De 1000 vanligaste kinesiska orden

Varje ord med bild, naturligt uttal och en exempelmening med svensk översättning. Tryck på en högtalare för att höra ordet eller meningen.

Lär dig alla 1000 orden i appen

Med bilder, naturligt uttal, och varje ord kommer tillbaka precis innan du skulle glömma det. Gratis för iPhone och Android.

Hämta gratis
Hämta i App Store Ladda ned på Google Play Skanna med mobilkameran

Så är listan rangordnad

Listan följer ordningen i Flashcardlys kurs i kinesiska: efter frekvens och nytta i vardagen, med input från språklärare. Det är alltså ingen ren frekvensräkning ur en textkorpus, och därför fylls toppen av listan inte upp av småord som motsvarar ”och” och ”att”, medan ”man” hamnar på plats 13.

Listan

Rapportera ett fel

Berätta vad som är fel. Vi går igenom varje rapport.

Vad är fel?

Tryck på en bild för att höra den.

Ord 1–100

  1. 你好 — hej
    你好 nǐ hǎo hej

    你好,你好吗? Nǐ hǎo, nǐ hǎo ma? Hej, hur mår du?

  2. 欢迎 — välkommen
    欢迎 huānyíng välkommen

    欢迎来到我们家。 Huānyíng lái dào wǒmen jiā. Välkommen till vårt hem.

  3. 早上好 — God morgon
    早上好 zǎoshang hǎo God morgon

    早上好! Zǎoshang hǎo! God morgon!

  4. 是的 — ja
    是的 shì de ja

    是的,我明白了。 Shì de,wǒ míngbai le。 Ja, jag förstår.

  5. 晚上好 — God kväll
    晚上好 wǎnshang hǎo God kväll

    晚上好! Wǎnshang hǎo! God kväll!

  6. 不 — nej
    不 bù nej

    她说不。 Tā shuō bù。 Hon sa nej.

  7. 再见 — hejdå
    再见 zàijiàn hejdå

    再见,安娜! Zàijiàn,Ānnà! Hejdå, Anna!

  8. 下午好 — god eftermiddag
    下午好 xiàwǔ hǎo god eftermiddag

    下午好! Xiàwǔ hǎo! God eftermiddag!

  9. 一会儿见 — vi ses snart
    一会儿见 yīhuìr jiàn vi ses snart

    一会儿见,米娅! Yīhuìr jiàn, Mǐyà! Vi ses snart, Mia!

  10. 明天见 — Vi ses imorgon
    明天见 míngtiān jiàn Vi ses imorgon

    明天见! Míngtiān jiàn! Vi ses imorgon!

  11. 很高兴认识你 — trevligt att träffas
    很高兴认识你 Hěn gāoxìng rènshi nǐ trevligt att träffas

    我也很高兴认识你! Wǒ yě hěn gāoxìng rènshi nǐ! Trevligt att träffas!

  12. 你好吗 — Hur mår du?
    你好吗 nǐ hǎo ma Hur mår du?

    今天你好吗? Jīntiān nǐ hǎo ma? Hur mår du idag?

  13. 男人 — en man
    男人 nánrén en man

    那个男人看那本书。 Nà ge nánrén kàn nà běn shū。 Mannen läser boken.

  14. 女人 — en kvinna
    女人 nǚrén en kvinna

    那个女人戴着一顶帽子。 Nà ge nǚrén dài zhe yī dǐng màozi。 Kvinnan bär en hatt.

  15. 男孩 — en pojke
    男孩 nánhái en pojke

    这个男孩在玩玩具。 Zhè ge nánhái zài wán wánjù。 Pojken leker med leksaker.

  16. 女孩 — en flicka
    女孩 nǚhái en flicka

    这个女孩有一个球。 Zhège nǚhái yǒu yī ge qiú。 Flickan har en boll.

  17. 人 — en person
    人 rén en person

    他是一个好人。 Tā shì yī ge hǎo rén。 Han är en trevlig person.

  18. 人们 — människor
    人们 rénmen människor

    人们很高兴。 Rénmen hěn gāoxìng. Människorna är väldigt glada.

  19. 成年人 — en vuxen
    成年人 chéngniánrén en vuxen

    我是一个成年人。 Wǒ shì yī ge chéngniánrén。 Jag är en vuxen.

  20. 宝宝 — en bebis
    宝宝 bǎobao en bebis

    宝宝需要牛奶。 Bǎobao xūyào niúnǎi。 Bebisen behöver mjölk.

  21. 先生 — herr
    先生 xiānsheng herr

    史密斯先生喜欢看书。 Shǐmìsī xiānsheng xǐhuan kàn shū. Herr Smith gillar att läsa böcker.

  22. 太太 — fru
    太太 tàitai fru

    史密斯太太是老师。 Shǐmìsī tàitai shì lǎoshī. Fru Smith är lärare.

  23. 邻居 — en granne
    邻居 línjū en granne

    我的邻居很友好。 Wǒ de línjū hěn yǒuhǎo. Min granne är väldigt vänlig.

  24. 朋友 — en vän
    朋友 péngyou en vän

    我的朋友喜欢看书。 Wǒ de péngyou xǐhuan kàn shū。 Min vän tycker om att läsa böcker.

  25. 今天 — idag
    今天 jīntiān idag

    今天是一个好日子。 Jīntiān shì yī ge hǎo rìzi。 Idag är en bra dag.

  26. 明天 — imorgon
    明天 míngtiān imorgon

    明天是新的一天。 Míngtiān shì xīn de yī tiān。 Imorgon är en ny dag.

  27. 昨天 — igår
    昨天 zuótiān igår

    我昨天看见她了。 Wǒ zuótiān kànjiàn tā le。 Jag såg henne igår.

  28. 现在 — nu
    现在 xiànzài nu

    他现在就要。 Tā xiànzài jiù yào。 Han vill ha det nu.

  29. 下午 — en eftermiddag
    下午 xiàwǔ en eftermiddag

    我喜欢下午。 Wǒ xǐhuan xiàwǔ。 Jag tycker om eftermiddagen.

  30. 晚上 — en kväll
    晚上 wǎnshang en kväll

    晚上很安静。 Wǎnshang hěn ānjìng。 Kvällen är lugn.

  31. 分钟 — en minut
    分钟 fēnzhōng en minut

    我们需要五分钟。 Wǒmen xūyào wǔ fēnzhōng。 Vi behöver fem minuter.

  32. 早上 — en morgon
    早上 zǎoshang en morgon

    我早上吃早饭。 Wǒ zǎoshang chī zǎofàn. Jag äter frukost på morgonen.

  33. 以后 — senare
    以后 yǐhòu senare

    我以后再做。 Wǒ yǐhòu zài zuò. Jag gör det senare.

  34. 早 — tidigt
    早 zǎo tidigt

    她起得很早。 Tā qǐ de hěn zǎo。 Hon vaknar tidigt.

  35. 迟到 — sen
    迟到 chídào sen

    他经常迟到。 Tā jīngcháng chídào。 Han är ofta sen.

  36. 小时 — en timme
    小时 xiǎoshí en timme

    这节课要一个小时。 Zhè jié kè yào yī ge xiǎoshí. Lektionen varar i en timme.

  37. 你叫什么名字? — Vad heter du?
    你叫什么名字? Nǐ jiào shénme míngzi? Vad heter du?

    你叫什么名字? Nǐ jiào shénme míngzi? Vad heter du?

  38. 我叫 — jag heter
    我叫 wǒ jiào jag heter

    我叫艾米丽。 Wǒ jiào Àimǐlì。 Jag heter Emily.

  39. 你是哪里人? — Var kommer du ifrån?
    你是哪里人? Nǐ shì nǎlǐ rén? Var kommer du ifrån?

    你是哪里人? Nǐ shì nǎlǐ rén? Var kommer du ifrån?

  40. 我来自 — Jag kommer från ...
    我来自 wǒ láizì Jag kommer från ...

    我来自德国。 Wǒ láizì Déguó。 Jag kommer från Tyskland.

  41. 你住在哪儿? — Var bor du
    你住在哪儿? Nǐ zhù zài nǎr? Var bor du

    你住在哪儿? Nǐ zhù zài nǎr? Var bor du?

  42. 我住在 — jag bor i
    我住在 wǒ zhù zài jag bor i

    我住在日本。 Wǒ zhù zài Rìběn。 Jag bor i Japan.

  43. 你会说什么语言? — Vilka språk talar du ...?
    你会说什么语言? Nǐ huì shuō shénme yǔyán? Vilka språk talar du ...?

    你会说什么语言? Nǐ huì shuō shénme yǔyán? Vilka språk talar du?

  44. 我说 — Jag talar
    我说 wǒ shuō Jag talar

    我说英语说得很好。 Wǒ shuō yīngyǔ shuō de hěn hǎo。 Jag talar engelska bra.

  45. 我会说一点 — jag talar lite
    我会说一点 wǒ huì shuō yīdiǎn jag talar lite

    我会说一点法语。 Wǒ huì shuō yīdiǎn Fǎyǔ. Jag talar lite franska.

  46. 你在哪里出生 — Var är du född
    你在哪里出生 nǐ zài nǎlǐ chūshēng Var är du född

    你在哪里出生? Nǐ zài nǎlǐ chūshēng? Var är du född?

  47. 你姓什么? — Vad heter du i efternamn?
    你姓什么? Nǐ xìng shénme? Vad heter du i efternamn?

    你姓什么? Nǐ xìng shénme? Vad heter du i efternamn?

  48. 这是我的朋友 — Det här är min vän
    这是我的朋友 zhè shì wǒ de péngyou Det här är min vän

    这是我的朋友丽莎。 Zhè shì wǒ de péngyou Lìshā。 Det här är min vän Lisa.

  49. 做 — göra
    做 zuò göra

    我做的咖啡很好喝。 Wǒ zuò de kāfēi hěn hǎohē. Jag gör gott kaffe.

  50. 得到 — få
    得到 dédào få

    他得到了一个礼物。 Tā dédào le yī ge lǐwù。 Han fick en present.

  51. 有 — ha
    有 yǒu ha

    艾玛有一辆车。 Àimǎ yǒu yī liàng chē。 Emma har en bil.

  52. 吃 — äta
    吃 chī äta

    他们在吃苹果。 Tāmen zài chī píngguǒ。 De äter äpplen.

  53. 喝 — dricka
    喝 hē dricka

    你喝咖啡吗? Nǐ hē kāfēi ma? Dricker du kaffe?

  54. 睡觉 — sova
    睡觉 shuìjiào sova

    我现在想睡觉。 Wǒ xiànzài xiǎng shuìjiào。 Jag vill sova nu.

  55. 看见 — se
    看见 kànjiàn se

    你能看见那个房子吗? Nǐ néng kànjiàn nàge fángzi ma? Kan du se huset?

  56. 看 — titta på
    看 kàn titta på

    亚当喜欢看照片。 Yàdāng xǐhuan kàn zhàopiàn。 Adam tycker om att titta på bilder.

  57. 看 — läsa
    看 kàn läsa

    学生看书。 Xuéshēng kàn shū。 Studenten läser böcker.

  58. 打开 — öppna
    打开 dǎkāi öppna

    她打开窗户。 Tā dǎkāi chuānghu。 Hon öppnar fönstret.

  59. 关 — stänga
    关 guān stänga

    我关门。 Wǒ guān mén. Jag stänger dörren.

  60. 来 — komma
    来 lái komma

    你每天都来这里。 Nǐ měitiān dōu lái zhèlǐ。 Du kommer hit varje dag.

  61. 请 — tack
    请 qǐng tack

    请开门。 Qǐng kāi mén. Tack, kan du öppna dörren?

  62. 谢谢 — tack
    谢谢 xièxie tack

    谢谢你的帮助。 Xièxie nǐ de bāngzhù。 Tack för din hjälp.

  63. 不客气 — Varsågod
    不客气 bùkèqi Varsågod

    不客气。 Bùkèqi。 Varsågod.

  64. 不好意思 — ursäkta
    不好意思 bùhǎoyìsi ursäkta

    不好意思,我需要帮助。 Bùhǎoyìsi, wǒ xūyào bāngzhù. Ursäkta, jag behöver hjälp.

  65. 对不起 — ledsen
    对不起 duìbuqǐ ledsen

    对不起。 Duìbuqǐ。 Jag är ledsen.

  66. 你能帮我吗 — Kan du hjälpa mig?
    你能帮我吗 Nǐ néng bāng wǒ ma Kan du hjälpa mig?

    你能帮我吗? Nǐ néng bāng wǒ ma? Kan du hjälpa mig?

  67. 请再说一遍 — Kan du upprepa det?
    请再说一遍 Qǐng zài shuō yī biàn Kan du upprepa det?

    请再说一遍好吗? Qǐng zài shuō yī biàn hǎo ma? Kan du upprepa det?

  68. 您能说得慢一点吗 — Skulle du kunna tala långsammare ...?
    您能说得慢一点吗 Nín néng shuō de màn yīdiǎn ma Skulle du kunna tala långsammare ...?

    您能说得慢一点吗? Nín néng shuō de màn yīdiǎn ma? Skulle du kunna tala långsammare?

  69. 请给我 — Kan jag få ...
    请给我 qǐng gěi wǒ Kan jag få ...

    请给我水。 Qǐng gěi wǒ shuǐ。 Kan jag få vatten, tack?

  70. 我想 — jag skulle vilja ha
    我想 wǒ xiǎng jag skulle vilja ha

    我想再来点茶。 Wǒ xiǎng zài lái diǎn chá。 Jag skulle vilja ha lite mer te.

  71. 我可以 — Får jag ...
    我可以 wǒ kěyǐ Får jag ...

    我可以喝点水吗? Wǒ kěyǐ hē diǎn shuǐ ma? Får jag be om lite vatten?

  72. 可以吗 — går det bra om ...
    可以吗 kěyǐ ma går det bra om ...

    我坐下可以吗? Wǒ zuòxià kěyǐ ma? Går det bra om jag sätter mig?

  73. 零 — noll
    零 líng noll

    零比一小。 Líng bǐ yī xiǎo。 Noll är mindre än ett.

  74. 一 — en
    一 yī en

    我有一个苹果。 Wǒ yǒu yī ge píngguǒ。 Jag har ett äpple.

  75. 两 — två
    两 liǎng två

    有两只猫。 Yǒu liǎng zhī māo. Det finns två katter.

  76. 三 — tre
    三 sān tre

    不,三个太多了。 Bù,sān ge tài duō le。 Nej, tre är för mycket.

  77. 四 — fyra
    四 sì fyra

    请给我四个。 Qǐng gěi wǒ sì ge。 Ge mig fyra, tack.

  78. 五 — fem
    五 wǔ fem

    我有五只狗。 Wǒ yǒu wǔ zhī gǒu。 Jag har fem hundar.

  79. 六 — sex
    六 liù sex

    他和六个朋友一起来了。 Tā hé liù gè péngyou yīqǐ lái le. Han kom med sex vänner.

  80. 七 — sju
    七 qī sju

    我在跑七公里。 Wǒ zài pǎo qī gōnglǐ。 Jag springer sju kilometer.

  81. 八 — åtta
    八 bā åtta

    蜘蛛有八条腿。 Zhīzhū yǒu bā tiáo tuǐ。 En spindel har åtta ben.

  82. 九 — nio
    九 jiǔ nio

    九是我的幸运数字。 Jiǔ shì wǒ de xìngyùn shùzì。 Nio är mitt lyckonummer.

  83. 十 — tio
    十 shí tio

    我们有十个手指。 Wǒmen yǒu shí ge shǒuzhǐ. Vi har tio fingrar.

  84. 加 — plus
    加 jiā plus

    二加二等于四。 Èr jiā èr děngyú sì。 Två plus två är fyra.

  85. 我不懂 — Jag förstår inte
    我不懂 Wǒ bù dǒng Jag förstår inte

    我不懂。 Wǒ bù dǒng。 Jag förstår inte.

  86. 请再说一遍好吗? — Kan du upprepa det ...?
    请再说一遍好吗? Qǐng zài shuō yī biàn hǎo ma? Kan du upprepa det ...?

    请再说一遍好吗? Qǐng zài shuō yī biàn hǎo ma? Kan du upprepa det, tack?

  87. 请慢一点儿 — Kan du prata långsammare?
    请慢一点儿 Qǐng màn yīdiǎnr Kan du prata långsammare?

    请慢一点儿。 Qǐng màn yīdiǎnr。 Kan du prata långsammare?

  88. 那是什么意思 — Vad betyder det
    那是什么意思 nà shì shénme yìsi Vad betyder det

    那是什么意思? Nà shì shénme yìsi? Vad betyder det?

  89. 那个用......怎么说? — Hur säger man det på ...?
    那个用......怎么说? Nà ge yòng …… zěnme shuō? Hur säger man det på ...?

    那个用西班牙语怎么说? Nà ge yòng Xībānyáyǔ zěnme shuō? Hur säger man det på spanska?

  90. 那个怎么拼? — Hur stavar man ...?
    那个怎么拼? Nà ge zěnme pīn? Hur stavar man ...?

    那个怎么拼? Nà ge zěnme pīn? Hur stavar man det?

  91. 你可以把它写下来吗? — Kan du skriva ner ...
    你可以把它写下来吗? Nǐ kěyǐ bǎ tā xiě xiàlái ma? Kan du skriva ner ...

    请问,你可以把它写下来吗? Qǐngwèn,nǐ kěyǐ bǎ tā xiě xiàlái ma? Kan du skriva ner det, tack?

  92. 你可以给我看吗? — Kan du visa mig ...?
    你可以给我看吗? Nǐ kěyǐ gěi wǒ kàn ma? Kan du visa mig ...?

    你可以给我看那张照片吗? Nǐ kěyǐ gěi wǒ kàn nà zhāng zhàopiàn ma? Kan du visa mig fotot?

  93. 你会说 — talar du ...
    你会说 nǐ huì shuō talar du ...

    你会说英语吗? Nǐ huì shuō yīngyǔ ma? Talar du engelska?

  94. 请等一下 — Ett ögonblick, tack
    请等一下 qǐng děng yī xià Ett ögonblick, tack

    请等一下。 Qǐng děng yī xià。 Ett ögonblick, tack.

  95. 我觉得是这样 — Jag tror det
    我觉得是这样 Wǒ juéde shì zhèyàng Jag tror det

    我也觉得是这样。 Wǒ yě juéde shì zhèyàng。 Jag tror det också.

  96. 我不知道 — Jag vet inte
    我不知道 wǒ bù zhīdào Jag vet inte

    我不知道。 Wǒ bù zhīdào。 Jag vet inte.

  97. 这 — det här
    这 zhè det här

    这是我的红色的车。 Zhè shì wǒ de hóngsè de chē。 Det här är min röda bil.

  98. 那 — den
    那 nà den

    那只狗很友好。 Nà zhī gǒu hěn yǒuhǎo。 Den hunden är väldigt vänlig.

  99. 这里 — här
    这里 zhèlǐ här

    我喜欢在这里。 Wǒ xǐhuan zài zhèlǐ。 Jag trivs med att vara här.

  100. 那里 — där
    那里 nàlǐ där

    我们下班后在那里见面。 Wǒmen xiàbān hòu zài nàlǐ jiànmiàn. Vi ses där efter jobbet.

Ord 101–200

  1. 另一个 — en till
    另一个 lìng yī ge en till

    他想要另一块蛋糕。 Tā xiǎngyào lìng yī kuài dàngāo。 Han vill ha en till bit tårta.

  2. 一样 — samma
    一样 yīyàng samma

    我们穿一样的蓝色衬衫。 Wǒmen chuān yīyàng de lánsè chènshān。 Vi har på oss samma blå tröja.

  3. 这些 — dessa
    这些 zhèxiē dessa

    这些苹果可以吃了。 Zhèxiē píngguǒ kěyǐ chī le。 Dessa äpplen är redo att ätas.

  4. 那些 — de där
    那些 nàxiē de där

    那些饼干看起来很好。 Nàxiē bǐnggān kàn qǐlai hěn hǎo。 De där kakorna ser väldigt goda ut.

  5. 就在这里 — precis här
    就在这里 jiù zài zhèlǐ precis här

    钥匙就在这里。 Yàoshi jiù zài zhèlǐ。 Nycklarna ligger precis här.

  6. 那里 — där borta
    那里 nàli där borta

    我的鞋子在那里。 Wǒ de xiézi zài nàli。 Mina skor står där borta.

  7. 上面 — ovanpå
    上面 shàngmiàn ovanpå

    猫在桌子上面。 Māo zài zhuōzi shàngmiàn。 Katten sitter ovanpå bordet.

  8. 下面 — under
    下面 xiàmiàn under

    狗在桌子下面。 Gǒu zài zhuōzi xiàmiàn。 Hunden är under bordet.

  9. 最近怎么样 — Hur går det?
    最近怎么样 zuìjìn zěnmeyàng Hur går det?

    最近怎么样? Zuìjìn zěnmeyàng? Hur går det?

  10. 好久不见 — Det var länge sedan
    好久不见 hǎojiǔ bù jiàn Det var länge sedan

    好久不见! Hǎojiǔ bù jiàn! Det var länge sedan vi sågs.

  11. 你喜欢什么? — Vad tycker du om ...?
    你喜欢什么? Nǐ xǐhuan shénme? Vad tycker du om ...?

    你喜欢什么? Nǐ xǐhuan shénme? Vad tycker du om att göra på fritiden?

  12. 你在做什么 — Vad gör du ...?
    你在做什么 nǐ zài zuò shénme Vad gör du ...?

    现在你在做什么? Xiànzài nǐ zài zuò shénme? Vad gör du nu?

  13. 祝你今天愉快 — Ha en bra dag
    祝你今天愉快 Zhù nǐ jīntiān yúkuài Ha en bra dag

    祝你今天愉快,约翰! Zhù nǐ jīntiān yúkuài, Yuēhàn! Ha en bra dag, John!

  14. 保重 — sköt om dig
    保重 bǎozhòng sköt om dig

    保重。明天见。 Bǎozhòng. Míngtiān jiàn. Sköt om dig. Vi ses imorgon.

  15. 祝你好运 — Lycka till
    祝你好运 zhù nǐ hǎoyùn Lycka till

    祝你好运!我相信你! Zhù nǐ hǎoyùn! Wǒ xiāngxìn nǐ! Lycka till! Jag tror på dig!

  16. 恭喜 — Grattis
    恭喜 gōngxǐ Grattis

    恭喜!你完成了辛苦的工作。 Gōngxǐ! Nǐ wánchéng le xīnkǔ de gōngzuò。 Grattis! Du har avslutat det hårda arbetet.

  17. 干杯 — Skål
    干杯 gānbēi Skål

    干杯! Gānbēi! Skål!

  18. 没问题 — Inga problem
    没问题 méi wèntí Inga problem

    没问题,我可以帮你。 Méi wèntí,wǒ kěyǐ bāng nǐ。 Inga problem, jag kan hjälpa dig.

  19. 别担心 — oroa dig inte
    别担心 bié dānxīn oroa dig inte

    别担心,会没事的。 Bié dānxīn,huì méishì de。 Oroa dig inte, det kommer att gå bra.

  20. 听起来不错 — Det låter bra
    听起来不错 tīng qǐlái bùcuò Det låter bra

    听起来不错,谢谢! Tīng qǐlái bùcuò,xièxie! Det låter bra för mig, tack!

  21. 知道 — veta
    知道 zhīdào veta

    你现在知道答案了。 Nǐ xiànzài zhīdào dá'àn le。 Du vet svaret nu.

  22. 问 — fråga
    问 wèn fråga

    你可以问你哥哥。 Nǐ kěyǐ wèn nǐ gēge. Du kan fråga din bror.

  23. 听见 — höra
    听见 tīngjiàn höra

    你能听见那个声音吗? Nǐ néng tīngjiàn nàge shēngyīn ma? Kan du höra det där ljudet?

  24. 学 — lära
    学 xué lära

    你每天都能学到新东西。 Nǐ měitiān dōu néng xuédào xīn dōngxi. Du lär dig något nytt varje dag.

  25. 聊天 — prata med
    聊天 liáotiān prata med

    你喜欢和你的朋友聊天吗? Nǐ xǐhuan hé nǐ de péngyou liáotiān ma? Gillar du att prata med dina vänner?

  26. 说 — säga
    说 shuō säga

    我想说点什么。 Wǒ xiǎng shuō diǎn shénme。 Jag vill säga något.

  27. 选择 — välja
    选择 xuǎnzé välja

    你选择你最喜欢的颜色。 Nǐ xuǎnzé nǐ zuì xǐhuan de yánsè。 Du väljer din favoritfärg.

  28. 写 — skriva
    写 xiě skriva

    学生们写一个故事。 Xuéshēngmen xiě yī ge gùshi. Studenterna skriver en berättelse.

  29. 打电话 — ringa
    打电话 dǎ diànhuà ringa

    我会给你打电话。 Wǒ huì gěi nǐ dǎ diànhuà。 Jag ska ringa dig.

  30. 听 — lyssna på
    听 tīng lyssna på

    我听收音机。 Wǒ tīng shōuyīnjī。 Jag lyssnar på radio.

  31. 学习 — plugga
    学习 xuéxí plugga

    我为每一次考试都努力学习。 Wǒ wèi měi yī cì kǎoshì dōu nǔlì xuéxí。 Jag pluggar hårt inför varje prov.

  32. 告诉 — berätta
    告诉 gàosu berätta

    他告诉我他的名字。 Tā gàosu wǒ tā de míngzi。 Han berättar sitt namn för mig.

  33. 见面 — träffa
    见面 jiànmiàn träffa

    我明天会和你见面。 Wǒ míngtiān huì hé nǐ jiànmiàn。 Jag ska träffa dig imorgon.

  34. 加入 — ansluta sig
    加入 jiārù ansluta sig

    她将加入我们的团队。 Tā jiāng jiārù wǒmen de tuánduì。 Hon ansluter sig till vår grupp.

  35. 享受 — tycka om
    享受 xiǎngshòu tycka om

    我们很享受这段音乐。 Wǒmen hěn xiǎngshòu zhè duàn yīnyuè. Vi tycker om musiken.

  36. 描述 — beskriva
    描述 miáoshù beskriva

    那个男孩描述了那只动物。 Nà ge nánhái miáoshù le nà zhī dòngwù。 Pojken beskrev djuret.

  37. 解释 — förklara
    解释 jiěshì förklara

    她会解释这个问题的。 Tā huì jiěshì zhè ge wèntí de. Hon kommer att förklara problemet.

  38. 教 — lära ut
    教 jiāo lära ut

    我教这些新学生。 Wǒ jiāo zhèxiē xīn xuésheng。 Jag lär ut de nya studenterna.

  39. 介绍 — presentera
    介绍 jièshào presentera

    我会介绍我的朋友。 Wǒ huì jièshào wǒ de péngyou。 Jag ska presentera min vän.

  40. 接受 — acceptera
    接受 jiēshòu acceptera

    她接受了这份礼物。 Tā jiēshòu le zhè fèn lǐwù。 Hon accepterar gåvan.

  41. 拒绝 — vägra
    拒绝 jùjué vägra

    那个孩子拒绝吃这些食物。 Nàge háizi jùjué chī zhèxiē shíwù。 Barnet vägrar maten.

  42. 答应 — lova
    答应 dāying lova

    我答应会帮你。 Wǒ dāying huì bāng nǐ。 Jag lovar att hjälpa dig.

  43. 讨论 — diskutera
    讨论 tǎolùn diskutera

    他们正在讨论新计划。 Tāmen zhèngzài tǎolùn xīn jìhuà. De diskuterar den nya planen.

  44. 联系 — kontakta
    联系 liánxì kontakta

    我会联系医生的。 Wǒ huì liánxì yīshēng de。 Jag ska kontakta läkaren.

  45. 笑 — skratta
    笑 xiào skratta

    孩子们大声地笑了起来。 Háizimen dàshēng de xiào le qǐlái。 Barnen skrattar högt.

  46. 大声呼喊 — ropa
    大声呼喊 dàshēng hūhǎn ropa

    那个男孩大声呼喊求救。 Nà ge nánhái dàshēng hūhǎn qiújiù. Pojken ropar på hjälp.

  47. 耳语 — viska
    耳语 ěryǔ viska

    他在我耳边耳语。 Tā zài wǒ ěrbiān ěryǔ。 Han viskar i mitt öra.

  48. 挥手 — vinka
    挥手 huīshǒu vinka

    她挥手告别。 Tā huīshǒu gàobié. Hon vinkar hejdå.

  49. 点头 — nicka
    点头 diǎntóu nicka

    那个女人点了点头。 Nà ge nǚrén diǎn le diǎn tóu。 Kvinnan nickar med huvudet.

  50. 拥抱 — krama
    拥抱 yōngbào krama

    母亲拥抱着她的孩子。 Mǔqīn yōngbào zhe tā de háizi。 Mamman kramar sitt barn.

  51. 亲吻 — pussa
    亲吻 qīnwěn pussa

    母亲亲吻她的孩子。 Mǔqīn qīnwěn tā de háizi。 Mamman pussar sitt barn.

  52. 指 — peka
    指 zhǐ peka

    那个孩子指着那条狗。 Nà ge háizi zhǐ zhe nà tiáo gǒu. Barnet pekar på hunden.

  53. 眨 — blinka
    眨 zhǎ blinka

    他飞快地眨了眨眼。 Tā fēikuài de zhǎ le zhǎ yǎn。 Han blinkar snabbt med ögonen.

  54. 皱眉 — rynka pannan
    皱眉 zhòuméi rynka pannan

    父亲对着儿子皱着眉头。 Fùqīn duì zhe érzi zhòu zhe méitóu。 Pappan rynkar pannan åt sin son.

  55. 打哈欠 — gäspa
    打哈欠 dǎhāqian gäspa

    那个疲倦的男人在打哈欠。 Nà ge píjuàn de nánrén zài dǎhāqian。 Den trötta mannen gäspar.

  56. 闻 — sniffa
    闻 wén sniffa

    那只狗闻了闻食物。 Nà zhī gǒu wén le wén shíwù。 Hunden sniffar på maten.

  57. 好 — bra
    好 hǎo bra

    她是一个好人。 Tā shì yī ge hǎorén。 Hon är en bra person.

  58. 坏 — dålig
    坏 huài dålig

    那瓶牛奶闻起来坏了。 Nà píng niúnǎi wénqǐlái huài le. Den där mjölken luktar dålig.

  59. 大 — stor
    大 dà stor

    那只大狗会跳。 Nà zhī dà gǒu huì tiào. Den stora hunden kan hoppa.

  60. 小 — liten
    小 xiǎo liten

    这个宝宝有一双小手。 Zhège bǎobao yǒu yī shuāng xiǎo shǒu. Bebisen har små händer.

  61. 错 — fel
    错 cuò fel

    你的答案是错的。 Nǐ de dá'àn shì cuò de. Ditt svar är fel.

  62. 容易 — lätt
    容易 róngyì lätt

    这道数学题很容易。 Zhè dào shùxuétí hěn róngyì。 Det här mattetalet är lätt.

  63. 难 — svår
    难 nán svår

    那个考试很难。 Nàge kǎoshì hěn nán。 Det provet var svårt.

  64. 快 — fort
    快 kuài fort

    汽车跑得很快。 Qìchē pǎo de hěn kuài。 Bilar kör väldigt fort.

  65. 慢 — långsam
    慢 màn långsam

    这只乌龟很慢。 Zhè zhī wūguī hěn màn. Sköldpaddan är väldigt långsam.

  66. 新 — ny
    新 xīn ny

    这是一辆新车。 Zhè shì yī liàng xīn chē。 Det här är en ny bil.

  67. 真的 — sann
    真的 zhēn de sann

    这个故事是真的吗? Zhè ge gùshi shì zhēn de ma? Är den här historien sann?

  68. 错 — falsk
    错 cuò falsk

    这个答案是错的。 Zhège dá'àn shì cuò de。 Svaret är falskt.

  69. 我想 — jag vill
    我想 wǒ xiǎng jag vill

    我想吃比萨。 Wǒ xiǎng chī bǐsà。 Jag vill äta pizza.

  70. 我需要 — jag behöver
    我需要 wǒ xūyào jag behöver

    我需要给她打电话。 Wǒ xūyào gěi tā dǎ diànhuà. Jag behöver ringa henne.

  71. 我要 — jag ska
    我要 wǒ yào jag ska

    我要吃饭了。 Wǒ yào chīfàn le. Jag ska äta snart.

  72. 我想要 — jag skulle vilja ...
    我想要 wǒ xiǎng yào jag skulle vilja ...

    我想要打网球。 Wǒ xiǎng yào dǎ wǎngqiú. Jag skulle vilja spela tennis.

  73. 我得 — jag måste
    我得 wǒ děi jag måste

    现在我得走了。 Xiànzài wǒ děi zǒu le。 Jag måste gå nu.

  74. 我可以 — får jag ...
    我可以 wǒ kěyǐ får jag ...

    我可以喝水吗? Wǒ kěyǐ hē shuǐ ma? Får jag be om vatten, tack?

  75. 帮我 — hjälp mig med ...
    帮我 bāng wǒ hjälp mig med ...

    请帮我拿一下这个包。 Qǐng bāng wǒ ná yí xià zhège bāo. Kan du hjälpa mig med den här väskan?

  76. 教我怎么 — visa mig hur man ...
    教我怎么 Jiāo wǒ zěnme visa mig hur man ...

    教我怎么做这个。 Jiāo wǒ zěnme zuò zhège. Visa mig hur man gör det här.

  77. 我现在不能 — jag kan inte ... just nu
    我现在不能 wǒ xiànzài bù néng jag kan inte ... just nu

    我现在不能帮忙。 Wǒ xiànzài bù néng bāngmáng. Jag kan inte hjälpa till just nu.

  78. 我正在努力 — jag försöker att ...
    我正在努力 Wǒ zhèngzài nǔlì jag försöker att ...

    我正在努力睡觉。 Wǒ zhèngzài nǔlì shuìjiào. Jag försöker att sova nu.

  79. 可以 — Går det att ...
    可以 kěyǐ Går det att ...

    这里可以游泳吗? Zhèlǐ kěyǐ yóuyǒng ma? Går det att simma här?

  80. 我可以在哪里 — Var kan jag ...
    我可以在哪里 wǒ kěyǐ zài nǎlǐ Var kan jag ...

    我可以在哪里吃午饭? Wǒ kěyǐ zài nǎlǐ chī wǔfàn? Var kan jag äta lunch?

  81. 星期一 — måndag
    星期一 xīngqīyī måndag

    星期一是一周的第一天。 Xīngqīyī shì yī zhōu de dìyī tiān。 Måndag är den första dagen.

  82. 星期二 — tisdag
    星期二 xīngqīèr tisdag

    星期二总是很有趣。 Xīngqīèr zǒngshì hěn yǒuqù。 Tisdag är alltid rolig.

  83. 星期三 — onsdag
    星期三 xīngqīsān onsdag

    她星期三回家。 Tā xīngqīsān huí jiā。 Hon åker hem på onsdag.

  84. 星期四 — torsdag
    星期四 xīngqīsì torsdag

    他星期四来。 Tā xīngqīsì lái。 Han kommer på torsdag.

  85. 星期五 — fredag
    星期五 xīngqīwǔ fredag

    星期五是最好的一天。 Xīngqīwǔ shì zuì hǎo de yī tiān. Fredag är den bästa dagen.

  86. 星期六 — lördag
    星期六 xīngqīliù lördag

    我星期六走。 Wǒ xīngqīliù zǒu。 Jag åker på lördag.

  87. 星期日 — söndag
    星期日 xīngqīrì söndag

    我星期日休息。 Wǒ xīngqīrì xiūxi。 Jag ska vila på söndag.

  88. 工作日 — en vardag
    工作日 gōngzuòrì en vardag

    她每个工作日早上都工作。 Tā měi ge gōngzuòrì zǎoshang dōu gōngzuò。 Hon jobbar varje vardagsmorgon.

  89. 周末 — en helg
    周末 zhōumò en helg

    谁不喜欢周末? Shéi bù xǐhuan zhōumò? Vem tycker inte om helgen?

  90. 每天 — dagligen
    每天 měitiān dagligen

    我们每天看报纸。 Wǒmen měitiān kàn bàozhǐ。 Vi läser tidningen dagligen.

  91. 每周 — varje vecka
    每周 měizhōu varje vecka

    我通常每周看新闻。 Wǒ tōngcháng měizhōu kàn xīnwén。 Jag brukar titta på nyheterna varje vecka.

  92. 每月 — månadsvis
    每月 měiyuè månadsvis

    他们支付每月的价格。 Tāmen zhīfù měiyuè de jiàgé. De betalar det månadsvisa priset.

  93. 天 — en dag
    天 tiān en dag

    我们等了一天。 Wǒmen děng le yī tiān。 Vi väntade i en dag.

  94. 晚上 — en natt
    晚上 wǎnshang en natt

    我们晚上睡觉。 Wǒmen wǎnshang shuìjiào. Vi sover på natten.

  95. 星期 — en vecka
    星期 xīngqī en vecka

    我们待了一个星期。 Wǒmen dāi le yī ge xīngqī。 Vi stannade i en vecka.

  96. 月 — en månad
    月 yuè en månad

    他工作了一个月。 Tā gōngzuò le yī ge yuè. Han arbetade i en månad.

  97. 年 — ett år
    年 nián ett år

    我们等了一年。 Wǒmen děng le yī nián. Vi väntade i ett år.

  98. 时间 — en tid
    时间 shíjiān en tid

    我们需要更多的时间。 Wǒmen xūyào gèng duō de shíjiān。 Vi behöver mer tid.

  99. 片刻 — ett ögonblick
    片刻 piànkè ett ögonblick

    他等了片刻。 Tā děng le piànkè。 Han väntade ett ögonblick.

  100. 未来 — en framtid
    未来 wèilái en framtid

    我会思考未来。 Wǒ huì sīkǎo wèilái。 Jag tänker på framtiden.

Ord 201–300

  1. 点 — klockan ...
    点 diǎn klockan ...

    我早上七点起床。 Wǒ zǎoshang qī diǎn qǐchuáng。 Jag vaknar klockan sju.

  2. 午夜 — midnatt
    午夜 wǔyè midnatt

    我们将会在午夜出发。 Wǒmen jiāng huì zài wǔyè chūfā。 Vi kommer att åka vid midnatt.

  3. 正午 — en middag
    正午 zhèngwǔ en middag

    正午的太阳很晒。 Zhèngwǔ de tàiyáng hěn shài. Solen är varm vid middag.

  4. 今晚 — i kväll
    今晚 jīnwǎn i kväll

    客人们今晚会到。 Kèrénmen jīnwǎn huì dào。 Gästerna kommer i kväll.

  5. 救命 — hjälp
    救命 jiùmìng hjälp

    救命!我遇到麻烦了。 Jiùmìng! Wǒ yùdào máfan le. Hjälp! Jag är i knipa.

  6. 危险 — en fara
    危险 wēixiǎn en fara

    我们有危险! Wǒmen yǒu wēixiǎn! Vi är i fara!

  7. 警察 — en polis
    警察 jǐngchá en polis

    快叫警察! Kuài jiào jǐngchá! Ring polisen!

  8. 医生 — en läkare
    医生 yīshēng en läkare

    我需要医生! Wǒ xūyào yīshēng! Jag behöver en läkare!

  9. 救护车 — en ambulans
    救护车 jiùhùchē en ambulans

    叫救护车! Jiào jiùhùchē! Ring efter en ambulans!

  10. 消防员 — en brandman
    消防员 xiāofángyuán en brandman

    消防员是英雄。 Xiāofángyuán shì yīngxióng。 Brandmännen är hjältar.

  11. 事故 — en olycka
    事故 shìgù en olycka

    我出事故了。 Wǒ chū shìgù le。 Jag var med om en olycka.

  12. 保护 — skydda
    保护 bǎohù skydda

    警察保护我们。 Jǐngchá bǎohù wǒmen。 Polisen skyddar oss.

  13. 警告 — varna
    警告 jǐnggào varna

    我需要警告他们! Wǒ xūyào jǐnggào tāmen! Jag måste varna dem!

  14. 警报 — ett alarm
    警报 jǐngbào ett alarm

    警报响了! Jǐngbào xiǎng le! Alarmet gick igång!

  15. 火 — en brand
    火 huǒ en brand

    着火了! Zháo huǒ le! Det är en brand!

  16. 烟 — rök
    烟 yān rök

    烟从大楼里冒出来了! Yān cóng dàlóu lǐ mào chūlái le! Rök kommer ut ur byggnaden!

  17. 当 — arbeta som
    当 dāng arbeta som

    他们在医院当护士。 Tāmen zài yīyuàn dāng hùshi。 De arbetar som sjuksköterskor på sjukhuset.

  18. 买 — köpa
    买 mǎi köpa

    你可以在这里买水果。 Nǐ kěyǐ zài zhèlǐ mǎi shuǐguǒ。 Du kan köpa frukt här.

  19. 付钱 — betala
    付钱 fùqián betala

    你必须为这个付钱。 Nǐ bìxū wèi zhège fùqián。 Du måste betala för det här.

  20. 卖 — sälja
    卖 mài sälja

    他们在这里卖新鲜的水果。 Tāmen zài zhèlǐ mài xīnxiān de shuǐguǒ。 De säljer färsk frukt här.

  21. 放 — lägga
    放 fàng lägga

    他把书放在桌子上。 Tā bǎ shū fàng zài zhuōzi shang。 Han lägger boken på bordet.

  22. 坐 — sitta
    坐 zuò sitta

    艾玛坐在那把椅子上。 Àimǎ zuò zài nà bǎ yǐzi shàng。 Emma sitter i den stolen.

  23. 站 — stå
    站 zhàn stå

    我站在门口。 Wǒ zhàn zài ménkǒu。 Jag står vid dörren.

  24. 游泳 — simma
    游泳 yóuyǒng simma

    他们游泳游得很快。 Tāmen yóuyǒng yóu de hěn kuài。 De kan simma snabbt.

  25. 开车 — köra
    开车 kāichē köra

    你需要小心地开车。 Nǐ xūyào xiǎoxīn de kāichē。 Du behöver köra försiktigt.

  26. 打算 — planera
    打算 dǎsuàn planera

    他们打算很快来看。 Tāmen dǎsuàn hěn kuài lái kàn. De planerar att besöka oss snart.

  27. 完成 — göra klart
    完成 wánchéng göra klart

    他可以晚一点完成作业。 Tā kěyǐ wǎn yīdiǎn wánchéng zuòyè。 Han kan göra klart läxan senare.

  28. 给 — ge
    给 gěi ge

    我给朋友们礼物。 Wǒ gěi péngyoumen lǐwù。 Jag ger presenter till vänner.

  29. 十一 — elva
    十一 shíyī elva

    我总是拿十一个。 Wǒ zǒngshì ná shíyī ge。 Jag får alltid elva stycken.

  30. 十二 — tolv
    十二 shí'èr tolv

    盒子里有十二个鸡蛋。 Hézi lǐ yǒu shí'èr ge jīdàn. Det finns tolv ägg i en kartong.

  31. 十三 — tretton
    十三 shísān tretton

    数字十三不吉利。 Shùzì shísān bù jílì. Siffran tretton anses vara otursbringande.

  32. 十四 — fjorton
    十四 shísì fjorton

    这栋公寓有十四层。 Zhè dòng gōngyù yǒu shísì céng。 Lägenhetshuset har fjorton våningar.

  33. 十五 — femton
    十五 shíwǔ femton

    我把书打开到第十五页。 Wǒ bǎ shū dǎkāi dào dì-shíwǔ yè. Jag öppnar boken på sidan femton.

  34. 十六 — sexton
    十六 shíliù sexton

    那是十六倍! Nà shì shíliù bèi! Det är sexton gånger mer!

  35. 十七 — sjutton
    十七 shíqī sjutton

    我们有十七支铅笔。 Wǒmen yǒu shíqī zhī qiānbǐ。 Vi har sjutton pennor.

  36. 十八 — arton
    十八 shíbā arton

    它有十八米高。 Tā yǒu shíbā mǐ gāo。 Den är arton meter hög.

  37. 十九 — nitton
    十九 shíjiǔ nitton

    十九是我最喜欢的数字。 Shíjiǔ shì wǒ zuì xǐhuan de shùzì。 Nitton är mitt favoritnummer.

  38. 二十 — tjugo
    二十 èrshí tjugo

    她需要二十个小苹果。 Tā xūyào èrshí ge xiǎo píngguǒ。 Hon behöver tjugo små äpplen.

  39. 三十 — trettio
    三十 sānshí trettio

    他三十岁。 Tā sānshí suì. Han är trettio år gammal.

  40. 百 — hundra
    百 bǎi hundra

    他数到了一百。 Tā shǔ dào le yībǎi。 Han räknade till hundra.

  41. 四十 — fyrtio
    四十 sìshí fyrtio

    她一共有四十支铅笔。 Tā yīgòng yǒu sìshí zhī qiānbǐ。 Hon har fyrtio pennor totalt.

  42. 五十 — femtio
    五十 wǔshí femtio

    他有五十块钱。 Tā yǒu wǔshí kuài qián。 Han har femtio dollar.

  43. 六十 — sextio
    六十 liùshí sextio

    约翰六十岁了。 Yuēhàn liùshí suì le。 John är sextio år gammal.

  44. 七十 — sjuttio
    七十 qīshí sjuttio

    我爷爷七十岁了。 Wǒ yéye qīshí suì le。 Min morfar är sjuttio år gammal.

  45. 八十 — åttio
    八十 bāshí åttio

    我有八十克糖。 Wǒ yǒu bāshí kè táng。 Jag har åttio gram socker.

  46. 九十 — nittio
    九十 jiǔshí nittio

    他有九十本书要读。 Tā yǒu jiǔshí běn shū yào dú。 Han har nittio böcker att läsa.

  47. 千 — tusen
    千 qiān tusen

    一千是一个很大的数字。 Yīqiān shì yī ge hěn dà de shùzì. Ett tusen är ett stort tal.

  48. 百万 — miljon
    百万 bǎiwàn miljon

    那辆车要一百万美元。 Nà liàng chē yào yībǎi wàn měiyuán。 Den där bilen kostar en miljon dollar.

  49. 一半 — halv
    一半 yībàn halv

    他吃了一半的比萨。 Tā chī le yībàn de bǐsà。 Han åt upp halva pizzan.

  50. 四分之一 — en fjärdedel
    四分之一 sì fēn zhī yī en fjärdedel

    它们只剩下四分之一了。 Tāmen zhǐ shèngxià sì fēn zhī yī le. Det finns bara en fjärdedel kvar av dem.

  51. 一打 — ett dussin
    一打 yī dá ett dussin

    我在商店买了一打鸡蛋。 Wǒ zài shāngdiàn mǎi le yī dá jīdàn。 Jag köper ett dussin ägg i affären.

  52. 双 — ett par
    双 shuāng ett par

    那双鞋很干净。 Nà shuāng xié hěn gānjìng。 Det där paret skor är rent.

  53. 第一 — första
    第一 dìyī första

    他很容易地赢了第一名。 Tā hěn róngyì de yíng le dìyī míng。 Han kom på första plats utan problem.

  54. 第二 — andra
    第二 dì'èr andra

    这是我第二次来这里。 Zhè shì wǒ dì'èr cì lái zhèlǐ。 Det här är min andra gång här.

  55. 第三 — tredje
    第三 dìsān tredje

    他们得了第三名。 Tāmen dé le dìsān míng。 De slutade på tredje plats.

  56. 第四 — fjärde
    第四 dìsì fjärde

    我排在第四个。 Wǒ pái zài dìsì ge。 Jag är fjärde i kön.

  57. 第五 — femte
    第五 dìwǔ femte

    她在第五排。 Tā zài dìwǔ pái。 Hon sitter på femte raden.

  58. 第六 — sjätte
    第六 dìliù sjätte

    他是第六个人。 Tā shì dìliù ge rén。 Han är den sjätte personen.

  59. 第七 — sjunde
    第七 dìqī sjunde

    他们住在第七层。 Tāmen zhù zài dìqī céng。 De bor på sjunde våningen.

  60. 第八 — åttonde
    第八 dìbā åttonde

    这是第八个苹果。 Zhè shì dìbā gè píngguǒ。 Det här är det åttonde äpplet.

  61. 第九 — nionde
    第九 dìjiǔ nionde

    第九天是节日。 Dìjiǔ tiān shì jiérì。 Den nionde dagen är en helgdag.

  62. 第十 — tionde
    第十 dìshí tionde

    她是第十名。 Tā shì dìshí míng。 Hon är på tionde plats.

  63. 第十一 — elfte
    第十一 dìshíyī elfte

    他们庆祝他们的第十一周年。 Tāmen qìngzhù tāmen de dìshíyī zhōunián。 De firar sin elfte bröllopsdag.

  64. 第十二 — tolfte
    第十二 dìshí'èr tolfte

    那是第十二个月。 Nà shì dìshí'èr gè yuè。 Det är den tolfte månaden.

  65. 总是 — alltid
    总是 zǒngshì alltid

    我早上总是喝咖啡。 Wǒ zǎoshang zǒngshì hē kāfēi. Jag dricker alltid kaffe på morgonen.

  66. 通常 — vanligtvis
    通常 tōngcháng vanligtvis

    他通常中午吃午饭。 Tā tōngcháng zhōngwǔ chī wǔfàn。 Han äter vanligtvis lunch vid tolv.

  67. 经常 — ofta
    经常 jīngcháng ofta

    人们经常在这里吃披萨。 Rénmen jīngcháng zài zhèlǐ chī pīsà. Folk äter ofta pizza här.

  68. 有时候 — ibland
    有时候 yǒushíhou ibland

    她有时候去图书馆。 Tā yǒushíhou qù túshūguǎn. Hon går ibland till biblioteket.

  69. 很少 — sällan
    很少 hěn shǎo sällan

    我很少吃快餐。 Wǒ hěn shǎo chī kuàicān. Jag äter sällan snabbmat.

  70. 从来不 — aldrig
    从来不 cónglái bù aldrig

    他们从来不去那个商店。 Tāmen cónglái bù qù nà ge shāngdiàn. De går aldrig till den butiken.

  71. 每天 — varje dag
    每天 měitiān varje dag

    我们每天吃巧克力。 Wǒmen měitiān chī qiǎokèlì。 Vi äter choklad varje dag.

  72. 每周 — varje vecka
    每周 měizhōu varje vecka

    她每周都游泳。 Tā měizhōu dōu yóuyǒng。 Hon simmar varje vecka.

  73. 周末 — på helgerna
    周末 zhōumò på helgerna

    我周末在家休息。 Wǒ zhōumò zài jiā xiūxi。 Jag kopplar av på helgerna hemma.

  74. 早上 — på morgonen
    早上 zǎoshang på morgonen

    人们早上吃早饭。 Rénmen zǎoshang chī zǎofàn。 Folk äter frukost på morgonen.

  75. 晚上 — på natten
    晚上 wǎnshang på natten

    他们晚上在床上睡觉。 Tāmen wǎnshang zài chuáng shàng shuìjiào。 De sover på natten i sina sängar.

  76. 下班以后 — efter jobbet
    下班以后 xiàbān yǐhòu efter jobbet

    他每天下班以后都放松。 Tā měitiān xiàbān yǐhòu dōu fàngsōng。 Han kopplar av efter jobbet varje dag.

  77. 一次 — en gång i ...
    一次 yī cì en gång i ...

    我每周去一次。 Wǒ měi zhōu qù yī cì。 Jag går en gång i veckan.

  78. 两次 — två gånger i ...
    两次 liǎng cì två gånger i ...

    我爸爸一星期来两次。 Wǒ bàba yī xīngqī lái liǎng cì. Min pappa hälsar på två gånger i veckan.

  79. 每两 — varannan
    每两 měi liǎng varannan

    他们每两周来一次。 Tāmen měi liǎng zhōu lái yī cì。 De hälsar på varannan vecka.

  80. 至少 — åtminstone
    至少 zhìshǎo åtminstone

    他每天至少吃一个苹果。 Tā měitiān zhìshǎo chī yī ge píngguǒ。 Han äter åtminstone ett äpple varje dag.

  81. 最多 — högst
    最多 zuìduō högst

    我最多买两个。 Wǒ zuìduō mǎi liǎng gè。 Jag kommer att köpa högst två stycken.

  82. 多于 — mer än
    多于 duōyú mer än

    这些食物多于足够的量。 Zhèxiē shíwù duōyú zúgòu de liàng。 Det här är mer än tillräckligt med mat.

  83. 少于 — mindre än
    少于 shǎoyú mindre än

    你得到的少于上次。 Nǐ dédào de shǎoyú shàngcì。 Du fick mindre än förra gången.

  84. 一点 — lite
    一点 yīdiǎn lite

    他需要一点帮助。 Tā xūyào yīdiǎn bāngzhù。 Han behöver lite hjälp.

  85. 一点儿 — lite
    一点儿 yīdiǎnr lite

    她吃了一点儿蛋糕。 Tā chī le yīdiǎnr dàngāo。 Hon åt lite tårta.

  86. 很多 — mycket
    很多 hěnduō mycket

    我学习得很多。 Wǒ xuéxí de hěnduō。 Jag studerar mycket.

  87. 太多 — för mycket
    太多 tài duō för mycket

    他们吃了太多蛋糕。 Tāmen chī le tài duō dàngāo. De åt för mycket tårta.

  88. 不够 — inte tillräckligt
    不够 bùgòu inte tillräckligt

    这个数量不够。 Zhège shùliàng bùgòu。 Den här mängden är inte tillräckligt.

  89. 以前 — sedan
    以前 yǐqián sedan

    我是两天以前到达的。 Wǒ shì liǎng tiān yǐqián dàodá de。 Jag kom för två dagar sedan.

  90. 很快 — snart
    很快 hěn kuài snart

    我的朋友很快就会到了。 Wǒ de péngyou hěn kuài jiù huì dào le。 Min vän kommer snart.

  91. 还 — fortfarande
    还 hái fortfarande

    我还饿着呢。 Wǒ hái è zhe ne。 Jag är fortfarande hungrig.

  92. 曾经 — någonsin
    曾经 céngjīng någonsin

    你曾经见过大海吗? Nǐ céngjīng jiàn guò dàhǎi ma? Har du någonsin sett havet?

  93. 还 — än
    还 hái än

    我的朋友还没到。 Wǒ de péngyou hái méi dào。 Min vän har inte kommit än.

  94. 立即 — omedelbart
    立即 lìjí omedelbart

    我需要立即得到帮助。 Wǒ xūyào lìjí dédào bāngzhù。 Jag behöver hjälp omedelbart.

  95. 也许 — kanske
    也许 yěxǔ kanske

    也许她晚点会来。 Yěxǔ tā wǎndiǎn huì lái。 Kanske kommer hon senare.

  96. 找个时间 — någon gång
    找个时间 zhǎo ge shíjiān någon gång

    我们找个时间见一面吧。 Wǒmen zhǎo ge shíjiān jiàn yī miàn ba。 Vi kommer att ses någon gång.

  97. 随时 — när som helst
    随时 suíshí när som helst

    你随时都可以来找我们。 Nǐ suíshí dōu kěyǐ lái zhǎo wǒmen。 Du kan hälsa på oss när som helst.

  98. 在......之前 — innan
    在......之前 zài …… zhīqián innan

    我们在暴风雨之前离开了。 Wǒmen zài bàofēngyǔ zhīqián líkāi le. Vi gick innan stormen.

  99. 在......之后 — efter
    在......之后 zài…… zhīhòu efter

    我们吃完饭后就走。 Wǒmen chīwán fàn hòu jiù zǒu。 Vi går efter måltiden.

  100. 现如今 — numera
    现如今 xiànrújīn numera

    现如今人们旅游得更多了。 Xiànrújīn rénmen lǚyóu de gèng duō le。 Folk reser mer numera.

Ord 301–400

  1. 一月 — januari
    一月 yīyuè januari

    一月是第一个月。 Yīyuè shì dì yī ge yuè. Januari är årets första månad.

  2. 二月 — februari
    二月 èryuè februari

    二月通常是一个很短的月份。 Èryuè tōngcháng shì yī ge hěn duǎn de yuèfèn。 Februari är oftast en kort månad.

  3. 三月 — mars
    三月 sān yuè mars

    我通常在三月去看他们。 Wǒ tōngcháng zài sān yuè qù kàn tāmen。 Jag brukar hälsa på dem i mars.

  4. 四月 — april
    四月 sìyuè april

    篮球比赛在四月。 Lánqiú bǐsài zài sìyuè。 Basketmatchen är i april.

  5. 五月 — maj
    五月 wǔyuè maj

    我的期末考试在五月。 Wǒ de qīmò kǎoshì zài wǔyuè。 Min slutexamen är i maj.

  6. 六月 — juni
    六月 liùyuè juni

    我六月之前会知道答案。 Wǒ liùyuè zhīqián huì zhīdào dá'àn。 Jag kommer att veta svaret till juni.

  7. 七月 — juli
    七月 qīyuè juli

    七月通常是一个非常暖和的月份。 Qīyuè tōngcháng shì yī ge fēicháng nuǎnhuo de yuèfèn。 Juli är oftast en väldigt varm månad.

  8. 八月 — augusti
    八月 bāyuè augusti

    我们能在八月再见面吗? Wǒmen néng zài bāyuè zài jiànmiàn ma? Kan vi ses igen i augusti?

  9. 九月 — september
    九月 jiǔyuè september

    我的假期在九月。 Wǒ de jiàqī zài jiǔyuè。 Min semester är i september.

  10. 十月 — oktober
    十月 shíyuè oktober

    你的生日在十月吗? Nǐ de shēngrì zài shíyuè ma? Är din födelsedag i oktober?

  11. 十一月 — november
    十一月 shíyīyuè november

    为什么十一月会下雨? Wèishénme shíyīyuè huì xiàyǔ? Varför regnar det i november?

  12. 十二月 — december
    十二月 shí'èryuè december

    十二月是最后一个月。 Shí'èryuè shì zuìhòu yī ge yuè。 December är årets sista månad.

  13. 过 — över
    过 guò över

    那只猫跳过了盒子。 Nà zhī māo tiàoguò le hézi。 Katten hoppar över lådan.

  14. 下面 — under
    下面 xiàmiàn under

    他们住在一棵大树下面。 Tāmen zhù zài yī kē dà shù xiàmiàn. De bor under ett stort träd.

  15. 穿过 — genom
    穿过 chuānguò genom

    他穿过那扇门。 Tā chuānguò nà shàn mén。 Han går genom dörren.

  16. 沿着 — längs
    沿着 yánzhe längs

    我们沿着海滩走。 Wǒmen yánzhe hǎitān zǒu。 Vi går längs stranden.

  17. 周围 — runt
    周围 zhōuwéi runt

    人们在公园周围走。 Rénmen zài gōngyuán zhōuwéi zǒu. Folk går runt parken.

  18. 穿过 — över
    穿过 chuānguò över

    我穿过马路。 Wǒ chuānguò mǎlù。 Jag går över gatan.

  19. 进 — in i
    进 jìn in i

    他慢慢地走进房间。 Tā mànmàn de zǒu jìn fángjiān。 Han går långsamt in i rummet.

  20. 出 — ut ur
    出 chū ut ur

    那个孩子跑出了学校。 Nà ge háizi pǎo chū le xuéxiào. Barnet springer ut ur skolan.

  21. 向上 — upp
    向上 xiàngshàng upp

    她向上看着云。 Tā xiàngshàng kàn zhe yún。 Hon tittar upp på molnen.

  22. 下 — ner
    下 xià ner

    狗把球放下了。 Gǒu bǎ qiú fàngxià le. Hunden la ner bollen.

  23. 楼上 — uppför trappan
    楼上 lóushàng uppför trappan

    我去楼上睡觉。 Wǒ qù lóushàng shuìjiào. Jag går uppför trappan för att lägga mig.

  24. 楼下 — nere
    楼下 lóuxià nere

    我听到楼下有声音。 Wǒ tīngdào lóuxià yǒu shēngyīn。 Jag hör ljud nere.

  25. 带 — ta med
    带 dài ta med

    他们带食物来聚会。 Tāmen dài shíwù lái jùhuì。 De tar med mat till festen.

  26. 拿 — ta
    拿 ná ta

    你总是拿我的笔。 Nǐ zǒngshì ná wǒ de bǐ. Du tar alltid min penna.

  27. 搬 — bära
    搬 bān bära

    他能搬那个盒子。 Tā néng bān nà ge hézi。 Han kan bära lådan.

  28. 取 — hämta
    取 qǔ hämta

    你能去取包裹吗? Nǐ néng qù qǔ bāoguǒ ma? Kan du hämta paketet?

  29. 掉 — tappa
    掉 diào tappa

    如果我把手机掉在地上,它会坏的。 Rúguǒ wǒ bǎ shǒujī diào zài dìshang,tā huì huài de。 Om jag tappar telefonen kommer den att gå sönder.

  30. 递 — skicka
    递 dì skicka

    你能把盐递给我吗? Nǐ néng bǎ yán dì gěi wǒ ma? Kan du skicka mig saltet?

  31. 放下 — lägga ner
    放下 fàngxià lägga ner

    我们放下了我们的背包。 Wǒmen fàngxià le wǒmen de bēibāo。 Vi lade ner våra ryggsäckar.

  32. 收起来 — stoppa undan
    收起来 shōu qǐlái stoppa undan

    我把我的玩具收起来了。 Wǒ bǎ wǒ de wánjù shōu qǐlái le. Jag stoppade undan mina leksaker.

  33. 拿出去 — ta ut
    拿出去 náchūqù ta ut

    她会把垃圾拿出去。 Tā huì bǎ lājī náchūqù。 Hon ska ta ut soporna.

  34. 挂 — hänga upp
    挂 guà hänga upp

    他们把外套挂起来。 Tāmen bǎ wàitào guà qǐlai。 De hänger upp sina jackor.

  35. 打开 — sätta på
    打开 dǎkāi sätta på

    你打开灯。 Nǐ dǎkāi dēng。 Du sätter på lampan.

  36. 关掉 — stänga av
    关掉 guāndiào stänga av

    有人能关掉收音机吗? Yǒu rén néng guāndiào shōuyīnjī ma? Kan någon stänga av radion?

  37. 跳 — hoppa
    跳 tiào hoppa

    那只猫跳过了墙。 Nà zhī māo tiào guò le qiáng。 Katten hoppar över muren.

  38. 扔 — kasta
    扔 rēng kasta

    那个男孩在扔石头。 Nà ge nánhái zài rēng shítou。 Pojken kastar stenen.

  39. 接住 — fånga
    接住 jiēzhù fånga

    他接住了球。 Tā jiēzhù le qiú。 Han fångar bollen.

  40. 骑 — rida
    骑 qí rida

    那个男孩在骑马。 Nà ge nánhái zài qímǎ. Pojken rider en häst.

  41. 飞 — flyga
    飞 fēi flyga

    鸟儿在天空中飞。 Niǎor zài tiānkōng zhōng fēi。 Fåglarna flyger på himlen.

  42. 爬 — krypa
    爬 pá krypa

    宝宝在地上爬。 Bǎobao zài dìshang pá。 Bebisen kryper på golvet.

  43. 跳过 — hoppa över
    跳过 tiàoguò hoppa över

    她跳过了第一页。 Tā tiàoguò le dìyī yè。 Hon hoppade över den första sidan.

  44. 踢 — sparka
    踢 tī sparka

    那个孩子在踢球。 Nà ge háizi zài tī qiú。 Barnet sparkar bollen.

  45. 弹 — studsa
    弹 tán studsa

    球在地上弹了起来。 Qiú zài dìshang tán le qǐlai。 Bollen studsar mot marken.

  46. 爬 — klättra
    爬 pá klättra

    猫在爬树。 Māo zài pá shù。 Katten klättrar upp i trädet.

  47. 跳水 — dyka
    跳水 tiàoshuǐ dyka

    那个男孩跳进了水里。 Nà ge nánhái tiào jìn le shuǐ lǐ。 Pojken dyker ner i vattnet.

  48. 滑动 — glida
    滑动 huádòng glida

    箱子在地面上滑动。 Xiāngzi zài dìmiàn shàng huádòng。 Lådan glider på golvet.

  49. 捏 — nypa
    捏 niē nypa

    他捏了我的胳膊。 Tā niē le wǒ de gēbo。 Han nöp mig i armen.

  50. 握紧 — krama
    握紧 wòjǐn krama

    她握紧了我的手。 Tā wòjǐn le wǒ de shǒu。 Hon kramar min hand.

  51. 戳 — petta
    戳 chuō petta

    那个孩子戳了戳我的胳膊。 Nàge háizi chuō le chuō wǒ de gēbo。 Barnet pettade mig på armen.

  52. 抚摸 — klappa
    抚摸 fǔmō klappa

    小男孩抚摸着那只狗。 Xiǎo nánhái fǔmō zhe nà zhī gǒu。 Pojken klappar hunden.

  53. 揉 — gnida
    揉 róu gnida

    我揉了揉疲倦的双眼。 Wǒ róu le róu píjuàn de shuāngyǎn。 Jag gnider mina trötta ögon.

  54. 拧 — vrida
    拧 níng vrida

    那个男人在拧绳子。 Nà ge nánrén zài níng shéngzi。 Mannen vrider repet.

  55. 摇晃 — skaka
    摇晃 yáohuàng skaka

    宝宝在摇晃玩具。 Bǎobao zài yáohuàng wánjù。 Bebisen skakar leksaken.

  56. 折叠 — vika
    折叠 zhédié vika

    我把纸折叠起来。 Wǒ bǎ zhǐ zhédié qǐlai。 Jag viker pappret.

  57. 按 — trycka
    按 àn trycka

    她按下了红色按钮。 Tā àn xià le hóngsè ànniǔ. Hon trycker på den röda knappen.

  58. 系 — fästa
    系 jì fästa

    他会把绳子系好。 Tā huì bǎ shéngzi jì hǎo。 Han kommer att fästa repet.

  59. 拉 — dra
    拉 lā dra

    那个男人拉着沉重的绳子。 Nà ge nánrén lā zhe chénzhòng de shéngzi. Mannen drar i det tunga repet.

  60. 收拾 — packa
    收拾 shōushi packa

    我正在收拾行李箱。 Wǒ zhèngzài shōushi xínglǐxiāng。 Jag packar min väska.

  61. 在哪里 — Var är ...
    在哪里 zài nǎlǐ Var är ...

    酒店在哪里? Jiǔdiàn zài nǎlǐ? Var är hotellet?

  62. 附近有...吗? — Finns det en ... i närheten
    附近有...吗? Fùjìn yǒu... ma? Finns det en ... i närheten

    附近有银行吗? Fùjìn yǒu yínháng ma? Finns det en bank i närheten?

  63. 我怎么去 — Hur tar jag mig till ...
    我怎么去 Wǒ zěnme qù Hur tar jag mig till ...

    我怎么去学校? Wǒ zěnme qù xuéxiào? Hur tar jag mig till skolan?

  64. 哪路车去 — Vilken buss går till ...?
    哪路车去 nǎ lù chē qù Vilken buss går till ...?

    哪路车去市中心? Nǎ lù chē qù shìzhōngxīn? Vilken buss går till centrum?

  65. 哪条线去...? — Vilken linje går till ...?
    哪条线去...? Nǎ tiáo xiàn qù...? Vilken linje går till ...?

    哪条线去博物馆? Nǎ tiáo xiàn qù bówùguǎn? Vilken linje går till museet?

  66. 要多长时间 — hur lång tid tar det
    要多长时间 yào duō cháng shíjiān hur lång tid tar det

    我想知道要多长时间。 Wǒ xiǎng zhīdào yào duō cháng shíjiān. Jag undrar hur lång tid det tar.

  67. 有多远 — Hur långt är det ...?
    有多远 yǒu duō yuǎn Hur långt är det ...?

    有多远? Yǒu duō yuǎn? Hur långt är det till stationen?

  68. 你能在地图上指给我看吗 — Kan du visa mig på kartan?
    你能在地图上指给我看吗 nǐ néng zài dìtú shàng zhǐ gěi wǒ kàn ma Kan du visa mig på kartan?

    你能在地图上指给我看吗? Nǐ néng zài dìtú shàng zhǐ gěi wǒ kàn ma? Kan du visa mig på kartan?

  69. 我在找 — letar efter
    我在找 wǒ zài zhǎo letar efter

    他们在找洗手间。 Tāmen zài zhǎo xǐshǒujiān. De letar efter en toalett.

  70. 最近的 — närmaste
    最近的 zuìjìn de närmaste

    最近的商店就在下面。 Zuìjìn de shāngdiàn jiù zài xiàmiàn。 Den närmaste butiken ligger där nere.

  71. 这个去...吗 — Går den här till ...?
    这个去...吗 zhège qù ... ma Går den här till ...?

    这个去餐厅吗? Zhège qù cāntīng ma? Går den här till restaurangen?

  72. 哪个站下 — Vilken hållplats för ...?
    哪个站下 nǎge zhàn xià Vilken hållplats för ...?

    去市中心在哪个站下? Qù shìzhōngxīn zài nǎge zhàn xià? Vilken hållplats för centrum?

  73. 车站 — en station
    车站 chēzhàn en station

    他们在火车站等。 Tāmen zài huǒchēzhàn děng。 De väntar vid tågstationen.

  74. 公交车站 — en busshållplats
    公交车站 gōngjiāochēzhàn en busshållplats

    公交车站在附近。 Gōngjiāochēzhàn zài fùjìn。 Busshållplatsen ligger i närheten.

  75. 地铁站 — en tunnelbanestation
    地铁站 dìtiězhàn en tunnelbanestation

    这个地铁站很拥挤。 Zhège dìtiězhàn hěn yōngjǐ。 Den här tunnelbanestationen är väldigt full med folk.

  76. 酒店 — ett hotell
    酒店 jiǔdiàn ett hotell

    你可以在网上预订酒店。 Nǐ kěyǐ zài wǎngshàng yùdìng jiǔdiàn。 Du kan boka ett hotell online.

  77. 药店 — ett apotek
    药店 yàodiàn ett apotek

    马克在药店工作。 Mǎkè zài yàodiàn gōngzuò。 Mark jobbar på apoteket.

  78. 银行 — en bank
    银行 yínháng en bank

    他去银行。 Tā qù yínháng。 Han går till banken.

  79. 洗手间 — en toalett
    洗手间 xǐshǒujiān en toalett

    这是一个干净的洗手间。 Zhè shì yī ge gānjìng de xǐshǒujiān. Det här är en ren toalett.

  80. 超市 — en mataffär
    超市 chāoshì en mataffär

    我们在超市买食物。 Wǒmen zài chāoshì mǎi shíwù。 Vi köper mat i mataffären.

  81. 饭馆 — en restaurang
    饭馆 fànguǎn en restaurang

    他们很喜欢那家饭馆。 Tāmen hěn xǐhuan nà jiā fànguǎn。 De gillar den restaurangen jättemycket.

  82. 咖啡馆 — ett kafé
    咖啡馆 kāfēiguǎn ett kafé

    简在咖啡馆工作。 Jiǎn zài kāfēiguǎn gōngzuò。 Jane jobbar på kaféet.

  83. 公园 — en park
    公园 gōngyuán en park

    她喜欢那个绿色的公园。 Tā xǐhuan nà ge lǜsè de gōngyuán。 Hon tycker om den gröna parken.

  84. 医院 — ett sjukhus
    医院 yīyuàn ett sjukhus

    医院帮助生病的人。 Yīyuàn bāngzhù shēngbìng de rén。 Ett sjukhus hjälper sjuka människor.

  85. 机场 — en flygplats
    机场 jīchǎng en flygplats

    我们到达了机场。 Wǒmen dàodá le jīchǎng。 Vi anlände till flygplatsen.

  86. 体育场 — en stadion
    体育场 tǐyùchǎng en stadion

    我们去了体育场。 Wǒmen qù le tǐyùchǎng。 Vi gick till stadion.

  87. 工厂 — en fabrik
    工厂 gōngchǎng en fabrik

    这家工厂生产衣服。 Zhè jiā gōngchǎng shēngchǎn yīfu。 Den här fabriken tillverkar kläder.

  88. 大学 — ett universitet
    大学 dàxué ett universitet

    她在大学里读书。 Tā zài dàxué lǐ dúshū。 Hon studerar på universitetet.

  89. 大学 — en högskola
    大学 dàxué en högskola

    她在大学里读书。 Tā zài dàxué lǐ dúshū。 Hon studerar på högskolan.

  90. 俱乐部 — en klubb
    俱乐部 jùlèbù en klubb

    我们加入了那个体育俱乐部。 Wǒmen jiārù le nà ge tǐyù jùlèbù。 Vi gick med i sportklubben.

  91. 监狱 — ett fängelse
    监狱 jiānyù ett fängelse

    那个罪犯从监狱里逃跑了。 Nà ge zuìfàn cóng jiānyù lǐ táopǎo le. Brottslingen rymde från fängelset.

  92. 塔 — ett torn
    塔 tǎ ett torn

    我看到那座高塔。 Wǒ kàndào nà zuò gāotǎ。 Jag ser det höga tornet.

  93. 商场 — ett köpcentrum
    商场 shāngchǎng ett köpcentrum

    我在商场买了鞋子。 Wǒ zài shāngchǎng mǎi le xiézi。 Jag köpte skor på köpcentrumet.

  94. 市政厅 — ett stadshus
    市政厅 shìzhèngtīng ett stadshus

    我们在市政厅见面了。 Wǒmen zài shìzhèngtīng jiànmiàn le. Vi träffades vid stadshuset.

  95. 警察局 — en polisstation
    警察局 jǐngchájú en polisstation

    我看到了警察局。 Wǒ kàndào le jǐngchájú。 Jag ser polisstationen.

  96. 消防站 — en brandstation
    消防站 xiāofángzhàn en brandstation

    我住在消防站附近。 Wǒ zhù zài xiāofángzhàn fùjìn。 Jag bor nära brandstationen.

  97. 左转 — sväng vänster
    左转 zuǒzhuǎn sväng vänster

    在这里左转。 Zài zhèlǐ zuǒzhuǎn。 Sväng vänster här.

  98. 右转 — sväng höger
    右转 yòuzhuǎn sväng höger

    在路口右转。 Zài lùkǒu yòuzhuǎn。 Sväng höger vid korsningen.

  99. 一直往前走 — gå rakt fram
    一直往前走 yīzhí wǎng qián zǒu gå rakt fram

    一直往前走到学校。 Yīzhí wǎng qián zǒu dào xuéxiào。 Gå rakt fram till skolan.

  100. 很近 — Det är nära
    很近 hěn jìn Det är nära

    很近。 Hěn jìn. Det är nära.

Ord 401–500

  1. 很远 — Det är långt
    很远 hěn yuǎn Det är långt

    很远。 Hěn yuǎn。 Det är långt.

  2. 在马路对面 — tvärs över gatan
    在马路对面 zài mǎlù duìmiàn tvärs över gatan

    他住在马路对面。 Tā zhù zài mǎlù duìmiàn。 Han bor tvärs över gatan.

  3. 在路口 — vid hörnet
    在路口 zài lùkǒu vid hörnet

    她在路口等。 Tā zài lùkǒu děng. Hon väntar vid hörnet.

  4. 在红绿灯 — vid trafikljuset
    在红绿灯 zài hónglǜdēng vid trafikljuset

    我们在红绿灯停下了。 Wǒmen zài hónglǜdēng tíngxià le。 Vi stannade vid trafikljuset.

  5. 在路口 — i korsningen
    在路口 zài lùkǒu i korsningen

    酒吧在路口。 Jiǔbā zài lùkǒu。 Baren ligger i korsningen.

  6. 人行横道 — ett övergångsställe
    人行横道 rénxínghéngdào ett övergångsställe

    那条人行横道很安全。 Nà tiáo rénxínghéngdào hěn ānquán. Det där övergångsstället är väldigt säkert.

  7. 一个街区 — ett kvarter bort
    一个街区 yī ge jiēqū ett kvarter bort

    博物馆离这里有一个街区。 Bówùguǎn lí zhèlǐ yǒu yī ge jiēqū. Museet ligger ett kvarter bort.

  8. 跟着指示牌 — följ skyltarna
    跟着指示牌 gēn zhe zhǐshìpái följ skyltarna

    跟着指示牌走到安全的地方。 Gēn zhe zhǐshìpái zǒu dào ānquán de dìfang. Följ skyltarna till säkerheten.

  9. 行李箱 — en resväska
    行李箱 xínglǐxiāng en resväska

    你已经收拾好行李箱了吗? Nǐ yǐjīng shōushi hǎo xínglǐxiāng le ma? Har du packat din resväskan redan?

  10. 磁铁 — en magnet
    磁铁 cítiě en magnet

    这个小磁铁是一个礼物。 Zhè ge xiǎo cítiě shì yī ge lǐwù。 Den lilla magneten är en present.

  11. 梳子 — en hårborste
    梳子 shūzi en hårborste

    她找不到她的梳子。 Tā zhǎo bù dào tā de shūzi。 Hon kan inte hitta sin hårborste.

  12. 枕头 — en kudde
    枕头 zhěntou en kudde

    这个枕头又软又暖和。 Zhè ge zhěntou yòu ruǎn yòu nuǎnhuo. Den här kudden är mjuk och varm.

  13. 毯子 — en filt
    毯子 tǎnzi en filt

    如果你冷,就拿一条毯子。 Rúguǒ nǐ lěng, jiù ná yī tiáo tǎnzi. Ta en filt om du fryser.

  14. 床垫 — en madrass
    床垫 chuángdiàn en madrass

    我们的新床垫真的很舒服。 Wǒmen de xīn chuángdiàn zhēn de hěn shūfu. Vår nya madrass är verkligen bekväm.

  15. 窗帘 — en gardin
    窗帘 chuānglián en gardin

    请打开窗帘,太暗了。 Qǐng dǎkāi chuānglián, tài àn le. Var snäll och öppna gardinen, det är mörkt.

  16. 百叶窗 — persienner
    百叶窗 bǎiyèchuāng persienner

    我通常在晚上关上百叶窗。 Wǒ tōngcháng zài wǎnshang guānshàng bǎiyèchuāng。 Jag brukar stänga persiennerna på kvällen.

  17. 地毯 — en matta
    地毯 dìtǎn en matta

    地毯下面有灰尘。 Dìtǎn xiàmiàn yǒu huīchén。 Det finns damm under mattan.

  18. 花瓶 — en vas
    花瓶 huāpíng en vas

    这个花瓶看起来很贵。 Zhè ge huāpíng kàn qǐlái hěn guì。 Den här vasen ser dyr ut.

  19. 扫帚 — en kvast
    扫帚 sǎozhou en kvast

    这个公寓有扫帚吗? Zhè ge gōngyù yǒu sǎozhou ma? Finns det en kvast i den här lägenheten?

  20. 卫生纸 — ett toalettpapper
    卫生纸 wèishēngzhǐ ett toalettpapper

    糟糕,卫生纸没了! Zāogāo,wèishēngzhǐ méi le! Åh nej, toalettpapperet är slut!

  21. 羊毛 — ull
    羊毛 yángmáo ull

    这只羊长着厚厚的羊毛。 Zhè zhī yáng zhǎng zhe hòuhòu de yángmáo。 Fåret har tjock ull.

  22. 金属 — en metall
    金属 jīnshǔ en metall

    我们需要木材和金属。 Wǒmen xūyào mùcái hé jīnshǔ。 Vi behöver trä och metall.

  23. 塑料 — plast
    塑料 sùliào plast

    她洗了那个塑料碗。 Tā xǐ le nà ge sùliào wǎn。 Hon diskar plastskålen.

  24. 皮革 — läder
    皮革 pígé läder

    我买了一个新的皮革包。 Wǒ mǎi le yī ge xīn de pígé bāo。 Jag köpte en ny väska i läder.

  25. 棉花 — bomull
    棉花 miánhua bomull

    那个农民种植棉花。 Nà ge nóngmín zhòngzhí miánhua. Bonden odlar bomull.

  26. 丝绸 — silke
    丝绸 sīchóu silke

    这种丝绸非常柔软。 Zhè zhǒng sīchóu fēicháng róuruǎn。 Det här silket är väldigt mjukt.

  27. 橡胶 — gummi
    橡胶 xiàngjiāo gummi

    这个球是橡胶做的。 Zhège qiú shì xiàngjiāo zuò de。 Bollen är gjord av gummi.

  28. 牛仔布 — denim
    牛仔布 niúzǎibù denim

    他买了厚实的牛仔布面料。 Tā mǎi le hòushí de niúzǎibù miànliào。 Han köpte tjockt denimtyg.

  29. 陶瓷 — keramisk
    陶瓷 táocí keramisk

    她洗了那个陶瓷碗。 Tā xǐ le nà ge táocí wǎn。 Hon diskade den keramiska skålen.

  30. 大理石 — marmor
    大理石 dàlǐshí marmor

    他们切割了那块白色的大理石。 Tāmen qiēgē le nà kuài báisè de dàlǐshí。 De skar den vita marmorn.

  31. 砖 — en tegelsten
    砖 zhuān en tegelsten

    他拿着一块红砖。 Tā ná zhe yī kuài hóngzhuān。 Han håller i en röd tegelsten.

  32. 钢 — stål
    钢 gāng stål

    他们用钢制造这些工具。 Tāmen yòng gāng zhìzào zhèxiē gōngjù。 De tillverkar verktygen av stål.

  33. 后面 — bakom
    后面 hòumiàn bakom

    它在那座大楼后面。 Tā zài nà zuò dàlóu hòumiàn。 Den är bakom den där byggnaden.

  34. 前面 — framför
    前面 qiánmiàn framför

    她在我的前面。 Tā zài wǒ de qiánmiàn。 Hon står framför mig.

  35. 中间 — mellan
    中间 zhōngjiān mellan

    公园在两座房子中间。 Gōngyuán zài liǎng zuò fángzi zhōngjiān. Parken ligger mellan två hus.

  36. 旁边 — bredvid
    旁边 pángbiān bredvid

    那家商店在我家旁边。 Nà jiā shāngdiàn zài wǒ jiā pángbiān. Den där butiken ligger bredvid mitt hus.

  37. 相反 — motsatt
    相反 xiāngfǎn motsatt

    我们走相反的方向。 Wǒmen zǒu xiāngfǎn de fāngxiàng。 Vi går i motsatt riktning.

  38. 对面 — mittemot
    对面 duìmiàn mittemot

    我们住在商店对面。 Wǒmen zhù zài shāngdiàn duìmiàn. Vi bor mittemot affären.

  39. 在拐角处 — runt hörnet
    在拐角处 zài guǎijiǎochù runt hörnet

    她现在住在拐角处。 Tā xiànzài zhù zài guǎijiǎochù。 Hon bor runt hörnet nu.

  40. 向 — mot
    向 xiàng mot

    孩子们向那棵大树走去。 Háizimen xiàng nà kē dà shù zǒu qù。 Barnen går mot det stora trädet.

  41. 经过 — förbi
    经过 jīngguò förbi

    你需要经过那座桥。 Nǐ xūyào jīngguò nà zuò qiáo. Du behöver gå förbi bron.

  42. 在街道的尽头 — i slutet av gatan
    在街道的尽头 zài jiēdào de jìntóu i slutet av gatan

    我住在街道的尽头。 Wǒ zhù zài jiēdào de jìntóu。 Jag bor i slutet av gatan.

  43. 在左边 — till vänster
    在左边 zài zuǒbiān till vänster

    她停在左边。 Tā tíng zài zuǒbiān。 Hon parkerar till vänster.

  44. 在右边 — till höger
    在右边 zài yòubiān till höger

    他们在右边。 Tāmen zài yòubiān。 De är till höger.

  45. 在...之上 — ovanför
    在...之上 zài ... zhīshàng ovanför

    太阳在山顶之上。 Tàiyáng zài shāndǐng zhīshàng。 Solen är ovanför berget.

  46. 在...下面 — nedanför
    在...下面 zài... xiàmiàn nedanför

    那个村庄就在山脚下。 Nàge cūnzhuāng jiù zài shānjiǎo xià。 Byn ligger nedanför berget.

  47. 在最上面 — ovanpå
    在最上面 zài zuì shàngmian ovanpå

    盒子在最上面。 Hézi zài zuì shàngmian. Lådan står ovanpå.

  48. 在...附近 — nära
    在...附近 zài... fùjìn nära

    我住在河附近。 Wǒ zhù zài hé fùjìn。 Jag bor nära floden.

  49. 在中间 — i mitten
    在中间 zài zhōngjiān i mitten

    他站在中间。 Tā zhàn zài zhōngjiān. Han står i mitten.

  50. 在...里面 — inne
    在...里面 zài... lǐmiàn inne

    小狗在房子里。 Xiǎogǒu zài fángzi lǐ. Hunden är inne i huset.

  51. 地方 — en plats
    地方 dìfang en plats

    我们找到了一个安全的地方。 Wǒmen zhǎodào le yī ge ānquán de dìfang。 Vi hittade en säker plats.

  52. 商店 — en butik
    商店 shāngdiàn en butik

    我们在商店买食物。 Wǒmen zài shāngdiàn mǎi shíwù. Vi köper mat i butiken.

  53. 房子 — ett hus
    房子 fángzi ett hus

    那家人住在那座房子里。 Nà jiā rén zhù zài nà zuò fángzi lǐ。 Familjen bor i det där huset.

  54. 公交站 — en busstation
    公交站 gōngjiāozhàn en busstation

    我在公交站等车。 Wǒ zài gōngjiāozhàn děng chē。 Jag väntar vid busstationen.

  55. 市中心 — ett centrum
    市中心 shìzhōngxīn ett centrum

    我住在市中心附近。 Wǒ zhù zài shìzhōngxīn fùjìn。 Jag bor nära centrum.

  56. 购物中心 — ett köpcentrum
    购物中心 gòuwùzhōngxīn ett köpcentrum

    这家购物中心非常大。 Zhè jiā gòuwùzhōngxīn fēicháng dà。 Köpcentrumet är väldigt stort.

  57. 喷泉 — en fontän
    喷泉 pēnquán en fontän

    那个喷泉的水很清。 Nàge pēnquán de shuǐ hěn qīng. Den där fontänen har väldigt klart vatten.

  58. 环岛 — en rondell
    环岛 huándǎo en rondell

    这个环岛对交通有帮助。 Zhè ge huándǎo duì jiāotōng yǒu bāngzhù。 Den här rondellen hjälper trafiken.

  59. 十字路口 — en vägkorsning
    十字路口 shízìlùkǒu en vägkorsning

    我们在十字路口停了下来。 Wǒmen zài shízìlùkǒu tíng le xiàlái。 Vi stannade vid vägkorsningen.

  60. 桥 — en bro
    桥 qiáo en bro

    人们走过这座桥。 Rénmen zǒu guò zhè zuò qiáo。 Folk går över bron.

  61. 隧道 — en tunnel
    隧道 suìdào en tunnel

    汽车开过了一个隧道。 Qìchē kāi guò le yī ge suìdào。 Bilen kör genom en tunnel.

  62. 停车标志 — en stoppskylt
    停车标志 tíngchē biāozhì en stoppskylt

    你需要遵守停车标志。 Nǐ xūyào zūnshǒu tíngchē biāozhì。 Du måste respektera stoppskylten.

  63. 天桥 — en viadukt
    天桥 tiānqiáo en viadukt

    他们在家附近修了一座天桥。 Tāmen zài jiā fùjìn xiū le yī zuò tiānqiáo. De byggde en viadukt nära hemmet.

  64. 地下通道 — en undergång
    地下通道 dìxià tōngdào en undergång

    我们会走过地下通道。 Wǒmen huì zǒuguò dìxià tōngdào. Vi kommer att gå genom undergången.

  65. 地标 — ett landmärke
    地标 dìbiāo ett landmärke

    这个地标在河附近。 Zhè ge dìbiāo zài hé fùjìn. Landmärket ligger nära floden.

  66. 交通标志 — en trafikskylt
    交通标志 jiāotōng biāozhì en trafikskylt

    这个交通标志表示停止。 Zhège jiāotōng biāozhì biǎoshì tíngzhǐ。 Den här trafikskylten betyder stopp.

  67. 雕像 — en staty
    雕像 diāoxiàng en staty

    他看到了那座美丽的雕像。 Tā kàndào le nà zuò měilì de diāoxiàng。 Han såg den vackra statyn.

  68. 纪念碑 — ett monument
    纪念碑 jìniànbēi ett monument

    他们参观了那座高大的纪念碑。 Tāmen cānguān le nà zuò gāodà de jìniànbēi. De besökte det höga monumentet.

  69. 北边 — norr
    北边 běibian norr

    这个城市的北边很有意思。 Zhè ge chéngshì de běibian hěn yǒuyìsi。 Den norra delen av den här staden är intressant.

  70. 南 — söder
    南 nán söder

    风从南方吹来。 Fēng cóng nánfāng chuī lái. Vinden kommer från söder.

  71. 东 — öster
    东 dōng öster

    风从东方吹来。 Fēng cóng dōngfāng chuī lái. Vinden kommer från öster.

  72. 西边 — väster
    西边 xībian väster

    太阳在西边落下。 Tàiyáng zài xībian luòxià。 Solen går ner i väster.

  73. 东北 — nordost
    东北 dōngběi nordost

    本住在东北地区。 Běn zhù zài Dōngběi dìqū。 Ben bor i nordost.

  74. 西北 — nordväst
    西北 xīběi nordväst

    那个州在西北。 Nà ge zhōu zài xīběi。 Den delstaten ligger i nordväst.

  75. 东南 — sydost
    东南 dōngnán sydost

    他住在东南地区。 Tā zhù zài dōngnán dìqū。 Han bor i regionen i sydost.

  76. 西南 — sydväst
    西南 xīnán sydväst

    他们往西南方向开了。 Tāmen wǎng xīnán fāngxiàng kāi le。 De körde mot sydväst.

  77. 掉头 — en vändning
    掉头 diàotóu en vändning

    这是一个掉头。 Zhè shì yī ge diàotóu。 Det här är en vändning.

  78. 死胡同 — en återvändsgränd
    死胡同 sǐhútòng en återvändsgränd

    那条街是个死胡同。 Nà tiáo jiē shì ge sǐhútòng. Den gatan är en återvändsgränd.

  79. 扶梯 — en rulltrappa
    扶梯 fútī en rulltrappa

    扶梯带你到顶楼。 Fútī dài nǐ dào dǐnglóu. Rulltrappan tar dig till översta våningen.

  80. 坡道 — en ramp
    坡道 pōdào en ramp

    轮椅需要坡道。 Lúnyǐ xūyào pōdào。 Rullstolar kräver ramper.

  81. 天气 — väder
    天气 tiānqì väder

    今天天气很好。 Jīntiān tiānqì hěn hǎo. Det är fint väder idag.

  82. 晴 — solig
    晴 qíng solig

    他喜欢晴天。 Tā xǐhuan qíngtiān。 Han tycker om en solig dag.

  83. 多云 — molnig
    多云 duōyún molnig

    他们预计下午会多云。 Tāmen yùjì xiàwǔ huì duōyún. De förväntar sig en molnig eftermiddag.

  84. 下雨 — regnig
    下雨 xiàyǔ regnig

    下雨天可以很舒服。 Xiàyǔtiān kěyǐ hěn shūfu。 En regnig dag kan vara mysig.

  85. 刮风 — blåsig
    刮风 guāfēng blåsig

    外面刮风。 Wàimiàn guāfēng。 Det är blåsigt ute.

  86. 热 — het
    热 rè het

    这杯茶很热。 Zhè bēi chá hěn rè。 Det här teet är väldigt het.

  87. 冷 — kall
    冷 lěng kall

    冬天刮着冷风。 Dōngtiān guā zhe lěngfēng。 Den kalla vinden blåser på vintern.

  88. 暖和 — varm
    暖和 nuǎnhuo varm

    今天海滩很暖和。 Jīntiān hǎitān hěn nuǎnhuo。 Det var varmt på stranden idag.

  89. 春天 — en vår
    春天 chūntiān en vår

    花喜欢春天。 Huā xǐhuan chūntiān。 Blommorna älskar våren.

  90. 夏天 — en sommar
    夏天 xiàtiān en sommar

    夏天是一个非常热的季节。 Xiàtiān shì yī ge fēicháng rè de jìjié。 Sommar är en väldigt varm årstid.

  91. 秋天 — en höst
    秋天 qiūtiān en höst

    秋天是我最喜欢的季节。 Qiūtiān shì wǒ zuì xǐhuan de jìjié。 Höst är min favoritårstid.

  92. 冬天 — en vinter
    冬天 dōngtiān en vinter

    这里冬天会很冷。 Zhèlǐ dōngtiān huì hěn lěng. Vinter kan vara väldigt kall här.

  93. 太阳 — en sol
    太阳 tàiyáng en sol

    太阳在天空中照耀着。 Tàiyáng zài tiānkōng zhōng zhàoyào zhe。 Solen skiner på himlen.

  94. 月亮 — en måne
    月亮 yuèliang en måne

    我看到了明亮的月亮。 Wǒ kàndào le míngliàng de yuèliang. Jag ser den ljusa månen.

  95. 星星 — en stjärna
    星星 xīngxing en stjärna

    我看到一颗明亮的星星。 Wǒ kàndào yī kē míngliàng de xīngxing。 Jag ser en ljusstark stjärna.

  96. 天空 — en himmel
    天空 tiānkōng en himmel

    鸟儿在天空中飞翔。 Niǎor zài tiānkōng zhōng fēixiáng. Fåglar flyger på himlen.

  97. 云 — ett moln
    云 yún ett moln

    一朵乌云遮住了太阳。 Yī duǒ wūyún zhēzhù le tàiyáng。 Ett mörkt moln döljer solen.

  98. 雨 — ett regn
    雨 yǔ ett regn

    雨从天空中落下来。 Yǔ cóng tiānkōng zhōng luò xiàlái。 Regnet faller från himlen.

  99. 风 — en vind
    风 fēng en vind

    我们感受到了阵阵寒风。 Wǒmen gǎnshòu dào le zhènzhèn hánfēng。 Vi känner den kalla vinden.

  100. 暴风雨 — en storm
    暴风雨 bàofēngyǔ en storm

    强烈的暴风雨折断了树木。 Qiángliè de bàofēngyǔ zhéduàn le shùmù。 Den kraftiga stormen knäckte träden.

Ord 501–600

  1. 彩虹 — en regnbåge
    彩虹 cǎihóng en regnbåge

    我看到天空中有一道彩虹。 Wǒ kàndào tiānkōng zhōng yǒu yī dào cǎihóng。 Jag ser en regnbåge på himlen.

  2. 影子 — en skugga
    影子 yǐngzi en skugga

    我看到一个黑色的影子。 Wǒ kàndào yī ge hēisè de yǐngzi。 Jag ser en mörk skugga.

  3. 日落 — en solnedgång
    日落 rìluò en solnedgång

    我们观赏了美丽的日落。 Wǒmen guānshǎng le měilì de rìluò。 Vi tittade på den vackra solnedgången.

  4. 雷声 — åska
    雷声 léishēng åska

    我们听到了巨大的雷声。 Wǒmen tīngdào le jùdà de léishēng。 Vi hörde den höga åskan.

  5. 雨伞 — ett paraply
    雨伞 yǔsǎn ett paraply

    她有一把红色的雨伞。 Tā yǒu yī bǎ hóngsè de yǔsǎn。 Hon har ett rött paraply.

  6. 雨衣 — en regnrock
    雨衣 yǔyī en regnrock

    这件雨衣让我很暖和。 Zhè jiàn yǔyī ràng wǒ hěn nuǎnhuo。 Den här regnrocken håller mig varm.

  7. 预报 — en väderprognos
    预报 yùbào en väderprognos

    我每天看天气预报。 Wǒ měitiān kàn tiānqì yùbào。 Jag tittar på väderprognosen varje dag.

  8. 阴凉处 — en skugga
    阴凉处 yīnliángchù en skugga

    天气很热的时候,我们需要阴凉处。 Tiānqì hěn rè de shíhou, wǒmen xūyào yīnliángchù. Vi behöver skugga en varm dag.

  9. 雷雨 — ett åskväder
    雷雨 léiyǔ ett åskväder

    雷雨带来了大雨。 Léiyǔ dàilái le dàyǔ。 Ett åskväder för med sig kraftigt regn.

  10. 闪电 — en blixt
    闪电 shǎndiàn en blixt

    他昨天晚上看到了明亮的闪电。 Tā zuótiān wǎnshang kàndào le míngliàng de shǎndiàn。 Han såg en ljus blixten i går kväll.

  11. 雾 — en dimma
    雾 wù en dimma

    他们开车穿过了大雾。 Tāmen kāichē chuānguò le dàwù。 De körde genom tjock dimma.

  12. 雪 — en snö
    雪 xuě en snö

    这是新鲜的白雪。 Zhè shì xīnxiān de báixuě。 Det här är färsk, vit snö.

  13. 冰 — is
    冰 bīng is

    我们在我们的饮料里放冰。 Wǒmen zài wǒmen de yǐnliào lǐ fàng bīng。 Vi lägger is i våra drycker.

  14. 冰雹 — hagel
    冰雹 bīngbáo hagel

    外面有很多冰雹。 Wàimiàn yǒu hěn duō bīngbáo. Det är mycket hagel där ute.

  15. 滑 — hal
    滑 huá hal

    她在滑的冰上摔倒了。 Tā zài huá de bīng shàng shuāidǎo le. Hon föll på den hala isen.

  16. 温度 — en temperatur
    温度 wēndù en temperatur

    他们每天检查温度。 Tāmen měitiān jiǎnchá wēndù。 De kollar temperaturen dagligen.

  17. 森林 — en skog
    森林 sēnlín en skog

    森林里有很多树。 Sēnlín lǐ yǒu hěn duō shù。 En skog är full av träd.

  18. 河 — en flod
    河 hé en flod

    这条河的水很凉,很清澈。 Zhè tiáo hé de shuǐ hěn liáng,hěn qīngchè。 Floden har kallt, klart vatten.

  19. 湖 — en sjö
    湖 hú en sjö

    她在深湖里游泳。 Tā zài shēn hú lǐ yóuyǒng。 Hon simmar i den djupa sjön.

  20. 山 — ett berg
    山 shān ett berg

    他们爬了那座高山。 Tāmen pá le nà zuò gāoshān. De klättrade uppför det höga berget.

  21. 大自然 — natur
    大自然 dàzìrán natur

    彼得喜欢大自然。 Bǐdé xǐhuan dàzìrán。 Peter älskar naturen.

  22. 海岸 — en kust
    海岸 hǎi'àn en kust

    这是一片美丽的海岸。 Zhè shì yī piàn měilì de hǎi'àn。 Det här är en vacker kust.

  23. 岛 — en ö
    岛 dǎo en ö

    他住在一个小岛上。 Tā zhù zài yī ge xiǎo dǎo shàng。 Han bor på en liten ö.

  24. 沙漠 — en öken
    沙漠 shāmò en öken

    沙漠是一个非常干燥的地方。 Shāmò shì yī ge fēicháng gānzào de dìfang。 En öken är en mycket torr plats.

  25. 山谷 — en dal
    山谷 shāngǔ en dal

    这个山谷又绿又宽。 Zhè ge shāngǔ yòu lǜ yòu kuān。 Dalen är grön och bred.

  26. 瀑布 — ett vattenfall
    瀑布 pùbù ett vattenfall

    他们看到了一座美丽的瀑布。 Tāmen kàndào le yī zuò měilì de pùbù. De såg ett vackert vattenfall.

  27. 悬崖 — en klippa
    悬崖 xuányá en klippa

    那座悬崖很高。 Nà zuò xuányá hěn gāo. Den klippan är väldigt hög.

  28. 草地 — en äng
    草地 cǎodì en äng

    她喜欢在草地上散步。 Tā xǐhuan zài cǎodì shàng sànbù。 Hon tycker om att gå på ängar.

  29. 树 — ett träd
    树 shù ett träd

    那只狗在树下睡觉。 Nà zhī gǒu zài shù xià shuìjiào。 Hunden sover under trädet.

  30. 花 — en blomma
    花 huā en blomma

    那朵红色的花很漂亮。 Nà duǒ hóngsè de huā hěn piàoliang。 Den röda blomman är vacker.

  31. 叶子 — ett löv
    叶子 yèzi ett löv

    一片叶子从树上掉下来了。 Yī piàn yèzi cóng shùshàng diào xiàlái le。 Ett löv föll från trädet.

  32. 草 — gräs
    草 cǎo gräs

    牛在吃草。 Niú zài chī cǎo。 Kon äter gräset.

  33. 植物 — en växt
    植物 zhíwù en växt

    这棵植物有绿色的叶子。 Zhè kē zhíwù yǒu lǜsè de yèzi. Växten har gröna blad.

  34. 岩石 — en sten
    岩石 yánshí en sten

    那个男人举起了沉重的岩石。 Nàge nánrén jǔqǐ le chénzhòng de yánshí. Mannen lyfte den tunga stenen.

  35. 石头 — en sten
    石头 shítou en sten

    我发现了一块很重的石头。 Wǒ fāxiàn le yī kuài hěn zhòng de shítou. Jag hittade en tung sten.

  36. 树枝 — en gren
    树枝 shùzhī en gren

    那只鸟停在树枝上。 Nà zhī niǎo tíng zài shùzhī shàng。 Fågeln sitter på grenen.

  37. 根 — en rot
    根 gēn en rot

    这棵植物有一条长长的根。 Zhè kē zhíwù yǒu yī tiáo chángcháng de gēn。 Den här växten har en lång rot.

  38. 种子 — ett frö
    种子 zhǒngzi ett frö

    农夫种下了种子。 Nóngfū zhòng xià le zhǒngzi。 Bonden planterar fröet.

  39. 灌木丛 — en buske
    灌木丛 guànmùcóng en buske

    那只鸟躲在灌木丛里。 Nà zhī niǎo duǒ zài guànmùcóng lǐ。 Fågeln gömmer sig i busken.

  40. 木头 — ved
    木头 mùtou ved

    我需要一些木头来生火。 Wǒ xūyào yīxiē mùtou lái shēnghuǒ。 Jag behöver ved till brasan.

  41. 世界 — en värld
    世界 shìjiè en värld

    世界很大。 Shìjiè hěn dà。 Världen är väldigt stor.

  42. 城市 — en stad
    城市 chéngshì en stad

    许多人住在城市里。 Xǔduō rén zhù zài chéngshì lǐ。 Många människor bor i staden.

  43. 国家 — ett land
    国家 guójiā ett land

    他住在另一个国家。 Tā zhù zài lìng yī ge guójiā。 Han bor i ett annat land.

  44. 城镇 — en stad
    城镇 chéngzhèn en stad

    我们住在一个小城镇里。 Wǒmen zhù zài yī ge xiǎo chéngzhèn lǐ。 Vi bor i en liten stad.

  45. 路 — en väg
    路 lù en väg

    这条路很长。 Zhè tiáo lù hěn cháng。 Den här vägen är väldigt lång.

  46. 小山 — en kulle
    小山 xiǎoshān en kulle

    那座房子在小山上。 Nà zuò fángzi zài xiǎoshān shàng。 Huset ligger på kullen.

  47. 陆地 — ett land
    陆地 lùdì ett land

    水手们看到了陆地。 Shuǐshǒumen kàndào le lùdì。 Sjömännen såg land.

  48. 空气 — luft
    空气 kōngqì luft

    我呼吸着清新的空气。 Wǒ hūxī zhe qīngxīn de kōngqì。 Jag andas in den rena luften.

  49. 海洋 — en ocean
    海洋 hǎiyáng en ocean

    鱼生活在海洋里。 Yú shēnghuó zài hǎiyáng lǐ。 Fiskar lever i oceanen.

  50. 地上 — en mark
    地上 dìshang en mark

    那个男人坐在地上。 Nà ge nánrén zuò zài dìshang. Mannen sitter på marken.

  51. 地区 — en region
    地区 dìqū en region

    我们住在一个寒冷的地区。 Wǒmen zhù zài yī ge hánlěng de dìqū. Vi bor i en kall region.

  52. 区域 — ett område
    区域 qūyù ett område

    很多人住在这个区域。 Hěn duō rén zhù zài zhège qūyù. Många människor bor i det här området.

  53. 海滩 — en strand
    海滩 hǎitān en strand

    我喜欢海滩。 Wǒ xǐhuan hǎitān. Jag tycker om stranden.

  54. 大海 — ett hav
    大海 dàhǎi ett hav

    大海是蓝色的。 Dàhǎi shì lánsè de。 Havet är blått.

  55. 海浪 — en våg
    海浪 hǎilàng en våg

    他们看海浪。 Tāmen kàn hǎilàng。 De tittar på havets vågorna.

  56. 沙子 — sand
    沙子 shāzi sand

    她喜欢温暖、柔软的沙子。 Tā xǐhuan wēnnuǎn, róuruǎn de shāzi. Hon gillar varm, mjuk sand.

  57. 防晒霜 — en solkräm
    防晒霜 fángshàishuāng en solkräm

    我在晴天用防晒霜。 Wǒ zài qíngtiān yòng fángshàishuāng。 Jag använder solkräm under soliga dagar.

  58. 沙滩伞 — ett strandparasoll
    沙滩伞 shātānsǎn ett strandparasoll

    那把沙滩伞是五颜六色的。 Nà bǎ shātānsǎn shì wǔyánliùsè de。 Det där strandparasollet är färgglatt.

  59. 人字拖 — flip-flops
    人字拖 rénzìtuō flip-flops

    这双人字拖很舒服。 Zhè shuāng rénzìtuō hěn shūfu。 De här flip-flopsen är bekväma.

  60. 泳衣 — en baddräkt
    泳衣 yǒngyī en baddräkt

    她有一件新的泳衣。 Tā yǒu yī jiàn xīn de yǒngyī. Hon har en ny baddräkt.

  61. 泳裤 — badbyxor
    泳裤 yǒngkù badbyxor

    别忘了你的泳裤。 Bié wàng le nǐ de yǒngkù。 Glöm inte dina badbyxor.

  62. 救生员 — en badvakt
    救生员 jiùshēngyuán en badvakt

    救生员保护游泳的人的安全。 Jiùshēngyuán bǎohù yóuyǒng de rén de ānquán。 Badvakten håller simmarna säkra.

  63. 涨潮 — en flod
    涨潮 zhǎngcháo en flod

    涨潮的时候很湿。 Zhǎngcháo de shíhou hěn shī。 Flod är väldigt blött.

  64. 晒伤 — en solbränna
    晒伤 shàishāng en solbränna

    那个晒伤看起来挺疼的。 Nà ge shàishāng kàn qǐlai tǐng téng de。 Den där solbrännan ser ganska smärtsam ut.

  65. 票 — en biljett
    票 piào en biljett

    她有一张火车票。 Tā yǒu yī zhāng huǒchēpiào。 Hon har en tågbiljett.

  66. 行李 — bagage
    行李 xínglǐ bagage

    我们的行李放在哪里? Wǒmen de xínglǐ fàng zài nǎlǐ? Var ställer vi vårt bagage?

  67. 售票机 — en biljettautomat
    售票机 shòupiàojī en biljettautomat

    我会在售票机买。 Wǒ huì zài shòupiàojī mǎi。 Jag köper den i biljettautomaten.

  68. 站台 — en plattform
    站台 zhàntái en plattform

    那是火车站台。 Nà shì huǒchē zhàntái。 Det där är tågplattformen.

  69. 时刻表 — ett schema
    时刻表 shíkèbiǎo ett schema

    她看时刻表。 Tā kàn shíkèbiǎo。 Hon läser schemat.

  70. 公共汽车 — en buss
    公共汽车 gōnggòngqìchē en buss

    我们在等公共汽车吗? Wǒmen zài děng gōnggòngqìchē ma? Väntar vi på en buss?

  71. 火车 — ett tåg
    火车 huǒchē ett tåg

    这列火车很现代。 Zhè liè huǒchē hěn xiàndài. Tåget är väldigt modernt.

  72. 电车 — en spårvagn
    电车 diànchē en spårvagn

    最快的方法是坐电车。 Zuì kuài de fāngfǎ shì zuò diànchē。 Det snabbaste sättet är med spårvagn.

  73. 出租车 — en taxi
    出租车 chūzūchē en taxi

    出租车多少钱? Chūzūchē duōshao qián? Hur mycket kostar en taxi?

  74. 准时 — i tid
    准时 zhǔnshí i tid

    准时到达很重要。 Zhǔnshí dàodá hěn zhòngyào。 Det är viktigt att komma i tid.

  75. 晚点 — försenad
    晚点 wǎndiǎn försenad

    那班航班晚点了。 Nà bān hángbān wǎndiǎn le。 Det flyget var försenat.

  76. 地铁 — en tunnelbana
    地铁 dìtiě en tunnelbana

    地铁在地下运行。 Dìtiě zài dìxià yùnxíng。 En tunnelbana går under jorden.

  77. 汽车 — en bil
    汽车 qìchē en bil

    他买了一辆新汽车。 Tā mǎi le yī liàng xīn qìchē. Han köpte en ny bil.

  78. 卡车 — en lastbil
    卡车 kǎchē en lastbil

    那个男人开着一辆大卡车。 Nàge nánrén kāi zhe yī liàng dà kǎchē. Mannen kör en stor lastbil.

  79. 自行车 — en cykel
    自行车 zìxíngchē en cykel

    我骑自行车去上学。 Wǒ qí zìxíngchē qù shàngxué. Jag cyklar till skolan på min cykel.

  80. 拖拉机 — en traktor
    拖拉机 tuōlājī en traktor

    那个农民开着一辆大型拖拉机。 Nà ge nóngmín kāi zhe yī liàng dàxíng tuōlājī。 Bonden kör en stor traktor.

  81. 摩托车 — en motorcykel
    摩托车 mótuōchē en motorcykel

    他骑着一辆很快的摩托车。 Tā qí zhe yī liàng hěn kuài de mótuōchē。 Han kör en snabb motorcykel.

  82. 滑板车 — en sparkcykel
    滑板车 huábǎnchē en sparkcykel

    那个孩子在骑滑板车。 Nàge háizi zài qí huábǎnchē. Barnet åker på en sparkcykel.

  83. 面包车 — en skåpbil
    面包车 miànbāochē en skåpbil

    他开着一辆大面包车。 Tā kāi zhe yī liàng dà miànbāochē。 Han kör en stor skåpbil.

  84. 司机 — en förare
    司机 sījī en förare

    司机把车停了下来。 Sījī bǎ chē tíng le xiàlái。 Föraren stannade bilen.

  85. 交通 — trafik
    交通 jiāotōng trafik

    今天的交通非常拥堵。 Jīntiān de jiāotōng fēicháng yōngdǔ。 Trafiken är väldigt långsam idag.

  86. 轮子 — ett hjul
    轮子 lúnzi ett hjul

    他修好了那个坏掉的轮子。 Tā xiūhǎo le nà ge huàidiào de lúnzi。 Han lagade det trasiga hjulet.

  87. 停车 — en parkering
    停车 tíngchē en parkering

    我们找到了一个停车位。 Wǒmen zhǎodào le yī ge tíngchēwèi。 Vi hittade en parkeringsplats.

  88. 挂车 — en släpvagn
    挂车 guàchē en släpvagn

    卡车拖着挂车。 Kǎchē tuō zhe guàchē。 Lastbilen drar släpvagnen.

  89. 飞机 — ett flygplan
    飞机 fēijī ett flygplan

    飞机在机场降落。 Fēijī zài jīchǎng jiàngluò. Flygplanet landar på flygplatsen.

  90. 船 — en båt
    船 chuán en båt

    我看到一只小船。 Wǒ kàndào yī zhī xiǎochuán。 Jag ser en liten båt.

  91. 轮船 — ett skepp
    轮船 lúnchuán ett skepp

    那艘巨大的轮船横渡大洋。 Nà sōu jùdà de lúnchuán héngdù dàyáng. Det stora skeppet korsar havet.

  92. 直升机 — en helikopter
    直升机 zhíshēngjī en helikopter

    直升机在天空中飞行。 Zhíshēngjī zài tiānkōng zhōng fēixíng。 Helikoptern flyger i skyn.

  93. 火箭 — en raket
    火箭 huǒjiàn en raket

    火箭飞向天空。 Huǒjiàn fēi xiàng tiānkōng。 Raketen flyger upp i skyn.

  94. 宇宙飞船 — ett rymdskepp
    宇宙飞船 yǔzhòufēichuán ett rymdskepp

    宇宙飞船在月球上着陆了。 Yǔzhòufēichuán zài yuèqiú shàng zhuólù le。 Rymdskeppet landade på månen.

  95. 消防车 — en brandbil
    消防车 xiāofángchē en brandbil

    消防车装载着水。 Xiāofángchē zhuāngzài zhe shuǐ。 Brandbilen bär vatten.

  96. 喷气式飞机 — ett jetplan
    喷气式飞机 pēnqìshì fēijī ett jetplan

    这架喷气式飞机飞得非常快。 Zhè jià pēnqìshì fēijī fēi de fēicháng kuài. Jetplanet flyger väldigt fort.

  97. 皮划艇 — en kajak
    皮划艇 píhuátǐng en kajak

    她坐在皮划艇里。 Tā zuò zài píhuátǐng lǐ。 Hon sitter i kajaken.

  98. 木筏 — en flotte
    木筏 mùfá en flotte

    我们造了一个木筏。 Wǒmen zào le yī ge mùfá。 Vi byggde en flotte av trä.

  99. 独木舟 — en kanot
    独木舟 dúmùzhōu en kanot

    他划着那只小独木舟。 Tā huá zhe nà zhī xiǎo dúmùzhōu. Han paddlar den lilla kanoten.

  100. 帆船 — en segelbåt
    帆船 fānchuán en segelbåt

    风吹动着帆船。 Fēng chuīdòng zhe fānchuán。 Vinden flyttar segelbåten.

Ord 601–700

  1. 价格 — ett pris
    价格 jiàgé ett pris

    你看到价格了吗? Nǐ kàndào jiàgé le ma? Ser du priset?

  2. 便宜 — billig
    便宜 piányi billig

    他买了便宜的鞋子。 Tā mǎi le piányi de xiézi。 Han köpte billiga skor.

  3. 贵 — dyr
    贵 guì dyr

    那辆车看起来很贵。 Nà liàng chē kàn qǐlái hěn guì。 Den där bilen ser dyr ut.

  4. 现金 — kontanter
    现金 xiànjīn kontanter

    我觉得她需要一些现金。 Wǒ juéde tā xūyào yī xiē xiànjīn. Jag tror att hon behöver lite kontanter.

  5. 信用卡 — ett kreditkort
    信用卡 xìnyòngkǎ ett kreditkort

    我可以用我的信用卡付钱。 Wǒ kěyǐ yòng wǒ de xìnyòngkǎ fùqián。 Jag kan betala med mitt kreditkort.

  6. 收据 — ett kvitto
    收据 shōujù ett kvitto

    可以给我收据吗? Kěyǐ gěi wǒ shōujù ma? Kan jag få ett kvitto, tack?

  7. 账单 — en nota
    账单 zhàngdān en nota

    谁来付账单? Shéi lái fù zhàngdān? Vem ska betala notan?

  8. 零钱 — en växel
    零钱 língqián en växel

    我付了钱,拿到了一些零钱。 Wǒ fù le qián, nádào le yīxiē língqián. Jag betalade och fick tillbaka lite växel.

  9. 硬币 — ett mynt
    硬币 yìngbì ett mynt

    我有几个硬币。 Wǒ yǒu jǐ ge yìngbì。 Jag har några mynt.

  10. 纸币 — en sedel
    纸币 zhǐbì en sedel

    那是什么样的纸币? Nà shì shénmeyàng de zhǐbì? Vilken sorts sedel är det?

  11. 这个多少钱? — Vad kostar ...?
    这个多少钱? Zhè ge duōshao qián? Vad kostar ...?

    这个多少钱? Zhè ge duōshao qián? Vad kostar den här?

  12. 我可以刷卡吗 — Kan jag betala med kort?
    我可以刷卡吗 Wǒ kěyǐ shuākǎ ma Kan jag betala med kort?

    我可以刷卡吗? Wǒ kěyǐ shuākǎ ma? Kan jag betala med kort?

  13. 货币 — en valuta
    货币 huòbì en valuta

    那种货币非常强。 Nà zhǒng huòbì fēicháng qiáng。 Den valutan är väldigt stark.

  14. 汇率 — en växelkurs
    汇率 huìlǜ en växelkurs

    这个汇率太差了。 Zhè ge huìlǜ tài chà le。 Den här växelkursen är hemsk.

  15. 兑换处 — ett växlingskontor
    兑换处 duìhuànchù ett växlingskontor

    我们需要一个兑换处。 Wǒmen xūyào yī ge duìhuànchù. Vi behöver ett växlingskontor.

  16. 手续费 — en provision
    手续费 shǒuxùfèi en provision

    你需要付手续费吗? Nǐ xūyào fù shǒuxùfèi ma? Måste du betala en provision?

  17. 外币 — en utländsk valuta
    外币 wàibì en utländsk valuta

    那是外币。 Nà shì wàibì. Det där är utländsk valuta.

  18. 刷卡支付 — en kortbetalning
    刷卡支付 shuākǎ zhīfù en kortbetalning

    刷卡支付成功了。 Shuākǎ zhīfù chénggōng le。 Kortbetalningen gick igenom.

  19. 非接触式 — kontaktlös
    非接触式 fēijiēchùshì kontaktlös

    这是一个非接触式支付。 Zhè shì yī ge fēijiēchùshì zhīfù。 Det här är en kontaktlös betalning.

  20. 密码 — en pinkod
    密码 mìmǎ en pinkod

    我忘了我的密码。 Wǒ wàng le wǒ de mìmǎ。 Jag har glömt min pinkod.

  21. 取款手续费 — en uttagsavgift
    取款手续费 qǔkuǎn shǒuxùfèi en uttagsavgift

    他们付了取款手续费。 Tāmen fù le qǔkuǎn shǒuxùfèi。 De betalade uttagsavgiften.

  22. 每日限额 — en daglig gräns
    每日限额 měirì xiàn'é en daglig gräns

    她达到了每日限额。 Tā dádào le měirì xiàn'é。 Hon nådde den dagliga gränsen.

  23. 退款 — en återbetalning
    退款 tuìkuǎn en återbetalning

    你会收到退款。 Nǐ huì shōudào tuìkuǎn。 Du kommer att få en återbetalning.

  24. 服务费 — en serviceavgift
    服务费 fúwùfèi en serviceavgift

    服务费包括在内。 Fúwùfèi bāokuò zài nèi。 En serviceavgift är inkluderad.

  25. 商店 — en butik
    商店 shāngdiàn en butik

    这是我最喜欢的商店。 Zhè shì wǒ zuì xǐhuan de shāngdiàn。 Det här är min favoritbutik.

  26. 收银员 — en kassörska
    收银员 shōuyínyuán en kassörska

    她是新的收银员。 Tā shì xīn de shōuyínyuán。 Hon är den nya kassörskan.

  27. 队 — en kö
    队 duì en kö

    这个队很长。 Zhè ge duì hěn cháng。 Den här kön är väldigt lång.

  28. 开门 — öppen
    开门 kāimén öppen

    这家商店今天开门。 Zhè jiā shāngdiàn jīntiān kāimén。 Affären är öppen idag.

  29. 关门 — stängd
    关门 guānmén stängd

    可惜,药店关门了。 Kěxī, yàodiàn guānmén le. Tyvärr är apoteket stängt.

  30. 价格标签 — en prislapp
    价格标签 jiàgé biāoqiān en prislapp

    他们看到了价格标签。 Tāmen kàndào le jiàgé biāoqiān。 De såg prislappen.

  31. 折扣 — en rabatt
    折扣 zhékòu en rabatt

    我很喜欢他们的折扣。 Wǒ hěn xǐhuan tāmen de zhékòu。 Jag älskar deras rabatter.

  32. 退货政策 — en returpolicy
    退货政策 tuìhuò zhèngcè en returpolicy

    这个退货政策看起来很公平。 Zhè ge tuìhuò zhèngcè kàn qǐlái hěn gōngpíng. Den här returpolicyn verkar rättvis.

  33. 保修 — en garanti
    保修 bǎoxiū en garanti

    保修可以保护你买的东西。 Bǎoxiū kěyǐ bǎohù nǐ mǎi de dōngxi。 En garanti skyddar ditt köp.

  34. 试衣间 — ett provrum
    试衣间 shìyījiān ett provrum

    他们使用了试衣间。 Tāmen shǐyòng le shìyījiān。 De använde provrummet.

  35. 购物车 — en kundvagn
    购物车 gòuwùchē en kundvagn

    我们需要一个购物车。 Wǒmen xūyào yī ge gòuwùchē. Vi behöver en kundvagn.

  36. 顾客 — en kund
    顾客 gùkè en kund

    顾客总是对的。 Gùkè zǒngshì duì de。 Kunden har alltid rätt.

  37. 桌子 — ett bord
    桌子 zhuōzi ett bord

    你能把这盘沙拉放在桌子上吗? Nǐ néng bǎ zhè pán shālā fàng zài zhuōzi shàng ma? Kan du ställa salladen på bordet?

  38. 菜单 — en meny
    菜单 càidān en meny

    他们有一份很大的菜单。 Tāmen yǒu yī fèn hěn dà de càidān。 De har en stor meny.

  39. 预订 — en bokning
    预订 yùdìng en bokning

    我们有预订。 Wǒmen yǒu yùdìng。 Vi har en bokning.

  40. 服务员 — en server
    服务员 fúwùyuán en server

    服务员们都在努力工作。 Fúwùyuánmen dōu zài nǔlì gōngzuò。 Servrarna arbetar hårt.

  41. 点餐 — en beställning
    点餐 diǎncān en beställning

    我们现在点餐。 Wǒmen xiànzài diǎncān. Vi gör vår beställning nu.

  42. 水 — ett vatten
    水 shuǐ ett vatten

    她喝冷水。 Tā hē lěngshuǐ。 Hon dricker kallt vatten.

  43. 咖啡 — ett kaffe
    咖啡 kāfēi ett kaffe

    他们喝浓咖啡。 Tāmen hē nóng kāfēi。 De dricker starkt kaffe.

  44. 茶 — ett te
    茶 chá ett te

    冬天的热茶是最好的。 Dōngtiān de rè chá shì zuì hǎo de。 Varmt te på vintern är det bästa.

  45. 啤酒 — en öl
    啤酒 píjiǔ en öl

    请再给我一瓶啤酒。 Qǐng zài gěi wǒ yī píng píjiǔ。 Jag skulle vilja ha en öl till, tack.

  46. 葡萄酒 — ett vin
    葡萄酒 pútaojiǔ ett vin

    请问我们可以要这瓶葡萄酒吗? Qǐngwèn wǒmen kěyǐ yào zhè píng pútaojiǔ ma? Kan vi få det här vinet, tack?

  47. 请结账 — Notan, tack
    请结账 qǐng jiézhàng Notan, tack

    请结账。 Qǐng jiézhàng。 Notan, tack.

  48. 好吃 — god
    好吃 hǎochī god

    那个派很好吃! Nà ge pài hěn hǎochī! Den där pajen är god!

  49. 前菜 — en förrätt
    前菜 qiáncài en förrätt

    我们先点一份前菜。 Wǒmen xiān diǎn yī fèn qiáncài. Vi beställer en förrätt först.

  50. 主菜 — en huvudrätt
    主菜 zhǔcài en huvudrätt

    我爱这道主菜。 Wǒ ài zhè dào zhǔcài。 Jag älskar huvudrätten.

  51. 甜点 — en efterrätt
    甜点 tiándiǎn en efterrätt

    她喜欢这个甜点。 Tā xǐhuan zhège tiándiǎn。 Hon tycker om efterrätten.

  52. 今天的特色菜 — dagens rätt
    今天的特色菜 jīntiān de tèsècài dagens rätt

    那是今天的特色菜。 Nà shì jīntiān de tèsècài. Det är dagens rätt.

  53. 今日菜单 — dagens rätt
    今日菜单 jīnrì càidān dagens rätt

    他们有今日菜单。 Tāmen yǒu jīnrì càidān。 De har dagens rätt.

  54. 两个人的桌子 — ett bord för två
    两个人的桌子 liǎng ge rén de zhuōzi ett bord för två

    我们需要一张两个人的桌子。 Wǒmen xūyào yī zhāng liǎng ge rén de zhuōzi。 Vi behöver ett bord för två.

  55. 预订的名字是 — en bokning i ... namn
    预订的名字是 yùdìng de míngzi shì... en bokning i ... namn

    她预订的名字是史密斯。 Tā yùdìng de míngzi shì Shǐmìsī. Hon har en bokning i namnet Smith.

  56. 自来水 — kranvatten
    自来水 zìláishuǐ kranvatten

    我通常喝自来水。 Wǒ tōngcháng hē zìláishuǐ。 Jag dricker oftast kranvatten.

  57. 分开付 — dela på notan
    分开付 fēnkāi fù dela på notan

    我们可以分开付。 Wǒmen kěyǐ fēnkāi fù。 Vi kan dela på notan.

  58. 一起付 — betala var för sig
    一起付 yīqǐ fù betala var för sig

    我们会一起付。 Wǒmen huì yīqǐ fù。 Vi kommer att betala var för sig.

  59. 小费 — dricks
    小费 xiǎofèi dricks

    我总是给很多小费。 Wǒ zǒngshì gěi hěn duō xiǎofèi。 Jag ger alltid stor dricks.

  60. 在柜台结账 — betala vid kassan
    在柜台结账 zài guìtái jiézhàng betala vid kassan

    我们可以在柜台结账吗? Wǒmen kěyǐ zài guìtái jiézhàng ma? Kan vi betala vid kassan?

  61. 尺码 — en storlek
    尺码 chǐmǎ en storlek

    这个尺码太小了。 Zhège chǐmǎ tài xiǎo le。 Den här storleken är för liten.

  62. 穿得下 — passa
    穿得下 chuān de xià passa

    她还穿得下她的旧牛仔裤。 Tā hái chuān de xià tā de jiù niúzǎikù。 Hon passar fortfarande i sina gamla jeans.

  63. 太大 — för stor
    太大 tài dà för stor

    我觉得这件衬衫太大了。 Wǒ juéde zhè jiàn chènshān tài dà le。 Jag tycker att den här tröjan är för stor.

  64. 太小 — för liten
    太小 tài xiǎo för liten

    可惜,这只鞋太小了。 Kěxī, zhè zhī xié tài xiǎo le. Tyvärr är den här skon för liten.

  65. 试戴 — prova
    试戴 shìdài prova

    我们试戴新帽子。 Wǒmen shìdài xīn màozi。 Vi provar nya hattar.

  66. 黑色 — svart
    黑色 hēisè svart

    本穿着一件黑色的衬衫。 Běn chuān zhe yī jiàn hēisè de chènshān。 Ben bär en svart skjorta.

  67. 白色 — vit
    白色 báisè vit

    她穿白色的裤子。 Tā chuān báisè de kùzi。 Hon har på sig vita byxor.

  68. 红色 — röd
    红色 hóngsè röd

    红色的玫瑰不是最好的吗? Hóngsè de méigui bù shì zuì hǎo de ma? Är inte röda rosor de bästa?

  69. 蓝色 — blå
    蓝色 lánsè blå

    蓝色是你最喜欢的颜色吗? Lánsè shì nǐ zuì xǐhuan de yánsè ma? Är blå din favoritfärg?

  70. 绿色 — grön
    绿色 lǜsè grön

    你要这件绿色的连衣裙吗? Nǐ yào zhè jiàn lǜsè de liányīqún ma? Skulle du ta den gröna klänningen?

  71. 黄色 — gul
    黄色 huángsè gul

    她喜欢黄色的衬衫。 Tā xǐhuan huángsè de chènshān. Hon tycker om gula skjortor.

  72. 颜色 — en färg
    颜色 yánsè en färg

    你喜欢什么颜色? Nǐ xǐhuan shénme yánsè? Vilken färg tycker du om?

  73. 粉红色 — rosa
    粉红色 fěnhóngsè rosa

    我看到一朵粉红色的花。 Wǒ kàndào yī duǒ fěnhóngsè de huā。 Jag ser en rosa blomma.

  74. 紫色 — lila
    紫色 zǐsè lila

    我看到一朵紫色的花。 Wǒ kàndào yī duǒ zǐsè de huā。 Jag ser en lila blomma.

  75. 棕色 — brun
    棕色 zōngsè brun

    我看到一只棕色的狗。 Wǒ kàndào yī zhī zōngsè de gǒu。 Jag ser en brun hund.

  76. 灰色 — grå
    灰色 huīsè grå

    那只猫是灰色的。 Nà zhī māo shì huīsè de。 Katten är grå.

  77. 金色的 — guld
    金色的 huángjīn guld

    戒指是金色的。 Jièzhi shì jīnsè de. Ringen är av guld.

  78. 银色 — silver
    银色 yínsè silver

    这辆车是银色的。 Zhè liàng chē shì yínsè de. Bilen är silver.

  79. 米色 — beige
    米色 mǐsè beige

    她穿着一件米色的衬衫。 Tā chuān zhe yī jiàn mǐsè de chènshān。 Hon har på sig en beige skjorta.

  80. 藏青色 — marinblå
    藏青色 hǎijūn marinblå

    他的夹克是藏青色的。 Tā de jiākè shì cángqīngsè de. Hans jacka är marinblå.

  81. 明亮 — ljus
    明亮 míngliàng ljus

    阳光非常明亮。 Yángguāng fēicháng míngliàng。 Solen är väldigt ljus.

  82. 苍白 — blek
    苍白 cāngbái blek

    那个生病的孩子脸色苍白。 Nà ge shēngbìng de háizi liǎnsè cāngbái。 Det sjuka barnet är blekt.

  83. 黑暗 — mörk
    黑暗 hēi'àn mörk

    房间里很暗。 Fángjiān lǐ hěn àn. Rummet är väldigt mörkt.

  84. 条纹 — randig
    条纹 tiáowén randig

    他穿着一件条纹衬衫。 Tā chuān zhe yī jiàn tiáowén chènshān。 Han bär en randig skjorta.

  85. 房间 — ett rum
    房间 fángjiān ett rum

    你对你的房间满意吗? Nǐ duì nǐ de fángjiān mǎnyì ma? Är du nöjd med ditt rum?

  86. 门 — en dörr
    门 mén en dörr

    这扇门需要换了。 Zhè shàn mén xūyào huàn le。 Den här dörren behöver bytas ut.

  87. 钥匙 — en nyckel
    钥匙 yàoshi en nyckel

    我觉得我的钥匙丢了。 Wǒ juéde wǒ de yàoshi diū le. Jag tror att jag har tappat bort min nyckel.

  88. 窗户 — ett fönster
    窗户 chuānghu ett fönster

    窗户很干净。 Chuānghu hěn gānjìng。 Fönstret är väldigt rent.

  89. 光线 — ett ljus
    光线 guāngxiàn ett ljus

    这个房间的光线很好。 Zhè ge fángjiān de guāngxiàn hěn hǎo。 Det här rummet får mycket ljus.

  90. 开关 — en strömbrytare
    开关 kāiguān en strömbrytare

    电灯开关在墙上。 Diàndēng kāiguān zài qiáng shàng. Strömbrytaren för lampan sitter på väggen.

  91. 床 — en säng
    床 chuáng en säng

    我还需要买一张床。 Wǒ hái xūyào mǎi yī zhāng chuáng。 Jag behöver fortfarande köpa en säng.

  92. 厨房 — ett kök
    厨房 chúfáng ett kök

    这个厨房很干净。 Zhè ge chúfáng hěn gānjìng。 Det här köket är väldigt rent.

  93. 洗手间 — ett badrum
    洗手间 xǐshǒujiān ett badrum

    她经常用洗手间。 Tā jīngcháng yòng xǐshǒujiān. Hon använder badrummet ofta.

  94. 洗澡 — en dusch
    洗澡 xǐzǎo en dusch

    他们每天洗澡。 Tāmen měitiān xǐzǎo. De tar en dusch varje dag.

  95. 无线网 — wi-fi
    无线网 wúxiànwǎng wi-fi

    这家酒吧有无线网吗? Zhè jiā jiǔbā yǒu wúxiànwǎng ma? Har den här baren wi-fi?

  96. 地址 — en adress
    地址 dìzhǐ en adress

    你的地址是什么? Nǐ de dìzhǐ shì shénme? Vad har du för adress?

  97. 头疼 — huvudvärk
    头疼 tóuténg huvudvärk

    头疼一点也不好玩。 Tóuténg yīdiǎn yě bù hǎowán. En huvudvärk är aldrig rolig.

  98. 发烧 — en feber
    发烧 fāshāo en feber

    他发烧发得很厉害。 Tā fāshāo fā de hěn lìhai。 Han har hög feber.

  99. 咳嗽 — en hosta
    咳嗽 késou en hosta

    我的咳嗽一直没好。 Wǒ de késou yīzhí méi hǎo。 Min hosta går inte över.

  100. 嗓子疼 — halsont
    嗓子疼 sǎngzi téng halsont

    玛丽嗓子疼。 Mǎlì sǎngzi téng。 Mary har halsont.

Ord 701–800

  1. 流鼻涕 — en snuva
    流鼻涕 liúbítì en snuva

    那是流鼻涕。 Nà shì liúbítì。 Det där är snuva.

  2. 头晕 — yr
    头晕 tóuyūn yr

    转圈以后,我觉得头晕。 Zhuànquān yǐhòu,wǒ juéde tóuyūn。 Jag känner mig yr efter att ha snurrat.

  3. 不舒服 — sjuk
    不舒服 bù shūfu sjuk

    她今天觉得很不舒服。 Tā jīntiān juéde hěn bù shūfu。 Hon känner sig väldigt sjuk idag.

  4. 药 — en medicin
    药 yào en medicin

    不要忘了吃药。 Bù yào wàng le chī yào。 Glöm inte att ta din medicin.

  5. 处方 — ett recept
    处方 chǔfāng ett recept

    先生,这是您的处方吗? Xiānsheng, zhè shì nín de chǔfāng ma? Är det här ditt recept, sir?

  6. 医生 — en läkare
    医生 yīshēng en läkare

    医生帮助很多人。 Yīshēng bāngzhù hěn duō rén. En läkare hjälper många människor.

  7. 药店 — ett apotek
    药店 yàodiàn ett apotek

    我们有时候去药店。 Wǒmen yǒushíhou qù yàodiàn。 Vi besöker apoteket ibland.

  8. 诊所 — en klinik
    诊所 zhěnsuǒ en klinik

    爷爷现在在诊所。 Yéye xiànzài zài zhěnsuǒ。 Morfar är just nu på kliniken.

  9. 旅游信息 — en turistinformation
    旅游信息 lǚyóu xìnxī en turistinformation

    这个牌子提供旅游信息。 Zhè ge páizi tígōng lǚyóu xìnxī。 Skylten ger turistinformation.

  10. 图书馆 — ett bibliotek
    图书馆 túshūguǎn ett bibliotek

    图书馆里全是人。 Túshūguǎn lǐ quán shì rén。 Biblioteket är fullt av människor.

  11. 银行 — en bank
    银行 yínháng en bank

    爸爸还需要去银行。 Bàba hái xūyào qù yínháng。 Pappa behöver fortfarande gå till banken.

  12. 理发师 — en frisör
    理发师 lǐfàshī en frisör

    她喜欢那个理发师。 Tā xǐhuan nà ge lǐfàshī。 Hon gillar frisören.

  13. 理发师 — en frisör
    理发师 lǐfàshī en frisör

    那个理发师每天都剪头发。 Nàge lǐfàshī měitiān dōu jiǎn tóufa。 Den frisören klipper hår varje dag.

  14. 干洗店 — en kemtvätt
    干洗店 gānxǐdiàn en kemtvätt

    这套西服需要干洗店。 Zhè tào xīfú xūyào gānxǐdiàn. Den här kostymen behöver en kemtvätt.

  15. 修理店 — en reparationsverkstad
    修理店 xiūlǐdiàn en reparationsverkstad

    修理店今天开门吗? Xiūlǐdiàn jīntiān kāimén ma? Är reparationsverkstaden öppen idag?

  16. 手机店 — en mobilbutik
    手机店 shǒujīdiàn en mobilbutik

    她在手机店工作。 Tā zài shǒujīdiàn gōngzuò. Hon jobbar i mobilbutiken.

  17. 快递 — en budfirma
    快递 kuàidì en budfirma

    我们用快递寄了包裹。 Wǒmen yòng kuàidì jì le bāoguǒ。 Vi skickade paketet med budfirma.

  18. 租车 — en hyrbil
    租车 zūchē en hyrbil

    我们为周末预订了租车。 Wǒmen wèi zhōumò yùdìng le zūchē。 Vi bokade en hyrbil för helgen.

  19. 自行车出租 — en cykeluthyrning
    自行车出租 zìxíngchē chūzū en cykeluthyrning

    这家自行车出租店看起来很新。 Zhè jiā zìxíngchē chūzūdiàn kàn qǐlái hěn xīn。 Den här cykeluthyrningen ser ny ut.

  20. 兽医 — en veterinär
    兽医 shòuyī en veterinär

    兽医每个月都检查我们的狗。 Shòuyī měi gè yuè dōu jiǎnchá wǒmen de gǒu。 Veterinären undersöker vår hund varje månad.

  21. 丢 — tappa bort
    丢 diū tappa bort

    我在公园丢了钥匙。 Wǒ zài gōngyuán diū le yàoshi。 Jag tappade bort mina nycklar i parken.

  22. 钱包 — en plånbok
    钱包 qiánbāo en plånbok

    他在公交车上丢了他的钱包。 Tā zài gōngjiāochē shàng diū le tā de qiánbāo。 Han tappade sin plånbok på bussen.

  23. 手机 — en telefon
    手机 shǒujī en telefon

    上课时请关掉你的手机。 Shàngkè shí qǐng guāndiào nǐ de shǒujī。 Vänligen stäng av din telefon under lektionen.

  24. 身份证 — ett id-kort
    身份证 shēnfènzhèng ett id-kort

    你找到你的身份证了吗? Nǐ zhǎodào nǐ de shēnfènzhèng le ma? Hittade du ditt id-kort?

  25. 包 — en väska
    包 bāo en väska

    她的包总是满的。 Tā de bāo zǒngshì mǎn de。 Hennes väska är alltid full.

  26. 报告 — en rapport
    报告 bàogào en rapport

    她写了一份关于会议的报告。 Tā xiě le yī fèn guānyú huìyì de bàogào。 Hon skrev en rapport om mötet.

  27. 描述 — en beskrivning
    描述 miáoshù en beskrivning

    这是一个很棒的描述。 Zhè shì yī ge hěn bàng de miáoshù。 Det här är en fantastisk beskrivning.

  28. 联系电话 — ett kontaktnummer
    联系电话 liánxì diànhuà ett kontaktnummer

    我需要你的联系电话。 Wǒ xūyào nǐ de liánxì diànhuà。 Jag behöver ditt kontaktnummer.

  29. 失物招领处 — hittegods
    失物招领处 shīwùzhāolǐngchù hittegods

    她在失物招领处找到了它。 Tā zài shīwùzhāolǐngchù zhǎodào le tā。 Hon hittade den på hittegods.

  30. 钥匙 — en nyckel
    钥匙 yàoshi en nyckel

    我昨天把钥匙弄丢了。 Wǒ zuótiān bǎ yàoshi nòng diū le. Jag tappade bort mina nycklar igår.

  31. 还 — lämna tillbaka
    还 huán lämna tillbaka

    她明天早上会还这本书。 Tā míngtiān zǎoshang huì huán zhè běn shū。 Hon lämnar tillbaka boken imorgon bitti.

  32. 主人 — en ägare
    主人 zhǔrén en ägare

    你认识主人吗? Nǐ rènshi zhǔrén ma? Känner du till ägaren?

  33. 护士 — en sjuksköterska
    护士 hùshi en sjuksköterska

    护士帮助了那位病人。 Hùshi bāngzhù le nà wèi bìngrén. Sjuksköterskan hjälpte patienten.

  34. 牙医 — en tandläkare
    牙医 yáyī en tandläkare

    牙医补好了我的牙齿。 Yáyī bǔhǎo le wǒ de yáchǐ。 Tandläkaren lagade min tand.

  35. 服务员 — en servitör
    服务员 fúwùyuán en servitör

    服务员把我们的菜端上来了。 Fúwùyuán bǎ wǒmen de cài duān shànglái le。 Servitören kom med vår mat.

  36. 女服务员 — en servitris
    女服务员 nǚfúwùyuán en servitris

    女服务员把我们的菜端上来了。 Nǚfúwùyuán bǎ wǒmen de cài duān shànglái le。 Servitrisen kom med vår mat.

  37. 厨师 — en kock
    厨师 chúshī en kock

    厨师正在做饭。 Chúshī zhèngzài zuòfàn。 Kocken lagar maten.

  38. 修理工 — en mekaniker
    修理工 xiūlǐgōng en mekaniker

    修理工修好了我的车。 Xiūlǐgōng xiūhǎo le wǒ de chē。 Mekanikern lagade min bil.

  39. 邮递员 — en brevbärare
    邮递员 yóudìyuán en brevbärare

    邮递员送来了一封信。 Yóudìyuán sònglái le yī fēng xìn。 Brevbäraren kom med ett brev.

  40. 清洁工 — en städare
    清洁工 qīngjiégōng en städare

    清洁工洗了地板。 Qīngjiégōng xǐ le dìbǎn。 Städaren tvättade golvet.

  41. 园丁 — en trädgårdsmästare
    园丁 yuándīng en trädgårdsmästare

    园丁在给植物浇水。 Yuándīng zài gěi zhíwù jiāoshuǐ。 Trädgårdsmästaren vattnar växterna.

  42. 画家 — en målare
    画家 huàjiā en målare

    这位画家画了一幅美丽的画。 Zhè wèi huàjiā huà le yī fú měilì de huà。 Målaren målar en vacker tavla.

  43. 裁缝 — en skräddare
    裁缝 cáifeng en skräddare

    这位裁缝做的衣服非常漂亮。 Zhè wèi cáifeng zuò de yīfu fēicháng piàoliang. Skräddaren gör vackra kläder.

  44. 图书管理员 — en bibliotekarie
    图书管理员 túshūguǎnlǐyuán en bibliotekarie

    图书管理员在整理书籍。 Túshūguǎnlǐyuán zài zhěnglǐ shūjí。 Bibliotekarien organiserar böckerna.

  45. 演员 — en skådespelare
    演员 yǎnyuán en skådespelare

    我看到了那位著名的演员。 Wǒ kàndào le nà wèi zhùmíng de yǎnyuán. Jag såg den kända skådespelaren.

  46. 女演员 — en skådespelerska
    女演员 nǚyǎnyuán en skådespelerska

    我见到了那位著名的女演员。 Wǒ jiàndào le nà wèi zhùmíng de nǚyǎnyuán。 Jag såg den kända skådespelerskan.

  47. 艺术家 — en konstnär
    艺术家 yìshùjiā en konstnär

    这位艺术家正在画一幅画。 Zhè wèi yìshùjiā zhèngzài huà yī fú huà。 Konstnären målar en tavla.

  48. 摄影师 — en fotograf
    摄影师 shèyǐngshī en fotograf

    摄影师给我拍了张照片。 Shèyǐngshī gěi wǒ pāi le zhāng zhàopiàn. Fotografen tog ett foto på mig.

  49. 作家 — en författare
    作家 zuòjiā en författare

    那位作家写完了那本书。 Nà wèi zuòjiā xiěwán le nà běn shū。 Författaren avslutade boken.

  50. 经理 — en chef
    经理 jīnglǐ en chef

    我们见到了那位新经理。 Wǒmen jiàndào le nà wèi xīn jīnglǐ。 Vi träffade den nya chefen.

  51. 律师 — en advokat
    律师 lǜshī en advokat

    我需要一位好律师。 Wǒ xūyào yī wèi hǎo lǜshī。 Jag behöver en bra advokat.

  52. 秘书 — en sekreterare
    秘书 mìshū en sekreterare

    秘书在办公室里工作。 Mìshū zài bàngōngshì lǐ gōngzuò。 Sekreteraren arbetar på kontoret.

  53. 新闻记者 — en journalist
    新闻记者 xīnwén jìzhě en journalist

    新闻记者写新闻。 Xīnwén jìzhě xiě xīnwén. Journalisten skriver nyheterna.

  54. 助手 — en assistent
    助手 zhùshǒu en assistent

    我的助手会协助你。 Wǒ de zhùshǒu huì xiézhù nǐ。 Min assistent kommer att hjälpa dig.

  55. 记者 — en reporter
    记者 jìzhě en reporter

    记者在写新闻。 Jìzhě zài xiě xīnwén。 Reportern skriver nyheterna.

  56. 设计师 — en designer
    设计师 shèjìshī en designer

    这位设计师制作漂亮的衣服。 Zhè wèi shèjìshī zhìzuò piàoliang de yīfu. Designern gör vackra kläder.

  57. 工程师 — en ingenjör
    工程师 gōngchéngshī en ingenjör

    工程师修好了机器。 Gōngchéngshī xiūhǎo le jīqì。 Ingenjören lagade maskinen.

  58. 飞行员 — en pilot
    飞行员 fēixíngyuán en pilot

    飞行员驾驶飞机。 Fēixíngyuán jiàshǐ fēijī。 Piloten flyger flygplanet.

  59. 农民 — en bonde
    农民 nóngmín en bonde

    那个农民在田里干活。 Nà ge nóngmín zài tián lǐ gànhuó。 Bonden arbetar på fältet.

  60. 渔夫 — en fiskare
    渔夫 yúfū en fiskare

    渔夫钓到了一条大鱼。 Yúfū diào dào le yī tiáo dà yú。 Fiskaren fångade en stor fisk.

  61. 科学家 — en forskare
    科学家 kēxuéjiā en forskare

    这位科学家发现了一种新药。 Zhè wèi kēxuéjiā fāxiàn le yī zhǒng xīn yào. Forskaren upptäckte en ny medicin.

  62. 程序员 — en programmerare
    程序员 chéngxùyuán en programmerare

    程序员编写软件。 Chéngxùyuán biānxiě ruǎnjiàn。 Programmeraren skriver mjukvaran.

  63. 警察 — en polis
    警察 jǐngchá en polis

    警察抓住了那个小偷。 Jǐngchá zhuāzhù le nà ge xiǎotōu. Polisen fångade tjuven.

  64. 士兵 — en soldat
    士兵 shìbīng en soldat

    士兵保卫着这座城市。 Shìbīng bǎowèi zhe zhè zuò chéngshì。 Soldaten skyddar staden.

  65. 教授 — en professor
    教授 jiàoshòu en professor

    教授在给学生们上课。 Jiàoshòu zài gěi xuéshēngmen shàngkè。 Professorn undervisar studenterna.

  66. 建筑工人 — en byggare
    建筑工人 jiànzhùgōngrén en byggare

    建筑工人正在建造那栋新房子。 Jiànzhùgōngrén zhèngzài jiànzào nà dòng xīn fángzi。 Byggaren bygger det nya huset.

  67. 面包师 — en bagare
    面包师 miànbāoshī en bagare

    面包师每天制作新鲜的面包。 Miànbāoshī měitiān zhìzuò xīnxiān de miànbāo。 Bagaren bakar färskt bröd.

  68. 运动员 — en idrottare
    运动员 yùndòngyuán en idrottare

    那个运动员跑得很快。 Nà ge yùndòngyuán pǎo de hěn kuài。 Idrottaren springer väldigt fort.

  69. 出口 — en utgång
    出口 chūkǒu en utgång

    请问,出口在哪里? Qǐngwèn,chūkǒu zài nǎlǐ? Ursäkta, var ligger utgången?

  70. 入口 — en ingång
    入口 rùkǒu en ingång

    这应该是入口。 Zhè yīnggāi shì rùkǒu。 Det här borde vara ingången.

  71. 推 — trycka
    推 tuī trycka

    他们推那扇红色的门。 Tāmen tuī nà shàn hóngsè de mén。 De trycker på den röda dörren.

  72. 拉 — dra
    拉 lā dra

    你需要拉门。 Nǐ xūyào lā mén。 Du behöver dra i dörren.

  73. 禁止吸烟 — rökning förbjuden
    禁止吸烟 jìnzhǐ xīyān rökning förbjuden

    这个牌子上写着禁止吸烟。 Zhè ge páizi shàng xiě zhe jìnzhǐ xīyān。 Den här skylten säger rökning förbjuden.

  74. 禁止停车 — parkering förbjuden
    禁止停车 jìnzhǐ tíngchē parkering förbjuden

    这里禁止停车,对不起。 Zhèlǐ jìnzhǐ tíngchē, duìbuqǐ。 Parkering förbjuden här, tyvärr.

  75. 坏了 — ur funktion
    坏了 huài le ur funktion

    那部电梯坏了。 Nà bù diàntī huài le。 Den där hissen är ur funktion.

  76. 员工专用 — endast för personal
    员工专用 yuángōng zhuānyòng endast för personal

    那个地方是员工专用的。 Nà ge dìfang shì yuángōng zhuānyòng de。 Det utrymmet är endast för personal.

  77. 紧急出口 — en nödutgång
    紧急出口 jǐnjí chūkǒu en nödutgång

    每个建筑都有一个紧急出口。 Měi ge jiànzhù dōu yǒu yī ge jǐnjí chūkǒu. Varje byggnad har en nödutgång.

  78. 信息 — information
    信息 xìnxī information

    我们需要更多的信息。 Wǒmen xūyào gèng duō de xìnxī。 Vi behöver mer information.

  79. 售票处 — en biljettkassa
    售票处 shòupiàochù en biljettkassa

    那是售票处。 Nà shì shòupiàochù。 Det där är biljettkassan.

  80. 不要在草地上走 — beträd ej gräsmattan
    不要在草地上走 Bùyào zài cǎodì shàng zǒu beträd ej gräsmattan

    请不要在草地上走。 Qǐng bùyào zài cǎodì shàng zǒu. Vänligen beträd ej gräsmattan.

  81. 自动取款机 — en bankomat
    自动取款机 zìdòngqǔkuǎnjī en bankomat

    自动取款机在哪里? Zìdòngqǔkuǎnjī zài nǎlǐ? Var finns bankomaten?

  82. 银行账户 — ett bankkonto
    银行账户 yínháng zhànghù ett bankkonto

    她有一个银行账户。 Tā yǒu yī ge yínháng zhànghù。 Hon har ett bankkonto.

  83. 银行卡 — ett bankkort
    银行卡 yínhángkǎ ett bankkort

    我们总是使用银行卡。 Wǒmen zǒngshì shǐyòng yínhángkǎ。 Vi använder alltid ett bankkort.

  84. 取钱 — ta ut pengar
    取钱 qǔqián ta ut pengar

    我每个星期都取钱。 Wǒ měi ge xīngqī dōu qǔqián。 Jag tar ut pengar varje vecka.

  85. 存现金 — sätta in kontanter
    存现金 cún xiànjīn sätta in kontanter

    你在自动取款机存现金。 Nǐ zài zìdòng qǔkuǎnjī cún xiànjīn. Du sätter in kontanter i uttagsautomater.

  86. 转账 — överföra pengar
    转账 zhuǎnzhàng överföra pengar

    他们每天都转账。 Tāmen měitiān dōu zhuǎnzhàng。 De överför pengar varje dag.

  87. 余额 — ett saldo
    余额 yú'é ett saldo

    她查看她的账户余额。 Tā chákàn tā de zhànghù yú'é。 Hon kontrollerar sitt kontosaldo.

  88. 对账单 — ett kontoutdrag
    对账单 duìzhàngdān ett kontoutdrag

    你的银行对账单在哪里? Nǐ de yínháng duìzhàngdān zài nǎli? Var är ditt kontoutdrag?

  89. 手续费 — en avgift
    手续费 shǒuxùfèi en avgift

    这笔交易有手续费吗? Zhè bǐ jiāoyì yǒu shǒuxùfèi ma? Har den här transaktionen en avgift?

  90. 附加费 — en tilläggsavgift
    附加费 fùjiāfèi en tilläggsavgift

    我已经付了附加费。 Wǒ yǐjīng fù le fùjiāfèi。 Jag har redan betalat tilläggsavgiften.

  91. 储蓄账户 — ett sparkonto
    储蓄账户 chǔxùzhànghù ett sparkonto

    我们开了一个储蓄账户。 Wǒmen kāi le yī ge chǔxùzhànghù. Vi öppnade ett sparkonto.

  92. 保险柜 — ett kassaskåp
    保险柜 bǎoxiǎnguì ett kassaskåp

    钱在保险柜里。 Qián zài bǎoxiǎnguì lǐ. Pengarna ligger i kassaskåpet.

  93. 沙发 — en soffa
    沙发 shāfā en soffa

    这张沙发很舒服。 Zhè zhāng shāfā hěn shūfu。 Den här soffan är väldigt bekväm.

  94. 桌子 — ett bord
    桌子 zhuōzi ett bord

    这是一张新桌子吗? Zhè shì yī zhāng xīn zhuōzi ma? Är det här ett nytt bord?

  95. 椅子 — en stol
    椅子 yǐzi en stol

    弗雷德总是坐在椅子上。 Fúléidé zǒngshì zuò zài yǐzi shàng。 Fred sitter alltid i stolen.

  96. 衣柜 — en garderob
    衣柜 yīguì en garderob

    衣柜里全是衣服。 Yīguì lǐ quán shì yīfu。 Garderoben är full med kläder.

  97. 架子 — en hylla
    架子 jiàzi en hylla

    我需要打扫我的架子。 Wǒ xūyào dǎsǎo wǒ de jiàzi。 Jag behöver städa min hylla.

  98. 冰箱 — ett kylskåp
    冰箱 bīngxiāng ett kylskåp

    冰箱可以让食物保持冰冷。 Bīngxiāng kěyǐ ràng shíwù bǎochí bīnglěng。 Kylskåpet håller maten kall.

  99. 冰柜 — en frys
    冰柜 bīngguì en frys

    冰柜满了。 Bīngguì mǎn le. Frys är full.

  100. 炉子 — en spis
    炉子 lúzi en spis

    他经常用炉子。 Tā jīngcháng yòng lúzi。 Han använder spisen ofta.

Ord 801–900

  1. 烤箱 — en ugn
    烤箱 kǎoxiāng en ugn

    这个烤箱变得很热。 Zhè ge kǎoxiāng biàn de hěn rè。 Den här ugnen blir väldigt varm.

  2. 水槽 — en diskho
    水槽 shuǐcáo en diskho

    水槽里全是盘子。 Shuǐcáo lǐ quán shì pánzi。 Det är fullt med tallrikar i diskhon.

  3. 台灯 — en lampa
    台灯 táidēng en lampa

    我妈妈用台灯看书。 Wǒ māma yòng táidēng kàn shū。 Min mamma använder en lampa när hon läser.

  4. 垃圾桶 — en papperskorg
    垃圾桶 lājītǒng en papperskorg

    丹尼尔清空了垃圾桶。 Dānní'ěr qīngkōng le lājītǒng。 Daniel tömde papperskorgen.

  5. 时钟 — en klocka
    时钟 shízhōng en klocka

    时钟显示时间。 Shízhōng xiǎnshì shíjiān. Klockan visar tiden.

  6. 电脑 — en dator
    电脑 diànnǎo en dator

    我用电脑工作。 Wǒ yòng diànnǎo gōngzuò。 Jag använder en dator för jobbet.

  7. 框 — en ram
    框 kuàng en ram

    他给木框上了漆。 Tā gěi mùkuàng shàng le qī。 Han målade träramen.

  8. 收音机 — en radio
    收音机 shōuyīnjī en radio

    我听收音机。 Wǒ tīng shōuyīnjī。 Jag lyssnar på radio.

  9. 照相机 — en kamera
    照相机 zhàoxiàngjī en kamera

    我买了一台新的照相机。 Wǒ mǎi le yī tái xīn de zhàoxiàngjī。 Jag köpte en ny kamera.

  10. 壁炉 — en öppen spis
    壁炉 bìlú en öppen spis

    火在壁炉里燃烧着。 Huǒ zài bìlú lǐ ránshāo zhe。 Elden brinner i den öppna spisen.

  11. 扶手椅 — en fåtölj
    扶手椅 fúshǒuyǐ en fåtölj

    他在扶手椅上休息。 Tā zài fúshǒuyǐ shàng xiūxi。 Han vilar i fåtöljen.

  12. 碗柜 — ett skåp
    碗柜 wǎnguì ett skåp

    盘子都在碗柜里。 Pánzi dōu zài wǎnguì lǐ。 Tallrikarna står i skåpet.

  13. 书架 — en bokhylla
    书架 shūjià en bokhylla

    他买了一个新书架。 Tā mǎi le yī ge xīn shūjià。 Han köpte en ny bokhylla.

  14. 抽屉 — en låda
    抽屉 chōuti en låda

    钥匙在抽屉里。 Yàoshi zài chōuti lǐ。 Nycklarna ligger i lådan.

  15. 走廊 — en hall
    走廊 zǒuláng en hall

    我们在走廊里等着。 Wǒmen zài zǒuláng lǐ děng zhe。 Vi väntade i hallen.

  16. 地毯 — en matta
    地毯 dìtǎn en matta

    猫睡在地毯上。 Māo shuì zài dìtǎn shàng。 Katten sover på mattan.

  17. 客厅 — ett vardagsrum
    客厅 kètīng ett vardagsrum

    这是我们的旧客厅。 Zhè shì wǒmen de jiù kètīng。 Det här är vårt gamla vardagsrum.

  18. 卧室 — ett sovrum
    卧室 wòshì ett sovrum

    他们把卧室刷成了蓝色。 Tāmen bǎ wòshì shuā chéng le lánsè。 De målade sovrummet blått.

  19. 餐厅 — en matsal
    餐厅 cāntīng en matsal

    我们在餐厅吃饭。 Wǒmen zài cāntīng chīfàn. Vi äter i matsalen.

  20. 走廊 — en hall
    走廊 zǒuláng en hall

    那条走廊很长。 Nà tiáo zǒuláng hěn cháng。 Den hallen är väldigt lång.

  21. 阳台 — en balkong
    阳台 yángtái en balkong

    阳台可以看到城市风景。 Yángtái kěyǐ kàndào chéngshì fēngjǐng。 En balkong erbjuder utsikt över staden.

  22. 花园 — en trädgård
    花园 huāyuán en trädgård

    他的花园很漂亮。 Tā de huāyuán hěn piàoliang。 Hans trädgård är väldigt vacker.

  23. 院子 — en trädgård
    院子 yuànzi en trädgård

    孩子们在院子里玩。 Háizimen zài yuànzi lǐ wán。 Barnen leker i trädgården.

  24. 车库 — ett garage
    车库 chēkù ett garage

    车库门自动关上。 Chēkù mén zìdòng guānshàng。 Garagedörren stängs automatiskt.

  25. 地下室 — en källare
    地下室 dìxiàshì en källare

    这个地下室很干净。 Zhè ge dìxiàshì hěn gānjìng。 Den här källaren är väldigt ren.

  26. 天花板 — ett tak
    天花板 tiānhuābǎn ett tak

    我们把天花板刷成了白色。 Wǒmen bǎ tiānhuābǎn shuā chéng le báisè。 Vi målade taket vitt.

  27. 屋顶 — ett tak
    屋顶 wūdǐng ett tak

    那个屋顶看起来很旧。 Nà ge wūdǐng kàn qǐlái hěn jiù。 Det där taket ser gammalt ut.

  28. 墙 — en vägg
    墙 qiáng en vägg

    他把墙刷成了蓝色。 Tā bǎ qiáng shuā chéng le lánsè. Han målade väggen blå.

  29. 干净 — ren
    干净 gānjìng ren

    她想要一个干净的家。 Tā xiǎngyào yī ge gānjìng de jiā。 Hon vill ha ett rent hem.

  30. 洗 — diska
    洗 xǐ diska

    我现在去洗碗。 Wǒ xiànzài qù xǐ wǎn。 Jag diskar nu.

  31. 做 — laga
    做 zuò laga

    他们每天晚上都做晚饭。 Tāmen měitiān wǎnshang dōu zuò wǎnfàn. De lagar middag varje kväll.

  32. 烧 — koka
    烧 shāo koka

    你烧水喝茶。 Nǐ shāo shuǐ hē chá。 Du koka vatten till te.

  33. 煎 — steka
    煎 jiān steka

    你经常煎你的食物吗? Nǐ jīngcháng jiān nǐ de shíwù ma? Steker du din mat ofta?

  34. 烤 — baka
    烤 kǎo baka

    她今天烤面包。 Tā jīntiān kǎo miànbāo。 Hon bakar bröd idag.

  35. 扫 — sopa
    扫 sǎo sopa

    我扫地更快。 Wǒ sǎo dì gèng kuài。 Jag sopar golvet snabbare.

  36. 拖把 — en mopp
    拖把 tuōbǎ en mopp

    清洁工用这个拖把。 Qīngjiégōng yòng zhè ge tuōbǎ。 Städaren använder moppen.

  37. 吸尘 — dammsuga
    吸尘 xīchén dammsuga

    我们在客厅吸尘。 Wǒmen zài kètīng xīchén。 Vi dammsuger vardagsrummet.

  38. 灰尘 — damm
    灰尘 huīchén damm

    她擦掉了灰尘。 Tā cā diào le huīchén. Hon torkar bort damm.

  39. 浇水 — vattna
    浇水 jiāoshuǐ vattna

    他们每周给花园浇水。 Tāmen měizhōu gěi huāyuán jiāoshuǐ。 De vattnar trädgården varje vecka.

  40. 关 — stänga av
    关 guān stänga av

    你可以关灯吗? Nǐ kěyǐ guān dēng ma? Kan du stänga av lamporna?

  41. 倒 — hälla
    倒 dào hälla

    她往杯子里倒水。 Tā wǎng bēizi lǐ dào shuǐ。 Hon häller vatten i koppen.

  42. 搅拌 — röra
    搅拌 jiǎobàn röra

    我搅拌着热汤。 Wǒ jiǎobàn zhe rè tāng。 Jag rör i den varma soppan.

  43. 劈 — hugga
    劈 pī hugga

    那个男人在劈木头。 Nà ge nánrén zài pī mùtou。 Mannen hugger veden.

  44. 浸 — doppa
    浸 jìn doppa

    她把布浸在水里。 Tā bǎ bù jìn zài shuǐ lǐ。 Hon doppar trasan i vatten.

  45. 剥 — skala
    剥 bāo skala

    她正在剥橘子。 Tā zhèngzài bāo júzi。 Hon skalar apelsinen.

  46. 磨碎 — riva
    磨碎 mósuì riva

    她把蔬菜磨碎。 Tā bǎ shūcài mósuì。 Hon river grönsakerna.

  47. 热气 — värme
    热气 rèqì värme

    我能感觉到火堆传来的热气。 Wǒ néng gǎnjué dào huǒduī chuánlái de rèqì. Jag känner värmen från elden.

  48. 混合 — blanda
    混合 hùnhé blanda

    我把盐和水混合在一起。 Wǒ bǎ yán hé shuǐ hùnhé zài yīqǐ。 Jag blandar saltet och vattnet.

  49. 涂 — breda
    涂 tú breda

    她把黄油涂在面包上。 Tā bǎ huángyóu tú zài miànbāo shàng. Hon breder smör på brödet.

  50. 融化 — smälta
    融化 rónghuà smälta

    太阳融化了冰。 Tàiyáng rónghuà le bīng。 Solen smälter isen.

  51. 测量 — mäta
    测量 cèliáng mäta

    我测量了那根长绳子。 Wǒ cèliáng le nà gēn cháng shéngzi。 Jag mäter det långa repet.

  52. 倒满 — fylla
    倒满 dàomǎn fylla

    我把杯子倒满了水。 Wǒ bǎ bēizi dàomǎn le shuǐ。 Jag fyller koppen med vatten.

  53. 洗衣机 — en tvättmaskin
    洗衣机 xǐyījī en tvättmaskin

    这台洗衣机很干净。 Zhè tái xǐyījī hěn gānjìng。 Den här tvättmaskinen är ren.

  54. 烘干机 — en torktumlare
    烘干机 hōnggānjī en torktumlare

    烘干机很热。 Hōnggānjī hěn rè。 Torktumlaren är väldigt varm.

  55. 洗衣粉 — ett tvättmedel
    洗衣粉 xǐyīfěn ett tvättmedel

    我们现在需要更多洗衣粉。 Wǒmen xiànzài xūyào gèng duō xǐyīfěn。 Vi behöver mer tvättmedel nu.

  56. 柔顺剂 — ett sköljmedel
    柔顺剂 róushùnjì ett sköljmedel

    她总是使用柔顺剂。 Tā zǒngshì shǐyòng róushùnjì。 Hon använder alltid sköljmedel.

  57. 污渍 — en fläck
    污渍 wūzì en fläck

    你是什么时候弄上这个污渍的? Nǐ shì shénme shíhou nòng shàng zhège wūzì de? När fick du den här fläcken?

  58. 去污剂 — ett fläckborttagningsmedel
    去污剂 qùwūjì ett fläckborttagningsmedel

    这款去污剂很好用。 Zhè kuǎn qùwūjì hěn hǎoyòng。 Det här fläckborttagningsmedlet fungerar bra.

  59. 洗衣篮 — en tvättkorg
    洗衣篮 xǐyīlán en tvättkorg

    我们需要一个洗衣篮。 Wǒmen xūyào yī ge xǐyīlán。 Vi behöver en tvättkorg.

  60. 衣架 — en galge
    衣架 yījià en galge

    我找不到衣架。 Wǒ zhǎo bù dào yījià。 Jag kan inte hitta klädgalgen.

  61. 夹子 — en tvinnypa
    夹子 jiāzi en tvinnypa

    你用夹子吗? Nǐ yòng jiāzi ma? Använder du tvinnypor?

  62. 晾衣绳 — en tvättlina
    晾衣绳 liàngyīshéng en tvättlina

    这根晾衣绳挂着湿衣服。 Zhè gēn liàngyīshéng guà zhe shī yīfu. Den här tvättlinan håller våt tvätt.

  63. 熨衣板 — en strykbräda
    熨衣板 yùnyībǎn en strykbräda

    熨衣板挡路了。 Yùnyībǎn dǎnglù le。 Strykbrädan står i vägen.

  64. 熨斗 — ett strykjärn
    熨斗 yùndǒu ett strykjärn

    她用一个热熨斗熨她的衣服。 Tā yòng yī ge rè yùndǒu yùn tā de yīfu。 Hon använder ett varmt strykjärn på sina kläder.

  65. 坏 — trasig
    坏 huài trasig

    真可惜,那个玩具坏了。 Zhēn kěxī, nà ge wánjù huài le. Tyvärr är den där leksaken trasig.

  66. 修理 — laga
    修理 xiūlǐ laga

    我们在这里修理坏了的东西。 Wǒmen zài zhèlǐ xiūlǐ huài le de dōngxi。 Vi lagar trasiga saker här.

  67. 水龙头 — en kran
    水龙头 shuǐlóngtóu en kran

    我们的水龙头还在漏水。 Wǒmen de shuǐlóngtóu hái zài lòushuǐ。 Vår kran läcker fortfarande.

  68. 漏水 — en läcka
    漏水 lòushuǐ en läcka

    他们终于在修理漏水了。 Tāmen zhōngyú zài xiūlǐ lòushuǐ le。 De lagar äntligen läckan.

  69. 水管 — ett rör
    水管 shuǐguǎn ett rör

    我能看见这根水管。 Wǒ néng kànjiàn zhè gēn shuǐguǎn。 Jag kan se röret.

  70. 维修 — laga
    维修 wéixiū laga

    你知道怎么维修它吗? Nǐ zhīdào zěnme wéixiū tā ma? Vet du hur man lagar den?

  71. 水管工 — en rörmokare
    水管工 shuǐguǎngōng en rörmokare

    她今天给水管工打了电话。 Tā jīntiān gěi shuǐguǎngōng dǎ le diànhuà. Hon ringde rörmokaren idag.

  72. 电工 — en elektriker
    电工 diàngōng en elektriker

    他们请了一个电工。 Tāmen qǐng le yī ge diàngōng。 De anställde en elektriker.

  73. 保险丝 — en säkring
    保险丝 bǎoxiǎnsī en säkring

    这个保险丝保护电路。 Zhè ge bǎoxiǎnsī bǎohù diànlù。 Den här säkringen skyddar kretsen.

  74. 灯泡 — en glödlampa
    灯泡 dēngpào en glödlampa

    我们还有一个灯泡吗? Wǒmen hái yǒu yī ge dēngpào ma? Har vi en glödlampa till?

  75. 更换 — byta ut
    更换 gēnghuàn byta ut

    我们更换旧轮胎。 Wǒmen gēnghuàn jiù lúntāi。 Vi byter ut gamla däck.

  76. 保养 — underhåll
    保养 bǎoyǎng underhåll

    他们定期做保养。 Tāmen dìngqī zuò bǎoyǎng。 De utför regelbundet underhåll.

  77. 理发 — en klippning
    理发 lǐfà en klippning

    我很快就需要理发了。 Wǒ hěn kuài jiù xūyào lǐfà le。 Jag behöver en klippning snart.

  78. 香水 — en parfym
    香水 xiāngshuǐ en parfym

    她喜欢那瓶香水。 Tā xǐhuan nà píng xiāngshuǐ。 Hon tycker om den där parfymen.

  79. 洗发水 — ett schampo
    洗发水 xǐfàshuǐ ett schampo

    你有别的洗发水吗? Nǐ yǒu bié de xǐfàshuǐ ma? Har du ett annat schampo?

  80. 肥皂 — en tvål
    肥皂 féizào en tvål

    你应该用肥皂洗。 Nǐ yīnggāi yòng féizào xǐ。 Du bör tvätta dig med tvål.

  81. 牙刷 — en tandborste
    牙刷 yáshuā en tandborste

    你的牙刷用了多久了? Nǐ de yáshuā yòng le duōjiǔ le? Hur gammal är din tandborste?

  82. 牙膏 — en tandkräm
    牙膏 yágāo en tandkräm

    这是最好的牙膏。 Zhè shì zuì hǎo de yágāo。 Det här är den bästa tandkrämen.

  83. 毛巾 — en handduk
    毛巾 máojīn en handduk

    干净的毛巾在架子上。 Gānjìng de máojīn zài jiàzi shang。 Rena handdukar ligger på hyllan.

  84. 剃须刀 — en rakhyvel
    剃须刀 tìxūdāo en rakhyvel

    我每次都用一把新的剃须刀。 Wǒ měicì dōu yòng yī bǎ xīn de tìxūdāo。 Jag använder en ny rakhyvel varje gång.

  85. 梳子 — en kam
    梳子 shūzi en kam

    她每天都用梳子。 Tā měitiān dōu yòng shūzi。 Hon använder en kam dagligen.

  86. 镜子 — en spegel
    镜子 jìngzi en spegel

    你昨天擦镜子了吗? Nǐ zuótiān cā jìngzi le ma? Städade du spegeln igår?

  87. 止汗剂 — en deodorant
    止汗剂 zhǐhànjì en deodorant

    我每天都需要止汗剂。 Wǒ měitiān dōu xūyào zhǐhànjì。 Jag behöver deodorant varje dag.

  88. 沐浴露 — en duschgel
    沐浴露 mùyùlù en duschgel

    这瓶沐浴露很好闻。 Zhè píng mùyùlù hěn hǎowén。 Den här duschgelen luktar gott.

  89. 头 — ett huvud
    头 tóu ett huvud

    请保护你的头。 Qǐng bǎohù nǐ de tóu。 Var snäll och skydda ditt huvud.

  90. 脸 — ett ansikte
    脸 liǎn ett ansikte

    你每天早上洗脸。 Nǐ měitiān zǎoshang xǐ liǎn。 Du tvättar ditt ansikte varje morgon.

  91. 脚 — en fot
    脚 jiǎo en fot

    你能摸到你的脚吗? Nǐ néng mōdào nǐ de jiǎo ma? Kan du röra vid din fot?

  92. 眼睛 — ett öga
    眼睛 yǎnjing ett öga

    你有漂亮的眼睛。 Nǐ yǒu piàoliang de yǎnjing。 Du har vackra ögon.

  93. 胳膊 — en arm
    胳膊 gēbo en arm

    他的胳膊昨天断了。 Tā de gēbo zuótiān duàn le。 Han bröt armen igår.

  94. 鼻子 — en näsa
    鼻子 bízi en näsa

    谁的鼻子更大? Shéi de bízi gèng dà? Vem har den större näsan?

  95. 嘴巴 — en mun
    嘴巴 zuǐba en mun

    她把糖放进了嘴巴里。 Tā bǎ táng fàng jìn le zuǐba lǐ。 Hon stoppade godiset i munnen.

  96. 牙齿 — tänder
    牙齿 yáchǐ tänder

    他们每天都刷牙齿。 Tāmen měitiān dōu shuā yáchǐ。 De borstar sina tänder dagligen.

  97. 手 — en hand
    手 shǒu en hand

    洗手很重要。 Xǐ shǒu hěn zhòngyào。 Att tvätta händerna är mycket viktigt.

  98. 耳朵 — ett öra
    耳朵 ěrduo ett öra

    这只动物有耳朵吗? Zhè zhī dòngwù yǒu ěrduo ma? Har det här djuret öron?

  99. 腿 — ett ben
    腿 tuǐ ett ben

    你的腿疼吗? Nǐ de tuǐ téng ma? Gör ditt ben ont?

  100. 头发 — ett hår
    头发 tóufa ett hår

    你多久梳一次头发? Nǐ duōjiǔ shū yī cì tóufa? Hur ofta borstar du håret?

Ord 901–1000

  1. 身体 — en kropp
    身体 shēntǐ en kropp

    那个男人的身体很强壮。 Nà ge nánrén de shēntǐ hěn qiángzhuàng。 Mannen har en stark kropp.

  2. 微笑 — le
    微笑 wēixiào le

    那个孩子对我微笑。 Nàge háizi duì wǒ wēixiào. Barnet ler mot mig.

  3. 后背 — en rygg
    后背 hòubèi en rygg

    他碰了我的后背。 Tā pèng le wǒ de hòubèi。 Han rörde vid min rygg.

  4. 脖子 — en nacke
    脖子 bózi en nacke

    她摸了摸自己的脖子。 Tā mō le mō zìjǐ de bózi。 Hon rörde vid sin nacke.

  5. 肩膀 — en axel
    肩膀 jiānbǎng en axel

    医生摸了我的肩膀。 Yīshēng mō le wǒ de jiānbǎng。 Läkaren rörde vid min axel.

  6. 胃 — en mage
    胃 wèi en mage

    我的胃疼。 Wǒ de wèi téng。 Min mage gör ont.

  7. 胸口 — ett bröst
    胸口 xiōngkǒu ett bröst

    他感到胸口疼痛。 Tā gǎndào xiōngkǒu téngtòng. Han kände smärta i sitt bröst.

  8. 嘴唇 — en läpp
    嘴唇 zuǐchún en läpp

    那个小男孩摸了摸自己的嘴唇。 Nàge xiǎo nánhái mō le mō zìjǐ de zuǐchún。 Pojken rörde vid sin läpp.

  9. 舌头 — en tunga
    舌头 shétou en tunga

    热汤烫到了我的舌头。 Rè tāng tàngdào le wǒ de shétou。 Den varma soppan brände min tunga.

  10. 嗓子 — en hals
    嗓子 sǎngzi en hals

    我的嗓子很干。 Wǒ de sǎngzi hěn gān. Min hals är väldigt torr.

  11. 胡子 — en mustasch
    胡子 húzi en mustasch

    我父亲留着胡子。 Wǒ fùqīn liú zhe húzi。 Min pappa har en mustasch.

  12. 胡须 — ett skägg
    胡须 húxū ett skägg

    那个男人留着长长的胡须。 Nà ge nánrén liú zhe chángcháng de húxū。 Mannen har ett långt skägg.

  13. 手指 — ett finger
    手指 shǒuzhǐ ett finger

    宝宝抓住了我的手指。 Bǎobao zhuāzhù le wǒ de shǒuzhǐ. Bebisen tog tag i mitt finger.

  14. 大拇指 — en tumme
    大拇指 dàmǔzhǐ en tumme

    他用大拇指指了指。 Tā yòng dàmǔzhǐ zhǐ le zhǐ。 Han pekade med sin tumme.

  15. 脚趾 — en tå
    脚趾 jiǎozhǐ en tå

    我弄伤了我的脚趾。 Wǒ nòngshāng le wǒ de jiǎozhǐ。 Jag skadade min tå.

  16. 膝盖 — ett knä
    膝盖 xīgài ett knä

    他弯曲了他的右膝盖。 Tā wānqū le tā de yòu xīgài。 Han böjde sitt högra knä.

  17. 手肘 — en armbåge
    手肘 shǒuzhǒu en armbåge

    医生检查了我的手肘。 Yīshēng jiǎnchá le wǒ de shǒuzhǒu。 Läkaren undersökte min armbåge.

  18. 手腕 — en handled
    手腕 shǒuwàn en handled

    我的手腕受伤了。 Wǒ de shǒuwàn shòushāng le。 Jag skadade min handled.

  19. 脚踝 — en vrist
    脚踝 jiǎohuái en vrist

    她伤到了脚踝。 Tā shāngdào le jiǎohuái. Hon skadade sin vrist.

  20. 手掌 — en handflata
    手掌 shǒuzhǎng en handflata

    她摊开了手掌。 Tā tānkāi le shǒuzhǎng. Hon öppnade sin handflata.

  21. 脚后跟 — en häl
    脚后跟 jiǎohòugēn en häl

    那条狗咬了我的脚后跟。 Nà tiáo gǒu yǎo le wǒ de jiǎohòugēn. Hunden bet mig i hälen.

  22. 髋部 — en höft
    髋部 kuānbù en höft

    我的左侧髋部很疼。 Wǒ de zuǒcè kuānbù hěn téng。 Min vänstra höft gör ont.

  23. 腰 — en midja
    腰 yāo en midja

    他在腰上系了一根绳子。 Tā zài yāo shàng jì le yī gēn shéngzi。 Han knöt ett rep runt sin midja.

  24. 肌肉 — en muskel
    肌肉 jīròu en muskel

    我的腿部肌肉很疼。 Wǒ de tuǐbù jīròu hěn téng。 Min benmuskel gör ont.

  25. 运动 — en övning
    运动 yùndòng en övning

    这是一个很棒的健身运动。 Zhè shì yī ge hěn bàng de jiànshēn yùndòng. Det här är en fantastisk träningsövning.

  26. 健身房 — ett gym
    健身房 jiànshēnfáng ett gym

    你去健身房吗? Nǐ qù jiànshēnfáng ma? Går du till gymmet?

  27. 锻炼 — en träning
    锻炼 duànliàn en träning

    经常锻炼让你身体健康。 Jīngcháng duànliàn ràng nǐ shēntǐ jiànkāng。 Regelbunden träning håller dig frisk.

  28. 热身 — värma upp
    热身 rèshēn värma upp

    这可以帮助肌肉热身。 Zhè kěyǐ bāngzhù jīròu rèshēn。 Det här hjälper till att värma upp musklerna.

  29. 拉伸 — sträcka
    拉伸 lāshēn sträcka

    我每天早上都拉伸。 Wǒ měitiān zǎoshang dōu lāshēn。 Jag sträcker på mig varje morgon.

  30. 跑 — springa
    跑 pǎo springa

    他们跑得很快。 Tāmen pǎo de hěn kuài. De springer väldigt fort.

  31. 走路 — promenera
    走路 zǒulù promenera

    她喜欢在晚上走路。 Tā xǐhuan zài wǎnshang zǒulù。 Hon tycker om att promenera på kvällen.

  32. 举重 — lyfta skrot
    举重 jǔzhòng lyfta skrot

    举重能让你长肌肉。 Jǔzhòng néng ràng nǐ zhǎng jīròu. Lyfta skrot bygger upp dina muskler.

  33. 瑜伽 — yoga
    瑜伽 yújiā yoga

    瑜伽让人感觉很平静。 Yújiā ràng rén gǎnjué hěn píngjìng. Yoga känns väldigt rogivande.

  34. 呼吸 — andning
    呼吸 hūxī andning

    我们练习深呼吸。 Wǒmen liànxí shēnhūxī。 Vi övar på djup andning.

  35. 保持健康 — hålla sig i form
    保持健康 bǎochí jiànkāng hålla sig i form

    我通过跑步来保持健康。 Wǒ tōngguò pǎobù lái bǎochí jiànkāng。 Jag håller mig i form genom att springa.

  36. 休息日 — en vilodag
    休息日 xiūxirì en vilodag

    她需要一个休息日。 Tā xūyào yī ge xiūxirì。 Hon behöver en vilodag.

  37. 出去 — gå ut
    出去 chūqù gå ut

    我们通常星期五出去。 Wǒmen tōngcháng xīngqīwǔ chūqù。 Vi går oftast ut på fredagar.

  38. 夜店 — en nattklubb
    夜店 yèdiàn en nattklubb

    这家夜店在午夜以后就满了。 Zhè jiā yèdiàn zài wǔyè yǐhòu jiù mǎn le。 Nattklubben är full efter midnatt.

  39. 酒吧 — en bar
    酒吧 jiǔbā en bar

    我们晚点在酒吧见面吧。 Wǒmen wǎndiǎn zài jiǔbā jiànmiàn ba。 Vi ses på baren senare.

  40. 香烟 — en cigarrett
    香烟 xiāngyān en cigarrett

    他在外面,正在抽一支香烟。 Tā zài wàimiàn, zhèngzài chōu yī zhī xiāngyān. Han står utanför och röker en cigarrett.

  41. 烟灰缸 — en askkopp
    烟灰缸 yānhuīgāng en askkopp

    请用烟灰缸。 Qǐng yòng yānhuīgāng。 Var snäll och använd askkoppen.

  42. 打火机 — en tändare
    打火机 dǎhuǒjī en tändare

    你有打火机吗? Nǐ yǒu dǎhuǒjī ma? Har du en tändare?

  43. 酒 — alkohol
    酒 jiǔ alkohol

    她不常喝酒。 Tā bù cháng hē jiǔ。 Hon dricker inte alkohol särskilt ofta.

  44. 开瓶器 — en flasköppnare
    开瓶器 kāipíngqì en flasköppnare

    我们需要一个开瓶器来开这个。 Wǒmen xūyào yī ge kāipíngqì lái kāi zhè ge。 Vi behöver en flasköppnare till det här.

  45. 跳舞 — dansa
    跳舞 tiàowǔ dansa

    我的朋友们总是想跳舞。 Wǒ de péngyoumen zǒngshì xiǎng tiàowǔ。 Mina vänner vill alltid dansa.

  46. 醉 — full
    醉 zuì full

    他醉了,所以他走路回家。 Tā zuì le,suǒyǐ tā zǒulù huíjiā。 Han är full, så han går hem.

  47. 手提包 — en handväska
    手提包 shǒutíbāo en handväska

    她的手机在那个红色的手提包里。 Tā de shǒujī zài nà ge hóngsè de shǒutíbāo lǐ. Hennes telefon ligger i den röda handväskan.

  48. 歌手 — en sångare
    歌手 gēshǒu en sångare

    那个歌手今晚太棒了。 Nà ge gēshǒu jīnwǎn tài bàng le。 Sångaren var fantastisk ikväll.

  49. 喷嚏 — en nysning
    喷嚏 pēntì en nysning

    那个喷嚏非常响。 Nà ge pēntì fēicháng xiǎng. Den där nysningen var väldigt hög.

  50. 肌肉酸痛 — träningsvärk
    肌肉酸痛 jīròu suāntòng träningsvärk

    我的训练导致了肌肉酸痛。 Wǒ de xùnliàn dǎozhì le jīròu suāntòng。 Min träning gav mig träningsvärk.

  51. 抽筋 — en kramp
    抽筋 chōujīn en kramp

    腿抽筋是最难受的。 Tuǐ chōujīn shì zuì nánshòu de。 Benkramp är det värsta som finns.

  52. 脖子僵硬 — en nackspärr
    脖子僵硬 bózi jiāngyìng en nackspärr

    我该怎么治这个脖子僵硬? Wǒ gāi zěnme zhì zhè ge bózi jiāngyìng? Hur blir jag av med den här nackspärren?

  53. 淤青 — ett blåmärke
    淤青 yūqīng ett blåmärke

    我有一大块淤青。 Wǒ yǒu yī dà kuài yūqīng. Jag har ett stort blåmärke.

  54. 肚子疼 — magont
    肚子疼 dùzi téng magont

    我昨天肚子疼。 Wǒ zuótiān dùzi téng。 Jag fick magont igår.

  55. 牙疼 — tandvärk
    牙疼 yáténg tandvärk

    那是非常严重的牙疼。 Nà shì fēicháng yánzhòng de yáténg。 Det där är en dålig tandvärk.

  56. 背疼 — ryggvärk
    背疼 bèiténg ryggvärk

    奶奶今天背疼。 Nǎinai jīntiān bèiténg。 Farmor har ryggvärk idag.

  57. 耳朵疼 — öronvärk
    耳朵疼 ěrduo téng öronvärk

    他现在耳朵疼。 Tā xiànzài ěrduo téng。 Han har öronvärk nu.

  58. 疲劳 — utmattning
    疲劳 píláo utmattning

    你的工作会引起疲劳。 Nǐ de gōngzuò huì yǐnqǐ píláo。 Ditt jobb kan orsaka utmattning.

  59. 过敏 — en allergi
    过敏 guòmǐn en allergi

    我的过敏在春天最严重。 Wǒ de guòmǐn zài chūntiān zuì yánzhòng。 Min allergi är som värst på våren.

  60. 这里疼 — Det gör ont här
    这里疼 zhèlǐ téng Det gör ont här

    这里疼。 Zhèlǐ téng。 Det gör ont här.

  61. 哭 — gråta
    哭 kū gråta

    那个伤心的孩子正在哭。 Nà ge shāngxīn de háizi zhèngzài kū. Det ledsna barnet gråter.

  62. 掉落 — falla
    掉落 diàoluò falla

    果实从树上掉落下来。 Guǒshí cóng shù shàng diàoluò xiàlái。 Frukten faller från trädet.

  63. 生病 — sjuk
    生病 shēngbìng sjuk

    那个孩子生病生得很厉害。 Nà ge háizi shēngbìng shēng de hěn lìhai。 Barnet är mycket sjuk.

  64. 好 — bra
    好 hǎo bra

    我今天感觉挺好的。 Wǒ jīntiān gǎnjué tǐng hǎo de。 Jag mår bra idag.

  65. 切 — skära
    切 qiē skära

    她正在切面包。 Tā zhèngzài qiē miànbāo。 Hon skär brödet.

  66. 绷带 — ett förband
    绷带 bēngdài ett förband

    他在伤口上缠了绷带。 Tā zài shāngkǒu shàng chán le bēngdài. Han satte ett förband på såret.

  67. 燃烧 — brinna
    燃烧 ránshāo brinna

    干木头燃烧得很快。 Gān mùtou ránshāo de hěn kuài. Det torra träet brinner snabbt.

  68. 抓 — klora
    抓 zhuā klora

    那只猫抓伤了我的胳膊。 Nà zhī māo zhuāshāng le wǒ de gēbo。 Katten klorade mig på armen.

  69. 撞 — slå
    撞 zhuàng slå

    我不小心撞到了头。 Wǒ bù xiǎoxīn zhuàngdào le tóu。 Jag slog i huvudet.

  70. 疤痕 — ett ärr
    疤痕 bāhén ett ärr

    他摸了摸那道旧疤痕。 Tā mō le mō nà dào jiù bāhén。 Han rörde vid det gamla ärret.

  71. 康复 — återhämta
    康复 kāngfù återhämta

    他已经从病中康复了。 Tā yǐjīng cóng bìng zhōng kāngfù le。 Han återhämtade sig från sjukdomen.

  72. 愈合 — läka
    愈合 yùhé läka

    那个深深的伤口会愈合的。 Nà ge shēnshēn de shāngkǒu huì yùhé de. Det djupa såret kommer att läka.

  73. 停电 — ett strömavbrott
    停电 tíngdiàn ett strömavbrott

    幸好停电的时间很短。 Xìnghǎo tíngdiàn de shíjiān hěn duǎn. Som tur var blev strömavbrottet kortvarigt.

  74. 插 — sätta i
    插 chā sätta i

    他忘了插上笔记本电脑的充电器。 Tā wàng le chāshàng bǐjìběn diànnǎo de chōngdiànqì。 Han glömde att sätta i laddaren till datorn.

  75. 插座 — ett uttag
    插座 chāzuò ett uttag

    她把手机插进了墙上的插座。 Tā bǎ shǒujī chā jìn le qiáng shàng de chāzuò. Hon kopplade in sin telefon i uttaget på väggen.

  76. 延长线 — en förlängningssladd
    延长线 yánchángxiàn en förlängningssladd

    这根延长线很长。 Zhè gēn yánchángxiàn hěn cháng。 Den här förlängningssladden är lång.

  77. 插线板 — ett grenuttag
    插线板 chāxiànbǎn ett grenuttag

    她把电脑接到了插线板上。 Tā bǎ diànnǎo jiē dào le chāxiànbǎn shàng. Hon kopplade in sin dator i grenuttaget.

  78. 转换插头 — en reseadapter
    转换插头 zhuǎnhuàn chātóu en reseadapter

    你需要一个转换插头。 Nǐ xūyào yī ge zhuǎnhuàn chātóu. Du behöver en reseadapter.

  79. 保险丝盒 — ett säkringsskåp
    保险丝盒 bǎoxiǎnsīhé ett säkringsskåp

    保险丝盒坏了。 Bǎoxiǎnsīhé huài le. Säkringsskåpet är trasigt.

  80. 断路器 — en säkring
    断路器 duànlùqì en säkring

    暴风雨的时候,断路器跳闸了。 Bàofēngyǔ de shíhou, duànlùqì tiàozhá le. Säkringen gick under stormen.

  81. 电压 — spänning
    电压 diànyā spänning

    这个电压看起来很低。 Zhège diànyā kàn qǐlái hěn dī. Den här spänningen verkar väldigt låg.

  82. 电池 — ett batteri
    电池 diànchí ett batteri

    电池给手电筒供电。 Diànchí gěi shǒudiàntǒng gòngdiàn. Ett batteri driver ficklampan.

  83. 没电的电池 — ett dött batteri
    没电的电池 méi diàn de diànchí ett dött batteri

    我们需要给没电的电池充电。 Wǒmen xūyào gěi méi diàn de diànchí chōngdiàn。 Vi måste ladda det dött batteri.

  84. 换电池 — byta batteri
    换电池 huàn diànchí byta batteri

    你经常换电池。 Nǐ jīngcháng huàn diànchí. Du byter batteri ofta.

  85. 电 — elektricitet
    电 diàn elektricitet

    我们需要电来开灯。 Wǒmen xūyào diàn lái kāi dēng. Vi behöver elektricitet för ljus.

  86. 煤气 — en gas
    煤气 méiqì en gas

    厨房里充满了煤气味。 Chúfáng lǐ chōngmǎn le méiqìwèi。 Doften av gas fyllde köket.

  87. 截止日期 — ett förfallodatum
    截止日期 jiézhǐ rìqī ett förfallodatum

    请检查账单上的截止日期。 Qǐng jiǎnchá zhàngdān shàng de jiézhǐ rìqī。 Var snäll och kontrollera förfallodatumet på fakturan.

  88. 暖气 — värme
    暖气 nuǎnqì värme

    你能把暖气打开吗? Nǐ néng bǎ nuǎnqì dǎkāi ma? Kan du sätta på värmen?

  89. 网络 — internet
    网络 wǎngluò internet

    他们每天都用网络。 Tāmen měitiān dōu yòng wǎngluò。 De använder internet dagligen.

  90. 账单 — en räkning
    账单 zhàngdān en räkning

    水费账单的截止日期是什么时候? Shuǐfèi zhàngdān de jiézhǐ rìqī shì shénme shíhou? Vad är förfallodatumet för vattenräkningen?

  91. 技术员 — en tekniker
    技术员 jìshùyuán en tekniker

    一位技术员来检查了线路。 Yī wèi jìshùyuán lái jiǎnchá le xiànlù。 En tekniker kom för att kontrollera linjen.

  92. 供应商 — en leverantör
    供应商 gōngyìngshāng en leverantör

    供应商发了一份新合同。 Gōngyìngshāng fā le yī fèn xīn hétong。 Leverantören skickade ett nytt kontrakt.

  93. 合同 — ett kontrakt
    合同 hétong ett kontrakt

    合同到期了。 Hétong dàoqī le。 Kontraktet har gått ut.

  94. 供应商 — en leverantör
    供应商 gōngyìngshāng en leverantör

    我换了网络供应商。 Wǒ huàn le wǎngluò gōngyìngshāng。 Jag bytte min internetleverantör.

  95. 账号 — ett kontonummer
    账号 zhànghào ett kontonummer

    我的账号是多少? Wǒ de zhànghào shì duōshao? Vad är mitt kontonummer?

  96. 客户服务 — kundtjänst
    客户服务 kèhù fúwù kundtjänst

    我们提供很好的客户服务。 Wǒmen tígōng hěn hǎo de kèhù fúwù。 Vi erbjuder utmärkt kundtjänst.

  97. 表格 — en blankett
    表格 biǎogé en blankett

    他需要一张打印的表格。 Tā xūyào yī zhāng dǎyìn de biǎogé。 Han behöver en utskriven blankett.

  98. 签名 — en signatur
    签名 qiānmíng en signatur

    我的签名就够了吗? Wǒ de qiānmíng jiù gòu le ma? Kommer min signatur att räcka?

  99. 护照 — ett pass
    护照 hùzhào ett pass

    你丢了你的护照吗? Nǐ diū le nǐ de hùzhào ma? Har du tappat bort ditt pass?

  100. 签证 — ett visum
    签证 qiānzhèng ett visum

    那个国家需要签证。 Nà ge guójiā xūyào qiānzhèng。 Det landet kräver visum.

Gratis för privat bruk och i undervisningen.

Snabbquiz

Fem frågor om de första 100 orden.

Lär dig de här 1000 kinesiska orden i ordning.

Appen lär dig dem tolv åt gången, med bilder och ljud, och tar fram varje ord igen innan du glömmer det. Gratis för iPhone och Android.

Skanna med mobilkameran för att hämta appen.