二 xīngqīèr tisdag星期二总是很有趣。 Xīngqīèr zǒngshì hěn yǒuqù。 Tisdag är alltid rolig.
-
星期三 xīngqīsān onsdag她星期三回家。 Tā xīngqīsān huí jiā。 Hon åker hem på onsdag.
-
星期四 xīngqīsì torsdag他星期四来。 Tā xīngqīsì lái。 Han kommer på torsdag.
-
星期五 xīngqīwǔ fredag星期五是最好的一天。 Xīngqīwǔ shì zuì hǎo de yī tiān. Fredag är den bästa dagen.
-
星期六 xīngqīliù lördag我星期六走。 Wǒ xīngqīliù zǒu。 Jag åker på lördag.
-
星期日 xīngqīrì söndag我星期日休息。 Wǒ xīngqīrì xiūxi。 Jag ska vila på söndag.
-
工作日 gōngzuòrì en vardag她每个工作日早上都工作。 Tā měi ge gōngzuòrì zǎoshang dōu gōngzuò。 Hon jobbar varje vardagsmorgon.
-
周末 zhōumò en helg谁不喜欢周末? Shéi bù xǐhuan zhōumò? Vem tycker inte om helgen?
-
每天 měitiān dagligen我们每天看报纸。 Wǒmen měitiān kàn bàozhǐ。 Vi läser tidningen dagligen.
-
每周 měizhōu varje vecka我通常每周看新闻。 Wǒ tōngcháng měizhōu kàn xīnwén。 Jag brukar titta på nyheterna varje vecka.
-
每月 měiyuè månadsvis他们支付每月的价格。 Tāmen zhīfù měiyuè de jiàgé. De betalar det månadsvisa priset.
-
天 tiān en dag我们等了一天。 Wǒmen děng le yī tiān。 Vi väntade i en dag.
-
晚上 wǎnshang en natt我们晚上睡觉。 Wǒmen wǎnshang shuìjiào. Vi sover på natten.
-
星期 xīngqī en vecka我们待了一个星期。 Wǒmen dāi le yī ge xīngqī。 Vi stannade i en vecka.
-
月 yuè en månad他工作了一个月。 Tā gōngzuò le yī ge yuè. Han arbetade i en månad.
-
年 nián ett år我们等了一年。 Wǒmen děng le yī nián. Vi väntade i ett år.
-
时间 shíjiān en tid我们需要更多的时间。 Wǒmen xūyào gèng duō de shíjiān。 Vi behöver mer tid.
-
片刻 piànkè ett ögonblick他等了片刻。 Tā děng le piànkè。 Han väntade ett ögonblick.
-
未来 wèilái en framtid我会思考未来。 Wǒ huì sīkǎo wèilái。 Jag tänker på framtiden.
Ord 201–300
-
点 diǎn klockan ...我早上七点起床。 Wǒ zǎoshang qī diǎn qǐchuáng。 Jag vaknar klockan sju.
-
午夜 wǔyè midnatt我们将会在午夜出发。 Wǒmen jiāng huì zài wǔyè chūfā。 Vi kommer att åka vid midnatt.
-
正午 zhèngwǔ en middag正午的太阳很晒。 Zhèngwǔ de tàiyáng hěn shài. Solen är varm vid middag.
-
今晚 jīnwǎn i kväll客人们今晚会到。 Kèrénmen jīnwǎn huì dào。 Gästerna kommer i kväll.
-
救命 jiùmìng hjälp救命!我遇到麻烦了。 Jiùmìng! Wǒ yùdào máfan le. Hjälp! Jag är i knipa.
-
危险 wēixiǎn en fara我们有危险! Wǒmen yǒu wēixiǎn! Vi är i fara!
-
警察 jǐngchá en polis快叫警察! Kuài jiào jǐngchá! Ring polisen!
-
医生 yīshēng en läkare我需要医生! Wǒ xūyào yīshēng! Jag behöver en läkare!
-
救护车 jiùhùchē en ambulans叫救护车! Jiào jiùhùchē! Ring efter en ambulans!
-
消防员 xiāofángyuán en brandman消防员是英雄。 Xiāofángyuán shì yīngxióng。 Brandmännen är hjältar.
-
事故 shìgù en olycka我出事故了。 Wǒ chū shìgù le。 Jag var med om en olycka.
-
保护 bǎohù skydda警察保护我们。 Jǐngchá bǎohù wǒmen。 Polisen skyddar oss.
-
警告 jǐnggào varna我需要警告他们! Wǒ xūyào jǐnggào tāmen! Jag måste varna dem!
-
警报 jǐngbào ett alarm警报响了! Jǐngbào xiǎng le! Alarmet gick igång!
-
火 huǒ en brand着火了! Zháo huǒ le! Det är en brand!
-
烟 yān rök烟从大楼里冒出来了! Yān cóng dàlóu lǐ mào chūlái le! Rök kommer ut ur byggnaden!
-
当 dāng arbeta som他们在医院当护士。 Tāmen zài yīyuàn dāng hùshi。 De arbetar som sjuksköterskor på sjukhuset.
-
买 mǎi köpa你可以在这里买水果。 Nǐ kěyǐ zài zhèlǐ mǎi shuǐguǒ。 Du kan köpa frukt här.
-
付钱 fùqián betala你必须为这个付钱。 Nǐ bìxū wèi zhège fùqián。 Du måste betala för det här.
-
卖 mài sälja他们在这里卖新鲜的水果。 Tāmen zài zhèlǐ mài xīnxiān de shuǐguǒ。 De säljer färsk frukt här.
-
放 fàng lägga他把书放在桌子上。 Tā bǎ shū fàng zài zhuōzi shang。 Han lägger boken på bordet.
-
坐 zuò sitta艾玛坐在那把椅子上。 Àimǎ zuò zài nà bǎ yǐzi shàng。 Emma sitter i den stolen.
-
站 zhàn stå我站在门口。 Wǒ zhàn zài ménkǒu。 Jag står vid dörren.
-
游泳 yóuyǒng simma他们游泳游得很快。 Tāmen yóuyǒng yóu de hěn kuài。 De kan simma snabbt.
-
开车 kāichē köra你需要小心地开车。 Nǐ xūyào xiǎoxīn de kāichē。 Du behöver köra försiktigt.
-
打算 dǎsuàn planera他们打算很快来看。 Tāmen dǎsuàn hěn kuài lái kàn. De planerar att besöka oss snart.
-
完成 wánchéng göra klart他可以晚一点完成作业。 Tā kěyǐ wǎn yīdiǎn wánchéng zuòyè。 Han kan göra klart läxan senare.
-
给 gěi ge我给朋友们礼物。 Wǒ gěi péngyoumen lǐwù。 Jag ger presenter till vänner.
-
十一 shíyī elva我总是拿十一个。 Wǒ zǒngshì ná shíyī ge。 Jag får alltid elva stycken.
-
十二 shí'èr tolv盒子里有十二个鸡蛋。 Hézi lǐ yǒu shí'èr ge jīdàn. Det finns tolv ägg i en kartong.
-
十三 shísān tretton数字十三不吉利。 Shùzì shísān bù jílì. Siffran tretton anses vara otursbringande.
-
十四 shísì fjorton这栋公寓有十四层。 Zhè dòng gōngyù yǒu shísì céng。 Lägenhetshuset har fjorton våningar.
-
十五 shíwǔ femton我把书打开到第十五页。 Wǒ bǎ shū dǎkāi dào dì-shíwǔ yè. Jag öppnar boken på sidan femton.
-
十六 shíliù sexton那是十六倍! Nà shì shíliù bèi! Det är sexton gånger mer!
-
十七 shíqī sjutton我们有十七支铅笔。 Wǒmen yǒu shíqī zhī qiānbǐ。 Vi har sjutton pennor.
-
十八 shíbā arton它有十八米高。 Tā yǒu shíbā mǐ gāo。 Den är arton meter hög.
-
十九 shíjiǔ nitton十九是我最喜欢的数字。 Shíjiǔ shì wǒ zuì xǐhuan de shùzì。 Nitton är mitt favoritnummer.
-
二十 èrshí tjugo她需要二十个小苹果。 Tā xūyào èrshí ge xiǎo píngguǒ。 Hon behöver tjugo små äpplen.
-
三十 sānshí trettio他三十岁。 Tā sānshí suì. Han är trettio år gammal.
-
百 bǎi hundra他数到了一百。 Tā shǔ dào le yībǎi。 Han räknade till hundra.
-
四十 sìshí fyrtio她一共有四十支铅笔。 Tā yīgòng yǒu sìshí zhī qiānbǐ。 Hon har fyrtio pennor totalt.
-
五十 wǔshí femtio他有五十块钱。 Tā yǒu wǔshí kuài qián。 Han har femtio dollar.
-
六十 liùshí sextio约翰六十岁了。 Yuēhàn liùshí suì le。 John är sextio år gammal.
-
七十 qīshí sjuttio我爷爷七十岁了。 Wǒ yéye qīshí suì le。 Min morfar är sjuttio år gammal.
-
八十 bāshí åttio我有八十克糖。 Wǒ yǒu bāshí kè táng。 Jag har åttio gram socker.
-
九十 jiǔshí nittio他有九十本书要读。 Tā yǒu jiǔshí běn shū yào dú。 Han har nittio böcker att läsa.
-
千 qiān tusen一千是一个很大的数字。 Yīqiān shì yī ge hěn dà de shùzì. Ett tusen är ett stort tal.
-
百万 bǎiwàn miljon那辆车要一百万美元。 Nà liàng chē yào yībǎi wàn měiyuán。 Den där bilen kostar en miljon dollar.
-
一半 yībàn halv他吃了一半的比萨。 Tā chī le yībàn de bǐsà。 Han åt upp halva pizzan.
-
四分之一 sì fēn zhī yī en fjärdedel它们只剩下四分之一了。 Tāmen zhǐ shèngxià sì fēn zhī yī le. Det finns bara en fjärdedel kvar av dem.
-
一打 yī dá ett dussin我在商店买了一打鸡蛋。 Wǒ zài shāngdiàn mǎi le yī dá jīdàn。 Jag köper ett dussin ägg i affären.
-
双 shuāng ett par那双鞋很干净。 Nà shuāng xié hěn gānjìng。 Det där paret skor är rent.
-
第一 dìyī första他很容易地赢了第一名。 Tā hěn róngyì de yíng le dìyī míng。 Han kom på första plats utan problem.
-
第二 dì'èr andra这是我第二次来这里。 Zhè shì wǒ dì'èr cì lái zhèlǐ。 Det här är min andra gång här.
-
第三 dìsān tredje他们得了第三名。 Tāmen dé le dìsān míng。 De slutade på tredje plats.
-
第四 dìsì fjärde我排在第四个。 Wǒ pái zài dìsì ge。 Jag är fjärde i kön.
-
第五 dìwǔ femte她在第五排。 Tā zài dìwǔ pái。 Hon sitter på femte raden.
-
第六 dìliù sjätte他是第六个人。 Tā shì dìliù ge rén。 Han är den sjätte personen.
-
第七 dìqī sjunde他们住在第七层。 Tāmen zhù zài dìqī céng。 De bor på sjunde våningen.
-
第八 dìbā åttonde这是第八个苹果。 Zhè shì dìbā gè píngguǒ。 Det här är det åttonde äpplet.
-
第九 dìjiǔ nionde第九天是节日。 Dìjiǔ tiān shì jiérì。 Den nionde dagen är en helgdag.
-
第十 dìshí tionde她是第十名。 Tā shì dìshí míng。 Hon är på tionde plats.
-
第十一 dìshíyī elfte他们庆祝他们的第十一周年。 Tāmen qìngzhù tāmen de dìshíyī zhōunián。 De firar sin elfte bröllopsdag.
-
第十二 dìshí'èr tolfte那是第十二个月。 Nà shì dìshí'èr gè yuè。 Det är den tolfte månaden.
-
总是 zǒngshì alltid我早上总是喝咖啡。 Wǒ zǎoshang zǒngshì hē kāfēi. Jag dricker alltid kaffe på morgonen.
-
通常 tōngcháng vanligtvis他通常中午吃午饭。 Tā tōngcháng zhōngwǔ chī wǔfàn。 Han äter vanligtvis lunch vid tolv.
-
经常 jīngcháng ofta人们经常在这里吃披萨。 Rénmen jīngcháng zài zhèlǐ chī pīsà. Folk äter ofta pizza här.
-
有时候 yǒushíhou ibland她有时候去图书馆。 Tā yǒushíhou qù túshūguǎn. Hon går ibland till biblioteket.
-
很少 hěn shǎo sällan我很少吃快餐。 Wǒ hěn shǎo chī kuàicān. Jag äter sällan snabbmat.
-
从来不 cónglái bù aldrig他们从来不去那个商店。 Tāmen cónglái bù qù nà ge shāngdiàn. De går aldrig till den butiken.
-
每天 měitiān varje dag我们每天吃巧克力。 Wǒmen měitiān chī qiǎokèlì。 Vi äter choklad varje dag.
-
每周 měizhōu varje vecka她每周都游泳。 Tā měizhōu dōu yóuyǒng。 Hon simmar varje vecka.
-
周末 zhōumò på helgerna我周末在家休息。 Wǒ zhōumò zài jiā xiūxi。 Jag kopplar av på helgerna hemma.
-
早上 zǎoshang på morgonen人们早上吃早饭。 Rénmen zǎoshang chī zǎofàn。 Folk äter frukost på morgonen.
-
晚上 wǎnshang på natten他们晚上在床上睡觉。 Tāmen wǎnshang zài chuáng shàng shuìjiào。 De sover på natten i sina sängar.
-
下班以后 xiàbān yǐhòu efter jobbet他每天下班以后都放松。 Tā měitiān xiàbān yǐhòu dōu fàngsōng。 Han kopplar av efter jobbet varje dag.
-
一次 yī cì en gång i ...我每周去一次。 Wǒ měi zhōu qù yī cì。 Jag går en gång i veckan.
-
两次 liǎng cì två gånger i ...我爸爸一星期来两次。 Wǒ bàba yī xīngqī lái liǎng cì. Min pappa hälsar på två gånger i veckan.
-
每两 měi liǎng varannan他们每两周来一次。 Tāmen měi liǎng zhōu lái yī cì。 De hälsar på varannan vecka.
-
至少 zhìshǎo åtminstone他每天至少吃一个苹果。 Tā měitiān zhìshǎo chī yī ge píngguǒ。 Han äter åtminstone ett äpple varje dag.
-
最多 zuìduō högst我最多买两个。 Wǒ zuìduō mǎi liǎng gè。 Jag kommer att köpa högst två stycken.
-
多于 duōyú mer än这些食物多于足够的量。 Zhèxiē shíwù duōyú zúgòu de liàng。 Det här är mer än tillräckligt med mat.
-
少于 shǎoyú mindre än你得到的少于上次。 Nǐ dédào de shǎoyú shàngcì。 Du fick mindre än förra gången.
-
一点 yīdiǎn lite他需要一点帮助。 Tā xūyào yīdiǎn bāngzhù。 Han behöver lite hjälp.
-
一点儿 yīdiǎnr lite她吃了一点儿蛋糕。 Tā chī le yīdiǎnr dàngāo。 Hon åt lite tårta.
-
很多 hěnduō mycket我学习得很多。 Wǒ xuéxí de hěnduō。 Jag studerar mycket.
-
太多 tài duō för mycket他们吃了太多蛋糕。 Tāmen chī le tài duō dàngāo. De åt för mycket tårta.
-
不够 bùgòu inte tillräckligt这个数量不够。 Zhège shùliàng bùgòu。 Den här mängden är inte tillräckligt.
-
以前 yǐqián sedan我是两天以前到达的。 Wǒ shì liǎng tiān yǐqián dàodá de。 Jag kom för två dagar sedan.
-
很快 hěn kuài snart我的朋友很快就会到了。 Wǒ de péngyou hěn kuài jiù huì dào le。 Min vän kommer snart.
-
还 hái fortfarande我还饿着呢。 Wǒ hái è zhe ne。 Jag är fortfarande hungrig.
-
曾经 céngjīng någonsin你曾经见过大海吗? Nǐ céngjīng jiàn guò dàhǎi ma? Har du någonsin sett havet?
-
还 hái än我的朋友还没到。 Wǒ de péngyou hái méi dào。 Min vän har inte kommit än.
-
立即 lìjí omedelbart我需要立即得到帮助。 Wǒ xūyào lìjí dédào bāngzhù。 Jag behöver hjälp omedelbart.
-
也许 yěxǔ kanske也许她晚点会来。 Yěxǔ tā wǎndiǎn huì lái。 Kanske kommer hon senare.
-
找个时间 zhǎo ge shíjiān någon gång我们找个时间见一面吧。 Wǒmen zhǎo ge shíjiān jiàn yī miàn ba。 Vi kommer att ses någon gång.
-
随时 suíshí när som helst你随时都可以来找我们。 Nǐ suíshí dōu kěyǐ lái zhǎo wǒmen。 Du kan hälsa på oss när som helst.
-
在......之前 zài …… zhīqián innan我们在暴风雨之前离开了。 Wǒmen zài bàofēngyǔ zhīqián líkāi le. Vi gick innan stormen.
-
在......之后 zài…… zhīhòu efter我们吃完饭后就走。 Wǒmen chīwán fàn hòu jiù zǒu。 Vi går efter måltiden.
-
现如今 xiànrújīn numera现如今人们旅游得更多了。 Xiànrújīn rénmen lǚyóu de gèng duō le。 Folk reser mer numera.
Ord 301–400
-
一月 yīyuè januari一月是第一个月。 Yīyuè shì dì yī ge yuè. Januari är årets första månad.
-
二月 èryuè februari二月通常是一个很短的月份。 Èryuè tōngcháng shì yī ge hěn duǎn de yuèfèn。 Februari är oftast en kort månad.
-
三月 sān yuè mars我通常在三月去看他们。 Wǒ tōngcháng zài sān yuè qù kàn tāmen。 Jag brukar hälsa på dem i mars.
-
四月 sìyuè april篮球比赛在四月。 Lánqiú bǐsài zài sìyuè。 Basketmatchen är i april.
-
五月 wǔyuè maj我的期末考试在五月。 Wǒ de qīmò kǎoshì zài wǔyuè。 Min slutexamen är i maj.
-
六月 liùyuè juni我六月之前会知道答案。 Wǒ liùyuè zhīqián huì zhīdào dá'àn。 Jag kommer att veta svaret till juni.
-
七月 qīyuè juli七月通常是一个非常暖和的月份。 Qīyuè tōngcháng shì yī ge fēicháng nuǎnhuo de yuèfèn。 Juli är oftast en väldigt varm månad.
-
八月 bāyuè augusti我们能在八月再见面吗? Wǒmen néng zài bāyuè zài jiànmiàn ma? Kan vi ses igen i augusti?
-
九月 jiǔyuè september我的假期在九月。 Wǒ de jiàqī zài jiǔyuè。 Min semester är i september.
-
十月 shíyuè oktober你的生日在十月吗? Nǐ de shēngrì zài shíyuè ma? Är din födelsedag i oktober?
-
十一月 shíyīyuè november为什么十一月会下雨? Wèishénme shíyīyuè huì xiàyǔ? Varför regnar det i november?
-
十二月 shí'èryuè december十二月是最后一个月。 Shí'èryuè shì zuìhòu yī ge yuè。 December är årets sista månad.
-
过 guò över那只猫跳过了盒子。 Nà zhī māo tiàoguò le hézi。 Katten hoppar över lådan.
-
下面 xiàmiàn under他们住在一棵大树下面。 Tāmen zhù zài yī kē dà shù xiàmiàn. De bor under ett stort träd.
-
穿过 chuānguò genom他穿过那扇门。 Tā chuānguò nà shàn mén。 Han går genom dörren.
-
沿着 yánzhe längs我们沿着海滩走。 Wǒmen yánzhe hǎitān zǒu。 Vi går längs stranden.
-
周围 zhōuwéi runt人们在公园周围走。 Rénmen zài gōngyuán zhōuwéi zǒu. Folk går runt parken.
-
穿过 chuānguò över我穿过马路。 Wǒ chuānguò mǎlù。 Jag går över gatan.
-
进 jìn in i他慢慢地走进房间。 Tā mànmàn de zǒu jìn fángjiān。 Han går långsamt in i rummet.
-
出 chū ut ur那个孩子跑出了学校。 Nà ge háizi pǎo chū le xuéxiào. Barnet springer ut ur skolan.
-
向上 xiàngshàng upp她向上看着云。 Tā xiàngshàng kàn zhe yún。 Hon tittar upp på molnen.
-
下 xià ner狗把球放下了。 Gǒu bǎ qiú fàngxià le. Hunden la ner bollen.
-
楼上 lóushàng uppför trappan我去楼上睡觉。 Wǒ qù lóushàng shuìjiào. Jag går uppför trappan för att lägga mig.
-
楼下 lóuxià nere我听到楼下有声音。 Wǒ tīngdào lóuxià yǒu shēngyīn。 Jag hör ljud nere.
-
带 dài ta med他们带食物来聚会。 Tāmen dài shíwù lái jùhuì。 De tar med mat till festen.
-
拿 ná ta你总是拿我的笔。 Nǐ zǒngshì ná wǒ de bǐ. Du tar alltid min penna.
-
搬 bān bära他能搬那个盒子。 Tā néng bān nà ge hézi。 Han kan bära lådan.
-
取 qǔ hämta你能去取包裹吗? Nǐ néng qù qǔ bāoguǒ ma? Kan du hämta paketet?
-
掉 diào tappa如果我把手机掉在地上,它会坏的。 Rúguǒ wǒ bǎ shǒujī diào zài dìshang,tā huì huài de。 Om jag tappar telefonen kommer den att gå sönder.
-
递 dì skicka你能把盐递给我吗? Nǐ néng bǎ yán dì gěi wǒ ma? Kan du skicka mig saltet?
-
放下 fàngxià lägga ner我们放下了我们的背包。 Wǒmen fàngxià le wǒmen de bēibāo。 Vi lade ner våra ryggsäckar.
-
收起来 shōu qǐlái stoppa undan我把我的玩具收起来了。 Wǒ bǎ wǒ de wánjù shōu qǐlái le. Jag stoppade undan mina leksaker.
-
拿出去 náchūqù ta ut她会把垃圾拿出去。 Tā huì bǎ lājī náchūqù。 Hon ska ta ut soporna.
-
挂 guà hänga upp他们把外套挂起来。 Tāmen bǎ wàitào guà qǐlai。 De hänger upp sina jackor.
-
打开 dǎkāi sätta på你打开灯。 Nǐ dǎkāi dēng。 Du sätter på lampan.
-
关掉 guāndiào stänga av有人能关掉收音机吗? Yǒu rén néng guāndiào shōuyīnjī ma? Kan någon stänga av radion?
-
跳 tiào hoppa那只猫跳过了墙。 Nà zhī māo tiào guò le qiáng。 Katten hoppar över muren.
-
扔 rēng kasta那个男孩在扔石头。 Nà ge nánhái zài rēng shítou。 Pojken kastar stenen.
-
接住 jiēzhù fånga他接住了球。 Tā jiēzhù le qiú。 Han fångar bollen.
-
骑 qí rida那个男孩在骑马。 Nà ge nánhái zài qímǎ. Pojken rider en häst.
-
飞 fēi flyga鸟儿在天空中飞。 Niǎor zài tiānkōng zhōng fēi。 Fåglarna flyger på himlen.
-
爬 pá krypa宝宝在地上爬。 Bǎobao zài dìshang pá。 Bebisen kryper på golvet.
-
跳过 tiàoguò hoppa över她跳过了第一页。 Tā tiàoguò le dìyī yè。 Hon hoppade över den första sidan.
-
踢 tī sparka那个孩子在踢球。 Nà ge háizi zài tī qiú。 Barnet sparkar bollen.
-
弹 tán studsa球在地上弹了起来。 Qiú zài dìshang tán le qǐlai。 Bollen studsar mot marken.
-
爬 pá klättra猫在爬树。 Māo zài pá shù。 Katten klättrar upp i trädet.
-
跳水 tiàoshuǐ dyka那个男孩跳进了水里。 Nà ge nánhái tiào jìn le shuǐ lǐ。 Pojken dyker ner i vattnet.
-
滑动 huádòng glida箱子在地面上滑动。 Xiāngzi zài dìmiàn shàng huádòng。 Lådan glider på golvet.
-
捏 niē nypa他捏了我的胳膊。 Tā niē le wǒ de gēbo。 Han nöp mig i armen.
-
握紧 wòjǐn krama她握紧了我的手。 Tā wòjǐn le wǒ de shǒu。 Hon kramar min hand.
-
戳 chuō petta那个孩子戳了戳我的胳膊。 Nàge háizi chuō le chuō wǒ de gēbo。 Barnet pettade mig på armen.
-
抚摸 fǔmō klappa小男孩抚摸着那只狗。 Xiǎo nánhái fǔmō zhe nà zhī gǒu。 Pojken klappar hunden.
-
揉 róu gnida我揉了揉疲倦的双眼。 Wǒ róu le róu píjuàn de shuāngyǎn。 Jag gnider mina trötta ögon.
-
拧 níng vrida那个男人在拧绳子。 Nà ge nánrén zài níng shéngzi。 Mannen vrider repet.
-
摇晃 yáohuàng skaka宝宝在摇晃玩具。 Bǎobao zài yáohuàng wánjù。 Bebisen skakar leksaken.
-
折叠 zhédié vika我把纸折叠起来。 Wǒ bǎ zhǐ zhédié qǐlai。 Jag viker pappret.
-
按 àn trycka她按下了红色按钮。 Tā àn xià le hóngsè ànniǔ. Hon trycker på den röda knappen.
-
系 jì fästa他会把绳子系好。 Tā huì bǎ shéngzi jì hǎo。 Han kommer att fästa repet.
-
拉 lā dra那个男人拉着沉重的绳子。 Nà ge nánrén lā zhe chénzhòng de shéngzi. Mannen drar i det tunga repet.
-
收拾 shōushi packa我正在收拾行李箱。 Wǒ zhèngzài shōushi xínglǐxiāng。 Jag packar min väska.
-
在哪里 zài nǎlǐ Var är ...酒店在哪里? Jiǔdiàn zài nǎlǐ? Var är hotellet?
-
附近有...吗? Fùjìn yǒu... ma? Finns det en ... i närheten附近有银行吗? Fùjìn yǒu yínháng ma? Finns det en bank i närheten?
-
我怎么去 Wǒ zěnme qù Hur tar jag mig till ...我怎么去学校? Wǒ zěnme qù xuéxiào? Hur tar jag mig till skolan?
-
哪路车去 nǎ lù chē qù Vilken buss går till ...?哪路车去市中心? Nǎ lù chē qù shìzhōngxīn? Vilken buss går till centrum?
-
哪条线去...? Nǎ tiáo xiàn qù...? Vilken linje går till ...?哪条线去博物馆? Nǎ tiáo xiàn qù bówùguǎn? Vilken linje går till museet?
-
要多长时间 yào duō cháng shíjiān hur lång tid tar det我想知道要多长时间。 Wǒ xiǎng zhīdào yào duō cháng shíjiān. Jag undrar hur lång tid det tar.
-
有多远 yǒu duō yuǎn Hur långt är det ...?有多远? Yǒu duō yuǎn? Hur långt är det till stationen?
-
你能在地图上指给我看吗 nǐ néng zài dìtú shàng zhǐ gěi wǒ kàn ma Kan du visa mig på kartan?你能在地图上指给我看吗? Nǐ néng zài dìtú shàng zhǐ gěi wǒ kàn ma? Kan du visa mig på kartan?
-
我在找 wǒ zài zhǎo letar efter他们在找洗手间。 Tāmen zài zhǎo xǐshǒujiān. De letar efter en toalett.
-
最近的 zuìjìn de närmaste最近的商店就在下面。 Zuìjìn de shāngdiàn jiù zài xiàmiàn。 Den närmaste butiken ligger där nere.
-
这个去...吗 zhège qù ... ma Går den här till ...?这个去餐厅吗? Zhège qù cāntīng ma? Går den här till restaurangen?
-
哪个站下 nǎge zhàn xià Vilken hållplats för ...?去市中心在哪个站下? Qù shìzhōngxīn zài nǎge zhàn xià? Vilken hållplats för centrum?
-
车站 chēzhàn en station他们在火车站等。 Tāmen zài huǒchēzhàn děng。 De väntar vid tågstationen.
-
公交车站 gōngjiāochēzhàn en busshållplats公交车站在附近。 Gōngjiāochēzhàn zài fùjìn。 Busshållplatsen ligger i närheten.
-
地铁站 dìtiězhàn en tunnelbanestation这个地铁站很拥挤。 Zhège dìtiězhàn hěn yōngjǐ。 Den här tunnelbanestationen är väldigt full med folk.
-
酒店 jiǔdiàn ett hotell你可以在网上预订酒店。 Nǐ kěyǐ zài wǎngshàng yùdìng jiǔdiàn。 Du kan boka ett hotell online.
-
药店 yàodiàn ett apotek马克在药店工作。 Mǎkè zài yàodiàn gōngzuò。 Mark jobbar på apoteket.
-
银行 yínháng en bank他去银行。 Tā qù yínháng。 Han går till banken.
-
洗手间 xǐshǒujiān en toalett这是一个干净的洗手间。 Zhè shì yī ge gānjìng de xǐshǒujiān. Det här är en ren toalett.
-
超市 chāoshì en mataffär我们在超市买食物。 Wǒmen zài chāoshì mǎi shíwù。 Vi köper mat i mataffären.
-
饭馆 fànguǎn en restaurang他们很喜欢那家饭馆。 Tāmen hěn xǐhuan nà jiā fànguǎn。 De gillar den restaurangen jättemycket.
-
咖啡馆 kāfēiguǎn ett kafé简在咖啡馆工作。 Jiǎn zài kāfēiguǎn gōngzuò。 Jane jobbar på kaféet.
-
公园 gōngyuán en park她喜欢那个绿色的公园。 Tā xǐhuan nà ge lǜsè de gōngyuán。 Hon tycker om den gröna parken.
-
医院 yīyuàn ett sjukhus医院帮助生病的人。 Yīyuàn bāngzhù shēngbìng de rén。 Ett sjukhus hjälper sjuka människor.
-
机场 jīchǎng en flygplats我们到达了机场。 Wǒmen dàodá le jīchǎng。 Vi anlände till flygplatsen.
-
体育场 tǐyùchǎng en stadion我们去了体育场。 Wǒmen qù le tǐyùchǎng。 Vi gick till stadion.
-
工厂 gōngchǎng en fabrik这家工厂生产衣服。 Zhè jiā gōngchǎng shēngchǎn yīfu。 Den här fabriken tillverkar kläder.
-
大学 dàxué ett universitet她在大学里读书。 Tā zài dàxué lǐ dúshū。 Hon studerar på universitetet.
-
大学 dàxué en högskola她在大学里读书。 Tā zài dàxué lǐ dúshū。 Hon studerar på högskolan.
-
俱乐部 jùlèbù en klubb我们加入了那个体育俱乐部。 Wǒmen jiārù le nà ge tǐyù jùlèbù。 Vi gick med i sportklubben.
-
监狱 jiānyù ett fängelse那个罪犯从监狱里逃跑了。 Nà ge zuìfàn cóng jiānyù lǐ táopǎo le. Brottslingen rymde från fängelset.
-
塔 tǎ ett torn我看到那座高塔。 Wǒ kàndào nà zuò gāotǎ。 Jag ser det höga tornet.
-
商场 shāngchǎng ett köpcentrum我在商场买了鞋子。 Wǒ zài shāngchǎng mǎi le xiézi。 Jag köpte skor på köpcentrumet.
-
市政厅 shìzhèngtīng ett stadshus我们在市政厅见面了。 Wǒmen zài shìzhèngtīng jiànmiàn le. Vi träffades vid stadshuset.
-
警察局 jǐngchájú en polisstation我看到了警察局。 Wǒ kàndào le jǐngchájú。 Jag ser polisstationen.
-
消防站 xiāofángzhàn en brandstation我住在消防站附近。 Wǒ zhù zài xiāofángzhàn fùjìn。 Jag bor nära brandstationen.
-
左转 zuǒzhuǎn sväng vänster在这里左转。 Zài zhèlǐ zuǒzhuǎn。 Sväng vänster här.
-
右转 yòuzhuǎn sväng höger在路口右转。 Zài lùkǒu yòuzhuǎn。 Sväng höger vid korsningen.
-
一直往前走 yīzhí wǎng qián zǒu gå rakt fram一直往前走到学校。 Yīzhí wǎng qián zǒu dào xuéxiào。 Gå rakt fram till skolan.
-
很近 hěn jìn Det är nära很近。 Hěn jìn. Det är nära.
Ord 401–500
-
很远 hěn yuǎn Det är långt很远。 Hěn yuǎn。 Det är långt.
-
在马路对面 zài mǎlù duìmiàn tvärs över gatan他住在马路对面。 Tā zhù zài mǎlù duìmiàn。 Han bor tvärs över gatan.
-
在路口 zài lùkǒu vid hörnet她在路口等。 Tā zài lùkǒu děng. Hon väntar vid hörnet.
-
在红绿灯 zài hónglǜdēng vid trafikljuset我们在红绿灯停下了。 Wǒmen zài hónglǜdēng tíngxià le。 Vi stannade vid trafikljuset.
-
在路口 zài lùkǒu i korsningen酒吧在路口。 Jiǔbā zài lùkǒu。 Baren ligger i korsningen.
-
人行横道 rénxínghéngdào ett övergångsställe那条人行横道很安全。 Nà tiáo rénxínghéngdào hěn ānquán. Det där övergångsstället är väldigt säkert.
-
一个街区 yī ge jiēqū ett kvarter bort博物馆离这里有一个街区。 Bówùguǎn lí zhèlǐ yǒu yī ge jiēqū. Museet ligger ett kvarter bort.
-
跟着指示牌 gēn zhe zhǐshìpái följ skyltarna跟着指示牌走到安全的地方。 Gēn zhe zhǐshìpái zǒu dào ānquán de dìfang. Följ skyltarna till säkerheten.
-
行李箱 xínglǐxiāng en resväska你已经收拾好行李箱了吗? Nǐ yǐjīng shōushi hǎo xínglǐxiāng le ma? Har du packat din resväskan redan?
-
磁铁 cítiě en magnet这个小磁铁是一个礼物。 Zhè ge xiǎo cítiě shì yī ge lǐwù。 Den lilla magneten är en present.
-
梳子 shūzi en hårborste她找不到她的梳子。 Tā zhǎo bù dào tā de shūzi。 Hon kan inte hitta sin hårborste.
-
枕头 zhěntou en kudde这个枕头又软又暖和。 Zhè ge zhěntou yòu ruǎn yòu nuǎnhuo. Den här kudden är mjuk och varm.
-
毯子 tǎnzi en filt如果你冷,就拿一条毯子。 Rúguǒ nǐ lěng, jiù ná yī tiáo tǎnzi. Ta en filt om du fryser.
-
床垫 chuángdiàn en madrass我们的新床垫真的很舒服。 Wǒmen de xīn chuángdiàn zhēn de hěn shūfu. Vår nya madrass är verkligen bekväm.
-
窗帘 chuānglián en gardin请打开窗帘,太暗了。 Qǐng dǎkāi chuānglián, tài àn le. Var snäll och öppna gardinen, det är mörkt.
-
百叶窗 bǎiyèchuāng persienner我通常在晚上关上百叶窗。 Wǒ tōngcháng zài wǎnshang guānshàng bǎiyèchuāng。 Jag brukar stänga persiennerna på kvällen.
-
地毯 dìtǎn en matta地毯下面有灰尘。 Dìtǎn xiàmiàn yǒu huīchén。 Det finns damm under mattan.
-
花瓶 huāpíng en vas这个花瓶看起来很贵。 Zhè ge huāpíng kàn qǐlái hěn guì。 Den här vasen ser dyr ut.
-
扫帚 sǎozhou en kvast这个公寓有扫帚吗? Zhè ge gōngyù yǒu sǎozhou ma? Finns det en kvast i den här lägenheten?
-
卫生纸 wèishēngzhǐ ett toalettpapper糟糕,卫生纸没了! Zāogāo,wèishēngzhǐ méi le! Åh nej, toalettpapperet är slut!
-
羊毛 yángmáo ull这只羊长着厚厚的羊毛。 Zhè zhī yáng zhǎng zhe hòuhòu de yángmáo。 Fåret har tjock ull.
-
金属 jīnshǔ en metall我们需要木材和金属。 Wǒmen xūyào mùcái hé jīnshǔ。 Vi behöver trä och metall.
-
塑料 sùliào plast她洗了那个塑料碗。 Tā xǐ le nà ge sùliào wǎn。 Hon diskar plastskålen.
-
皮革 pígé läder我买了一个新的皮革包。 Wǒ mǎi le yī ge xīn de pígé bāo。 Jag köpte en ny väska i läder.
-
棉花 miánhua bomull那个农民种植棉花。 Nà ge nóngmín zhòngzhí miánhua. Bonden odlar bomull.
-
丝绸 sīchóu silke这种丝绸非常柔软。 Zhè zhǒng sīchóu fēicháng róuruǎn。 Det här silket är väldigt mjukt.
-
橡胶 xiàngjiāo gummi这个球是橡胶做的。 Zhège qiú shì xiàngjiāo zuò de。 Bollen är gjord av gummi.
-
牛仔布 niúzǎibù denim他买了厚实的牛仔布面料。 Tā mǎi le hòushí de niúzǎibù miànliào。 Han köpte tjockt denimtyg.
-
陶瓷 táocí keramisk她洗了那个陶瓷碗。 Tā xǐ le nà ge táocí wǎn。 Hon diskade den keramiska skålen.
-
大理石 dàlǐshí marmor他们切割了那块白色的大理石。 Tāmen qiēgē le nà kuài báisè de dàlǐshí。 De skar den vita marmorn.
-
砖 zhuān en tegelsten他拿着一块红砖。 Tā ná zhe yī kuài hóngzhuān。 Han håller i en röd tegelsten.
-
钢 gāng stål他们用钢制造这些工具。 Tāmen yòng gāng zhìzào zhèxiē gōngjù。 De tillverkar verktygen av stål.
-
后面 hòumiàn bakom它在那座大楼后面。 Tā zài nà zuò dàlóu hòumiàn。 Den är bakom den där byggnaden.
-
前面 qiánmiàn framför她在我的前面。 Tā zài wǒ de qiánmiàn。 Hon står framför mig.
-
中间 zhōngjiān mellan公园在两座房子中间。 Gōngyuán zài liǎng zuò fángzi zhōngjiān. Parken ligger mellan två hus.
-
旁边 pángbiān bredvid那家商店在我家旁边。 Nà jiā shāngdiàn zài wǒ jiā pángbiān. Den där butiken ligger bredvid mitt hus.
-
相反 xiāngfǎn motsatt我们走相反的方向。 Wǒmen zǒu xiāngfǎn de fāngxiàng。 Vi går i motsatt riktning.
-
对面 duìmiàn mittemot我们住在商店对面。 Wǒmen zhù zài shāngdiàn duìmiàn. Vi bor mittemot affären.
-
在拐角处 zài guǎijiǎochù runt hörnet她现在住在拐角处。 Tā xiànzài zhù zài guǎijiǎochù。 Hon bor runt hörnet nu.
-
向 xiàng mot孩子们向那棵大树走去。 Háizimen xiàng nà kē dà shù zǒu qù。 Barnen går mot det stora trädet.
-
经过 jīngguò förbi你需要经过那座桥。 Nǐ xūyào jīngguò nà zuò qiáo. Du behöver gå förbi bron.
-
在街道的尽头 zài jiēdào de jìntóu i slutet av gatan我住在街道的尽头。 Wǒ zhù zài jiēdào de jìntóu。 Jag bor i slutet av gatan.
-
在左边 zài zuǒbiān till vänster她停在左边。 Tā tíng zài zuǒbiān。 Hon parkerar till vänster.
-
在右边 zài yòubiān till höger他们在右边。 Tāmen zài yòubiān。 De är till höger.
-
在...之上 zài ... zhīshàng ovanför太阳在山顶之上。 Tàiyáng zài shāndǐng zhīshàng。 Solen är ovanför berget.
-
在...下面 zài... xiàmiàn nedanför那个村庄就在山脚下。 Nàge cūnzhuāng jiù zài shānjiǎo xià。 Byn ligger nedanför berget.
-
在最上面 zài zuì shàngmian ovanpå盒子在最上面。 Hézi zài zuì shàngmian. Lådan står ovanpå.
-
在...附近 zài... fùjìn nära我住在河附近。 Wǒ zhù zài hé fùjìn。 Jag bor nära floden.
-
在中间 zài zhōngjiān i mitten他站在中间。 Tā zhàn zài zhōngjiān. Han står i mitten.
-
在...里面 zài... lǐmiàn inne小狗在房子里。 Xiǎogǒu zài fángzi lǐ. Hunden är inne i huset.
-
地方 dìfang en plats我们找到了一个安全的地方。 Wǒmen zhǎodào le yī ge ānquán de dìfang。 Vi hittade en säker plats.
-
商店 shāngdiàn en butik我们在商店买食物。 Wǒmen zài shāngdiàn mǎi shíwù. Vi köper mat i butiken.
-
房子 fángzi ett hus那家人住在那座房子里。 Nà jiā rén zhù zài nà zuò fángzi lǐ。 Familjen bor i det där huset.
-
公交站 gōngjiāozhàn en busstation我在公交站等车。 Wǒ zài gōngjiāozhàn děng chē。 Jag väntar vid busstationen.
-
市中心 shìzhōngxīn ett centrum我住在市中心附近。 Wǒ zhù zài shìzhōngxīn fùjìn。 Jag bor nära centrum.
-
购物中心 gòuwùzhōngxīn ett köpcentrum这家购物中心非常大。 Zhè jiā gòuwùzhōngxīn fēicháng dà。 Köpcentrumet är väldigt stort.
-
喷泉 pēnquán en fontän那个喷泉的水很清。 Nàge pēnquán de shuǐ hěn qīng. Den där fontänen har väldigt klart vatten.
-
环岛 huándǎo en rondell这个环岛对交通有帮助。 Zhè ge huándǎo duì jiāotōng yǒu bāngzhù。 Den här rondellen hjälper trafiken.
-
十字路口 shízìlùkǒu en vägkorsning我们在十字路口停了下来。 Wǒmen zài shízìlùkǒu tíng le xiàlái。 Vi stannade vid vägkorsningen.
-
桥 qiáo en bro人们走过这座桥。 Rénmen zǒu guò zhè zuò qiáo。 Folk går över bron.
-
隧道 suìdào en tunnel汽车开过了一个隧道。 Qìchē kāi guò le yī ge suìdào。 Bilen kör genom en tunnel.
-
停车标志 tíngchē biāozhì en stoppskylt你需要遵守停车标志。 Nǐ xūyào zūnshǒu tíngchē biāozhì。 Du måste respektera stoppskylten.
-
天桥 tiānqiáo en viadukt他们在家附近修了一座天桥。 Tāmen zài jiā fùjìn xiū le yī zuò tiānqiáo. De byggde en viadukt nära hemmet.
-
地下通道 dìxià tōngdào en undergång我们会走过地下通道。 Wǒmen huì zǒuguò dìxià tōngdào. Vi kommer att gå genom undergången.
-
地标 dìbiāo ett landmärke这个地标在河附近。 Zhè ge dìbiāo zài hé fùjìn. Landmärket ligger nära floden.
-
交通标志 jiāotōng biāozhì en trafikskylt这个交通标志表示停止。 Zhège jiāotōng biāozhì biǎoshì tíngzhǐ。 Den här trafikskylten betyder stopp.
-
雕像 diāoxiàng en staty他看到了那座美丽的雕像。 Tā kàndào le nà zuò měilì de diāoxiàng。 Han såg den vackra statyn.
-
纪念碑 jìniànbēi ett monument他们参观了那座高大的纪念碑。 Tāmen cānguān le nà zuò gāodà de jìniànbēi. De besökte det höga monumentet.
-
北边 běibian norr这个城市的北边很有意思。 Zhè ge chéngshì de běibian hěn yǒuyìsi。 Den norra delen av den här staden är intressant.
-
南 nán söder风从南方吹来。 Fēng cóng nánfāng chuī lái. Vinden kommer från söder.
-
东 dōng öster风从东方吹来。 Fēng cóng dōngfāng chuī lái. Vinden kommer från öster.
-
西边 xībian väster太阳在西边落下。 Tàiyáng zài xībian luòxià。 Solen går ner i väster.
-
东北 dōngběi nordost本住在东北地区。 Běn zhù zài Dōngběi dìqū。 Ben bor i nordost.
-
西北 xīběi nordväst那个州在西北。 Nà ge zhōu zài xīběi。 Den delstaten ligger i nordväst.
-
东南 dōngnán sydost他住在东南地区。 Tā zhù zài dōngnán dìqū。 Han bor i regionen i sydost.
-
西南 xīnán sydväst他们往西南方向开了。 Tāmen wǎng xīnán fāngxiàng kāi le。 De körde mot sydväst.
-
掉头 diàotóu en vändning这是一个掉头。 Zhè shì yī ge diàotóu。 Det här är en vändning.
-
死胡同 sǐhútòng en återvändsgränd那条街是个死胡同。 Nà tiáo jiē shì ge sǐhútòng. Den gatan är en återvändsgränd.
-
扶梯 fútī en rulltrappa扶梯带你到顶楼。 Fútī dài nǐ dào dǐnglóu. Rulltrappan tar dig till översta våningen.
-
坡道 pōdào en ramp轮椅需要坡道。 Lúnyǐ xūyào pōdào。 Rullstolar kräver ramper.
-
天气 tiānqì väder今天天气很好。 Jīntiān tiānqì hěn hǎo. Det är fint väder idag.
-
晴 qíng solig他喜欢晴天。 Tā xǐhuan qíngtiān。 Han tycker om en solig dag.
-
多云 duōyún molnig他们预计下午会多云。 Tāmen yùjì xiàwǔ huì duōyún. De förväntar sig en molnig eftermiddag.
-
下雨 xiàyǔ regnig下雨天可以很舒服。 Xiàyǔtiān kěyǐ hěn shūfu。 En regnig dag kan vara mysig.
-
刮风 guāfēng blåsig外面刮风。 Wàimiàn guāfēng。 Det är blåsigt ute.
-
热 rè het这杯茶很热。 Zhè bēi chá hěn rè。 Det här teet är väldigt het.
-
冷 lěng kall冬天刮着冷风。 Dōngtiān guā zhe lěngfēng。 Den kalla vinden blåser på vintern.
-
暖和 nuǎnhuo varm今天海滩很暖和。 Jīntiān hǎitān hěn nuǎnhuo。 Det var varmt på stranden idag.
-
春天 chūntiān en vår花喜欢春天。 Huā xǐhuan chūntiān。 Blommorna älskar våren.
-
夏天 xiàtiān en sommar夏天是一个非常热的季节。 Xiàtiān shì yī ge fēicháng rè de jìjié。 Sommar är en väldigt varm årstid.
-
秋天 qiūtiān en höst秋天是我最喜欢的季节。 Qiūtiān shì wǒ zuì xǐhuan de jìjié。 Höst är min favoritårstid.
-
冬天 dōngtiān en vinter这里冬天会很冷。 Zhèlǐ dōngtiān huì hěn lěng. Vinter kan vara väldigt kall här.
-
太阳 tàiyáng en sol太阳在天空中照耀着。 Tàiyáng zài tiānkōng zhōng zhàoyào zhe。 Solen skiner på himlen.
-
月亮 yuèliang en måne我看到了明亮的月亮。 Wǒ kàndào le míngliàng de yuèliang. Jag ser den ljusa månen.
-
星星 xīngxing en stjärna我看到一颗明亮的星星。 Wǒ kàndào yī kē míngliàng de xīngxing。 Jag ser en ljusstark stjärna.
-
天空 tiānkōng en himmel鸟儿在天空中飞翔。 Niǎor zài tiānkōng zhōng fēixiáng. Fåglar flyger på himlen.
-
云 yún ett moln一朵乌云遮住了太阳。 Yī duǒ wūyún zhēzhù le tàiyáng。 Ett mörkt moln döljer solen.
-
雨 yǔ ett regn雨从天空中落下来。 Yǔ cóng tiānkōng zhōng luò xiàlái。 Regnet faller från himlen.
-
风 fēng en vind我们感受到了阵阵寒风。 Wǒmen gǎnshòu dào le zhènzhèn hánfēng。 Vi känner den kalla vinden.
-
暴风雨 bàofēngyǔ en storm强烈的暴风雨折断了树木。 Qiángliè de bàofēngyǔ zhéduàn le shùmù。 Den kraftiga stormen knäckte träden.
Ord 501–600
-
彩虹 cǎihóng en regnbåge我看到天空中有一道彩虹。 Wǒ kàndào tiānkōng zhōng yǒu yī dào cǎihóng。 Jag ser en regnbåge på himlen.
-
影子 yǐngzi en skugga我看到一个黑色的影子。 Wǒ kàndào yī ge hēisè de yǐngzi。 Jag ser en mörk skugga.
-
日落 rìluò en solnedgång我们观赏了美丽的日落。 Wǒmen guānshǎng le měilì de rìluò。 Vi tittade på den vackra solnedgången.
-
雷声 léishēng åska我们听到了巨大的雷声。 Wǒmen tīngdào le jùdà de léishēng。 Vi hörde den höga åskan.
-
雨伞 yǔsǎn ett paraply她有一把红色的雨伞。 Tā yǒu yī bǎ hóngsè de yǔsǎn。 Hon har ett rött paraply.
-
雨衣 yǔyī en regnrock这件雨衣让我很暖和。 Zhè jiàn yǔyī ràng wǒ hěn nuǎnhuo。 Den här regnrocken håller mig varm.
-
预报 yùbào en väderprognos我每天看天气预报。 Wǒ měitiān kàn tiānqì yùbào。 Jag tittar på väderprognosen varje dag.
-
阴凉处 yīnliángchù en skugga天气很热的时候,我们需要阴凉处。 Tiānqì hěn rè de shíhou, wǒmen xūyào yīnliángchù. Vi behöver skugga en varm dag.
-
雷雨 léiyǔ ett åskväder雷雨带来了大雨。 Léiyǔ dàilái le dàyǔ。 Ett åskväder för med sig kraftigt regn.
-
闪电 shǎndiàn en blixt他昨天晚上看到了明亮的闪电。 Tā zuótiān wǎnshang kàndào le míngliàng de shǎndiàn。 Han såg en ljus blixten i går kväll.
-
雾 wù en dimma他们开车穿过了大雾。 Tāmen kāichē chuānguò le dàwù。 De körde genom tjock dimma.
-
雪 xuě en snö这是新鲜的白雪。 Zhè shì xīnxiān de báixuě。 Det här är färsk, vit snö.
-
冰 bīng is我们在我们的饮料里放冰。 Wǒmen zài wǒmen de yǐnliào lǐ fàng bīng。 Vi lägger is i våra drycker.
-
冰雹 bīngbáo hagel外面有很多冰雹。 Wàimiàn yǒu hěn duō bīngbáo. Det är mycket hagel där ute.
-
滑 huá hal她在滑的冰上摔倒了。 Tā zài huá de bīng shàng shuāidǎo le. Hon föll på den hala isen.
-
温度 wēndù en temperatur他们每天检查温度。 Tāmen měitiān jiǎnchá wēndù。 De kollar temperaturen dagligen.
-
森林 sēnlín en skog森林里有很多树。 Sēnlín lǐ yǒu hěn duō shù。 En skog är full av träd.
-
河 hé en flod这条河的水很凉,很清澈。 Zhè tiáo hé de shuǐ hěn liáng,hěn qīngchè。 Floden har kallt, klart vatten.
-
湖 hú en sjö她在深湖里游泳。 Tā zài shēn hú lǐ yóuyǒng。 Hon simmar i den djupa sjön.
-
山 shān ett berg他们爬了那座高山。 Tāmen pá le nà zuò gāoshān. De klättrade uppför det höga berget.
-
大自然 dàzìrán natur彼得喜欢大自然。 Bǐdé xǐhuan dàzìrán。 Peter älskar naturen.
-
海岸 hǎi'àn en kust这是一片美丽的海岸。 Zhè shì yī piàn měilì de hǎi'àn。 Det här är en vacker kust.
-
岛 dǎo en ö他住在一个小岛上。 Tā zhù zài yī ge xiǎo dǎo shàng。 Han bor på en liten ö.
-
沙漠 shāmò en öken沙漠是一个非常干燥的地方。 Shāmò shì yī ge fēicháng gānzào de dìfang。 En öken är en mycket torr plats.
-
山谷 shāngǔ en dal这个山谷又绿又宽。 Zhè ge shāngǔ yòu lǜ yòu kuān。 Dalen är grön och bred.
-
瀑布 pùbù ett vattenfall他们看到了一座美丽的瀑布。 Tāmen kàndào le yī zuò měilì de pùbù. De såg ett vackert vattenfall.
-
悬崖 xuányá en klippa那座悬崖很高。 Nà zuò xuányá hěn gāo. Den klippan är väldigt hög.
-
草地 cǎodì en äng她喜欢在草地上散步。 Tā xǐhuan zài cǎodì shàng sànbù。 Hon tycker om att gå på ängar.
-
树 shù ett träd那只狗在树下睡觉。 Nà zhī gǒu zài shù xià shuìjiào。 Hunden sover under trädet.
-
花 huā en blomma那朵红色的花很漂亮。 Nà duǒ hóngsè de huā hěn piàoliang。 Den röda blomman är vacker.
-
叶子 yèzi ett löv一片叶子从树上掉下来了。 Yī piàn yèzi cóng shùshàng diào xiàlái le。 Ett löv föll från trädet.
-
草 cǎo gräs牛在吃草。 Niú zài chī cǎo。 Kon äter gräset.
-
植物 zhíwù en växt这棵植物有绿色的叶子。 Zhè kē zhíwù yǒu lǜsè de yèzi. Växten har gröna blad.
-
岩石 yánshí en sten那个男人举起了沉重的岩石。 Nàge nánrén jǔqǐ le chénzhòng de yánshí. Mannen lyfte den tunga stenen.
-
石头 shítou en sten我发现了一块很重的石头。 Wǒ fāxiàn le yī kuài hěn zhòng de shítou. Jag hittade en tung sten.
-
树枝 shùzhī en gren那只鸟停在树枝上。 Nà zhī niǎo tíng zài shùzhī shàng。 Fågeln sitter på grenen.
-
根 gēn en rot这棵植物有一条长长的根。 Zhè kē zhíwù yǒu yī tiáo chángcháng de gēn。 Den här växten har en lång rot.
-
种子 zhǒngzi ett frö农夫种下了种子。 Nóngfū zhòng xià le zhǒngzi。 Bonden planterar fröet.
-
灌木丛 guànmùcóng en buske那只鸟躲在灌木丛里。 Nà zhī niǎo duǒ zài guànmùcóng lǐ。 Fågeln gömmer sig i busken.
-
木头 mùtou ved我需要一些木头来生火。 Wǒ xūyào yīxiē mùtou lái shēnghuǒ。 Jag behöver ved till brasan.
-
世界 shìjiè en värld世界很大。 Shìjiè hěn dà。 Världen är väldigt stor.
-
城市 chéngshì en stad许多人住在城市里。 Xǔduō rén zhù zài chéngshì lǐ。 Många människor bor i staden.
-
国家 guójiā ett land他住在另一个国家。 Tā zhù zài lìng yī ge guójiā。 Han bor i ett annat land.
-
城镇 chéngzhèn en stad我们住在一个小城镇里。 Wǒmen zhù zài yī ge xiǎo chéngzhèn lǐ。 Vi bor i en liten stad.
-
路 lù en väg这条路很长。 Zhè tiáo lù hěn cháng。 Den här vägen är väldigt lång.
-
小山 xiǎoshān en kulle那座房子在小山上。 Nà zuò fángzi zài xiǎoshān shàng。 Huset ligger på kullen.
-
陆地 lùdì ett land水手们看到了陆地。 Shuǐshǒumen kàndào le lùdì。 Sjömännen såg land.
-
空气 kōngqì luft我呼吸着清新的空气。 Wǒ hūxī zhe qīngxīn de kōngqì。 Jag andas in den rena luften.
-
海洋 hǎiyáng en ocean鱼生活在海洋里。 Yú shēnghuó zài hǎiyáng lǐ。 Fiskar lever i oceanen.
-
地上 dìshang en mark那个男人坐在地上。 Nà ge nánrén zuò zài dìshang. Mannen sitter på marken.
-
地区 dìqū en region我们住在一个寒冷的地区。 Wǒmen zhù zài yī ge hánlěng de dìqū. Vi bor i en kall region.
-
区域 qūyù ett område很多人住在这个区域。 Hěn duō rén zhù zài zhège qūyù. Många människor bor i det här området.
-
海滩 hǎitān en strand我喜欢海滩。 Wǒ xǐhuan hǎitān. Jag tycker om stranden.
-
大海 dàhǎi ett hav大海是蓝色的。 Dàhǎi shì lánsè de。 Havet är blått.
-
海浪 hǎilàng en våg他们看海浪。 Tāmen kàn hǎilàng。 De tittar på havets vågorna.
-
沙子 shāzi sand她喜欢温暖、柔软的沙子。 Tā xǐhuan wēnnuǎn, róuruǎn de shāzi. Hon gillar varm, mjuk sand.
-
防晒霜 fángshàishuāng en solkräm我在晴天用防晒霜。 Wǒ zài qíngtiān yòng fángshàishuāng。 Jag använder solkräm under soliga dagar.
-
沙滩伞 shātānsǎn ett strandparasoll那把沙滩伞是五颜六色的。 Nà bǎ shātānsǎn shì wǔyánliùsè de。 Det där strandparasollet är färgglatt.
-
人字拖 rénzìtuō flip-flops这双人字拖很舒服。 Zhè shuāng rénzìtuō hěn shūfu。 De här flip-flopsen är bekväma.
-
泳衣 yǒngyī en baddräkt她有一件新的泳衣。 Tā yǒu yī jiàn xīn de yǒngyī. Hon har en ny baddräkt.
-
泳裤 yǒngkù badbyxor别忘了你的泳裤。 Bié wàng le nǐ de yǒngkù。 Glöm inte dina badbyxor.
-
救生员 jiùshēngyuán en badvakt救生员保护游泳的人的安全。 Jiùshēngyuán bǎohù yóuyǒng de rén de ānquán。 Badvakten håller simmarna säkra.
-
涨潮 zhǎngcháo en flod涨潮的时候很湿。 Zhǎngcháo de shíhou hěn shī。 Flod är väldigt blött.
-
晒伤 shàishāng en solbränna那个晒伤看起来挺疼的。 Nà ge shàishāng kàn qǐlai tǐng téng de。 Den där solbrännan ser ganska smärtsam ut.
-
票 piào en biljett她有一张火车票。 Tā yǒu yī zhāng huǒchēpiào。 Hon har en tågbiljett.
-
行李 xínglǐ bagage我们的行李放在哪里? Wǒmen de xínglǐ fàng zài nǎlǐ? Var ställer vi vårt bagage?
-
售票机 shòupiàojī en biljettautomat我会在售票机买。 Wǒ huì zài shòupiàojī mǎi。 Jag köper den i biljettautomaten.
-
站台 zhàntái en plattform那是火车站台。 Nà shì huǒchē zhàntái。 Det där är tågplattformen.
-
时刻表 shíkèbiǎo ett schema她看时刻表。 Tā kàn shíkèbiǎo。 Hon läser schemat.
-
公共汽车 gōnggòngqìchē en buss我们在等公共汽车吗? Wǒmen zài děng gōnggòngqìchē ma? Väntar vi på en buss?
-
火车 huǒchē ett tåg这列火车很现代。 Zhè liè huǒchē hěn xiàndài. Tåget är väldigt modernt.
-
电车 diànchē en spårvagn最快的方法是坐电车。 Zuì kuài de fāngfǎ shì zuò diànchē。 Det snabbaste sättet är med spårvagn.
-
出租车 chūzūchē en taxi出租车多少钱? Chūzūchē duōshao qián? Hur mycket kostar en taxi?
-
准时 zhǔnshí i tid准时到达很重要。 Zhǔnshí dàodá hěn zhòngyào。 Det är viktigt att komma i tid.
-
晚点 wǎndiǎn försenad那班航班晚点了。 Nà bān hángbān wǎndiǎn le。 Det flyget var försenat.
-
地铁 dìtiě en tunnelbana地铁在地下运行。 Dìtiě zài dìxià yùnxíng。 En tunnelbana går under jorden.
-
汽车 qìchē en bil他买了一辆新汽车。 Tā mǎi le yī liàng xīn qìchē. Han köpte en ny bil.
-
卡车 kǎchē en lastbil那个男人开着一辆大卡车。 Nàge nánrén kāi zhe yī liàng dà kǎchē. Mannen kör en stor lastbil.
-
自行车 zìxíngchē en cykel我骑自行车去上学。 Wǒ qí zìxíngchē qù shàngxué. Jag cyklar till skolan på min cykel.
-
拖拉机 tuōlājī en traktor那个农民开着一辆大型拖拉机。 Nà ge nóngmín kāi zhe yī liàng dàxíng tuōlājī。 Bonden kör en stor traktor.
-
摩托车 mótuōchē en motorcykel他骑着一辆很快的摩托车。 Tā qí zhe yī liàng hěn kuài de mótuōchē。 Han kör en snabb motorcykel.
-
滑板车 huábǎnchē en sparkcykel那个孩子在骑滑板车。 Nàge háizi zài qí huábǎnchē. Barnet åker på en sparkcykel.
-
面包车 miànbāochē en skåpbil他开着一辆大面包车。 Tā kāi zhe yī liàng dà miànbāochē。 Han kör en stor skåpbil.
-
司机 sījī en förare司机把车停了下来。 Sījī bǎ chē tíng le xiàlái。 Föraren stannade bilen.
-
交通 jiāotōng trafik今天的交通非常拥堵。 Jīntiān de jiāotōng fēicháng yōngdǔ。 Trafiken är väldigt långsam idag.
-
轮子 lúnzi ett hjul他修好了那个坏掉的轮子。 Tā xiūhǎo le nà ge huàidiào de lúnzi。 Han lagade det trasiga hjulet.
-
停车 tíngchē en parkering我们找到了一个停车位。 Wǒmen zhǎodào le yī ge tíngchēwèi。 Vi hittade en parkeringsplats.
-
挂车 guàchē en släpvagn卡车拖着挂车。 Kǎchē tuō zhe guàchē。 Lastbilen drar släpvagnen.
-
飞机 fēijī ett flygplan飞机在机场降落。 Fēijī zài jīchǎng jiàngluò. Flygplanet landar på flygplatsen.
-
船 chuán en båt我看到一只小船。 Wǒ kàndào yī zhī xiǎochuán。 Jag ser en liten båt.
-
轮船 lúnchuán ett skepp那艘巨大的轮船横渡大洋。 Nà sōu jùdà de lúnchuán héngdù dàyáng. Det stora skeppet korsar havet.
-
直升机 zhíshēngjī en helikopter直升机在天空中飞行。 Zhíshēngjī zài tiānkōng zhōng fēixíng。 Helikoptern flyger i skyn.
-
火箭 huǒjiàn en raket火箭飞向天空。 Huǒjiàn fēi xiàng tiānkōng。 Raketen flyger upp i skyn.
-
宇宙飞船 yǔzhòufēichuán ett rymdskepp宇宙飞船在月球上着陆了。 Yǔzhòufēichuán zài yuèqiú shàng zhuólù le。 Rymdskeppet landade på månen.
-
消防车 xiāofángchē en brandbil消防车装载着水。 Xiāofángchē zhuāngzài zhe shuǐ。 Brandbilen bär vatten.
-
喷气式飞机 pēnqìshì fēijī ett jetplan这架喷气式飞机飞得非常快。 Zhè jià pēnqìshì fēijī fēi de fēicháng kuài. Jetplanet flyger väldigt fort.
-
皮划艇 píhuátǐng en kajak她坐在皮划艇里。 Tā zuò zài píhuátǐng lǐ。 Hon sitter i kajaken.
-
木筏 mùfá en flotte我们造了一个木筏。 Wǒmen zào le yī ge mùfá。 Vi byggde en flotte av trä.
-
独木舟 dúmùzhōu en kanot他划着那只小独木舟。 Tā huá zhe nà zhī xiǎo dúmùzhōu. Han paddlar den lilla kanoten.
-
帆船 fānchuán en segelbåt风吹动着帆船。 Fēng chuīdòng zhe fānchuán。 Vinden flyttar segelbåten.
Ord 601–700
-
价格 jiàgé ett pris你看到价格了吗? Nǐ kàndào jiàgé le ma? Ser du priset?
-
便宜 piányi billig他买了便宜的鞋子。 Tā mǎi le piányi de xiézi。 Han köpte billiga skor.
-
贵 guì dyr那辆车看起来很贵。 Nà liàng chē kàn qǐlái hěn guì。 Den där bilen ser dyr ut.
-
现金 xiànjīn kontanter我觉得她需要一些现金。 Wǒ juéde tā xūyào yī xiē xiànjīn. Jag tror att hon behöver lite kontanter.
-
信用卡 xìnyòngkǎ ett kreditkort我可以用我的信用卡付钱。 Wǒ kěyǐ yòng wǒ de xìnyòngkǎ fùqián。 Jag kan betala med mitt kreditkort.
-
收据 shōujù ett kvitto可以给我收据吗? Kěyǐ gěi wǒ shōujù ma? Kan jag få ett kvitto, tack?
-
账单 zhàngdān en nota谁来付账单? Shéi lái fù zhàngdān? Vem ska betala notan?
-
零钱 língqián en växel我付了钱,拿到了一些零钱。 Wǒ fù le qián, nádào le yīxiē língqián. Jag betalade och fick tillbaka lite växel.
-
硬币 yìngbì ett mynt我有几个硬币。 Wǒ yǒu jǐ ge yìngbì。 Jag har några mynt.
-
纸币 zhǐbì en sedel那是什么样的纸币? Nà shì shénmeyàng de zhǐbì? Vilken sorts sedel är det?
-
这个多少钱? Zhè ge duōshao qián? Vad kostar ...?这个多少钱? Zhè ge duōshao qián? Vad kostar den här?
-
我可以刷卡吗 Wǒ kěyǐ shuākǎ ma Kan jag betala med kort?我可以刷卡吗? Wǒ kěyǐ shuākǎ ma? Kan jag betala med kort?
-
货币 huòbì en valuta那种货币非常强。 Nà zhǒng huòbì fēicháng qiáng。 Den valutan är väldigt stark.
-
汇率 huìlǜ en växelkurs这个汇率太差了。 Zhè ge huìlǜ tài chà le。 Den här växelkursen är hemsk.
-
兑换处 duìhuànchù ett växlingskontor我们需要一个兑换处。 Wǒmen xūyào yī ge duìhuànchù. Vi behöver ett växlingskontor.
-
手续费 shǒuxùfèi en provision你需要付手续费吗? Nǐ xūyào fù shǒuxùfèi ma? Måste du betala en provision?
-
外币 wàibì en utländsk valuta那是外币。 Nà shì wàibì. Det där är utländsk valuta.
-
刷卡支付 shuākǎ zhīfù en kortbetalning刷卡支付成功了。 Shuākǎ zhīfù chénggōng le。 Kortbetalningen gick igenom.
-
非接触式 fēijiēchùshì kontaktlös这是一个非接触式支付。 Zhè shì yī ge fēijiēchùshì zhīfù。 Det här är en kontaktlös betalning.
-
密码 mìmǎ en pinkod我忘了我的密码。 Wǒ wàng le wǒ de mìmǎ。 Jag har glömt min pinkod.
-
取款手续费 qǔkuǎn shǒuxùfèi en uttagsavgift他们付了取款手续费。 Tāmen fù le qǔkuǎn shǒuxùfèi。 De betalade uttagsavgiften.
-
每日限额 měirì xiàn'é en daglig gräns她达到了每日限额。 Tā dádào le měirì xiàn'é。 Hon nådde den dagliga gränsen.
-
退款 tuìkuǎn en återbetalning你会收到退款。 Nǐ huì shōudào tuìkuǎn。 Du kommer att få en återbetalning.
-
服务费 fúwùfèi en serviceavgift服务费包括在内。 Fúwùfèi bāokuò zài nèi。 En serviceavgift är inkluderad.
-
商店 shāngdiàn en butik这是我最喜欢的商店。 Zhè shì wǒ zuì xǐhuan de shāngdiàn。 Det här är min favoritbutik.
-
收银员 shōuyínyuán en kassörska她是新的收银员。 Tā shì xīn de shōuyínyuán。 Hon är den nya kassörskan.
-
队 duì en kö这个队很长。 Zhè ge duì hěn cháng。 Den här kön är väldigt lång.
-
开门 kāimén öppen这家商店今天开门。 Zhè jiā shāngdiàn jīntiān kāimén。 Affären är öppen idag.
-
关门 guānmén stängd可惜,药店关门了。 Kěxī, yàodiàn guānmén le. Tyvärr är apoteket stängt.
-
价格标签 jiàgé biāoqiān en prislapp他们看到了价格标签。 Tāmen kàndào le jiàgé biāoqiān。 De såg prislappen.
-
折扣 zhékòu en rabatt我很喜欢他们的折扣。 Wǒ hěn xǐhuan tāmen de zhékòu。 Jag älskar deras rabatter.
-
退货政策 tuìhuò zhèngcè en returpolicy这个退货政策看起来很公平。 Zhè ge tuìhuò zhèngcè kàn qǐlái hěn gōngpíng. Den här returpolicyn verkar rättvis.
-
保修 bǎoxiū en garanti保修可以保护你买的东西。 Bǎoxiū kěyǐ bǎohù nǐ mǎi de dōngxi。 En garanti skyddar ditt köp.
-
试衣间 shìyījiān ett provrum他们使用了试衣间。 Tāmen shǐyòng le shìyījiān。 De använde provrummet.
-
购物车 gòuwùchē en kundvagn我们需要一个购物车。 Wǒmen xūyào yī ge gòuwùchē. Vi behöver en kundvagn.
-
顾客 gùkè en kund顾客总是对的。 Gùkè zǒngshì duì de。 Kunden har alltid rätt.
-
桌子 zhuōzi ett bord你能把这盘沙拉放在桌子上吗? Nǐ néng bǎ zhè pán shālā fàng zài zhuōzi shàng ma? Kan du ställa salladen på bordet?
-
菜单 càidān en meny他们有一份很大的菜单。 Tāmen yǒu yī fèn hěn dà de càidān。 De har en stor meny.
-
预订 yùdìng en bokning我们有预订。 Wǒmen yǒu yùdìng。 Vi har en bokning.
-
服务员 fúwùyuán en server服务员们都在努力工作。 Fúwùyuánmen dōu zài nǔlì gōngzuò。 Servrarna arbetar hårt.
-
点餐 diǎncān en beställning我们现在点餐。 Wǒmen xiànzài diǎncān. Vi gör vår beställning nu.
-
水 shuǐ ett vatten她喝冷水。 Tā hē lěngshuǐ。 Hon dricker kallt vatten.
-
咖啡 kāfēi ett kaffe他们喝浓咖啡。 Tāmen hē nóng kāfēi。 De dricker starkt kaffe.
-
茶 chá ett te冬天的热茶是最好的。 Dōngtiān de rè chá shì zuì hǎo de。 Varmt te på vintern är det bästa.
-
啤酒 píjiǔ en öl请再给我一瓶啤酒。 Qǐng zài gěi wǒ yī píng píjiǔ。 Jag skulle vilja ha en öl till, tack.
-
葡萄酒 pútaojiǔ ett vin请问我们可以要这瓶葡萄酒吗? Qǐngwèn wǒmen kěyǐ yào zhè píng pútaojiǔ ma? Kan vi få det här vinet, tack?
-
请结账 qǐng jiézhàng Notan, tack请结账。 Qǐng jiézhàng。 Notan, tack.
-
好吃 hǎochī god那个派很好吃! Nà ge pài hěn hǎochī! Den där pajen är god!
-
前菜 qiáncài en förrätt我们先点一份前菜。 Wǒmen xiān diǎn yī fèn qiáncài. Vi beställer en förrätt först.
-
主菜 zhǔcài en huvudrätt我爱这道主菜。 Wǒ ài zhè dào zhǔcài。 Jag älskar huvudrätten.
-
甜点 tiándiǎn en efterrätt她喜欢这个甜点。 Tā xǐhuan zhège tiándiǎn。 Hon tycker om efterrätten.
-
今天的特色菜 jīntiān de tèsècài dagens rätt那是今天的特色菜。 Nà shì jīntiān de tèsècài. Det är dagens rätt.
-
今日菜单 jīnrì càidān dagens rätt他们有今日菜单。 Tāmen yǒu jīnrì càidān。 De har dagens rätt.
-
两个人的桌子 liǎng ge rén de zhuōzi ett bord för två我们需要一张两个人的桌子。 Wǒmen xūyào yī zhāng liǎng ge rén de zhuōzi。 Vi behöver ett bord för två.
-
预订的名字是 yùdìng de míngzi shì... en bokning i ... namn她预订的名字是史密斯。 Tā yùdìng de míngzi shì Shǐmìsī. Hon har en bokning i namnet Smith.
-
自来水 zìláishuǐ kranvatten我通常喝自来水。 Wǒ tōngcháng hē zìláishuǐ。 Jag dricker oftast kranvatten.
-
分开付 fēnkāi fù dela på notan我们可以分开付。 Wǒmen kěyǐ fēnkāi fù。 Vi kan dela på notan.
-
一起付 yīqǐ fù betala var för sig我们会一起付。 Wǒmen huì yīqǐ fù。 Vi kommer att betala var för sig.
-
小费 xiǎofèi dricks我总是给很多小费。 Wǒ zǒngshì gěi hěn duō xiǎofèi。 Jag ger alltid stor dricks.
-
在柜台结账 zài guìtái jiézhàng betala vid kassan我们可以在柜台结账吗? Wǒmen kěyǐ zài guìtái jiézhàng ma? Kan vi betala vid kassan?
-
尺码 chǐmǎ en storlek这个尺码太小了。 Zhège chǐmǎ tài xiǎo le。 Den här storleken är för liten.
-
穿得下 chuān de xià passa她还穿得下她的旧牛仔裤。 Tā hái chuān de xià tā de jiù niúzǎikù。 Hon passar fortfarande i sina gamla jeans.
-
太大 tài dà för stor我觉得这件衬衫太大了。 Wǒ juéde zhè jiàn chènshān tài dà le。 Jag tycker att den här tröjan är för stor.
-
太小 tài xiǎo för liten可惜,这只鞋太小了。 Kěxī, zhè zhī xié tài xiǎo le. Tyvärr är den här skon för liten.
-
试戴 shìdài prova我们试戴新帽子。 Wǒmen shìdài xīn màozi。 Vi provar nya hattar.
-
黑色 hēisè svart本穿着一件黑色的衬衫。 Běn chuān zhe yī jiàn hēisè de chènshān。 Ben bär en svart skjorta.
-
白色 báisè vit她穿白色的裤子。 Tā chuān báisè de kùzi。 Hon har på sig vita byxor.
-
红色 hóngsè röd红色的玫瑰不是最好的吗? Hóngsè de méigui bù shì zuì hǎo de ma? Är inte röda rosor de bästa?
-
蓝色 lánsè blå蓝色是你最喜欢的颜色吗? Lánsè shì nǐ zuì xǐhuan de yánsè ma? Är blå din favoritfärg?
-
绿色 lǜsè grön你要这件绿色的连衣裙吗? Nǐ yào zhè jiàn lǜsè de liányīqún ma? Skulle du ta den gröna klänningen?
-
黄色 huángsè gul她喜欢黄色的衬衫。 Tā xǐhuan huángsè de chènshān. Hon tycker om gula skjortor.
-
颜色 yánsè en färg你喜欢什么颜色? Nǐ xǐhuan shénme yánsè? Vilken färg tycker du om?
-
粉红色 fěnhóngsè rosa我看到一朵粉红色的花。 Wǒ kàndào yī duǒ fěnhóngsè de huā。 Jag ser en rosa blomma.
-
紫色 zǐsè lila我看到一朵紫色的花。 Wǒ kàndào yī duǒ zǐsè de huā。 Jag ser en lila blomma.
-
棕色 zōngsè brun我看到一只棕色的狗。 Wǒ kàndào yī zhī zōngsè de gǒu。 Jag ser en brun hund.
-
灰色 huīsè grå那只猫是灰色的。 Nà zhī māo shì huīsè de。 Katten är grå.
-
金色的 huángjīn guld戒指是金色的。 Jièzhi shì jīnsè de. Ringen är av guld.
-
银色 yínsè silver这辆车是银色的。 Zhè liàng chē shì yínsè de. Bilen är silver.
-
米色 mǐsè beige她穿着一件米色的衬衫。 Tā chuān zhe yī jiàn mǐsè de chènshān。 Hon har på sig en beige skjorta.
-
藏青色 hǎijūn marinblå他的夹克是藏青色的。 Tā de jiākè shì cángqīngsè de. Hans jacka är marinblå.
-
明亮 míngliàng ljus阳光非常明亮。 Yángguāng fēicháng míngliàng。 Solen är väldigt ljus.
-
苍白 cāngbái blek那个生病的孩子脸色苍白。 Nà ge shēngbìng de háizi liǎnsè cāngbái。 Det sjuka barnet är blekt.
-
黑暗 hēi'àn mörk房间里很暗。 Fángjiān lǐ hěn àn. Rummet är väldigt mörkt.
-
条纹 tiáowén randig他穿着一件条纹衬衫。 Tā chuān zhe yī jiàn tiáowén chènshān。 Han bär en randig skjorta.
-
房间 fángjiān ett rum你对你的房间满意吗? Nǐ duì nǐ de fángjiān mǎnyì ma? Är du nöjd med ditt rum?
-
门 mén en dörr这扇门需要换了。 Zhè shàn mén xūyào huàn le。 Den här dörren behöver bytas ut.
-
钥匙 yàoshi en nyckel我觉得我的钥匙丢了。 Wǒ juéde wǒ de yàoshi diū le. Jag tror att jag har tappat bort min nyckel.
-
窗户 chuānghu ett fönster窗户很干净。 Chuānghu hěn gānjìng。 Fönstret är väldigt rent.
-
光线 guāngxiàn ett ljus这个房间的光线很好。 Zhè ge fángjiān de guāngxiàn hěn hǎo。 Det här rummet får mycket ljus.
-
开关 kāiguān en strömbrytare电灯开关在墙上。 Diàndēng kāiguān zài qiáng shàng. Strömbrytaren för lampan sitter på väggen.
-
床 chuáng en säng我还需要买一张床。 Wǒ hái xūyào mǎi yī zhāng chuáng。 Jag behöver fortfarande köpa en säng.
-
厨房 chúfáng ett kök这个厨房很干净。 Zhè ge chúfáng hěn gānjìng。 Det här köket är väldigt rent.
-
洗手间 xǐshǒujiān ett badrum她经常用洗手间。 Tā jīngcháng yòng xǐshǒujiān. Hon använder badrummet ofta.
-
洗澡 xǐzǎo en dusch他们每天洗澡。 Tāmen měitiān xǐzǎo. De tar en dusch varje dag.
-
无线网 wúxiànwǎng wi-fi这家酒吧有无线网吗? Zhè jiā jiǔbā yǒu wúxiànwǎng ma? Har den här baren wi-fi?
-
地址 dìzhǐ en adress你的地址是什么? Nǐ de dìzhǐ shì shénme? Vad har du för adress?
-
头疼 tóuténg huvudvärk头疼一点也不好玩。 Tóuténg yīdiǎn yě bù hǎowán. En huvudvärk är aldrig rolig.
-
发烧 fāshāo en feber他发烧发得很厉害。 Tā fāshāo fā de hěn lìhai。 Han har hög feber.
-
咳嗽 késou en hosta我的咳嗽一直没好。 Wǒ de késou yīzhí méi hǎo。 Min hosta går inte över.
-
嗓子疼 sǎngzi téng halsont玛丽嗓子疼。 Mǎlì sǎngzi téng。 Mary har halsont.
Ord 701–800
-
流鼻涕 liúbítì en snuva那是流鼻涕。 Nà shì liúbítì。 Det där är snuva.
-
头晕 tóuyūn yr转圈以后,我觉得头晕。 Zhuànquān yǐhòu,wǒ juéde tóuyūn。 Jag känner mig yr efter att ha snurrat.
-
不舒服 bù shūfu sjuk她今天觉得很不舒服。 Tā jīntiān juéde hěn bù shūfu。 Hon känner sig väldigt sjuk idag.
-
药 yào en medicin不要忘了吃药。 Bù yào wàng le chī yào。 Glöm inte att ta din medicin.
-
处方 chǔfāng ett recept先生,这是您的处方吗? Xiānsheng, zhè shì nín de chǔfāng ma? Är det här ditt recept, sir?
-
医生 yīshēng en läkare医生帮助很多人。 Yīshēng bāngzhù hěn duō rén. En läkare hjälper många människor.
-
药店 yàodiàn ett apotek我们有时候去药店。 Wǒmen yǒushíhou qù yàodiàn。 Vi besöker apoteket ibland.
-
诊所 zhěnsuǒ en klinik爷爷现在在诊所。 Yéye xiànzài zài zhěnsuǒ。 Morfar är just nu på kliniken.
-
旅游信息 lǚyóu xìnxī en turistinformation这个牌子提供旅游信息。 Zhè ge páizi tígōng lǚyóu xìnxī。 Skylten ger turistinformation.
-
图书馆 túshūguǎn ett bibliotek图书馆里全是人。 Túshūguǎn lǐ quán shì rén。 Biblioteket är fullt av människor.
-
银行 yínháng en bank爸爸还需要去银行。 Bàba hái xūyào qù yínháng。 Pappa behöver fortfarande gå till banken.
-
理发师 lǐfàshī en frisör她喜欢那个理发师。 Tā xǐhuan nà ge lǐfàshī。 Hon gillar frisören.
-
理发师 lǐfàshī en frisör那个理发师每天都剪头发。 Nàge lǐfàshī měitiān dōu jiǎn tóufa。 Den frisören klipper hår varje dag.
-
干洗店 gānxǐdiàn en kemtvätt这套西服需要干洗店。 Zhè tào xīfú xūyào gānxǐdiàn. Den här kostymen behöver en kemtvätt.
-
修理店 xiūlǐdiàn en reparationsverkstad修理店今天开门吗? Xiūlǐdiàn jīntiān kāimén ma? Är reparationsverkstaden öppen idag?
-
手机店 shǒujīdiàn en mobilbutik她在手机店工作。 Tā zài shǒujīdiàn gōngzuò. Hon jobbar i mobilbutiken.
-
快递 kuàidì en budfirma我们用快递寄了包裹。 Wǒmen yòng kuàidì jì le bāoguǒ。 Vi skickade paketet med budfirma.
-
租车 zūchē en hyrbil我们为周末预订了租车。 Wǒmen wèi zhōumò yùdìng le zūchē。 Vi bokade en hyrbil för helgen.
-
自行车出租 zìxíngchē chūzū en cykeluthyrning这家自行车出租店看起来很新。 Zhè jiā zìxíngchē chūzūdiàn kàn qǐlái hěn xīn。 Den här cykeluthyrningen ser ny ut.
-
兽医 shòuyī en veterinär兽医每个月都检查我们的狗。 Shòuyī měi gè yuè dōu jiǎnchá wǒmen de gǒu。 Veterinären undersöker vår hund varje månad.
-
丢 diū tappa bort我在公园丢了钥匙。 Wǒ zài gōngyuán diū le yàoshi。 Jag tappade bort mina nycklar i parken.
-
钱包 qiánbāo en plånbok他在公交车上丢了他的钱包。 Tā zài gōngjiāochē shàng diū le tā de qiánbāo。 Han tappade sin plånbok på bussen.
-
手机 shǒujī en telefon上课时请关掉你的手机。 Shàngkè shí qǐng guāndiào nǐ de shǒujī。 Vänligen stäng av din telefon under lektionen.
-
身份证 shēnfènzhèng ett id-kort你找到你的身份证了吗? Nǐ zhǎodào nǐ de shēnfènzhèng le ma? Hittade du ditt id-kort?
-
包 bāo en väska她的包总是满的。 Tā de bāo zǒngshì mǎn de。 Hennes väska är alltid full.
-
报告 bàogào en rapport她写了一份关于会议的报告。 Tā xiě le yī fèn guānyú huìyì de bàogào。 Hon skrev en rapport om mötet.
-
描述 miáoshù en beskrivning这是一个很棒的描述。 Zhè shì yī ge hěn bàng de miáoshù。 Det här är en fantastisk beskrivning.
-
联系电话 liánxì diànhuà ett kontaktnummer我需要你的联系电话。 Wǒ xūyào nǐ de liánxì diànhuà。 Jag behöver ditt kontaktnummer.
-
失物招领处 shīwùzhāolǐngchù hittegods她在失物招领处找到了它。 Tā zài shīwùzhāolǐngchù zhǎodào le tā。 Hon hittade den på hittegods.
-
钥匙 yàoshi en nyckel我昨天把钥匙弄丢了。 Wǒ zuótiān bǎ yàoshi nòng diū le. Jag tappade bort mina nycklar igår.
-
还 huán lämna tillbaka她明天早上会还这本书。 Tā míngtiān zǎoshang huì huán zhè běn shū。 Hon lämnar tillbaka boken imorgon bitti.
-
主人 zhǔrén en ägare你认识主人吗? Nǐ rènshi zhǔrén ma? Känner du till ägaren?
-
护士 hùshi en sjuksköterska护士帮助了那位病人。 Hùshi bāngzhù le nà wèi bìngrén. Sjuksköterskan hjälpte patienten.
-
牙医 yáyī en tandläkare牙医补好了我的牙齿。 Yáyī bǔhǎo le wǒ de yáchǐ。 Tandläkaren lagade min tand.
-
服务员 fúwùyuán en servitör服务员把我们的菜端上来了。 Fúwùyuán bǎ wǒmen de cài duān shànglái le。 Servitören kom med vår mat.
-
女服务员 nǚfúwùyuán en servitris女服务员把我们的菜端上来了。 Nǚfúwùyuán bǎ wǒmen de cài duān shànglái le。 Servitrisen kom med vår mat.
-
厨师 chúshī en kock厨师正在做饭。 Chúshī zhèngzài zuòfàn。 Kocken lagar maten.
-
修理工 xiūlǐgōng en mekaniker修理工修好了我的车。 Xiūlǐgōng xiūhǎo le wǒ de chē。 Mekanikern lagade min bil.
-
邮递员 yóudìyuán en brevbärare邮递员送来了一封信。 Yóudìyuán sònglái le yī fēng xìn。 Brevbäraren kom med ett brev.
-
清洁工 qīngjiégōng en städare清洁工洗了地板。 Qīngjiégōng xǐ le dìbǎn。 Städaren tvättade golvet.
-
园丁 yuándīng en trädgårdsmästare园丁在给植物浇水。 Yuándīng zài gěi zhíwù jiāoshuǐ。 Trädgårdsmästaren vattnar växterna.
-
画家 huàjiā en målare这位画家画了一幅美丽的画。 Zhè wèi huàjiā huà le yī fú měilì de huà。 Målaren målar en vacker tavla.
-
裁缝 cáifeng en skräddare这位裁缝做的衣服非常漂亮。 Zhè wèi cáifeng zuò de yīfu fēicháng piàoliang. Skräddaren gör vackra kläder.
-
图书管理员 túshūguǎnlǐyuán en bibliotekarie图书管理员在整理书籍。 Túshūguǎnlǐyuán zài zhěnglǐ shūjí。 Bibliotekarien organiserar böckerna.
-
演员 yǎnyuán en skådespelare我看到了那位著名的演员。 Wǒ kàndào le nà wèi zhùmíng de yǎnyuán. Jag såg den kända skådespelaren.
-
女演员 nǚyǎnyuán en skådespelerska我见到了那位著名的女演员。 Wǒ jiàndào le nà wèi zhùmíng de nǚyǎnyuán。 Jag såg den kända skådespelerskan.
-
艺术家 yìshùjiā en konstnär这位艺术家正在画一幅画。 Zhè wèi yìshùjiā zhèngzài huà yī fú huà。 Konstnären målar en tavla.
-
摄影师 shèyǐngshī en fotograf摄影师给我拍了张照片。 Shèyǐngshī gěi wǒ pāi le zhāng zhàopiàn. Fotografen tog ett foto på mig.
-
作家 zuòjiā en författare那位作家写完了那本书。 Nà wèi zuòjiā xiěwán le nà běn shū。 Författaren avslutade boken.
-
经理 jīnglǐ en chef我们见到了那位新经理。 Wǒmen jiàndào le nà wèi xīn jīnglǐ。 Vi träffade den nya chefen.
-
律师 lǜshī en advokat我需要一位好律师。 Wǒ xūyào yī wèi hǎo lǜshī。 Jag behöver en bra advokat.
-
秘书 mìshū en sekreterare秘书在办公室里工作。 Mìshū zài bàngōngshì lǐ gōngzuò。 Sekreteraren arbetar på kontoret.
-
新闻记者 xīnwén jìzhě en journalist新闻记者写新闻。 Xīnwén jìzhě xiě xīnwén. Journalisten skriver nyheterna.
-
助手 zhùshǒu en assistent我的助手会协助你。 Wǒ de zhùshǒu huì xiézhù nǐ。 Min assistent kommer att hjälpa dig.
-
记者 jìzhě en reporter记者在写新闻。 Jìzhě zài xiě xīnwén。 Reportern skriver nyheterna.
-
设计师 shèjìshī en designer这位设计师制作漂亮的衣服。 Zhè wèi shèjìshī zhìzuò piàoliang de yīfu. Designern gör vackra kläder.
-
工程师 gōngchéngshī en ingenjör工程师修好了机器。 Gōngchéngshī xiūhǎo le jīqì。 Ingenjören lagade maskinen.
-
飞行员 fēixíngyuán en pilot飞行员驾驶飞机。 Fēixíngyuán jiàshǐ fēijī。 Piloten flyger flygplanet.
-
农民 nóngmín en bonde那个农民在田里干活。 Nà ge nóngmín zài tián lǐ gànhuó。 Bonden arbetar på fältet.
-
渔夫 yúfū en fiskare渔夫钓到了一条大鱼。 Yúfū diào dào le yī tiáo dà yú。 Fiskaren fångade en stor fisk.
-
科学家 kēxuéjiā en forskare这位科学家发现了一种新药。 Zhè wèi kēxuéjiā fāxiàn le yī zhǒng xīn yào. Forskaren upptäckte en ny medicin.
-
程序员 chéngxùyuán en programmerare程序员编写软件。 Chéngxùyuán biānxiě ruǎnjiàn。 Programmeraren skriver mjukvaran.
-
警察 jǐngchá en polis警察抓住了那个小偷。 Jǐngchá zhuāzhù le nà ge xiǎotōu. Polisen fångade tjuven.
-
士兵 shìbīng en soldat士兵保卫着这座城市。 Shìbīng bǎowèi zhe zhè zuò chéngshì。 Soldaten skyddar staden.
-
教授 jiàoshòu en professor教授在给学生们上课。 Jiàoshòu zài gěi xuéshēngmen shàngkè。 Professorn undervisar studenterna.
-
建筑工人 jiànzhùgōngrén en byggare建筑工人正在建造那栋新房子。 Jiànzhùgōngrén zhèngzài jiànzào nà dòng xīn fángzi。 Byggaren bygger det nya huset.
-
面包师 miànbāoshī en bagare面包师每天制作新鲜的面包。 Miànbāoshī měitiān zhìzuò xīnxiān de miànbāo。 Bagaren bakar färskt bröd.
-
运动员 yùndòngyuán en idrottare那个运动员跑得很快。 Nà ge yùndòngyuán pǎo de hěn kuài。 Idrottaren springer väldigt fort.
-
出口 chūkǒu en utgång请问,出口在哪里? Qǐngwèn,chūkǒu zài nǎlǐ? Ursäkta, var ligger utgången?
-
入口 rùkǒu en ingång这应该是入口。 Zhè yīnggāi shì rùkǒu。 Det här borde vara ingången.
-
推 tuī trycka他们推那扇红色的门。 Tāmen tuī nà shàn hóngsè de mén。 De trycker på den röda dörren.
-
拉 lā dra你需要拉门。 Nǐ xūyào lā mén。 Du behöver dra i dörren.
-
禁止吸烟 jìnzhǐ xīyān rökning förbjuden这个牌子上写着禁止吸烟。 Zhè ge páizi shàng xiě zhe jìnzhǐ xīyān。 Den här skylten säger rökning förbjuden.
-
禁止停车 jìnzhǐ tíngchē parkering förbjuden这里禁止停车,对不起。 Zhèlǐ jìnzhǐ tíngchē, duìbuqǐ。 Parkering förbjuden här, tyvärr.
-
坏了 huài le ur funktion那部电梯坏了。 Nà bù diàntī huài le。 Den där hissen är ur funktion.
-
员工专用 yuángōng zhuānyòng endast för personal那个地方是员工专用的。 Nà ge dìfang shì yuángōng zhuānyòng de。 Det utrymmet är endast för personal.
-
紧急出口 jǐnjí chūkǒu en nödutgång每个建筑都有一个紧急出口。 Měi ge jiànzhù dōu yǒu yī ge jǐnjí chūkǒu. Varje byggnad har en nödutgång.
-
信息 xìnxī information我们需要更多的信息。 Wǒmen xūyào gèng duō de xìnxī。 Vi behöver mer information.
-
售票处 shòupiàochù en biljettkassa那是售票处。 Nà shì shòupiàochù。 Det där är biljettkassan.
-
不要在草地上走 Bùyào zài cǎodì shàng zǒu beträd ej gräsmattan请不要在草地上走。 Qǐng bùyào zài cǎodì shàng zǒu. Vänligen beträd ej gräsmattan.
-
自动取款机 zìdòngqǔkuǎnjī en bankomat自动取款机在哪里? Zìdòngqǔkuǎnjī zài nǎlǐ? Var finns bankomaten?
-
银行账户 yínháng zhànghù ett bankkonto她有一个银行账户。 Tā yǒu yī ge yínháng zhànghù。 Hon har ett bankkonto.
-
银行卡 yínhángkǎ ett bankkort我们总是使用银行卡。 Wǒmen zǒngshì shǐyòng yínhángkǎ。 Vi använder alltid ett bankkort.
-
取钱 qǔqián ta ut pengar我每个星期都取钱。 Wǒ měi ge xīngqī dōu qǔqián。 Jag tar ut pengar varje vecka.
-
存现金 cún xiànjīn sätta in kontanter你在自动取款机存现金。 Nǐ zài zìdòng qǔkuǎnjī cún xiànjīn. Du sätter in kontanter i uttagsautomater.
-
转账 zhuǎnzhàng överföra pengar他们每天都转账。 Tāmen měitiān dōu zhuǎnzhàng。 De överför pengar varje dag.
-
余额 yú'é ett saldo她查看她的账户余额。 Tā chákàn tā de zhànghù yú'é。 Hon kontrollerar sitt kontosaldo.
-
对账单 duìzhàngdān ett kontoutdrag你的银行对账单在哪里? Nǐ de yínháng duìzhàngdān zài nǎli? Var är ditt kontoutdrag?
-
手续费 shǒuxùfèi en avgift这笔交易有手续费吗? Zhè bǐ jiāoyì yǒu shǒuxùfèi ma? Har den här transaktionen en avgift?
-
附加费 fùjiāfèi en tilläggsavgift我已经付了附加费。 Wǒ yǐjīng fù le fùjiāfèi。 Jag har redan betalat tilläggsavgiften.
-
储蓄账户 chǔxùzhànghù ett sparkonto我们开了一个储蓄账户。 Wǒmen kāi le yī ge chǔxùzhànghù. Vi öppnade ett sparkonto.
-
保险柜 bǎoxiǎnguì ett kassaskåp钱在保险柜里。 Qián zài bǎoxiǎnguì lǐ. Pengarna ligger i kassaskåpet.
-
沙发 shāfā en soffa这张沙发很舒服。 Zhè zhāng shāfā hěn shūfu。 Den här soffan är väldigt bekväm.
-
桌子 zhuōzi ett bord这是一张新桌子吗? Zhè shì yī zhāng xīn zhuōzi ma? Är det här ett nytt bord?
-
椅子 yǐzi en stol弗雷德总是坐在椅子上。 Fúléidé zǒngshì zuò zài yǐzi shàng。 Fred sitter alltid i stolen.
-
衣柜 yīguì en garderob衣柜里全是衣服。 Yīguì lǐ quán shì yīfu。 Garderoben är full med kläder.
-
架子 jiàzi en hylla我需要打扫我的架子。 Wǒ xūyào dǎsǎo wǒ de jiàzi。 Jag behöver städa min hylla.
-
冰箱 bīngxiāng ett kylskåp冰箱可以让食物保持冰冷。 Bīngxiāng kěyǐ ràng shíwù bǎochí bīnglěng。 Kylskåpet håller maten kall.
-
冰柜 bīngguì en frys冰柜满了。 Bīngguì mǎn le. Frys är full.
-
炉子 lúzi en spis他经常用炉子。 Tā jīngcháng yòng lúzi。 Han använder spisen ofta.
Ord 801–900
-
烤箱 kǎoxiāng en ugn这个烤箱变得很热。 Zhè ge kǎoxiāng biàn de hěn rè。 Den här ugnen blir väldigt varm.
-
水槽 shuǐcáo en diskho水槽里全是盘子。 Shuǐcáo lǐ quán shì pánzi。 Det är fullt med tallrikar i diskhon.
-
台灯 táidēng en lampa我妈妈用台灯看书。 Wǒ māma yòng táidēng kàn shū。 Min mamma använder en lampa när hon läser.
-
垃圾桶 lājītǒng en papperskorg丹尼尔清空了垃圾桶。 Dānní'ěr qīngkōng le lājītǒng。 Daniel tömde papperskorgen.
-
时钟 shízhōng en klocka时钟显示时间。 Shízhōng xiǎnshì shíjiān. Klockan visar tiden.
-
电脑 diànnǎo en dator我用电脑工作。 Wǒ yòng diànnǎo gōngzuò。 Jag använder en dator för jobbet.
-
框 kuàng en ram他给木框上了漆。 Tā gěi mùkuàng shàng le qī。 Han målade träramen.
-
收音机 shōuyīnjī en radio我听收音机。 Wǒ tīng shōuyīnjī。 Jag lyssnar på radio.
-
照相机 zhàoxiàngjī en kamera我买了一台新的照相机。 Wǒ mǎi le yī tái xīn de zhàoxiàngjī。 Jag köpte en ny kamera.
-
壁炉 bìlú en öppen spis火在壁炉里燃烧着。 Huǒ zài bìlú lǐ ránshāo zhe。 Elden brinner i den öppna spisen.
-
扶手椅 fúshǒuyǐ en fåtölj他在扶手椅上休息。 Tā zài fúshǒuyǐ shàng xiūxi。 Han vilar i fåtöljen.
-
碗柜 wǎnguì ett skåp盘子都在碗柜里。 Pánzi dōu zài wǎnguì lǐ。 Tallrikarna står i skåpet.
-
书架 shūjià en bokhylla他买了一个新书架。 Tā mǎi le yī ge xīn shūjià。 Han köpte en ny bokhylla.
-
抽屉 chōuti en låda钥匙在抽屉里。 Yàoshi zài chōuti lǐ。 Nycklarna ligger i lådan.
-
走廊 zǒuláng en hall我们在走廊里等着。 Wǒmen zài zǒuláng lǐ děng zhe。 Vi väntade i hallen.
-
地毯 dìtǎn en matta猫睡在地毯上。 Māo shuì zài dìtǎn shàng。 Katten sover på mattan.
-
客厅 kètīng ett vardagsrum这是我们的旧客厅。 Zhè shì wǒmen de jiù kètīng。 Det här är vårt gamla vardagsrum.
-
卧室 wòshì ett sovrum他们把卧室刷成了蓝色。 Tāmen bǎ wòshì shuā chéng le lánsè。 De målade sovrummet blått.
-
餐厅 cāntīng en matsal我们在餐厅吃饭。 Wǒmen zài cāntīng chīfàn. Vi äter i matsalen.
-
走廊 zǒuláng en hall那条走廊很长。 Nà tiáo zǒuláng hěn cháng。 Den hallen är väldigt lång.
-
阳台 yángtái en balkong阳台可以看到城市风景。 Yángtái kěyǐ kàndào chéngshì fēngjǐng。 En balkong erbjuder utsikt över staden.
-
花园 huāyuán en trädgård他的花园很漂亮。 Tā de huāyuán hěn piàoliang。 Hans trädgård är väldigt vacker.
-
院子 yuànzi en trädgård孩子们在院子里玩。 Háizimen zài yuànzi lǐ wán。 Barnen leker i trädgården.
-
车库 chēkù ett garage车库门自动关上。 Chēkù mén zìdòng guānshàng。 Garagedörren stängs automatiskt.
-
地下室 dìxiàshì en källare这个地下室很干净。 Zhè ge dìxiàshì hěn gānjìng。 Den här källaren är väldigt ren.
-
天花板 tiānhuābǎn ett tak我们把天花板刷成了白色。 Wǒmen bǎ tiānhuābǎn shuā chéng le báisè。 Vi målade taket vitt.
-
屋顶 wūdǐng ett tak那个屋顶看起来很旧。 Nà ge wūdǐng kàn qǐlái hěn jiù。 Det där taket ser gammalt ut.
-
墙 qiáng en vägg他把墙刷成了蓝色。 Tā bǎ qiáng shuā chéng le lánsè. Han målade väggen blå.
-
干净 gānjìng ren她想要一个干净的家。 Tā xiǎngyào yī ge gānjìng de jiā。 Hon vill ha ett rent hem.
-
洗 xǐ diska我现在去洗碗。 Wǒ xiànzài qù xǐ wǎn。 Jag diskar nu.
-
做 zuò laga他们每天晚上都做晚饭。 Tāmen měitiān wǎnshang dōu zuò wǎnfàn. De lagar middag varje kväll.
-
烧 shāo koka你烧水喝茶。 Nǐ shāo shuǐ hē chá。 Du koka vatten till te.
-
煎 jiān steka你经常煎你的食物吗? Nǐ jīngcháng jiān nǐ de shíwù ma? Steker du din mat ofta?
-
烤 kǎo baka她今天烤面包。 Tā jīntiān kǎo miànbāo。 Hon bakar bröd idag.
-
扫 sǎo sopa我扫地更快。 Wǒ sǎo dì gèng kuài。 Jag sopar golvet snabbare.
-
拖把 tuōbǎ en mopp清洁工用这个拖把。 Qīngjiégōng yòng zhè ge tuōbǎ。 Städaren använder moppen.
-
吸尘 xīchén dammsuga我们在客厅吸尘。 Wǒmen zài kètīng xīchén。 Vi dammsuger vardagsrummet.
-
灰尘 huīchén damm她擦掉了灰尘。 Tā cā diào le huīchén. Hon torkar bort damm.
-
浇水 jiāoshuǐ vattna他们每周给花园浇水。 Tāmen měizhōu gěi huāyuán jiāoshuǐ。 De vattnar trädgården varje vecka.
-
关 guān stänga av你可以关灯吗? Nǐ kěyǐ guān dēng ma? Kan du stänga av lamporna?
-
倒 dào hälla她往杯子里倒水。 Tā wǎng bēizi lǐ dào shuǐ。 Hon häller vatten i koppen.
-
搅拌 jiǎobàn röra我搅拌着热汤。 Wǒ jiǎobàn zhe rè tāng。 Jag rör i den varma soppan.
-
劈 pī hugga那个男人在劈木头。 Nà ge nánrén zài pī mùtou。 Mannen hugger veden.
-
浸 jìn doppa她把布浸在水里。 Tā bǎ bù jìn zài shuǐ lǐ。 Hon doppar trasan i vatten.
-
剥 bāo skala她正在剥橘子。 Tā zhèngzài bāo júzi。 Hon skalar apelsinen.
-
磨碎 mósuì riva她把蔬菜磨碎。 Tā bǎ shūcài mósuì。 Hon river grönsakerna.
-
热气 rèqì värme我能感觉到火堆传来的热气。 Wǒ néng gǎnjué dào huǒduī chuánlái de rèqì. Jag känner värmen från elden.
-
混合 hùnhé blanda我把盐和水混合在一起。 Wǒ bǎ yán hé shuǐ hùnhé zài yīqǐ。 Jag blandar saltet och vattnet.
-
涂 tú breda她把黄油涂在面包上。 Tā bǎ huángyóu tú zài miànbāo shàng. Hon breder smör på brödet.
-
融化 rónghuà smälta太阳融化了冰。 Tàiyáng rónghuà le bīng。 Solen smälter isen.
-
测量 cèliáng mäta我测量了那根长绳子。 Wǒ cèliáng le nà gēn cháng shéngzi。 Jag mäter det långa repet.
-
倒满 dàomǎn fylla我把杯子倒满了水。 Wǒ bǎ bēizi dàomǎn le shuǐ。 Jag fyller koppen med vatten.
-
洗衣机 xǐyījī en tvättmaskin这台洗衣机很干净。 Zhè tái xǐyījī hěn gānjìng。 Den här tvättmaskinen är ren.
-
烘干机 hōnggānjī en torktumlare烘干机很热。 Hōnggānjī hěn rè。 Torktumlaren är väldigt varm.
-
洗衣粉 xǐyīfěn ett tvättmedel我们现在需要更多洗衣粉。 Wǒmen xiànzài xūyào gèng duō xǐyīfěn。 Vi behöver mer tvättmedel nu.
-
柔顺剂 róushùnjì ett sköljmedel她总是使用柔顺剂。 Tā zǒngshì shǐyòng róushùnjì。 Hon använder alltid sköljmedel.
-
污渍 wūzì en fläck你是什么时候弄上这个污渍的? Nǐ shì shénme shíhou nòng shàng zhège wūzì de? När fick du den här fläcken?
-
去污剂 qùwūjì ett fläckborttagningsmedel这款去污剂很好用。 Zhè kuǎn qùwūjì hěn hǎoyòng。 Det här fläckborttagningsmedlet fungerar bra.
-
洗衣篮 xǐyīlán en tvättkorg我们需要一个洗衣篮。 Wǒmen xūyào yī ge xǐyīlán。 Vi behöver en tvättkorg.
-
衣架 yījià en galge我找不到衣架。 Wǒ zhǎo bù dào yījià。 Jag kan inte hitta klädgalgen.
-
夹子 jiāzi en tvinnypa你用夹子吗? Nǐ yòng jiāzi ma? Använder du tvinnypor?
-
晾衣绳 liàngyīshéng en tvättlina这根晾衣绳挂着湿衣服。 Zhè gēn liàngyīshéng guà zhe shī yīfu. Den här tvättlinan håller våt tvätt.
-
熨衣板 yùnyībǎn en strykbräda熨衣板挡路了。 Yùnyībǎn dǎnglù le。 Strykbrädan står i vägen.
-
熨斗 yùndǒu ett strykjärn她用一个热熨斗熨她的衣服。 Tā yòng yī ge rè yùndǒu yùn tā de yīfu。 Hon använder ett varmt strykjärn på sina kläder.
-
坏 huài trasig真可惜,那个玩具坏了。 Zhēn kěxī, nà ge wánjù huài le. Tyvärr är den där leksaken trasig.
-
修理 xiūlǐ laga我们在这里修理坏了的东西。 Wǒmen zài zhèlǐ xiūlǐ huài le de dōngxi。 Vi lagar trasiga saker här.
-
水龙头 shuǐlóngtóu en kran我们的水龙头还在漏水。 Wǒmen de shuǐlóngtóu hái zài lòushuǐ。 Vår kran läcker fortfarande.
-
漏水 lòushuǐ en läcka他们终于在修理漏水了。 Tāmen zhōngyú zài xiūlǐ lòushuǐ le。 De lagar äntligen läckan.
-
水管 shuǐguǎn ett rör我能看见这根水管。 Wǒ néng kànjiàn zhè gēn shuǐguǎn。 Jag kan se röret.
-
维修 wéixiū laga你知道怎么维修它吗? Nǐ zhīdào zěnme wéixiū tā ma? Vet du hur man lagar den?
-
水管工 shuǐguǎngōng en rörmokare她今天给水管工打了电话。 Tā jīntiān gěi shuǐguǎngōng dǎ le diànhuà. Hon ringde rörmokaren idag.
-
电工 diàngōng en elektriker他们请了一个电工。 Tāmen qǐng le yī ge diàngōng。 De anställde en elektriker.
-
保险丝 bǎoxiǎnsī en säkring这个保险丝保护电路。 Zhè ge bǎoxiǎnsī bǎohù diànlù。 Den här säkringen skyddar kretsen.
-
灯泡 dēngpào en glödlampa我们还有一个灯泡吗? Wǒmen hái yǒu yī ge dēngpào ma? Har vi en glödlampa till?
-
更换 gēnghuàn byta ut我们更换旧轮胎。 Wǒmen gēnghuàn jiù lúntāi。 Vi byter ut gamla däck.
-
保养 bǎoyǎng underhåll他们定期做保养。 Tāmen dìngqī zuò bǎoyǎng。 De utför regelbundet underhåll.
-
理发 lǐfà en klippning我很快就需要理发了。 Wǒ hěn kuài jiù xūyào lǐfà le。 Jag behöver en klippning snart.
-
香水 xiāngshuǐ en parfym她喜欢那瓶香水。 Tā xǐhuan nà píng xiāngshuǐ。 Hon tycker om den där parfymen.
-
洗发水 xǐfàshuǐ ett schampo你有别的洗发水吗? Nǐ yǒu bié de xǐfàshuǐ ma? Har du ett annat schampo?
-
肥皂 féizào en tvål你应该用肥皂洗。 Nǐ yīnggāi yòng féizào xǐ。 Du bör tvätta dig med tvål.
-
牙刷 yáshuā en tandborste你的牙刷用了多久了? Nǐ de yáshuā yòng le duōjiǔ le? Hur gammal är din tandborste?
-
牙膏 yágāo en tandkräm这是最好的牙膏。 Zhè shì zuì hǎo de yágāo。 Det här är den bästa tandkrämen.
-
毛巾 máojīn en handduk干净的毛巾在架子上。 Gānjìng de máojīn zài jiàzi shang。 Rena handdukar ligger på hyllan.
-
剃须刀 tìxūdāo en rakhyvel我每次都用一把新的剃须刀。 Wǒ měicì dōu yòng yī bǎ xīn de tìxūdāo。 Jag använder en ny rakhyvel varje gång.
-
梳子 shūzi en kam她每天都用梳子。 Tā měitiān dōu yòng shūzi。 Hon använder en kam dagligen.
-
镜子 jìngzi en spegel你昨天擦镜子了吗? Nǐ zuótiān cā jìngzi le ma? Städade du spegeln igår?
-
止汗剂 zhǐhànjì en deodorant我每天都需要止汗剂。 Wǒ měitiān dōu xūyào zhǐhànjì。 Jag behöver deodorant varje dag.
-
沐浴露 mùyùlù en duschgel这瓶沐浴露很好闻。 Zhè píng mùyùlù hěn hǎowén。 Den här duschgelen luktar gott.
-
头 tóu ett huvud请保护你的头。 Qǐng bǎohù nǐ de tóu。 Var snäll och skydda ditt huvud.
-
脸 liǎn ett ansikte你每天早上洗脸。 Nǐ měitiān zǎoshang xǐ liǎn。 Du tvättar ditt ansikte varje morgon.
-
脚 jiǎo en fot你能摸到你的脚吗? Nǐ néng mōdào nǐ de jiǎo ma? Kan du röra vid din fot?
-
眼睛 yǎnjing ett öga你有漂亮的眼睛。 Nǐ yǒu piàoliang de yǎnjing。 Du har vackra ögon.
-
胳膊 gēbo en arm他的胳膊昨天断了。 Tā de gēbo zuótiān duàn le。 Han bröt armen igår.
-
鼻子 bízi en näsa谁的鼻子更大? Shéi de bízi gèng dà? Vem har den större näsan?
-
嘴巴 zuǐba en mun她把糖放进了嘴巴里。 Tā bǎ táng fàng jìn le zuǐba lǐ。 Hon stoppade godiset i munnen.
-
牙齿 yáchǐ tänder他们每天都刷牙齿。 Tāmen měitiān dōu shuā yáchǐ。 De borstar sina tänder dagligen.
-
手 shǒu en hand洗手很重要。 Xǐ shǒu hěn zhòngyào。 Att tvätta händerna är mycket viktigt.
-
耳朵 ěrduo ett öra这只动物有耳朵吗? Zhè zhī dòngwù yǒu ěrduo ma? Har det här djuret öron?
-
腿 tuǐ ett ben你的腿疼吗? Nǐ de tuǐ téng ma? Gör ditt ben ont?
-
头发 tóufa ett hår你多久梳一次头发? Nǐ duōjiǔ shū yī cì tóufa? Hur ofta borstar du håret?
Ord 901–1000
-
身体 shēntǐ en kropp那个男人的身体很强壮。 Nà ge nánrén de shēntǐ hěn qiángzhuàng。 Mannen har en stark kropp.
-
微笑 wēixiào le那个孩子对我微笑。 Nàge háizi duì wǒ wēixiào. Barnet ler mot mig.
-
后背 hòubèi en rygg他碰了我的后背。 Tā pèng le wǒ de hòubèi。 Han rörde vid min rygg.
-
脖子 bózi en nacke她摸了摸自己的脖子。 Tā mō le mō zìjǐ de bózi。 Hon rörde vid sin nacke.
-
肩膀 jiānbǎng en axel医生摸了我的肩膀。 Yīshēng mō le wǒ de jiānbǎng。 Läkaren rörde vid min axel.
-
胃 wèi en mage我的胃疼。 Wǒ de wèi téng。 Min mage gör ont.
-
胸口 xiōngkǒu ett bröst他感到胸口疼痛。 Tā gǎndào xiōngkǒu téngtòng. Han kände smärta i sitt bröst.
-
嘴唇 zuǐchún en läpp那个小男孩摸了摸自己的嘴唇。 Nàge xiǎo nánhái mō le mō zìjǐ de zuǐchún。 Pojken rörde vid sin läpp.
-
舌头 shétou en tunga热汤烫到了我的舌头。 Rè tāng tàngdào le wǒ de shétou。 Den varma soppan brände min tunga.
-
嗓子 sǎngzi en hals我的嗓子很干。 Wǒ de sǎngzi hěn gān. Min hals är väldigt torr.
-
胡子 húzi en mustasch我父亲留着胡子。 Wǒ fùqīn liú zhe húzi。 Min pappa har en mustasch.
-
胡须 húxū ett skägg那个男人留着长长的胡须。 Nà ge nánrén liú zhe chángcháng de húxū。 Mannen har ett långt skägg.
-
手指 shǒuzhǐ ett finger宝宝抓住了我的手指。 Bǎobao zhuāzhù le wǒ de shǒuzhǐ. Bebisen tog tag i mitt finger.
-
大拇指 dàmǔzhǐ en tumme他用大拇指指了指。 Tā yòng dàmǔzhǐ zhǐ le zhǐ。 Han pekade med sin tumme.
-
脚趾 jiǎozhǐ en tå我弄伤了我的脚趾。 Wǒ nòngshāng le wǒ de jiǎozhǐ。 Jag skadade min tå.
-
膝盖 xīgài ett knä他弯曲了他的右膝盖。 Tā wānqū le tā de yòu xīgài。 Han böjde sitt högra knä.
-
手肘 shǒuzhǒu en armbåge医生检查了我的手肘。 Yīshēng jiǎnchá le wǒ de shǒuzhǒu。 Läkaren undersökte min armbåge.
-
手腕 shǒuwàn en handled我的手腕受伤了。 Wǒ de shǒuwàn shòushāng le。 Jag skadade min handled.
-
脚踝 jiǎohuái en vrist她伤到了脚踝。 Tā shāngdào le jiǎohuái. Hon skadade sin vrist.
-
手掌 shǒuzhǎng en handflata她摊开了手掌。 Tā tānkāi le shǒuzhǎng. Hon öppnade sin handflata.
-
脚后跟 jiǎohòugēn en häl那条狗咬了我的脚后跟。 Nà tiáo gǒu yǎo le wǒ de jiǎohòugēn. Hunden bet mig i hälen.
-
髋部 kuānbù en höft我的左侧髋部很疼。 Wǒ de zuǒcè kuānbù hěn téng。 Min vänstra höft gör ont.
-
腰 yāo en midja他在腰上系了一根绳子。 Tā zài yāo shàng jì le yī gēn shéngzi。 Han knöt ett rep runt sin midja.
-
肌肉 jīròu en muskel我的腿部肌肉很疼。 Wǒ de tuǐbù jīròu hěn téng。 Min benmuskel gör ont.
-
运动 yùndòng en övning这是一个很棒的健身运动。 Zhè shì yī ge hěn bàng de jiànshēn yùndòng. Det här är en fantastisk träningsövning.
-
健身房 jiànshēnfáng ett gym你去健身房吗? Nǐ qù jiànshēnfáng ma? Går du till gymmet?
-
锻炼 duànliàn en träning经常锻炼让你身体健康。 Jīngcháng duànliàn ràng nǐ shēntǐ jiànkāng。 Regelbunden träning håller dig frisk.
-
热身 rèshēn värma upp这可以帮助肌肉热身。 Zhè kěyǐ bāngzhù jīròu rèshēn。 Det här hjälper till att värma upp musklerna.
-
拉伸 lāshēn sträcka我每天早上都拉伸。 Wǒ měitiān zǎoshang dōu lāshēn。 Jag sträcker på mig varje morgon.
-
跑 pǎo springa他们跑得很快。 Tāmen pǎo de hěn kuài. De springer väldigt fort.
-
走路 zǒulù promenera她喜欢在晚上走路。 Tā xǐhuan zài wǎnshang zǒulù。 Hon tycker om att promenera på kvällen.
-
举重 jǔzhòng lyfta skrot举重能让你长肌肉。 Jǔzhòng néng ràng nǐ zhǎng jīròu. Lyfta skrot bygger upp dina muskler.
-
瑜伽 yújiā yoga瑜伽让人感觉很平静。 Yújiā ràng rén gǎnjué hěn píngjìng. Yoga känns väldigt rogivande.
-
呼吸 hūxī andning我们练习深呼吸。 Wǒmen liànxí shēnhūxī。 Vi övar på djup andning.
-
保持健康 bǎochí jiànkāng hålla sig i form我通过跑步来保持健康。 Wǒ tōngguò pǎobù lái bǎochí jiànkāng。 Jag håller mig i form genom att springa.
-
休息日 xiūxirì en vilodag她需要一个休息日。 Tā xūyào yī ge xiūxirì。 Hon behöver en vilodag.
-
出去 chūqù gå ut我们通常星期五出去。 Wǒmen tōngcháng xīngqīwǔ chūqù。 Vi går oftast ut på fredagar.
-
夜店 yèdiàn en nattklubb这家夜店在午夜以后就满了。 Zhè jiā yèdiàn zài wǔyè yǐhòu jiù mǎn le。 Nattklubben är full efter midnatt.
-
酒吧 jiǔbā en bar我们晚点在酒吧见面吧。 Wǒmen wǎndiǎn zài jiǔbā jiànmiàn ba。 Vi ses på baren senare.
-
香烟 xiāngyān en cigarrett他在外面,正在抽一支香烟。 Tā zài wàimiàn, zhèngzài chōu yī zhī xiāngyān. Han står utanför och röker en cigarrett.
-
烟灰缸 yānhuīgāng en askkopp请用烟灰缸。 Qǐng yòng yānhuīgāng。 Var snäll och använd askkoppen.
-
打火机 dǎhuǒjī en tändare你有打火机吗? Nǐ yǒu dǎhuǒjī ma? Har du en tändare?
-
酒 jiǔ alkohol她不常喝酒。 Tā bù cháng hē jiǔ。 Hon dricker inte alkohol särskilt ofta.
-
开瓶器 kāipíngqì en flasköppnare我们需要一个开瓶器来开这个。 Wǒmen xūyào yī ge kāipíngqì lái kāi zhè ge。 Vi behöver en flasköppnare till det här.
-
跳舞 tiàowǔ dansa我的朋友们总是想跳舞。 Wǒ de péngyoumen zǒngshì xiǎng tiàowǔ。 Mina vänner vill alltid dansa.
-
醉 zuì full他醉了,所以他走路回家。 Tā zuì le,suǒyǐ tā zǒulù huíjiā。 Han är full, så han går hem.
-
手提包 shǒutíbāo en handväska她的手机在那个红色的手提包里。 Tā de shǒujī zài nà ge hóngsè de shǒutíbāo lǐ. Hennes telefon ligger i den röda handväskan.
-
歌手 gēshǒu en sångare那个歌手今晚太棒了。 Nà ge gēshǒu jīnwǎn tài bàng le。 Sångaren var fantastisk ikväll.
-
喷嚏 pēntì en nysning那个喷嚏非常响。 Nà ge pēntì fēicháng xiǎng. Den där nysningen var väldigt hög.
-
肌肉酸痛 jīròu suāntòng träningsvärk我的训练导致了肌肉酸痛。 Wǒ de xùnliàn dǎozhì le jīròu suāntòng。 Min träning gav mig träningsvärk.
-
抽筋 chōujīn en kramp腿抽筋是最难受的。 Tuǐ chōujīn shì zuì nánshòu de。 Benkramp är det värsta som finns.
-
脖子僵硬 bózi jiāngyìng en nackspärr我该怎么治这个脖子僵硬? Wǒ gāi zěnme zhì zhè ge bózi jiāngyìng? Hur blir jag av med den här nackspärren?
-
淤青 yūqīng ett blåmärke我有一大块淤青。 Wǒ yǒu yī dà kuài yūqīng. Jag har ett stort blåmärke.
-
肚子疼 dùzi téng magont我昨天肚子疼。 Wǒ zuótiān dùzi téng。 Jag fick magont igår.
-
牙疼 yáténg tandvärk那是非常严重的牙疼。 Nà shì fēicháng yánzhòng de yáténg。 Det där är en dålig tandvärk.
-
背疼 bèiténg ryggvärk奶奶今天背疼。 Nǎinai jīntiān bèiténg。 Farmor har ryggvärk idag.
-
耳朵疼 ěrduo téng öronvärk他现在耳朵疼。 Tā xiànzài ěrduo téng。 Han har öronvärk nu.
-
疲劳 píláo utmattning你的工作会引起疲劳。 Nǐ de gōngzuò huì yǐnqǐ píláo。 Ditt jobb kan orsaka utmattning.
-
过敏 guòmǐn en allergi我的过敏在春天最严重。 Wǒ de guòmǐn zài chūntiān zuì yánzhòng。 Min allergi är som värst på våren.
-
这里疼 zhèlǐ téng Det gör ont här这里疼。 Zhèlǐ téng。 Det gör ont här.
-
哭 kū gråta那个伤心的孩子正在哭。 Nà ge shāngxīn de háizi zhèngzài kū. Det ledsna barnet gråter.
-
掉落 diàoluò falla果实从树上掉落下来。 Guǒshí cóng shù shàng diàoluò xiàlái。 Frukten faller från trädet.
-
生病 shēngbìng sjuk那个孩子生病生得很厉害。 Nà ge háizi shēngbìng shēng de hěn lìhai。 Barnet är mycket sjuk.
-
好 hǎo bra我今天感觉挺好的。 Wǒ jīntiān gǎnjué tǐng hǎo de。 Jag mår bra idag.
-
切 qiē skära她正在切面包。 Tā zhèngzài qiē miànbāo。 Hon skär brödet.
-
绷带 bēngdài ett förband他在伤口上缠了绷带。 Tā zài shāngkǒu shàng chán le bēngdài. Han satte ett förband på såret.
-
燃烧 ránshāo brinna干木头燃烧得很快。 Gān mùtou ránshāo de hěn kuài. Det torra träet brinner snabbt.
-
抓 zhuā klora那只猫抓伤了我的胳膊。 Nà zhī māo zhuāshāng le wǒ de gēbo。 Katten klorade mig på armen.
-
撞 zhuàng slå我不小心撞到了头。 Wǒ bù xiǎoxīn zhuàngdào le tóu。 Jag slog i huvudet.
-
疤痕 bāhén ett ärr他摸了摸那道旧疤痕。 Tā mō le mō nà dào jiù bāhén。 Han rörde vid det gamla ärret.
-
康复 kāngfù återhämta他已经从病中康复了。 Tā yǐjīng cóng bìng zhōng kāngfù le。 Han återhämtade sig från sjukdomen.
-
愈合 yùhé läka那个深深的伤口会愈合的。 Nà ge shēnshēn de shāngkǒu huì yùhé de. Det djupa såret kommer att läka.
-
停电 tíngdiàn ett strömavbrott幸好停电的时间很短。 Xìnghǎo tíngdiàn de shíjiān hěn duǎn. Som tur var blev strömavbrottet kortvarigt.
-
插 chā sätta i他忘了插上笔记本电脑的充电器。 Tā wàng le chāshàng bǐjìběn diànnǎo de chōngdiànqì。 Han glömde att sätta i laddaren till datorn.
-
插座 chāzuò ett uttag她把手机插进了墙上的插座。 Tā bǎ shǒujī chā jìn le qiáng shàng de chāzuò. Hon kopplade in sin telefon i uttaget på väggen.
-
延长线 yánchángxiàn en förlängningssladd这根延长线很长。 Zhè gēn yánchángxiàn hěn cháng。 Den här förlängningssladden är lång.
-
插线板 chāxiànbǎn ett grenuttag她把电脑接到了插线板上。 Tā bǎ diànnǎo jiē dào le chāxiànbǎn shàng. Hon kopplade in sin dator i grenuttaget.
-
转换插头 zhuǎnhuàn chātóu en reseadapter你需要一个转换插头。 Nǐ xūyào yī ge zhuǎnhuàn chātóu. Du behöver en reseadapter.
-
保险丝盒 bǎoxiǎnsīhé ett säkringsskåp保险丝盒坏了。 Bǎoxiǎnsīhé huài le. Säkringsskåpet är trasigt.
-
断路器 duànlùqì en säkring暴风雨的时候,断路器跳闸了。 Bàofēngyǔ de shíhou, duànlùqì tiàozhá le. Säkringen gick under stormen.
-
电压 diànyā spänning这个电压看起来很低。 Zhège diànyā kàn qǐlái hěn dī. Den här spänningen verkar väldigt låg.
-
电池 diànchí ett batteri电池给手电筒供电。 Diànchí gěi shǒudiàntǒng gòngdiàn. Ett batteri driver ficklampan.
-
没电的电池 méi diàn de diànchí ett dött batteri我们需要给没电的电池充电。 Wǒmen xūyào gěi méi diàn de diànchí chōngdiàn。 Vi måste ladda det dött batteri.
-
换电池 huàn diànchí byta batteri你经常换电池。 Nǐ jīngcháng huàn diànchí. Du byter batteri ofta.
-
电 diàn elektricitet我们需要电来开灯。 Wǒmen xūyào diàn lái kāi dēng. Vi behöver elektricitet för ljus.
-
煤气 méiqì en gas厨房里充满了煤气味。 Chúfáng lǐ chōngmǎn le méiqìwèi。 Doften av gas fyllde köket.
-
截止日期 jiézhǐ rìqī ett förfallodatum请检查账单上的截止日期。 Qǐng jiǎnchá zhàngdān shàng de jiézhǐ rìqī。 Var snäll och kontrollera förfallodatumet på fakturan.
-
暖气 nuǎnqì värme你能把暖气打开吗? Nǐ néng bǎ nuǎnqì dǎkāi ma? Kan du sätta på värmen?
-
网络 wǎngluò internet他们每天都用网络。 Tāmen měitiān dōu yòng wǎngluò。 De använder internet dagligen.
-
账单 zhàngdān en räkning水费账单的截止日期是什么时候? Shuǐfèi zhàngdān de jiézhǐ rìqī shì shénme shíhou? Vad är förfallodatumet för vattenräkningen?
-
技术员 jìshùyuán en tekniker一位技术员来检查了线路。 Yī wèi jìshùyuán lái jiǎnchá le xiànlù。 En tekniker kom för att kontrollera linjen.
-
供应商 gōngyìngshāng en leverantör供应商发了一份新合同。 Gōngyìngshāng fā le yī fèn xīn hétong。 Leverantören skickade ett nytt kontrakt.
-
合同 hétong ett kontrakt合同到期了。 Hétong dàoqī le。 Kontraktet har gått ut.
-
供应商 gōngyìngshāng en leverantör我换了网络供应商。 Wǒ huàn le wǎngluò gōngyìngshāng。 Jag bytte min internetleverantör.
-
账号 zhànghào ett kontonummer我的账号是多少? Wǒ de zhànghào shì duōshao? Vad är mitt kontonummer?
-
客户服务 kèhù fúwù kundtjänst我们提供很好的客户服务。 Wǒmen tígōng hěn hǎo de kèhù fúwù。 Vi erbjuder utmärkt kundtjänst.
-
表格 biǎogé en blankett他需要一张打印的表格。 Tā xūyào yī zhāng dǎyìn de biǎogé。 Han behöver en utskriven blankett.
-
签名 qiānmíng en signatur我的签名就够了吗? Wǒ de qiānmíng jiù gòu le ma? Kommer min signatur att räcka?
-
护照 hùzhào ett pass你丢了你的护照吗? Nǐ diū le nǐ de hùzhào ma? Har du tappat bort ditt pass?
-
签证 qiānzhèng ett visum那个国家需要签证。 Nà ge guójiā xūyào qiānzhèng。 Det landet kräver visum.
Gratis för privat bruk och i undervisningen.
Mer på kinesiska
Glosor på kinesiska efter ämne
- Siffror1–100
- Veckodagar12
- Månader12
- Färger19
- Familjen36
- Mat44
- Djur36
- Kläder41
- Väder24
- Hälsningar12
- Frukter16
- Grönsaker12
- Köksord36
- Beställa mat48
- Rummen i huset48
- Yrken36
- Resor60
- Platser i staden48
- Sporter60
- Musikinstrument12
- Natur och växter36
- Planeter och rymden24
- Tidsuttryck36
- Högtider och fester12
- Artighetsfraser24
Ordlistor