De 100 vanligaste kinesiska orden
Varje ord med bild, naturligt uttal och en exempelmening med svensk översättning. Tryck på en högtalare för att höra ordet eller meningen.
Lär dig alla 100 orden i appen
Med bilder, naturligt uttal, och varje ord kommer tillbaka precis innan du skulle glömma det. Gratis för iPhone och Android.
Så är listan rangordnad
Listan följer ordningen i Flashcardlys kurs i kinesiska: efter frekvens och nytta i vardagen, med input från språklärare. Det är alltså ingen ren frekvensräkning ur en textkorpus, och därför fylls toppen av listan inte upp av småord som motsvarar ”och” och ”att”, medan ”man” hamnar på plats 13.
Listan
Tryck på en bild för att höra den.
-
你好 nǐ hǎo hej你好,你好吗? Nǐ hǎo, nǐ hǎo ma? Hej, hur mår du?
-
欢迎 huānyíng välkommen欢迎来到我们家。 Huānyíng lái dào wǒmen jiā. Välkommen till vårt hem.
-
早上好 zǎoshang hǎo God morgon早上好! Zǎoshang hǎo! God morgon!
-
是的 shì de ja是的,我明白了。 Shì de,wǒ míngbai le。 Ja, jag förstår.
-
晚上好 wǎnshang hǎo God kväll晚上好! Wǎnshang hǎo! God kväll!
-
不 bù nej她说不。 Tā shuō bù。 Hon sa nej.
-
再见 zàijiàn hejdå再见,安娜! Zàijiàn,Ānnà! Hejdå, Anna!
-
下午好 xiàwǔ hǎo god eftermiddag下午好! Xiàwǔ hǎo! God eftermiddag!
-
一会儿见 yīhuìr jiàn vi ses snart一会儿见,米娅! Yīhuìr jiàn, Mǐyà! Vi ses snart, Mia!
-
明天见 míngtiān jiàn Vi ses imorgon明天见! Míngtiān jiàn! Vi ses imorgon!
-
很高兴认识你 Hěn gāoxìng rènshi nǐ trevligt att träffas我也很高兴认识你! Wǒ yě hěn gāoxìng rènshi nǐ! Trevligt att träffas!
-
你好吗 nǐ hǎo ma Hur mår du?今天你好吗? Jīntiān nǐ hǎo ma? Hur mår du idag?
-
男人 nánrén en man那个男人看那本书。 Nà ge nánrén kàn nà běn shū。 Mannen läser boken.
-
女人 nǚrén en kvinna那个女人戴着一顶帽子。 Nà ge nǚrén dài zhe yī dǐng màozi。 Kvinnan bär en hatt.
-
男孩 nánhái en pojke这个男孩在玩玩具。 Zhè ge nánhái zài wán wánjù。 Pojken leker med leksaker.
-
女孩 nǚhái en flicka这个女孩有一个球。 Zhège nǚhái yǒu yī ge qiú。 Flickan har en boll.
-
人 rén en person他是一个好人。 Tā shì yī ge hǎo rén。 Han är en trevlig person.
-
人们 rénmen människor人们很高兴。 Rénmen hěn gāoxìng. Människorna är väldigt glada.
-
成年人 chéngniánrén en vuxen我是一个成年人。 Wǒ shì yī ge chéngniánrén。 Jag är en vuxen.
-
宝宝 bǎobao en bebis宝宝需要牛奶。 Bǎobao xūyào niúnǎi。 Bebisen behöver mjölk.
-
先生 xiānsheng herr史密斯先生喜欢看书。 Shǐmìsī xiānsheng xǐhuan kàn shū. Herr Smith gillar att läsa böcker.
-
太太 tàitai fru史密斯太太是老师。 Shǐmìsī tàitai shì lǎoshī. Fru Smith är lärare.
-
邻居 línjū en granne我的邻居很友好。 Wǒ de línjū hěn yǒuhǎo. Min granne är väldigt vänlig.
-
朋友 péngyou en vän我的朋友喜欢看书。 Wǒ de péngyou xǐhuan kàn shū。 Min vän tycker om att läsa böcker.
-
今天 jīntiān idag今天是一个好日子。 Jīntiān shì yī ge hǎo rìzi。 Idag är en bra dag.
-
明天 míngtiān imorgon明天是新的一天。 Míngtiān shì xīn de yī tiān。 Imorgon är en ny dag.
-
昨天 zuótiān igår我昨天看见她了。 Wǒ zuótiān kànjiàn tā le。 Jag såg henne igår.
-
现在 xiànzài nu他现在就要。 Tā xiànzài jiù yào。 Han vill ha det nu.
-
下午 xiàwǔ en eftermiddag我喜欢下午。 Wǒ xǐhuan xiàwǔ。 Jag tycker om eftermiddagen.
-
晚上 wǎnshang en kväll晚上很安静。 Wǎnshang hěn ānjìng。 Kvällen är lugn.
-
分钟 fēnzhōng en minut我们需要五分钟。 Wǒmen xūyào wǔ fēnzhōng。 Vi behöver fem minuter.
-
早上 zǎoshang en morgon我早上吃早饭。 Wǒ zǎoshang chī zǎofàn. Jag äter frukost på morgonen.
-
以后 yǐhòu senare我以后再做。 Wǒ yǐhòu zài zuò. Jag gör det senare.
-
早 zǎo tidigt她起得很早。 Tā qǐ de hěn zǎo。 Hon vaknar tidigt.
-
迟到 chídào sen他经常迟到。 Tā jīngcháng chídào。 Han är ofta sen.
-
小时 xiǎoshí en timme这节课要一个小时。 Zhè jié kè yào yī ge xiǎoshí. Lektionen varar i en timme.
-
你叫什么名字? Nǐ jiào shénme míngzi? Vad heter du?你叫什么名字? Nǐ jiào shénme míngzi? Vad heter du?
-
我叫 wǒ jiào jag heter我叫艾米丽。 Wǒ jiào Àimǐlì。 Jag heter Emily.
-
你是哪里人? Nǐ shì nǎlǐ rén? Var kommer du ifrån?你是哪里人? Nǐ shì nǎlǐ rén? Var kommer du ifrån?
-
我来自 wǒ láizì Jag kommer från ...我来自德国。 Wǒ láizì Déguó。 Jag kommer från Tyskland.
-
你住在哪儿? Nǐ zhù zài nǎr? Var bor du你住在哪儿? Nǐ zhù zài nǎr? Var bor du?
-
我住在 wǒ zhù zài jag bor i我住在日本。 Wǒ zhù zài Rìběn。 Jag bor i Japan.
-
你会说什么语言? Nǐ huì shuō shénme yǔyán? Vilka språk talar du ...?你会说什么语言? Nǐ huì shuō shénme yǔyán? Vilka språk talar du?
-
我说 wǒ shuō Jag talar我说英语说得很好。 Wǒ shuō yīngyǔ shuō de hěn hǎo。 Jag talar engelska bra.
-
我会说一点 wǒ huì shuō yīdiǎn jag talar lite我会说一点法语。 Wǒ huì shuō yīdiǎn Fǎyǔ. Jag talar lite franska.
-
你在哪里出生 nǐ zài nǎlǐ chūshēng Var är du född你在哪里出生? Nǐ zài nǎlǐ chūshēng? Var är du född?
-
你姓什么? Nǐ xìng shénme? Vad heter du i efternamn?你姓什么? Nǐ xìng shénme? Vad heter du i efternamn?
-
这是我的朋友 zhè shì wǒ de péngyou Det här är min vän这是我的朋友丽莎。 Zhè shì wǒ de péngyou Lìshā。 Det här är min vän Lisa.
-
做 zuò göra我做的咖啡很好喝。 Wǒ zuò de kāfēi hěn hǎohē. Jag gör gott kaffe.
-
得到 dédào få他得到了一个礼物。 Tā dédào le yī ge lǐwù。 Han fick en present.
-
有 yǒu ha艾玛有一辆车。 Àimǎ yǒu yī liàng chē。 Emma har en bil.
-
吃 chī äta他们在吃苹果。 Tāmen zài chī píngguǒ。 De äter äpplen.
-
喝 hē dricka你喝咖啡吗? Nǐ hē kāfēi ma? Dricker du kaffe?
-
睡觉 shuìjiào sova我现在想睡觉。 Wǒ xiànzài xiǎng shuìjiào。 Jag vill sova nu.
-
看见 kànjiàn se你能看见那个房子吗? Nǐ néng kànjiàn nàge fángzi ma? Kan du se huset?
-
看 kàn titta på亚当喜欢看照片。 Yàdāng xǐhuan kàn zhàopiàn。 Adam tycker om att titta på bilder.
-
看 kàn läsa学生看书。 Xuéshēng kàn shū。 Studenten läser böcker.
-
打开 dǎkāi öppna她打开窗户。 Tā dǎkāi chuānghu。 Hon öppnar fönstret.
-
关 guān stänga我关门。 Wǒ guān mén. Jag stänger dörren.
-
来 lái komma你每天都来这里。 Nǐ měitiān dōu lái zhèlǐ。 Du kommer hit varje dag.
-
请 qǐng tack请开门。 Qǐng kāi mén. Tack, kan du öppna dörren?
-
谢谢 xièxie tack谢谢你的帮助。 Xièxie nǐ de bāngzhù。 Tack för din hjälp.
-
不客气 bùkèqi Varsågod不客气。 Bùkèqi。 Varsågod.
-
不好意思 bùhǎoyìsi ursäkta不好意思,我需要帮助。 Bùhǎoyìsi, wǒ xūyào bāngzhù. Ursäkta, jag behöver hjälp.
-
对不起 duìbuqǐ ledsen对不起。 Duìbuqǐ。 Jag är ledsen.
-
你能帮我吗 Nǐ néng bāng wǒ ma Kan du hjälpa mig?你能帮我吗? Nǐ néng bāng wǒ ma? Kan du hjälpa mig?
-
请再说一遍 Qǐng zài shuō yī biàn Kan du upprepa det?请再说一遍好吗? Qǐng zài shuō yī biàn hǎo ma? Kan du upprepa det?
-
您能说得慢一点吗 Nín néng shuō de màn yīdiǎn ma Skulle du kunna tala långsammare ...?您能说得慢一点吗? Nín néng shuō de màn yīdiǎn ma? Skulle du kunna tala långsammare?
-
请给我 qǐng gěi wǒ Kan jag få ...请给我水。 Qǐng gěi wǒ shuǐ。 Kan jag få vatten, tack?
-
我想 wǒ xiǎng jag skulle vilja ha我想再来点茶。 Wǒ xiǎng zài lái diǎn chá。 Jag skulle vilja ha lite mer te.
-
我可以 wǒ kěyǐ Får jag ...我可以喝点水吗? Wǒ kěyǐ hē diǎn shuǐ ma? Får jag be om lite vatten?
-
可以吗 kěyǐ ma går det bra om ...我坐下可以吗? Wǒ zuòxià kěyǐ ma? Går det bra om jag sätter mig?
-
零 líng noll零比一小。 Líng bǐ yī xiǎo。 Noll är mindre än ett.
-
一 yī en我有一个苹果。 Wǒ yǒu yī ge píngguǒ。 Jag har ett äpple.
-
两 liǎng två有两只猫。 Yǒu liǎng zhī māo. Det finns två katter.
-
三 sān tre不,三个太多了。 Bù,sān ge tài duō le。 Nej, tre är för mycket.
-
四 sì fyra请给我四个。 Qǐng gěi wǒ sì ge。 Ge mig fyra, tack.
-
五 wǔ fem我有五只狗。 Wǒ yǒu wǔ zhī gǒu。 Jag har fem hundar.
-
六 liù sex他和六个朋友一起来了。 Tā hé liù gè péngyou yīqǐ lái le. Han kom med sex vänner.
-
七 qī sju我在跑七公里。 Wǒ zài pǎo qī gōnglǐ。 Jag springer sju kilometer.
-
八 bā åtta蜘蛛有八条腿。 Zhīzhū yǒu bā tiáo tuǐ。 En spindel har åtta ben.
-
九 jiǔ nio九是我的幸运数字。 Jiǔ shì wǒ de xìngyùn shùzì。 Nio är mitt lyckonummer.
-
十 shí tio我们有十个手指。 Wǒmen yǒu shí ge shǒuzhǐ. Vi har tio fingrar.
-
加 jiā plus二加二等于四。 Èr jiā èr děngyú sì。 Två plus två är fyra.
-
我不懂 Wǒ bù dǒng Jag förstår inte我不懂。 Wǒ bù dǒng。 Jag förstår inte.
-
请再说一遍好吗? Qǐng zài shuō yī biàn hǎo ma? Kan du upprepa det ...?请再说一遍好吗? Qǐng zài shuō yī biàn hǎo ma? Kan du upprepa det, tack?
-
请慢一点儿 Qǐng màn yīdiǎnr Kan du prata långsammare?请慢一点儿。 Qǐng màn yīdiǎnr。 Kan du prata långsammare?
-
那是什么意思 nà shì shénme yìsi Vad betyder det那是什么意思? Nà shì shénme yìsi? Vad betyder det?
-
那个用......怎么说? Nà ge yòng …… zěnme shuō? Hur säger man det på ...?那个用西班牙语怎么说? Nà ge yòng Xībānyáyǔ zěnme shuō? Hur säger man det på spanska?
-
那个怎么拼? Nà ge zěnme pīn? Hur stavar man ...?那个怎么拼? Nà ge zěnme pīn? Hur stavar man det?
-
你可以把它写下来吗? Nǐ kěyǐ bǎ tā xiě xiàlái ma? Kan du skriva ner ...请问,你可以把它写下来吗? Qǐngwèn,nǐ kěyǐ bǎ tā xiě xiàlái ma? Kan du skriva ner det, tack?
-
你可以给我看吗? Nǐ kěyǐ gěi wǒ kàn ma? Kan du visa mig ...?你可以给我看那张照片吗? Nǐ kěyǐ gěi wǒ kàn nà zhāng zhàopiàn ma? Kan du visa mig fotot?
-
你会说 nǐ huì shuō talar du ...你会说英语吗? Nǐ huì shuō yīngyǔ ma? Talar du engelska?
-
请等一下 qǐng děng yī xià Ett ögonblick, tack请等一下。 Qǐng děng yī xià。 Ett ögonblick, tack.
-
我觉得是这样 Wǒ juéde shì zhèyàng Jag tror det我也觉得是这样。 Wǒ yě juéde shì zhèyàng。 Jag tror det också.
-
我不知道 wǒ bù zhīdào Jag vet inte我不知道。 Wǒ bù zhīdào。 Jag vet inte.
-
这 zhè det här这是我的红色的车。 Zhè shì wǒ de hóngsè de chē。 Det här är min röda bil.
-
那 nà den那只狗很友好。 Nà zhī gǒu hěn yǒuhǎo。 Den hunden är väldigt vänlig.
-
这里 zhèlǐ här我喜欢在这里。 Wǒ xǐhuan zài zhèlǐ。 Jag trivs med att vara här.
-
那里 nàlǐ där我们下班后在那里见面。 Wǒmen xiàbān hòu zài nàlǐ jiànmiàn. Vi ses där efter jobbet.
Gratis för privat bruk och i undervisningen.
Mer på kinesiska
Glosor på kinesiska efter ämne
- Siffror1–100
- Veckodagar12
- Månader12
- Färger19
- Familjen36
- Mat44
- Djur36
- Kläder41
- Väder24
- Hälsningar12
- Frukter16
- Grönsaker12
- Köksord36
- Beställa mat48
- Rummen i huset48
- Yrken36
- Resor60
- Platser i staden48
- Sporter60
- Musikinstrument12
- Natur och växter36
- Planeter och rymden24
- Tidsuttryck36
- Högtider och fester12
- Artighetsfraser24
Ordlistor