De 500 vanligaste kinesiska orden

Varje ord med bild, naturligt uttal och en exempelmening med svensk översättning. Tryck på en högtalare för att höra ordet eller meningen.

Lär dig alla 500 orden i appen

Med bilder, naturligt uttal, och varje ord kommer tillbaka precis innan du skulle glömma det. Gratis för iPhone och Android.

Hämta gratis
Hämta i App Store Ladda ned på Google Play Skanna med mobilkameran

Så är listan rangordnad

Listan följer ordningen i Flashcardlys kurs i kinesiska: efter frekvens och nytta i vardagen, med input från språklärare. Det är alltså ingen ren frekvensräkning ur en textkorpus, och därför fylls toppen av listan inte upp av småord som motsvarar ”och” och ”att”, medan ”man” hamnar på plats 13.

Listan

Rapportera ett fel

Berätta vad som är fel. Vi går igenom varje rapport.

Vad är fel?

Tryck på en bild för att höra den.

Ord 1–100

  1. 你好 — hej
    你好 nǐ hǎo hej

    你好,你好吗? Nǐ hǎo, nǐ hǎo ma? Hej, hur mår du?

  2. 欢迎 — välkommen
    欢迎 huānyíng välkommen

    欢迎来到我们家。 Huānyíng lái dào wǒmen jiā. Välkommen till vårt hem.

  3. 早上好 — God morgon
    早上好 zǎoshang hǎo God morgon

    早上好! Zǎoshang hǎo! God morgon!

  4. 是的 — ja
    是的 shì de ja

    是的,我明白了。 Shì de,wǒ míngbai le。 Ja, jag förstår.

  5. 晚上好 — God kväll
    晚上好 wǎnshang hǎo God kväll

    晚上好! Wǎnshang hǎo! God kväll!

  6. 不 — nej
    不 bù nej

    她说不。 Tā shuō bù。 Hon sa nej.

  7. 再见 — hejdå
    再见 zàijiàn hejdå

    再见,安娜! Zàijiàn,Ānnà! Hejdå, Anna!

  8. 下午好 — god eftermiddag
    下午好 xiàwǔ hǎo god eftermiddag

    下午好! Xiàwǔ hǎo! God eftermiddag!

  9. 一会儿见 — vi ses snart
    一会儿见 yīhuìr jiàn vi ses snart

    一会儿见,米娅! Yīhuìr jiàn, Mǐyà! Vi ses snart, Mia!

  10. 明天见 — Vi ses imorgon
    明天见 míngtiān jiàn Vi ses imorgon

    明天见! Míngtiān jiàn! Vi ses imorgon!

  11. 很高兴认识你 — trevligt att träffas
    很高兴认识你 Hěn gāoxìng rènshi nǐ trevligt att träffas

    我也很高兴认识你! Wǒ yě hěn gāoxìng rènshi nǐ! Trevligt att träffas!

  12. 你好吗 — Hur mår du?
    你好吗 nǐ hǎo ma Hur mår du?

    今天你好吗? Jīntiān nǐ hǎo ma? Hur mår du idag?

  13. 男人 — en man
    男人 nánrén en man

    那个男人看那本书。 Nà ge nánrén kàn nà běn shū。 Mannen läser boken.

  14. 女人 — en kvinna
    女人 nǚrén en kvinna

    那个女人戴着一顶帽子。 Nà ge nǚrén dài zhe yī dǐng màozi。 Kvinnan bär en hatt.

  15. 男孩 — en pojke
    男孩 nánhái en pojke

    这个男孩在玩玩具。 Zhè ge nánhái zài wán wánjù。 Pojken leker med leksaker.

  16. 女孩 — en flicka
    女孩 nǚhái en flicka

    这个女孩有一个球。 Zhège nǚhái yǒu yī ge qiú。 Flickan har en boll.

  17. 人 — en person
    人 rén en person

    他是一个好人。 Tā shì yī ge hǎo rén。 Han är en trevlig person.

  18. 人们 — människor
    人们 rénmen människor

    人们很高兴。 Rénmen hěn gāoxìng. Människorna är väldigt glada.

  19. 成年人 — en vuxen
    成年人 chéngniánrén en vuxen

    我是一个成年人。 Wǒ shì yī ge chéngniánrén。 Jag är en vuxen.

  20. 宝宝 — en bebis
    宝宝 bǎobao en bebis

    宝宝需要牛奶。 Bǎobao xūyào niúnǎi。 Bebisen behöver mjölk.

  21. 先生 — herr
    先生 xiānsheng herr

    史密斯先生喜欢看书。 Shǐmìsī xiānsheng xǐhuan kàn shū. Herr Smith gillar att läsa böcker.

  22. 太太 — fru
    太太 tàitai fru

    史密斯太太是老师。 Shǐmìsī tàitai shì lǎoshī. Fru Smith är lärare.

  23. 邻居 — en granne
    邻居 línjū en granne

    我的邻居很友好。 Wǒ de línjū hěn yǒuhǎo. Min granne är väldigt vänlig.

  24. 朋友 — en vän
    朋友 péngyou en vän

    我的朋友喜欢看书。 Wǒ de péngyou xǐhuan kàn shū。 Min vän tycker om att läsa böcker.

  25. 今天 — idag
    今天 jīntiān idag

    今天是一个好日子。 Jīntiān shì yī ge hǎo rìzi。 Idag är en bra dag.

  26. 明天 — imorgon
    明天 míngtiān imorgon

    明天是新的一天。 Míngtiān shì xīn de yī tiān。 Imorgon är en ny dag.

  27. 昨天 — igår
    昨天 zuótiān igår

    我昨天看见她了。 Wǒ zuótiān kànjiàn tā le。 Jag såg henne igår.

  28. 现在 — nu
    现在 xiànzài nu

    他现在就要。 Tā xiànzài jiù yào。 Han vill ha det nu.

  29. 下午 — en eftermiddag
    下午 xiàwǔ en eftermiddag

    我喜欢下午。 Wǒ xǐhuan xiàwǔ。 Jag tycker om eftermiddagen.

  30. 晚上 — en kväll
    晚上 wǎnshang en kväll

    晚上很安静。 Wǎnshang hěn ānjìng。 Kvällen är lugn.

  31. 分钟 — en minut
    分钟 fēnzhōng en minut

    我们需要五分钟。 Wǒmen xūyào wǔ fēnzhōng。 Vi behöver fem minuter.

  32. 早上 — en morgon
    早上 zǎoshang en morgon

    我早上吃早饭。 Wǒ zǎoshang chī zǎofàn. Jag äter frukost på morgonen.

  33. 以后 — senare
    以后 yǐhòu senare

    我以后再做。 Wǒ yǐhòu zài zuò. Jag gör det senare.

  34. 早 — tidigt
    早 zǎo tidigt

    她起得很早。 Tā qǐ de hěn zǎo。 Hon vaknar tidigt.

  35. 迟到 — sen
    迟到 chídào sen

    他经常迟到。 Tā jīngcháng chídào。 Han är ofta sen.

  36. 小时 — en timme
    小时 xiǎoshí en timme

    这节课要一个小时。 Zhè jié kè yào yī ge xiǎoshí. Lektionen varar i en timme.

  37. 你叫什么名字? — Vad heter du?
    你叫什么名字? Nǐ jiào shénme míngzi? Vad heter du?

    你叫什么名字? Nǐ jiào shénme míngzi? Vad heter du?

  38. 我叫 — jag heter
    我叫 wǒ jiào jag heter

    我叫艾米丽。 Wǒ jiào Àimǐlì。 Jag heter Emily.

  39. 你是哪里人? — Var kommer du ifrån?
    你是哪里人? Nǐ shì nǎlǐ rén? Var kommer du ifrån?

    你是哪里人? Nǐ shì nǎlǐ rén? Var kommer du ifrån?

  40. 我来自 — Jag kommer från ...
    我来自 wǒ láizì Jag kommer från ...

    我来自德国。 Wǒ láizì Déguó。 Jag kommer från Tyskland.

  41. 你住在哪儿? — Var bor du
    你住在哪儿? Nǐ zhù zài nǎr? Var bor du

    你住在哪儿? Nǐ zhù zài nǎr? Var bor du?

  42. 我住在 — jag bor i
    我住在 wǒ zhù zài jag bor i

    我住在日本。 Wǒ zhù zài Rìběn。 Jag bor i Japan.

  43. 你会说什么语言? — Vilka språk talar du ...?
    你会说什么语言? Nǐ huì shuō shénme yǔyán? Vilka språk talar du ...?

    你会说什么语言? Nǐ huì shuō shénme yǔyán? Vilka språk talar du?

  44. 我说 — Jag talar
    我说 wǒ shuō Jag talar

    我说英语说得很好。 Wǒ shuō yīngyǔ shuō de hěn hǎo。 Jag talar engelska bra.

  45. 我会说一点 — jag talar lite
    我会说一点 wǒ huì shuō yīdiǎn jag talar lite

    我会说一点法语。 Wǒ huì shuō yīdiǎn Fǎyǔ. Jag talar lite franska.

  46. 你在哪里出生 — Var är du född
    你在哪里出生 nǐ zài nǎlǐ chūshēng Var är du född

    你在哪里出生? Nǐ zài nǎlǐ chūshēng? Var är du född?

  47. 你姓什么? — Vad heter du i efternamn?
    你姓什么? Nǐ xìng shénme? Vad heter du i efternamn?

    你姓什么? Nǐ xìng shénme? Vad heter du i efternamn?

  48. 这是我的朋友 — Det här är min vän
    这是我的朋友 zhè shì wǒ de péngyou Det här är min vän

    这是我的朋友丽莎。 Zhè shì wǒ de péngyou Lìshā。 Det här är min vän Lisa.

  49. 做 — göra
    做 zuò göra

    我做的咖啡很好喝。 Wǒ zuò de kāfēi hěn hǎohē. Jag gör gott kaffe.

  50. 得到 — få
    得到 dédào få

    他得到了一个礼物。 Tā dédào le yī ge lǐwù。 Han fick en present.

  51. 有 — ha
    有 yǒu ha

    艾玛有一辆车。 Àimǎ yǒu yī liàng chē。 Emma har en bil.

  52. 吃 — äta
    吃 chī äta

    他们在吃苹果。 Tāmen zài chī píngguǒ。 De äter äpplen.

  53. 喝 — dricka
    喝 hē dricka

    你喝咖啡吗? Nǐ hē kāfēi ma? Dricker du kaffe?

  54. 睡觉 — sova
    睡觉 shuìjiào sova

    我现在想睡觉。 Wǒ xiànzài xiǎng shuìjiào。 Jag vill sova nu.

  55. 看见 — se
    看见 kànjiàn se

    你能看见那个房子吗? Nǐ néng kànjiàn nàge fángzi ma? Kan du se huset?

  56. 看 — titta på
    看 kàn titta på

    亚当喜欢看照片。 Yàdāng xǐhuan kàn zhàopiàn。 Adam tycker om att titta på bilder.

  57. 看 — läsa
    看 kàn läsa

    学生看书。 Xuéshēng kàn shū。 Studenten läser böcker.

  58. 打开 — öppna
    打开 dǎkāi öppna

    她打开窗户。 Tā dǎkāi chuānghu。 Hon öppnar fönstret.

  59. 关 — stänga
    关 guān stänga

    我关门。 Wǒ guān mén. Jag stänger dörren.

  60. 来 — komma
    来 lái komma

    你每天都来这里。 Nǐ měitiān dōu lái zhèlǐ。 Du kommer hit varje dag.

  61. 请 — tack
    请 qǐng tack

    请开门。 Qǐng kāi mén. Tack, kan du öppna dörren?

  62. 谢谢 — tack
    谢谢 xièxie tack

    谢谢你的帮助。 Xièxie nǐ de bāngzhù。 Tack för din hjälp.

  63. 不客气 — Varsågod
    不客气 bùkèqi Varsågod

    不客气。 Bùkèqi。 Varsågod.

  64. 不好意思 — ursäkta
    不好意思 bùhǎoyìsi ursäkta

    不好意思,我需要帮助。 Bùhǎoyìsi, wǒ xūyào bāngzhù. Ursäkta, jag behöver hjälp.

  65. 对不起 — ledsen
    对不起 duìbuqǐ ledsen

    对不起。 Duìbuqǐ。 Jag är ledsen.

  66. 你能帮我吗 — Kan du hjälpa mig?
    你能帮我吗 Nǐ néng bāng wǒ ma Kan du hjälpa mig?

    你能帮我吗? Nǐ néng bāng wǒ ma? Kan du hjälpa mig?

  67. 请再说一遍 — Kan du upprepa det?
    请再说一遍 Qǐng zài shuō yī biàn Kan du upprepa det?

    请再说一遍好吗? Qǐng zài shuō yī biàn hǎo ma? Kan du upprepa det?

  68. 您能说得慢一点吗 — Skulle du kunna tala långsammare ...?
    您能说得慢一点吗 Nín néng shuō de màn yīdiǎn ma Skulle du kunna tala långsammare ...?

    您能说得慢一点吗? Nín néng shuō de màn yīdiǎn ma? Skulle du kunna tala långsammare?

  69. 请给我 — Kan jag få ...
    请给我 qǐng gěi wǒ Kan jag få ...

    请给我水。 Qǐng gěi wǒ shuǐ。 Kan jag få vatten, tack?

  70. 我想 — jag skulle vilja ha
    我想 wǒ xiǎng jag skulle vilja ha

    我想再来点茶。 Wǒ xiǎng zài lái diǎn chá。 Jag skulle vilja ha lite mer te.

  71. 我可以 — Får jag ...
    我可以 wǒ kěyǐ Får jag ...

    我可以喝点水吗? Wǒ kěyǐ hē diǎn shuǐ ma? Får jag be om lite vatten?

  72. 可以吗 — går det bra om ...
    可以吗 kěyǐ ma går det bra om ...

    我坐下可以吗? Wǒ zuòxià kěyǐ ma? Går det bra om jag sätter mig?

  73. 零 — noll
    零 líng noll

    零比一小。 Líng bǐ yī xiǎo。 Noll är mindre än ett.

  74. 一 — en
    一 yī en

    我有一个苹果。 Wǒ yǒu yī ge píngguǒ。 Jag har ett äpple.

  75. 两 — två
    两 liǎng två

    有两只猫。 Yǒu liǎng zhī māo. Det finns två katter.

  76. 三 — tre
    三 sān tre

    不,三个太多了。 Bù,sān ge tài duō le。 Nej, tre är för mycket.

  77. 四 — fyra
    四 sì fyra

    请给我四个。 Qǐng gěi wǒ sì ge。 Ge mig fyra, tack.

  78. 五 — fem
    五 wǔ fem

    我有五只狗。 Wǒ yǒu wǔ zhī gǒu。 Jag har fem hundar.

  79. 六 — sex
    六 liù sex

    他和六个朋友一起来了。 Tā hé liù gè péngyou yīqǐ lái le. Han kom med sex vänner.

  80. 七 — sju
    七 qī sju

    我在跑七公里。 Wǒ zài pǎo qī gōnglǐ。 Jag springer sju kilometer.

  81. 八 — åtta
    八 bā åtta

    蜘蛛有八条腿。 Zhīzhū yǒu bā tiáo tuǐ。 En spindel har åtta ben.

  82. 九 — nio
    九 jiǔ nio

    九是我的幸运数字。 Jiǔ shì wǒ de xìngyùn shùzì。 Nio är mitt lyckonummer.

  83. 十 — tio
    十 shí tio

    我们有十个手指。 Wǒmen yǒu shí ge shǒuzhǐ. Vi har tio fingrar.

  84. 加 — plus
    加 jiā plus

    二加二等于四。 Èr jiā èr děngyú sì。 Två plus två är fyra.

  85. 我不懂 — Jag förstår inte
    我不懂 Wǒ bù dǒng Jag förstår inte

    我不懂。 Wǒ bù dǒng。 Jag förstår inte.

  86. 请再说一遍好吗? — Kan du upprepa det ...?
    请再说一遍好吗? Qǐng zài shuō yī biàn hǎo ma? Kan du upprepa det ...?

    请再说一遍好吗? Qǐng zài shuō yī biàn hǎo ma? Kan du upprepa det, tack?

  87. 请慢一点儿 — Kan du prata långsammare?
    请慢一点儿 Qǐng màn yīdiǎnr Kan du prata långsammare?

    请慢一点儿。 Qǐng màn yīdiǎnr。 Kan du prata långsammare?

  88. 那是什么意思 — Vad betyder det
    那是什么意思 nà shì shénme yìsi Vad betyder det

    那是什么意思? Nà shì shénme yìsi? Vad betyder det?

  89. 那个用......怎么说? — Hur säger man det på ...?
    那个用......怎么说? Nà ge yòng …… zěnme shuō? Hur säger man det på ...?

    那个用西班牙语怎么说? Nà ge yòng Xībānyáyǔ zěnme shuō? Hur säger man det på spanska?

  90. 那个怎么拼? — Hur stavar man ...?
    那个怎么拼? Nà ge zěnme pīn? Hur stavar man ...?

    那个怎么拼? Nà ge zěnme pīn? Hur stavar man det?

  91. 你可以把它写下来吗? — Kan du skriva ner ...
    你可以把它写下来吗? Nǐ kěyǐ bǎ tā xiě xiàlái ma? Kan du skriva ner ...

    请问,你可以把它写下来吗? Qǐngwèn,nǐ kěyǐ bǎ tā xiě xiàlái ma? Kan du skriva ner det, tack?

  92. 你可以给我看吗? — Kan du visa mig ...?
    你可以给我看吗? Nǐ kěyǐ gěi wǒ kàn ma? Kan du visa mig ...?

    你可以给我看那张照片吗? Nǐ kěyǐ gěi wǒ kàn nà zhāng zhàopiàn ma? Kan du visa mig fotot?

  93. 你会说 — talar du ...
    你会说 nǐ huì shuō talar du ...

    你会说英语吗? Nǐ huì shuō yīngyǔ ma? Talar du engelska?

  94. 请等一下 — Ett ögonblick, tack
    请等一下 qǐng děng yī xià Ett ögonblick, tack

    请等一下。 Qǐng děng yī xià。 Ett ögonblick, tack.

  95. 我觉得是这样 — Jag tror det
    我觉得是这样 Wǒ juéde shì zhèyàng Jag tror det

    我也觉得是这样。 Wǒ yě juéde shì zhèyàng。 Jag tror det också.

  96. 我不知道 — Jag vet inte
    我不知道 wǒ bù zhīdào Jag vet inte

    我不知道。 Wǒ bù zhīdào。 Jag vet inte.

  97. 这 — det här
    这 zhè det här

    这是我的红色的车。 Zhè shì wǒ de hóngsè de chē。 Det här är min röda bil.

  98. 那 — den
    那 nà den

    那只狗很友好。 Nà zhī gǒu hěn yǒuhǎo。 Den hunden är väldigt vänlig.

  99. 这里 — här
    这里 zhèlǐ här

    我喜欢在这里。 Wǒ xǐhuan zài zhèlǐ。 Jag trivs med att vara här.

  100. 那里 — där
    那里 nàlǐ där

    我们下班后在那里见面。 Wǒmen xiàbān hòu zài nàlǐ jiànmiàn. Vi ses där efter jobbet.

Ord 101–200

  1. 另一个 — en till
    另一个 lìng yī ge en till

    他想要另一块蛋糕。 Tā xiǎngyào lìng yī kuài dàngāo。 Han vill ha en till bit tårta.

  2. 一样 — samma
    一样 yīyàng samma

    我们穿一样的蓝色衬衫。 Wǒmen chuān yīyàng de lánsè chènshān。 Vi har på oss samma blå tröja.

  3. 这些 — dessa
    这些 zhèxiē dessa

    这些苹果可以吃了。 Zhèxiē píngguǒ kěyǐ chī le。 Dessa äpplen är redo att ätas.

  4. 那些 — de där
    那些 nàxiē de där

    那些饼干看起来很好。 Nàxiē bǐnggān kàn qǐlai hěn hǎo。 De där kakorna ser väldigt goda ut.

  5. 就在这里 — precis här
    就在这里 jiù zài zhèlǐ precis här

    钥匙就在这里。 Yàoshi jiù zài zhèlǐ。 Nycklarna ligger precis här.

  6. 那里 — där borta
    那里 nàli där borta

    我的鞋子在那里。 Wǒ de xiézi zài nàli。 Mina skor står där borta.

  7. 上面 — ovanpå
    上面 shàngmiàn ovanpå

    猫在桌子上面。 Māo zài zhuōzi shàngmiàn。 Katten sitter ovanpå bordet.

  8. 下面 — under
    下面 xiàmiàn under

    狗在桌子下面。 Gǒu zài zhuōzi xiàmiàn。 Hunden är under bordet.

  9. 最近怎么样 — Hur går det?
    最近怎么样 zuìjìn zěnmeyàng Hur går det?

    最近怎么样? Zuìjìn zěnmeyàng? Hur går det?

  10. 好久不见 — Det var länge sedan
    好久不见 hǎojiǔ bù jiàn Det var länge sedan

    好久不见! Hǎojiǔ bù jiàn! Det var länge sedan vi sågs.

  11. 你喜欢什么? — Vad tycker du om ...?
    你喜欢什么? Nǐ xǐhuan shénme? Vad tycker du om ...?

    你喜欢什么? Nǐ xǐhuan shénme? Vad tycker du om att göra på fritiden?

  12. 你在做什么 — Vad gör du ...?
    你在做什么 nǐ zài zuò shénme Vad gör du ...?

    现在你在做什么? Xiànzài nǐ zài zuò shénme? Vad gör du nu?

  13. 祝你今天愉快 — Ha en bra dag
    祝你今天愉快 Zhù nǐ jīntiān yúkuài Ha en bra dag

    祝你今天愉快,约翰! Zhù nǐ jīntiān yúkuài, Yuēhàn! Ha en bra dag, John!

  14. 保重 — sköt om dig
    保重 bǎozhòng sköt om dig

    保重。明天见。 Bǎozhòng. Míngtiān jiàn. Sköt om dig. Vi ses imorgon.

  15. 祝你好运 — Lycka till
    祝你好运 zhù nǐ hǎoyùn Lycka till

    祝你好运!我相信你! Zhù nǐ hǎoyùn! Wǒ xiāngxìn nǐ! Lycka till! Jag tror på dig!

  16. 恭喜 — Grattis
    恭喜 gōngxǐ Grattis

    恭喜!你完成了辛苦的工作。 Gōngxǐ! Nǐ wánchéng le xīnkǔ de gōngzuò。 Grattis! Du har avslutat det hårda arbetet.

  17. 干杯 — Skål
    干杯 gānbēi Skål

    干杯! Gānbēi! Skål!

  18. 没问题 — Inga problem
    没问题 méi wèntí Inga problem

    没问题,我可以帮你。 Méi wèntí,wǒ kěyǐ bāng nǐ。 Inga problem, jag kan hjälpa dig.

  19. 别担心 — oroa dig inte
    别担心 bié dānxīn oroa dig inte

    别担心,会没事的。 Bié dānxīn,huì méishì de。 Oroa dig inte, det kommer att gå bra.

  20. 听起来不错 — Det låter bra
    听起来不错 tīng qǐlái bùcuò Det låter bra

    听起来不错,谢谢! Tīng qǐlái bùcuò,xièxie! Det låter bra för mig, tack!

  21. 知道 — veta
    知道 zhīdào veta

    你现在知道答案了。 Nǐ xiànzài zhīdào dá'àn le。 Du vet svaret nu.

  22. 问 — fråga
    问 wèn fråga

    你可以问你哥哥。 Nǐ kěyǐ wèn nǐ gēge. Du kan fråga din bror.

  23. 听见 — höra
    听见 tīngjiàn höra

    你能听见那个声音吗? Nǐ néng tīngjiàn nàge shēngyīn ma? Kan du höra det där ljudet?

  24. 学 — lära
    学 xué lära

    你每天都能学到新东西。 Nǐ měitiān dōu néng xuédào xīn dōngxi. Du lär dig något nytt varje dag.

  25. 聊天 — prata med
    聊天 liáotiān prata med

    你喜欢和你的朋友聊天吗? Nǐ xǐhuan hé nǐ de péngyou liáotiān ma? Gillar du att prata med dina vänner?

  26. 说 — säga
    说 shuō säga

    我想说点什么。 Wǒ xiǎng shuō diǎn shénme。 Jag vill säga något.

  27. 选择 — välja
    选择 xuǎnzé välja

    你选择你最喜欢的颜色。 Nǐ xuǎnzé nǐ zuì xǐhuan de yánsè。 Du väljer din favoritfärg.

  28. 写 — skriva
    写 xiě skriva

    学生们写一个故事。 Xuéshēngmen xiě yī ge gùshi. Studenterna skriver en berättelse.

  29. 打电话 — ringa
    打电话 dǎ diànhuà ringa

    我会给你打电话。 Wǒ huì gěi nǐ dǎ diànhuà。 Jag ska ringa dig.

  30. 听 — lyssna på
    听 tīng lyssna på

    我听收音机。 Wǒ tīng shōuyīnjī。 Jag lyssnar på radio.

  31. 学习 — plugga
    学习 xuéxí plugga

    我为每一次考试都努力学习。 Wǒ wèi měi yī cì kǎoshì dōu nǔlì xuéxí。 Jag pluggar hårt inför varje prov.

  32. 告诉 — berätta
    告诉 gàosu berätta

    他告诉我他的名字。 Tā gàosu wǒ tā de míngzi。 Han berättar sitt namn för mig.

  33. 见面 — träffa
    见面 jiànmiàn träffa

    我明天会和你见面。 Wǒ míngtiān huì hé nǐ jiànmiàn。 Jag ska träffa dig imorgon.

  34. 加入 — ansluta sig
    加入 jiārù ansluta sig

    她将加入我们的团队。 Tā jiāng jiārù wǒmen de tuánduì。 Hon ansluter sig till vår grupp.

  35. 享受 — tycka om
    享受 xiǎngshòu tycka om

    我们很享受这段音乐。 Wǒmen hěn xiǎngshòu zhè duàn yīnyuè. Vi tycker om musiken.

  36. 描述 — beskriva
    描述 miáoshù beskriva

    那个男孩描述了那只动物。 Nà ge nánhái miáoshù le nà zhī dòngwù。 Pojken beskrev djuret.

  37. 解释 — förklara
    解释 jiěshì förklara

    她会解释这个问题的。 Tā huì jiěshì zhè ge wèntí de. Hon kommer att förklara problemet.

  38. 教 — lära ut
    教 jiāo lära ut

    我教这些新学生。 Wǒ jiāo zhèxiē xīn xuésheng。 Jag lär ut de nya studenterna.

  39. 介绍 — presentera
    介绍 jièshào presentera

    我会介绍我的朋友。 Wǒ huì jièshào wǒ de péngyou。 Jag ska presentera min vän.

  40. 接受 — acceptera
    接受 jiēshòu acceptera

    她接受了这份礼物。 Tā jiēshòu le zhè fèn lǐwù。 Hon accepterar gåvan.

  41. 拒绝 — vägra
    拒绝 jùjué vägra

    那个孩子拒绝吃这些食物。 Nàge háizi jùjué chī zhèxiē shíwù。 Barnet vägrar maten.

  42. 答应 — lova
    答应 dāying lova

    我答应会帮你。 Wǒ dāying huì bāng nǐ。 Jag lovar att hjälpa dig.

  43. 讨论 — diskutera
    讨论 tǎolùn diskutera

    他们正在讨论新计划。 Tāmen zhèngzài tǎolùn xīn jìhuà. De diskuterar den nya planen.

  44. 联系 — kontakta
    联系 liánxì kontakta

    我会联系医生的。 Wǒ huì liánxì yīshēng de。 Jag ska kontakta läkaren.

  45. 笑 — skratta
    笑 xiào skratta

    孩子们大声地笑了起来。 Háizimen dàshēng de xiào le qǐlái。 Barnen skrattar högt.

  46. 大声呼喊 — ropa
    大声呼喊 dàshēng hūhǎn ropa

    那个男孩大声呼喊求救。 Nà ge nánhái dàshēng hūhǎn qiújiù. Pojken ropar på hjälp.

  47. 耳语 — viska
    耳语 ěryǔ viska

    他在我耳边耳语。 Tā zài wǒ ěrbiān ěryǔ。 Han viskar i mitt öra.

  48. 挥手 — vinka
    挥手 huīshǒu vinka

    她挥手告别。 Tā huīshǒu gàobié. Hon vinkar hejdå.

  49. 点头 — nicka
    点头 diǎntóu nicka

    那个女人点了点头。 Nà ge nǚrén diǎn le diǎn tóu。 Kvinnan nickar med huvudet.

  50. 拥抱 — krama
    拥抱 yōngbào krama

    母亲拥抱着她的孩子。 Mǔqīn yōngbào zhe tā de háizi。 Mamman kramar sitt barn.

  51. 亲吻 — pussa
    亲吻 qīnwěn pussa

    母亲亲吻她的孩子。 Mǔqīn qīnwěn tā de háizi。 Mamman pussar sitt barn.

  52. 指 — peka
    指 zhǐ peka

    那个孩子指着那条狗。 Nà ge háizi zhǐ zhe nà tiáo gǒu. Barnet pekar på hunden.

  53. 眨 — blinka
    眨 zhǎ blinka

    他飞快地眨了眨眼。 Tā fēikuài de zhǎ le zhǎ yǎn。 Han blinkar snabbt med ögonen.

  54. 皱眉 — rynka pannan
    皱眉 zhòuméi rynka pannan

    父亲对着儿子皱着眉头。 Fùqīn duì zhe érzi zhòu zhe méitóu。 Pappan rynkar pannan åt sin son.

  55. 打哈欠 — gäspa
    打哈欠 dǎhāqian gäspa

    那个疲倦的男人在打哈欠。 Nà ge píjuàn de nánrén zài dǎhāqian。 Den trötta mannen gäspar.

  56. 闻 — sniffa
    闻 wén sniffa

    那只狗闻了闻食物。 Nà zhī gǒu wén le wén shíwù。 Hunden sniffar på maten.

  57. 好 — bra
    好 hǎo bra

    她是一个好人。 Tā shì yī ge hǎorén。 Hon är en bra person.

  58. 坏 — dålig
    坏 huài dålig

    那瓶牛奶闻起来坏了。 Nà píng niúnǎi wénqǐlái huài le. Den där mjölken luktar dålig.

  59. 大 — stor
    大 dà stor

    那只大狗会跳。 Nà zhī dà gǒu huì tiào. Den stora hunden kan hoppa.

  60. 小 — liten
    小 xiǎo liten

    这个宝宝有一双小手。 Zhège bǎobao yǒu yī shuāng xiǎo shǒu. Bebisen har små händer.

  61. 错 — fel
    错 cuò fel

    你的答案是错的。 Nǐ de dá'àn shì cuò de. Ditt svar är fel.

  62. 容易 — lätt
    容易 róngyì lätt

    这道数学题很容易。 Zhè dào shùxuétí hěn róngyì。 Det här mattetalet är lätt.

  63. 难 — svår
    难 nán svår

    那个考试很难。 Nàge kǎoshì hěn nán。 Det provet var svårt.

  64. 快 — fort
    快 kuài fort

    汽车跑得很快。 Qìchē pǎo de hěn kuài。 Bilar kör väldigt fort.

  65. 慢 — långsam
    慢 màn långsam

    这只乌龟很慢。 Zhè zhī wūguī hěn màn. Sköldpaddan är väldigt långsam.

  66. 新 — ny
    新 xīn ny

    这是一辆新车。 Zhè shì yī liàng xīn chē。 Det här är en ny bil.

  67. 真的 — sann
    真的 zhēn de sann

    这个故事是真的吗? Zhè ge gùshi shì zhēn de ma? Är den här historien sann?

  68. 错 — falsk
    错 cuò falsk

    这个答案是错的。 Zhège dá'àn shì cuò de。 Svaret är falskt.

  69. 我想 — jag vill
    我想 wǒ xiǎng jag vill

    我想吃比萨。 Wǒ xiǎng chī bǐsà。 Jag vill äta pizza.

  70. 我需要 — jag behöver
    我需要 wǒ xūyào jag behöver

    我需要给她打电话。 Wǒ xūyào gěi tā dǎ diànhuà. Jag behöver ringa henne.

  71. 我要 — jag ska
    我要 wǒ yào jag ska

    我要吃饭了。 Wǒ yào chīfàn le. Jag ska äta snart.

  72. 我想要 — jag skulle vilja ...
    我想要 wǒ xiǎng yào jag skulle vilja ...

    我想要打网球。 Wǒ xiǎng yào dǎ wǎngqiú. Jag skulle vilja spela tennis.

  73. 我得 — jag måste
    我得 wǒ děi jag måste

    现在我得走了。 Xiànzài wǒ děi zǒu le。 Jag måste gå nu.

  74. 我可以 — får jag ...
    我可以 wǒ kěyǐ får jag ...

    我可以喝水吗? Wǒ kěyǐ hē shuǐ ma? Får jag be om vatten, tack?

  75. 帮我 — hjälp mig med ...
    帮我 bāng wǒ hjälp mig med ...

    请帮我拿一下这个包。 Qǐng bāng wǒ ná yí xià zhège bāo. Kan du hjälpa mig med den här väskan?

  76. 教我怎么 — visa mig hur man ...
    教我怎么 Jiāo wǒ zěnme visa mig hur man ...

    教我怎么做这个。 Jiāo wǒ zěnme zuò zhège. Visa mig hur man gör det här.

  77. 我现在不能 — jag kan inte ... just nu
    我现在不能 wǒ xiànzài bù néng jag kan inte ... just nu

    我现在不能帮忙。 Wǒ xiànzài bù néng bāngmáng. Jag kan inte hjälpa till just nu.

  78. 我正在努力 — jag försöker att ...
    我正在努力 Wǒ zhèngzài nǔlì jag försöker att ...

    我正在努力睡觉。 Wǒ zhèngzài nǔlì shuìjiào. Jag försöker att sova nu.

  79. 可以 — Går det att ...
    可以 kěyǐ Går det att ...

    这里可以游泳吗? Zhèlǐ kěyǐ yóuyǒng ma? Går det att simma här?

  80. 我可以在哪里 — Var kan jag ...
    我可以在哪里 wǒ kěyǐ zài nǎlǐ Var kan jag ...

    我可以在哪里吃午饭? Wǒ kěyǐ zài nǎlǐ chī wǔfàn? Var kan jag äta lunch?

  81. 星期一 — måndag
    星期一 xīngqīyī måndag

    星期一是一周的第一天。 Xīngqīyī shì yī zhōu de dìyī tiān。 Måndag är den första dagen.

  82. 星期二 — tisdag
    星期二 xīngqīèr tisdag

    星期二总是很有趣。 Xīngqīèr zǒngshì hěn yǒuqù。 Tisdag är alltid rolig.

  83. 星期三 — onsdag
    星期三 xīngqīsān onsdag

    她星期三回家。 Tā xīngqīsān huí jiā。 Hon åker hem på onsdag.

  84. 星期四 — torsdag
    星期四 xīngqīsì torsdag

    他星期四来。 Tā xīngqīsì lái。 Han kommer på torsdag.

  85. 星期五 — fredag
    星期五 xīngqīwǔ fredag

    星期五是最好的一天。 Xīngqīwǔ shì zuì hǎo de yī tiān. Fredag är den bästa dagen.

  86. 星期六 — lördag
    星期六 xīngqīliù lördag

    我星期六走。 Wǒ xīngqīliù zǒu。 Jag åker på lördag.

  87. 星期日 — söndag
    星期日 xīngqīrì söndag

    我星期日休息。 Wǒ xīngqīrì xiūxi。 Jag ska vila på söndag.

  88. 工作日 — en vardag
    工作日 gōngzuòrì en vardag

    她每个工作日早上都工作。 Tā měi ge gōngzuòrì zǎoshang dōu gōngzuò。 Hon jobbar varje vardagsmorgon.

  89. 周末 — en helg
    周末 zhōumò en helg

    谁不喜欢周末? Shéi bù xǐhuan zhōumò? Vem tycker inte om helgen?

  90. 每天 — dagligen
    每天 měitiān dagligen

    我们每天看报纸。 Wǒmen měitiān kàn bàozhǐ。 Vi läser tidningen dagligen.

  91. 每周 — varje vecka
    每周 měizhōu varje vecka

    我通常每周看新闻。 Wǒ tōngcháng měizhōu kàn xīnwén。 Jag brukar titta på nyheterna varje vecka.

  92. 每月 — månadsvis
    每月 měiyuè månadsvis

    他们支付每月的价格。 Tāmen zhīfù měiyuè de jiàgé. De betalar det månadsvisa priset.

  93. 天 — en dag
    天 tiān en dag

    我们等了一天。 Wǒmen děng le yī tiān。 Vi väntade i en dag.

  94. 晚上 — en natt
    晚上 wǎnshang en natt

    我们晚上睡觉。 Wǒmen wǎnshang shuìjiào. Vi sover på natten.

  95. 星期 — en vecka
    星期 xīngqī en vecka

    我们待了一个星期。 Wǒmen dāi le yī ge xīngqī。 Vi stannade i en vecka.

  96. 月 — en månad
    月 yuè en månad

    他工作了一个月。 Tā gōngzuò le yī ge yuè. Han arbetade i en månad.

  97. 年 — ett år
    年 nián ett år

    我们等了一年。 Wǒmen děng le yī nián. Vi väntade i ett år.

  98. 时间 — en tid
    时间 shíjiān en tid

    我们需要更多的时间。 Wǒmen xūyào gèng duō de shíjiān。 Vi behöver mer tid.

  99. 片刻 — ett ögonblick
    片刻 piànkè ett ögonblick

    他等了片刻。 Tā děng le piànkè。 Han väntade ett ögonblick.

  100. 未来 — en framtid
    未来 wèilái en framtid

    我会思考未来。 Wǒ huì sīkǎo wèilái。 Jag tänker på framtiden.

Ord 201–300

  1. 点 — klockan ...
    点 diǎn klockan ...

    我早上七点起床。 Wǒ zǎoshang qī diǎn qǐchuáng。 Jag vaknar klockan sju.

  2. 午夜 — midnatt
    午夜 wǔyè midnatt

    我们将会在午夜出发。 Wǒmen jiāng huì zài wǔyè chūfā。 Vi kommer att åka vid midnatt.

  3. 正午 — en middag
    正午 zhèngwǔ en middag

    正午的太阳很晒。 Zhèngwǔ de tàiyáng hěn shài. Solen är varm vid middag.

  4. 今晚 — i kväll
    今晚 jīnwǎn i kväll

    客人们今晚会到。 Kèrénmen jīnwǎn huì dào。 Gästerna kommer i kväll.

  5. 救命 — hjälp
    救命 jiùmìng hjälp

    救命!我遇到麻烦了。 Jiùmìng! Wǒ yùdào máfan le. Hjälp! Jag är i knipa.

  6. 危险 — en fara
    危险 wēixiǎn en fara

    我们有危险! Wǒmen yǒu wēixiǎn! Vi är i fara!

  7. 警察 — en polis
    警察 jǐngchá en polis

    快叫警察! Kuài jiào jǐngchá! Ring polisen!

  8. 医生 — en läkare
    医生 yīshēng en läkare

    我需要医生! Wǒ xūyào yīshēng! Jag behöver en läkare!

  9. 救护车 — en ambulans
    救护车 jiùhùchē en ambulans

    叫救护车! Jiào jiùhùchē! Ring efter en ambulans!

  10. 消防员 — en brandman
    消防员 xiāofángyuán en brandman

    消防员是英雄。 Xiāofángyuán shì yīngxióng。 Brandmännen är hjältar.

  11. 事故 — en olycka
    事故 shìgù en olycka

    我出事故了。 Wǒ chū shìgù le。 Jag var med om en olycka.

  12. 保护 — skydda
    保护 bǎohù skydda

    警察保护我们。 Jǐngchá bǎohù wǒmen。 Polisen skyddar oss.

  13. 警告 — varna
    警告 jǐnggào varna

    我需要警告他们! Wǒ xūyào jǐnggào tāmen! Jag måste varna dem!

  14. 警报 — ett alarm
    警报 jǐngbào ett alarm

    警报响了! Jǐngbào xiǎng le! Alarmet gick igång!

  15. 火 — en brand
    火 huǒ en brand

    着火了! Zháo huǒ le! Det är en brand!

  16. 烟 — rök
    烟 yān rök

    烟从大楼里冒出来了! Yān cóng dàlóu lǐ mào chūlái le! Rök kommer ut ur byggnaden!

  17. 当 — arbeta som
    当 dāng arbeta som

    他们在医院当护士。 Tāmen zài yīyuàn dāng hùshi。 De arbetar som sjuksköterskor på sjukhuset.

  18. 买 — köpa
    买 mǎi köpa

    你可以在这里买水果。 Nǐ kěyǐ zài zhèlǐ mǎi shuǐguǒ。 Du kan köpa frukt här.

  19. 付钱 — betala
    付钱 fùqián betala

    你必须为这个付钱。 Nǐ bìxū wèi zhège fùqián。 Du måste betala för det här.

  20. 卖 — sälja
    卖 mài sälja

    他们在这里卖新鲜的水果。 Tāmen zài zhèlǐ mài xīnxiān de shuǐguǒ。 De säljer färsk frukt här.

  21. 放 — lägga
    放 fàng lägga

    他把书放在桌子上。 Tā bǎ shū fàng zài zhuōzi shang。 Han lägger boken på bordet.

  22. 坐 — sitta
    坐 zuò sitta

    艾玛坐在那把椅子上。 Àimǎ zuò zài nà bǎ yǐzi shàng。 Emma sitter i den stolen.

  23. 站 — stå
    站 zhàn stå

    我站在门口。 Wǒ zhàn zài ménkǒu。 Jag står vid dörren.

  24. 游泳 — simma
    游泳 yóuyǒng simma

    他们游泳游得很快。 Tāmen yóuyǒng yóu de hěn kuài。 De kan simma snabbt.

  25. 开车 — köra
    开车 kāichē köra

    你需要小心地开车。 Nǐ xūyào xiǎoxīn de kāichē。 Du behöver köra försiktigt.

  26. 打算 — planera
    打算 dǎsuàn planera

    他们打算很快来看。 Tāmen dǎsuàn hěn kuài lái kàn. De planerar att besöka oss snart.

  27. 完成 — göra klart
    完成 wánchéng göra klart

    他可以晚一点完成作业。 Tā kěyǐ wǎn yīdiǎn wánchéng zuòyè。 Han kan göra klart läxan senare.

  28. 给 — ge
    给 gěi ge

    我给朋友们礼物。 Wǒ gěi péngyoumen lǐwù。 Jag ger presenter till vänner.

  29. 十一 — elva
    十一 shíyī elva

    我总是拿十一个。 Wǒ zǒngshì ná shíyī ge。 Jag får alltid elva stycken.

  30. 十二 — tolv
    十二 shí'èr tolv

    盒子里有十二个鸡蛋。 Hézi lǐ yǒu shí'èr ge jīdàn. Det finns tolv ägg i en kartong.

  31. 十三 — tretton
    十三 shísān tretton

    数字十三不吉利。 Shùzì shísān bù jílì. Siffran tretton anses vara otursbringande.

  32. 十四 — fjorton
    十四 shísì fjorton

    这栋公寓有十四层。 Zhè dòng gōngyù yǒu shísì céng。 Lägenhetshuset har fjorton våningar.

  33. 十五 — femton
    十五 shíwǔ femton

    我把书打开到第十五页。 Wǒ bǎ shū dǎkāi dào dì-shíwǔ yè. Jag öppnar boken på sidan femton.

  34. 十六 — sexton
    十六 shíliù sexton

    那是十六倍! Nà shì shíliù bèi! Det är sexton gånger mer!

  35. 十七 — sjutton
    十七 shíqī sjutton

    我们有十七支铅笔。 Wǒmen yǒu shíqī zhī qiānbǐ。 Vi har sjutton pennor.

  36. 十八 — arton
    十八 shíbā arton

    它有十八米高。 Tā yǒu shíbā mǐ gāo。 Den är arton meter hög.

  37. 十九 — nitton
    十九 shíjiǔ nitton

    十九是我最喜欢的数字。 Shíjiǔ shì wǒ zuì xǐhuan de shùzì。 Nitton är mitt favoritnummer.

  38. 二十 — tjugo
    二十 èrshí tjugo

    她需要二十个小苹果。 Tā xūyào èrshí ge xiǎo píngguǒ。 Hon behöver tjugo små äpplen.

  39. 三十 — trettio
    三十 sānshí trettio

    他三十岁。 Tā sānshí suì. Han är trettio år gammal.

  40. 百 — hundra
    百 bǎi hundra

    他数到了一百。 Tā shǔ dào le yībǎi。 Han räknade till hundra.

  41. 四十 — fyrtio
    四十 sìshí fyrtio

    她一共有四十支铅笔。 Tā yīgòng yǒu sìshí zhī qiānbǐ。 Hon har fyrtio pennor totalt.

  42. 五十 — femtio
    五十 wǔshí femtio

    他有五十块钱。 Tā yǒu wǔshí kuài qián。 Han har femtio dollar.

  43. 六十 — sextio
    六十 liùshí sextio

    约翰六十岁了。 Yuēhàn liùshí suì le。 John är sextio år gammal.

  44. 七十 — sjuttio
    七十 qīshí sjuttio

    我爷爷七十岁了。 Wǒ yéye qīshí suì le。 Min morfar är sjuttio år gammal.

  45. 八十 — åttio
    八十 bāshí åttio

    我有八十克糖。 Wǒ yǒu bāshí kè táng。 Jag har åttio gram socker.

  46. 九十 — nittio
    九十 jiǔshí nittio

    他有九十本书要读。 Tā yǒu jiǔshí běn shū yào dú。 Han har nittio böcker att läsa.

  47. 千 — tusen
    千 qiān tusen

    一千是一个很大的数字。 Yīqiān shì yī ge hěn dà de shùzì. Ett tusen är ett stort tal.

  48. 百万 — miljon
    百万 bǎiwàn miljon

    那辆车要一百万美元。 Nà liàng chē yào yībǎi wàn měiyuán。 Den där bilen kostar en miljon dollar.

  49. 一半 — halv
    一半 yībàn halv

    他吃了一半的比萨。 Tā chī le yībàn de bǐsà。 Han åt upp halva pizzan.

  50. 四分之一 — en fjärdedel
    四分之一 sì fēn zhī yī en fjärdedel

    它们只剩下四分之一了。 Tāmen zhǐ shèngxià sì fēn zhī yī le. Det finns bara en fjärdedel kvar av dem.

  51. 一打 — ett dussin
    一打 yī dá ett dussin

    我在商店买了一打鸡蛋。 Wǒ zài shāngdiàn mǎi le yī dá jīdàn。 Jag köper ett dussin ägg i affären.

  52. 双 — ett par
    双 shuāng ett par

    那双鞋很干净。 Nà shuāng xié hěn gānjìng。 Det där paret skor är rent.

  53. 第一 — första
    第一 dìyī första

    他很容易地赢了第一名。 Tā hěn róngyì de yíng le dìyī míng。 Han kom på första plats utan problem.

  54. 第二 — andra
    第二 dì'èr andra

    这是我第二次来这里。 Zhè shì wǒ dì'èr cì lái zhèlǐ。 Det här är min andra gång här.

  55. 第三 — tredje
    第三 dìsān tredje

    他们得了第三名。 Tāmen dé le dìsān míng。 De slutade på tredje plats.

  56. 第四 — fjärde
    第四 dìsì fjärde

    我排在第四个。 Wǒ pái zài dìsì ge。 Jag är fjärde i kön.

  57. 第五 — femte
    第五 dìwǔ femte

    她在第五排。 Tā zài dìwǔ pái。 Hon sitter på femte raden.

  58. 第六 — sjätte
    第六 dìliù sjätte

    他是第六个人。 Tā shì dìliù ge rén。 Han är den sjätte personen.

  59. 第七 — sjunde
    第七 dìqī sjunde

    他们住在第七层。 Tāmen zhù zài dìqī céng。 De bor på sjunde våningen.

  60. 第八 — åttonde
    第八 dìbā åttonde

    这是第八个苹果。 Zhè shì dìbā gè píngguǒ。 Det här är det åttonde äpplet.

  61. 第九 — nionde
    第九 dìjiǔ nionde

    第九天是节日。 Dìjiǔ tiān shì jiérì。 Den nionde dagen är en helgdag.

  62. 第十 — tionde
    第十 dìshí tionde

    她是第十名。 Tā shì dìshí míng。 Hon är på tionde plats.

  63. 第十一 — elfte
    第十一 dìshíyī elfte

    他们庆祝他们的第十一周年。 Tāmen qìngzhù tāmen de dìshíyī zhōunián。 De firar sin elfte bröllopsdag.

  64. 第十二 — tolfte
    第十二 dìshí'èr tolfte

    那是第十二个月。 Nà shì dìshí'èr gè yuè。 Det är den tolfte månaden.

  65. 总是 — alltid
    总是 zǒngshì alltid

    我早上总是喝咖啡。 Wǒ zǎoshang zǒngshì hē kāfēi. Jag dricker alltid kaffe på morgonen.

  66. 通常 — vanligtvis
    通常 tōngcháng vanligtvis

    他通常中午吃午饭。 Tā tōngcháng zhōngwǔ chī wǔfàn。 Han äter vanligtvis lunch vid tolv.

  67. 经常 — ofta
    经常 jīngcháng ofta

    人们经常在这里吃披萨。 Rénmen jīngcháng zài zhèlǐ chī pīsà. Folk äter ofta pizza här.

  68. 有时候 — ibland
    有时候 yǒushíhou ibland

    她有时候去图书馆。 Tā yǒushíhou qù túshūguǎn. Hon går ibland till biblioteket.

  69. 很少 — sällan
    很少 hěn shǎo sällan

    我很少吃快餐。 Wǒ hěn shǎo chī kuàicān. Jag äter sällan snabbmat.

  70. 从来不 — aldrig
    从来不 cónglái bù aldrig

    他们从来不去那个商店。 Tāmen cónglái bù qù nà ge shāngdiàn. De går aldrig till den butiken.

  71. 每天 — varje dag
    每天 měitiān varje dag

    我们每天吃巧克力。 Wǒmen měitiān chī qiǎokèlì。 Vi äter choklad varje dag.

  72. 每周 — varje vecka
    每周 měizhōu varje vecka

    她每周都游泳。 Tā měizhōu dōu yóuyǒng。 Hon simmar varje vecka.

  73. 周末 — på helgerna
    周末 zhōumò på helgerna

    我周末在家休息。 Wǒ zhōumò zài jiā xiūxi。 Jag kopplar av på helgerna hemma.

  74. 早上 — på morgonen
    早上 zǎoshang på morgonen

    人们早上吃早饭。 Rénmen zǎoshang chī zǎofàn。 Folk äter frukost på morgonen.

  75. 晚上 — på natten
    晚上 wǎnshang på natten

    他们晚上在床上睡觉。 Tāmen wǎnshang zài chuáng shàng shuìjiào。 De sover på natten i sina sängar.

  76. 下班以后 — efter jobbet
    下班以后 xiàbān yǐhòu efter jobbet

    他每天下班以后都放松。 Tā měitiān xiàbān yǐhòu dōu fàngsōng。 Han kopplar av efter jobbet varje dag.

  77. 一次 — en gång i ...
    一次 yī cì en gång i ...

    我每周去一次。 Wǒ měi zhōu qù yī cì。 Jag går en gång i veckan.

  78. 两次 — två gånger i ...
    两次 liǎng cì två gånger i ...

    我爸爸一星期来两次。 Wǒ bàba yī xīngqī lái liǎng cì. Min pappa hälsar på två gånger i veckan.

  79. 每两 — varannan
    每两 měi liǎng varannan

    他们每两周来一次。 Tāmen měi liǎng zhōu lái yī cì。 De hälsar på varannan vecka.

  80. 至少 — åtminstone
    至少 zhìshǎo åtminstone

    他每天至少吃一个苹果。 Tā měitiān zhìshǎo chī yī ge píngguǒ。 Han äter åtminstone ett äpple varje dag.

  81. 最多 — högst
    最多 zuìduō högst

    我最多买两个。 Wǒ zuìduō mǎi liǎng gè。 Jag kommer att köpa högst två stycken.

  82. 多于 — mer än
    多于 duōyú mer än

    这些食物多于足够的量。 Zhèxiē shíwù duōyú zúgòu de liàng。 Det här är mer än tillräckligt med mat.

  83. 少于 — mindre än
    少于 shǎoyú mindre än

    你得到的少于上次。 Nǐ dédào de shǎoyú shàngcì。 Du fick mindre än förra gången.

  84. 一点 — lite
    一点 yīdiǎn lite

    他需要一点帮助。 Tā xūyào yīdiǎn bāngzhù。 Han behöver lite hjälp.

  85. 一点儿 — lite
    一点儿 yīdiǎnr lite

    她吃了一点儿蛋糕。 Tā chī le yīdiǎnr dàngāo。 Hon åt lite tårta.

  86. 很多 — mycket
    很多 hěnduō mycket

    我学习得很多。 Wǒ xuéxí de hěnduō。 Jag studerar mycket.

  87. 太多 — för mycket
    太多 tài duō för mycket

    他们吃了太多蛋糕。 Tāmen chī le tài duō dàngāo. De åt för mycket tårta.

  88. 不够 — inte tillräckligt
    不够 bùgòu inte tillräckligt

    这个数量不够。 Zhège shùliàng bùgòu。 Den här mängden är inte tillräckligt.

  89. 以前 — sedan
    以前 yǐqián sedan

    我是两天以前到达的。 Wǒ shì liǎng tiān yǐqián dàodá de。 Jag kom för två dagar sedan.

  90. 很快 — snart
    很快 hěn kuài snart

    我的朋友很快就会到了。 Wǒ de péngyou hěn kuài jiù huì dào le。 Min vän kommer snart.

  91. 还 — fortfarande
    还 hái fortfarande

    我还饿着呢。 Wǒ hái è zhe ne。 Jag är fortfarande hungrig.

  92. 曾经 — någonsin
    曾经 céngjīng någonsin

    你曾经见过大海吗? Nǐ céngjīng jiàn guò dàhǎi ma? Har du någonsin sett havet?

  93. 还 — än
    还 hái än

    我的朋友还没到。 Wǒ de péngyou hái méi dào。 Min vän har inte kommit än.

  94. 立即 — omedelbart
    立即 lìjí omedelbart

    我需要立即得到帮助。 Wǒ xūyào lìjí dédào bāngzhù。 Jag behöver hjälp omedelbart.

  95. 也许 — kanske
    也许 yěxǔ kanske

    也许她晚点会来。 Yěxǔ tā wǎndiǎn huì lái。 Kanske kommer hon senare.

  96. 找个时间 — någon gång
    找个时间 zhǎo ge shíjiān någon gång

    我们找个时间见一面吧。 Wǒmen zhǎo ge shíjiān jiàn yī miàn ba。 Vi kommer att ses någon gång.

  97. 随时 — när som helst
    随时 suíshí när som helst

    你随时都可以来找我们。 Nǐ suíshí dōu kěyǐ lái zhǎo wǒmen。 Du kan hälsa på oss när som helst.

  98. 在......之前 — innan
    在......之前 zài …… zhīqián innan

    我们在暴风雨之前离开了。 Wǒmen zài bàofēngyǔ zhīqián líkāi le. Vi gick innan stormen.

  99. 在......之后 — efter
    在......之后 zài…… zhīhòu efter

    我们吃完饭后就走。 Wǒmen chīwán fàn hòu jiù zǒu。 Vi går efter måltiden.

  100. 现如今 — numera
    现如今 xiànrújīn numera

    现如今人们旅游得更多了。 Xiànrújīn rénmen lǚyóu de gèng duō le。 Folk reser mer numera.

Ord 301–400

  1. 一月 — januari
    一月 yīyuè januari

    一月是第一个月。 Yīyuè shì dì yī ge yuè. Januari är årets första månad.

  2. 二月 — februari
    二月 èryuè februari

    二月通常是一个很短的月份。 Èryuè tōngcháng shì yī ge hěn duǎn de yuèfèn。 Februari är oftast en kort månad.

  3. 三月 — mars
    三月 sān yuè mars

    我通常在三月去看他们。 Wǒ tōngcháng zài sān yuè qù kàn tāmen。 Jag brukar hälsa på dem i mars.

  4. 四月 — april
    四月 sìyuè april

    篮球比赛在四月。 Lánqiú bǐsài zài sìyuè。 Basketmatchen är i april.

  5. 五月 — maj
    五月 wǔyuè maj

    我的期末考试在五月。 Wǒ de qīmò kǎoshì zài wǔyuè。 Min slutexamen är i maj.

  6. 六月 — juni
    六月 liùyuè juni

    我六月之前会知道答案。 Wǒ liùyuè zhīqián huì zhīdào dá'àn。 Jag kommer att veta svaret till juni.

  7. 七月 — juli
    七月 qīyuè juli

    七月通常是一个非常暖和的月份。 Qīyuè tōngcháng shì yī ge fēicháng nuǎnhuo de yuèfèn。 Juli är oftast en väldigt varm månad.

  8. 八月 — augusti
    八月 bāyuè augusti

    我们能在八月再见面吗? Wǒmen néng zài bāyuè zài jiànmiàn ma? Kan vi ses igen i augusti?

  9. 九月 — september
    九月 jiǔyuè september

    我的假期在九月。 Wǒ de jiàqī zài jiǔyuè。 Min semester är i september.

  10. 十月 — oktober
    十月 shíyuè oktober

    你的生日在十月吗? Nǐ de shēngrì zài shíyuè ma? Är din födelsedag i oktober?

  11. 十一月 — november
    十一月 shíyīyuè november

    为什么十一月会下雨? Wèishénme shíyīyuè huì xiàyǔ? Varför regnar det i november?

  12. 十二月 — december
    十二月 shí'èryuè december

    十二月是最后一个月。 Shí'èryuè shì zuìhòu yī ge yuè。 December är årets sista månad.

  13. 过 — över
    过 guò över

    那只猫跳过了盒子。 Nà zhī māo tiàoguò le hézi。 Katten hoppar över lådan.

  14. 下面 — under
    下面 xiàmiàn under

    他们住在一棵大树下面。 Tāmen zhù zài yī kē dà shù xiàmiàn. De bor under ett stort träd.

  15. 穿过 — genom
    穿过 chuānguò genom

    他穿过那扇门。 Tā chuānguò nà shàn mén。 Han går genom dörren.

  16. 沿着 — längs
    沿着 yánzhe längs

    我们沿着海滩走。 Wǒmen yánzhe hǎitān zǒu。 Vi går längs stranden.

  17. 周围 — runt
    周围 zhōuwéi runt

    人们在公园周围走。 Rénmen zài gōngyuán zhōuwéi zǒu. Folk går runt parken.

  18. 穿过 — över
    穿过 chuānguò över

    我穿过马路。 Wǒ chuānguò mǎlù。 Jag går över gatan.

  19. 进 — in i
    进 jìn in i

    他慢慢地走进房间。 Tā mànmàn de zǒu jìn fángjiān。 Han går långsamt in i rummet.

  20. 出 — ut ur
    出 chū ut ur

    那个孩子跑出了学校。 Nà ge háizi pǎo chū le xuéxiào. Barnet springer ut ur skolan.

  21. 向上 — upp
    向上 xiàngshàng upp

    她向上看着云。 Tā xiàngshàng kàn zhe yún。 Hon tittar upp på molnen.

  22. 下 — ner
    下 xià ner

    狗把球放下了。 Gǒu bǎ qiú fàngxià le. Hunden la ner bollen.

  23. 楼上 — uppför trappan
    楼上 lóushàng uppför trappan

    我去楼上睡觉。 Wǒ qù lóushàng shuìjiào. Jag går uppför trappan för att lägga mig.

  24. 楼下 — nere
    楼下 lóuxià nere

    我听到楼下有声音。 Wǒ tīngdào lóuxià yǒu shēngyīn。 Jag hör ljud nere.

  25. 带 — ta med
    带 dài ta med

    他们带食物来聚会。 Tāmen dài shíwù lái jùhuì。 De tar med mat till festen.

  26. 拿 — ta
    拿 ná ta

    你总是拿我的笔。 Nǐ zǒngshì ná wǒ de bǐ. Du tar alltid min penna.

  27. 搬 — bära
    搬 bān bära

    他能搬那个盒子。 Tā néng bān nà ge hézi。 Han kan bära lådan.

  28. 取 — hämta
    取 qǔ hämta

    你能去取包裹吗? Nǐ néng qù qǔ bāoguǒ ma? Kan du hämta paketet?

  29. 掉 — tappa
    掉 diào tappa

    如果我把手机掉在地上,它会坏的。 Rúguǒ wǒ bǎ shǒujī diào zài dìshang,tā huì huài de。 Om jag tappar telefonen kommer den att gå sönder.

  30. 递 — skicka
    递 dì skicka

    你能把盐递给我吗? Nǐ néng bǎ yán dì gěi wǒ ma? Kan du skicka mig saltet?

  31. 放下 — lägga ner
    放下 fàngxià lägga ner

    我们放下了我们的背包。 Wǒmen fàngxià le wǒmen de bēibāo。 Vi lade ner våra ryggsäckar.

  32. 收起来 — stoppa undan
    收起来 shōu qǐlái stoppa undan

    我把我的玩具收起来了。 Wǒ bǎ wǒ de wánjù shōu qǐlái le. Jag stoppade undan mina leksaker.

  33. 拿出去 — ta ut
    拿出去 náchūqù ta ut

    她会把垃圾拿出去。 Tā huì bǎ lājī náchūqù。 Hon ska ta ut soporna.

  34. 挂 — hänga upp
    挂 guà hänga upp

    他们把外套挂起来。 Tāmen bǎ wàitào guà qǐlai。 De hänger upp sina jackor.

  35. 打开 — sätta på
    打开 dǎkāi sätta på

    你打开灯。 Nǐ dǎkāi dēng。 Du sätter på lampan.

  36. 关掉 — stänga av
    关掉 guāndiào stänga av

    有人能关掉收音机吗? Yǒu rén néng guāndiào shōuyīnjī ma? Kan någon stänga av radion?

  37. 跳 — hoppa
    跳 tiào hoppa

    那只猫跳过了墙。 Nà zhī māo tiào guò le qiáng。 Katten hoppar över muren.

  38. 扔 — kasta
    扔 rēng kasta

    那个男孩在扔石头。 Nà ge nánhái zài rēng shítou。 Pojken kastar stenen.

  39. 接住 — fånga
    接住 jiēzhù fånga

    他接住了球。 Tā jiēzhù le qiú。 Han fångar bollen.

  40. 骑 — rida
    骑 qí rida

    那个男孩在骑马。 Nà ge nánhái zài qímǎ. Pojken rider en häst.

  41. 飞 — flyga
    飞 fēi flyga

    鸟儿在天空中飞。 Niǎor zài tiānkōng zhōng fēi。 Fåglarna flyger på himlen.

  42. 爬 — krypa
    爬 pá krypa

    宝宝在地上爬。 Bǎobao zài dìshang pá。 Bebisen kryper på golvet.

  43. 跳过 — hoppa över
    跳过 tiàoguò hoppa över

    她跳过了第一页。 Tā tiàoguò le dìyī yè。 Hon hoppade över den första sidan.

  44. 踢 — sparka
    踢 tī sparka

    那个孩子在踢球。 Nà ge háizi zài tī qiú。 Barnet sparkar bollen.

  45. 弹 — studsa
    弹 tán studsa

    球在地上弹了起来。 Qiú zài dìshang tán le qǐlai。 Bollen studsar mot marken.

  46. 爬 — klättra
    爬 pá klättra

    猫在爬树。 Māo zài pá shù。 Katten klättrar upp i trädet.

  47. 跳水 — dyka
    跳水 tiàoshuǐ dyka

    那个男孩跳进了水里。 Nà ge nánhái tiào jìn le shuǐ lǐ。 Pojken dyker ner i vattnet.

  48. 滑动 — glida
    滑动 huádòng glida

    箱子在地面上滑动。 Xiāngzi zài dìmiàn shàng huádòng。 Lådan glider på golvet.

  49. 捏 — nypa
    捏 niē nypa

    他捏了我的胳膊。 Tā niē le wǒ de gēbo。 Han nöp mig i armen.

  50. 握紧 — krama
    握紧 wòjǐn krama

    她握紧了我的手。 Tā wòjǐn le wǒ de shǒu。 Hon kramar min hand.

  51. 戳 — petta
    戳 chuō petta

    那个孩子戳了戳我的胳膊。 Nàge háizi chuō le chuō wǒ de gēbo。 Barnet pettade mig på armen.

  52. 抚摸 — klappa
    抚摸 fǔmō klappa

    小男孩抚摸着那只狗。 Xiǎo nánhái fǔmō zhe nà zhī gǒu。 Pojken klappar hunden.

  53. 揉 — gnida
    揉 róu gnida

    我揉了揉疲倦的双眼。 Wǒ róu le róu píjuàn de shuāngyǎn。 Jag gnider mina trötta ögon.

  54. 拧 — vrida
    拧 níng vrida

    那个男人在拧绳子。 Nà ge nánrén zài níng shéngzi。 Mannen vrider repet.

  55. 摇晃 — skaka
    摇晃 yáohuàng skaka

    宝宝在摇晃玩具。 Bǎobao zài yáohuàng wánjù。 Bebisen skakar leksaken.

  56. 折叠 — vika
    折叠 zhédié vika

    我把纸折叠起来。 Wǒ bǎ zhǐ zhédié qǐlai。 Jag viker pappret.

  57. 按 — trycka
    按 àn trycka

    她按下了红色按钮。 Tā àn xià le hóngsè ànniǔ. Hon trycker på den röda knappen.

  58. 系 — fästa
    系 jì fästa

    他会把绳子系好。 Tā huì bǎ shéngzi jì hǎo。 Han kommer att fästa repet.

  59. 拉 — dra
    拉 lā dra

    那个男人拉着沉重的绳子。 Nà ge nánrén lā zhe chénzhòng de shéngzi. Mannen drar i det tunga repet.

  60. 收拾 — packa
    收拾 shōushi packa

    我正在收拾行李箱。 Wǒ zhèngzài shōushi xínglǐxiāng。 Jag packar min väska.

  61. 在哪里 — Var är ...
    在哪里 zài nǎlǐ Var är ...

    酒店在哪里? Jiǔdiàn zài nǎlǐ? Var är hotellet?

  62. 附近有...吗? — Finns det en ... i närheten
    附近有...吗? Fùjìn yǒu... ma? Finns det en ... i närheten

    附近有银行吗? Fùjìn yǒu yínháng ma? Finns det en bank i närheten?

  63. 我怎么去 — Hur tar jag mig till ...
    我怎么去 Wǒ zěnme qù Hur tar jag mig till ...

    我怎么去学校? Wǒ zěnme qù xuéxiào? Hur tar jag mig till skolan?

  64. 哪路车去 — Vilken buss går till ...?
    哪路车去 nǎ lù chē qù Vilken buss går till ...?

    哪路车去市中心? Nǎ lù chē qù shìzhōngxīn? Vilken buss går till centrum?

  65. 哪条线去...? — Vilken linje går till ...?
    哪条线去...? Nǎ tiáo xiàn qù...? Vilken linje går till ...?

    哪条线去博物馆? Nǎ tiáo xiàn qù bówùguǎn? Vilken linje går till museet?

  66. 要多长时间 — hur lång tid tar det
    要多长时间 yào duō cháng shíjiān hur lång tid tar det

    我想知道要多长时间。 Wǒ xiǎng zhīdào yào duō cháng shíjiān. Jag undrar hur lång tid det tar.

  67. 有多远 — Hur långt är det ...?
    有多远 yǒu duō yuǎn Hur långt är det ...?

    有多远? Yǒu duō yuǎn? Hur långt är det till stationen?

  68. 你能在地图上指给我看吗 — Kan du visa mig på kartan?
    你能在地图上指给我看吗 nǐ néng zài dìtú shàng zhǐ gěi wǒ kàn ma Kan du visa mig på kartan?

    你能在地图上指给我看吗? Nǐ néng zài dìtú shàng zhǐ gěi wǒ kàn ma? Kan du visa mig på kartan?

  69. 我在找 — letar efter
    我在找 wǒ zài zhǎo letar efter

    他们在找洗手间。 Tāmen zài zhǎo xǐshǒujiān. De letar efter en toalett.

  70. 最近的 — närmaste
    最近的 zuìjìn de närmaste

    最近的商店就在下面。 Zuìjìn de shāngdiàn jiù zài xiàmiàn。 Den närmaste butiken ligger där nere.

  71. 这个去...吗 — Går den här till ...?
    这个去...吗 zhège qù ... ma Går den här till ...?

    这个去餐厅吗? Zhège qù cāntīng ma? Går den här till restaurangen?

  72. 哪个站下 — Vilken hållplats för ...?
    哪个站下 nǎge zhàn xià Vilken hållplats för ...?

    去市中心在哪个站下? Qù shìzhōngxīn zài nǎge zhàn xià? Vilken hållplats för centrum?

  73. 车站 — en station
    车站 chēzhàn en station

    他们在火车站等。 Tāmen zài huǒchēzhàn děng。 De väntar vid tågstationen.

  74. 公交车站 — en busshållplats
    公交车站 gōngjiāochēzhàn en busshållplats

    公交车站在附近。 Gōngjiāochēzhàn zài fùjìn。 Busshållplatsen ligger i närheten.

  75. 地铁站 — en tunnelbanestation
    地铁站 dìtiězhàn en tunnelbanestation

    这个地铁站很拥挤。 Zhège dìtiězhàn hěn yōngjǐ。 Den här tunnelbanestationen är väldigt full med folk.

  76. 酒店 — ett hotell
    酒店 jiǔdiàn ett hotell

    你可以在网上预订酒店。 Nǐ kěyǐ zài wǎngshàng yùdìng jiǔdiàn。 Du kan boka ett hotell online.

  77. 药店 — ett apotek
    药店 yàodiàn ett apotek

    马克在药店工作。 Mǎkè zài yàodiàn gōngzuò。 Mark jobbar på apoteket.

  78. 银行 — en bank
    银行 yínháng en bank

    他去银行。 Tā qù yínháng。 Han går till banken.

  79. 洗手间 — en toalett
    洗手间 xǐshǒujiān en toalett

    这是一个干净的洗手间。 Zhè shì yī ge gānjìng de xǐshǒujiān. Det här är en ren toalett.

  80. 超市 — en mataffär
    超市 chāoshì en mataffär

    我们在超市买食物。 Wǒmen zài chāoshì mǎi shíwù。 Vi köper mat i mataffären.

  81. 饭馆 — en restaurang
    饭馆 fànguǎn en restaurang

    他们很喜欢那家饭馆。 Tāmen hěn xǐhuan nà jiā fànguǎn。 De gillar den restaurangen jättemycket.

  82. 咖啡馆 — ett kafé
    咖啡馆 kāfēiguǎn ett kafé

    简在咖啡馆工作。 Jiǎn zài kāfēiguǎn gōngzuò。 Jane jobbar på kaféet.

  83. 公园 — en park
    公园 gōngyuán en park

    她喜欢那个绿色的公园。 Tā xǐhuan nà ge lǜsè de gōngyuán。 Hon tycker om den gröna parken.

  84. 医院 — ett sjukhus
    医院 yīyuàn ett sjukhus

    医院帮助生病的人。 Yīyuàn bāngzhù shēngbìng de rén。 Ett sjukhus hjälper sjuka människor.

  85. 机场 — en flygplats
    机场 jīchǎng en flygplats

    我们到达了机场。 Wǒmen dàodá le jīchǎng。 Vi anlände till flygplatsen.

  86. 体育场 — en stadion
    体育场 tǐyùchǎng en stadion

    我们去了体育场。 Wǒmen qù le tǐyùchǎng。 Vi gick till stadion.

  87. 工厂 — en fabrik
    工厂 gōngchǎng en fabrik

    这家工厂生产衣服。 Zhè jiā gōngchǎng shēngchǎn yīfu。 Den här fabriken tillverkar kläder.

  88. 大学 — ett universitet
    大学 dàxué ett universitet

    她在大学里读书。 Tā zài dàxué lǐ dúshū。 Hon studerar på universitetet.

  89. 大学 — en högskola
    大学 dàxué en högskola

    她在大学里读书。 Tā zài dàxué lǐ dúshū。 Hon studerar på högskolan.

  90. 俱乐部 — en klubb
    俱乐部 jùlèbù en klubb

    我们加入了那个体育俱乐部。 Wǒmen jiārù le nà ge tǐyù jùlèbù。 Vi gick med i sportklubben.

  91. 监狱 — ett fängelse
    监狱 jiānyù ett fängelse

    那个罪犯从监狱里逃跑了。 Nà ge zuìfàn cóng jiānyù lǐ táopǎo le. Brottslingen rymde från fängelset.

  92. 塔 — ett torn
    塔 tǎ ett torn

    我看到那座高塔。 Wǒ kàndào nà zuò gāotǎ。 Jag ser det höga tornet.

  93. 商场 — ett köpcentrum
    商场 shāngchǎng ett köpcentrum

    我在商场买了鞋子。 Wǒ zài shāngchǎng mǎi le xiézi。 Jag köpte skor på köpcentrumet.

  94. 市政厅 — ett stadshus
    市政厅 shìzhèngtīng ett stadshus

    我们在市政厅见面了。 Wǒmen zài shìzhèngtīng jiànmiàn le. Vi träffades vid stadshuset.

  95. 警察局 — en polisstation
    警察局 jǐngchájú en polisstation

    我看到了警察局。 Wǒ kàndào le jǐngchájú。 Jag ser polisstationen.

  96. 消防站 — en brandstation
    消防站 xiāofángzhàn en brandstation

    我住在消防站附近。 Wǒ zhù zài xiāofángzhàn fùjìn。 Jag bor nära brandstationen.

  97. 左转 — sväng vänster
    左转 zuǒzhuǎn sväng vänster

    在这里左转。 Zài zhèlǐ zuǒzhuǎn。 Sväng vänster här.

  98. 右转 — sväng höger
    右转 yòuzhuǎn sväng höger

    在路口右转。 Zài lùkǒu yòuzhuǎn。 Sväng höger vid korsningen.

  99. 一直往前走 — gå rakt fram
    一直往前走 yīzhí wǎng qián zǒu gå rakt fram

    一直往前走到学校。 Yīzhí wǎng qián zǒu dào xuéxiào。 Gå rakt fram till skolan.

  100. 很近 — Det är nära
    很近 hěn jìn Det är nära

    很近。 Hěn jìn. Det är nära.

Ord 401–500

  1. 很远 — Det är långt
    很远 hěn yuǎn Det är långt

    很远。 Hěn yuǎn。 Det är långt.

  2. 在马路对面 — tvärs över gatan
    在马路对面 zài mǎlù duìmiàn tvärs över gatan

    他住在马路对面。 Tā zhù zài mǎlù duìmiàn。 Han bor tvärs över gatan.

  3. 在路口 — vid hörnet
    在路口 zài lùkǒu vid hörnet

    她在路口等。 Tā zài lùkǒu děng. Hon väntar vid hörnet.

  4. 在红绿灯 — vid trafikljuset
    在红绿灯 zài hónglǜdēng vid trafikljuset

    我们在红绿灯停下了。 Wǒmen zài hónglǜdēng tíngxià le。 Vi stannade vid trafikljuset.

  5. 在路口 — i korsningen
    在路口 zài lùkǒu i korsningen

    酒吧在路口。 Jiǔbā zài lùkǒu。 Baren ligger i korsningen.

  6. 人行横道 — ett övergångsställe
    人行横道 rénxínghéngdào ett övergångsställe

    那条人行横道很安全。 Nà tiáo rénxínghéngdào hěn ānquán. Det där övergångsstället är väldigt säkert.

  7. 一个街区 — ett kvarter bort
    一个街区 yī ge jiēqū ett kvarter bort

    博物馆离这里有一个街区。 Bówùguǎn lí zhèlǐ yǒu yī ge jiēqū. Museet ligger ett kvarter bort.

  8. 跟着指示牌 — följ skyltarna
    跟着指示牌 gēn zhe zhǐshìpái följ skyltarna

    跟着指示牌走到安全的地方。 Gēn zhe zhǐshìpái zǒu dào ānquán de dìfang. Följ skyltarna till säkerheten.

  9. 行李箱 — en resväska
    行李箱 xínglǐxiāng en resväska

    你已经收拾好行李箱了吗? Nǐ yǐjīng shōushi hǎo xínglǐxiāng le ma? Har du packat din resväskan redan?

  10. 磁铁 — en magnet
    磁铁 cítiě en magnet

    这个小磁铁是一个礼物。 Zhè ge xiǎo cítiě shì yī ge lǐwù。 Den lilla magneten är en present.

  11. 梳子 — en hårborste
    梳子 shūzi en hårborste

    她找不到她的梳子。 Tā zhǎo bù dào tā de shūzi。 Hon kan inte hitta sin hårborste.

  12. 枕头 — en kudde
    枕头 zhěntou en kudde

    这个枕头又软又暖和。 Zhè ge zhěntou yòu ruǎn yòu nuǎnhuo. Den här kudden är mjuk och varm.

  13. 毯子 — en filt
    毯子 tǎnzi en filt

    如果你冷,就拿一条毯子。 Rúguǒ nǐ lěng, jiù ná yī tiáo tǎnzi. Ta en filt om du fryser.

  14. 床垫 — en madrass
    床垫 chuángdiàn en madrass

    我们的新床垫真的很舒服。 Wǒmen de xīn chuángdiàn zhēn de hěn shūfu. Vår nya madrass är verkligen bekväm.

  15. 窗帘 — en gardin
    窗帘 chuānglián en gardin

    请打开窗帘,太暗了。 Qǐng dǎkāi chuānglián, tài àn le. Var snäll och öppna gardinen, det är mörkt.

  16. 百叶窗 — persienner
    百叶窗 bǎiyèchuāng persienner

    我通常在晚上关上百叶窗。 Wǒ tōngcháng zài wǎnshang guānshàng bǎiyèchuāng。 Jag brukar stänga persiennerna på kvällen.

  17. 地毯 — en matta
    地毯 dìtǎn en matta

    地毯下面有灰尘。 Dìtǎn xiàmiàn yǒu huīchén。 Det finns damm under mattan.

  18. 花瓶 — en vas
    花瓶 huāpíng en vas

    这个花瓶看起来很贵。 Zhè ge huāpíng kàn qǐlái hěn guì。 Den här vasen ser dyr ut.

  19. 扫帚 — en kvast
    扫帚 sǎozhou en kvast

    这个公寓有扫帚吗? Zhè ge gōngyù yǒu sǎozhou ma? Finns det en kvast i den här lägenheten?

  20. 卫生纸 — ett toalettpapper
    卫生纸 wèishēngzhǐ ett toalettpapper

    糟糕,卫生纸没了! Zāogāo,wèishēngzhǐ méi le! Åh nej, toalettpapperet är slut!

  21. 羊毛 — ull
    羊毛 yángmáo ull

    这只羊长着厚厚的羊毛。 Zhè zhī yáng zhǎng zhe hòuhòu de yángmáo。 Fåret har tjock ull.

  22. 金属 — en metall
    金属 jīnshǔ en metall

    我们需要木材和金属。 Wǒmen xūyào mùcái hé jīnshǔ。 Vi behöver trä och metall.

  23. 塑料 — plast
    塑料 sùliào plast

    她洗了那个塑料碗。 Tā xǐ le nà ge sùliào wǎn。 Hon diskar plastskålen.

  24. 皮革 — läder
    皮革 pígé läder

    我买了一个新的皮革包。 Wǒ mǎi le yī ge xīn de pígé bāo。 Jag köpte en ny väska i läder.

  25. 棉花 — bomull
    棉花 miánhua bomull

    那个农民种植棉花。 Nà ge nóngmín zhòngzhí miánhua. Bonden odlar bomull.

  26. 丝绸 — silke
    丝绸 sīchóu silke

    这种丝绸非常柔软。 Zhè zhǒng sīchóu fēicháng róuruǎn。 Det här silket är väldigt mjukt.

  27. 橡胶 — gummi
    橡胶 xiàngjiāo gummi

    这个球是橡胶做的。 Zhège qiú shì xiàngjiāo zuò de。 Bollen är gjord av gummi.

  28. 牛仔布 — denim
    牛仔布 niúzǎibù denim

    他买了厚实的牛仔布面料。 Tā mǎi le hòushí de niúzǎibù miànliào。 Han köpte tjockt denimtyg.

  29. 陶瓷 — keramisk
    陶瓷 táocí keramisk

    她洗了那个陶瓷碗。 Tā xǐ le nà ge táocí wǎn。 Hon diskade den keramiska skålen.

  30. 大理石 — marmor
    大理石 dàlǐshí marmor

    他们切割了那块白色的大理石。 Tāmen qiēgē le nà kuài báisè de dàlǐshí。 De skar den vita marmorn.

  31. 砖 — en tegelsten
    砖 zhuān en tegelsten

    他拿着一块红砖。 Tā ná zhe yī kuài hóngzhuān。 Han håller i en röd tegelsten.

  32. 钢 — stål
    钢 gāng stål

    他们用钢制造这些工具。 Tāmen yòng gāng zhìzào zhèxiē gōngjù。 De tillverkar verktygen av stål.

  33. 后面 — bakom
    后面 hòumiàn bakom

    它在那座大楼后面。 Tā zài nà zuò dàlóu hòumiàn。 Den är bakom den där byggnaden.

  34. 前面 — framför
    前面 qiánmiàn framför

    她在我的前面。 Tā zài wǒ de qiánmiàn。 Hon står framför mig.

  35. 中间 — mellan
    中间 zhōngjiān mellan

    公园在两座房子中间。 Gōngyuán zài liǎng zuò fángzi zhōngjiān. Parken ligger mellan två hus.

  36. 旁边 — bredvid
    旁边 pángbiān bredvid

    那家商店在我家旁边。 Nà jiā shāngdiàn zài wǒ jiā pángbiān. Den där butiken ligger bredvid mitt hus.

  37. 相反 — motsatt
    相反 xiāngfǎn motsatt

    我们走相反的方向。 Wǒmen zǒu xiāngfǎn de fāngxiàng。 Vi går i motsatt riktning.

  38. 对面 — mittemot
    对面 duìmiàn mittemot

    我们住在商店对面。 Wǒmen zhù zài shāngdiàn duìmiàn. Vi bor mittemot affären.

  39. 在拐角处 — runt hörnet
    在拐角处 zài guǎijiǎochù runt hörnet

    她现在住在拐角处。 Tā xiànzài zhù zài guǎijiǎochù。 Hon bor runt hörnet nu.

  40. 向 — mot
    向 xiàng mot

    孩子们向那棵大树走去。 Háizimen xiàng nà kē dà shù zǒu qù。 Barnen går mot det stora trädet.

  41. 经过 — förbi
    经过 jīngguò förbi

    你需要经过那座桥。 Nǐ xūyào jīngguò nà zuò qiáo. Du behöver gå förbi bron.

  42. 在街道的尽头 — i slutet av gatan
    在街道的尽头 zài jiēdào de jìntóu i slutet av gatan

    我住在街道的尽头。 Wǒ zhù zài jiēdào de jìntóu。 Jag bor i slutet av gatan.

  43. 在左边 — till vänster
    在左边 zài zuǒbiān till vänster

    她停在左边。 Tā tíng zài zuǒbiān。 Hon parkerar till vänster.

  44. 在右边 — till höger
    在右边 zài yòubiān till höger

    他们在右边。 Tāmen zài yòubiān。 De är till höger.

  45. 在...之上 — ovanför
    在...之上 zài ... zhīshàng ovanför

    太阳在山顶之上。 Tàiyáng zài shāndǐng zhīshàng。 Solen är ovanför berget.

  46. 在...下面 — nedanför
    在...下面 zài... xiàmiàn nedanför

    那个村庄就在山脚下。 Nàge cūnzhuāng jiù zài shānjiǎo xià。 Byn ligger nedanför berget.

  47. 在最上面 — ovanpå
    在最上面 zài zuì shàngmian ovanpå

    盒子在最上面。 Hézi zài zuì shàngmian. Lådan står ovanpå.

  48. 在...附近 — nära
    在...附近 zài... fùjìn nära

    我住在河附近。 Wǒ zhù zài hé fùjìn。 Jag bor nära floden.

  49. 在中间 — i mitten
    在中间 zài zhōngjiān i mitten

    他站在中间。 Tā zhàn zài zhōngjiān. Han står i mitten.

  50. 在...里面 — inne
    在...里面 zài... lǐmiàn inne

    小狗在房子里。 Xiǎogǒu zài fángzi lǐ. Hunden är inne i huset.

  51. 地方 — en plats
    地方 dìfang en plats

    我们找到了一个安全的地方。 Wǒmen zhǎodào le yī ge ānquán de dìfang。 Vi hittade en säker plats.

  52. 商店 — en butik
    商店 shāngdiàn en butik

    我们在商店买食物。 Wǒmen zài shāngdiàn mǎi shíwù. Vi köper mat i butiken.

  53. 房子 — ett hus
    房子 fángzi ett hus

    那家人住在那座房子里。 Nà jiā rén zhù zài nà zuò fángzi lǐ。 Familjen bor i det där huset.

  54. 公交站 — en busstation
    公交站 gōngjiāozhàn en busstation

    我在公交站等车。 Wǒ zài gōngjiāozhàn děng chē。 Jag väntar vid busstationen.

  55. 市中心 — ett centrum
    市中心 shìzhōngxīn ett centrum

    我住在市中心附近。 Wǒ zhù zài shìzhōngxīn fùjìn。 Jag bor nära centrum.

  56. 购物中心 — ett köpcentrum
    购物中心 gòuwùzhōngxīn ett köpcentrum

    这家购物中心非常大。 Zhè jiā gòuwùzhōngxīn fēicháng dà。 Köpcentrumet är väldigt stort.

  57. 喷泉 — en fontän
    喷泉 pēnquán en fontän

    那个喷泉的水很清。 Nàge pēnquán de shuǐ hěn qīng. Den där fontänen har väldigt klart vatten.

  58. 环岛 — en rondell
    环岛 huándǎo en rondell

    这个环岛对交通有帮助。 Zhè ge huándǎo duì jiāotōng yǒu bāngzhù。 Den här rondellen hjälper trafiken.

  59. 十字路口 — en vägkorsning
    十字路口 shízìlùkǒu en vägkorsning

    我们在十字路口停了下来。 Wǒmen zài shízìlùkǒu tíng le xiàlái。 Vi stannade vid vägkorsningen.

  60. 桥 — en bro
    桥 qiáo en bro

    人们走过这座桥。 Rénmen zǒu guò zhè zuò qiáo。 Folk går över bron.

  61. 隧道 — en tunnel
    隧道 suìdào en tunnel

    汽车开过了一个隧道。 Qìchē kāi guò le yī ge suìdào。 Bilen kör genom en tunnel.

  62. 停车标志 — en stoppskylt
    停车标志 tíngchē biāozhì en stoppskylt

    你需要遵守停车标志。 Nǐ xūyào zūnshǒu tíngchē biāozhì。 Du måste respektera stoppskylten.

  63. 天桥 — en viadukt
    天桥 tiānqiáo en viadukt

    他们在家附近修了一座天桥。 Tāmen zài jiā fùjìn xiū le yī zuò tiānqiáo. De byggde en viadukt nära hemmet.

  64. 地下通道 — en undergång
    地下通道 dìxià tōngdào en undergång

    我们会走过地下通道。 Wǒmen huì zǒuguò dìxià tōngdào. Vi kommer att gå genom undergången.

  65. 地标 — ett landmärke
    地标 dìbiāo ett landmärke

    这个地标在河附近。 Zhè ge dìbiāo zài hé fùjìn. Landmärket ligger nära floden.

  66. 交通标志 — en trafikskylt
    交通标志 jiāotōng biāozhì en trafikskylt

    这个交通标志表示停止。 Zhège jiāotōng biāozhì biǎoshì tíngzhǐ。 Den här trafikskylten betyder stopp.

  67. 雕像 — en staty
    雕像 diāoxiàng en staty

    他看到了那座美丽的雕像。 Tā kàndào le nà zuò měilì de diāoxiàng。 Han såg den vackra statyn.

  68. 纪念碑 — ett monument
    纪念碑 jìniànbēi ett monument

    他们参观了那座高大的纪念碑。 Tāmen cānguān le nà zuò gāodà de jìniànbēi. De besökte det höga monumentet.

  69. 北边 — norr
    北边 běibian norr

    这个城市的北边很有意思。 Zhè ge chéngshì de běibian hěn yǒuyìsi。 Den norra delen av den här staden är intressant.

  70. 南 — söder
    南 nán söder

    风从南方吹来。 Fēng cóng nánfāng chuī lái. Vinden kommer från söder.

  71. 东 — öster
    东 dōng öster

    风从东方吹来。 Fēng cóng dōngfāng chuī lái. Vinden kommer från öster.

  72. 西边 — väster
    西边 xībian väster

    太阳在西边落下。 Tàiyáng zài xībian luòxià。 Solen går ner i väster.

  73. 东北 — nordost
    东北 dōngběi nordost

    本住在东北地区。 Běn zhù zài Dōngběi dìqū。 Ben bor i nordost.

  74. 西北 — nordväst
    西北 xīběi nordväst

    那个州在西北。 Nà ge zhōu zài xīběi。 Den delstaten ligger i nordväst.

  75. 东南 — sydost
    东南 dōngnán sydost

    他住在东南地区。 Tā zhù zài dōngnán dìqū。 Han bor i regionen i sydost.

  76. 西南 — sydväst
    西南 xīnán sydväst

    他们往西南方向开了。 Tāmen wǎng xīnán fāngxiàng kāi le。 De körde mot sydväst.

  77. 掉头 — en vändning
    掉头 diàotóu en vändning

    这是一个掉头。 Zhè shì yī ge diàotóu。 Det här är en vändning.

  78. 死胡同 — en återvändsgränd
    死胡同 sǐhútòng en återvändsgränd

    那条街是个死胡同。 Nà tiáo jiē shì ge sǐhútòng. Den gatan är en återvändsgränd.

  79. 扶梯 — en rulltrappa
    扶梯 fútī en rulltrappa

    扶梯带你到顶楼。 Fútī dài nǐ dào dǐnglóu. Rulltrappan tar dig till översta våningen.

  80. 坡道 — en ramp
    坡道 pōdào en ramp

    轮椅需要坡道。 Lúnyǐ xūyào pōdào。 Rullstolar kräver ramper.

  81. 天气 — väder
    天气 tiānqì väder

    今天天气很好。 Jīntiān tiānqì hěn hǎo. Det är fint väder idag.

  82. 晴 — solig
    晴 qíng solig

    他喜欢晴天。 Tā xǐhuan qíngtiān。 Han tycker om en solig dag.

  83. 多云 — molnig
    多云 duōyún molnig

    他们预计下午会多云。 Tāmen yùjì xiàwǔ huì duōyún. De förväntar sig en molnig eftermiddag.

  84. 下雨 — regnig
    下雨 xiàyǔ regnig

    下雨天可以很舒服。 Xiàyǔtiān kěyǐ hěn shūfu。 En regnig dag kan vara mysig.

  85. 刮风 — blåsig
    刮风 guāfēng blåsig

    外面刮风。 Wàimiàn guāfēng。 Det är blåsigt ute.

  86. 热 — het
    热 rè het

    这杯茶很热。 Zhè bēi chá hěn rè。 Det här teet är väldigt het.

  87. 冷 — kall
    冷 lěng kall

    冬天刮着冷风。 Dōngtiān guā zhe lěngfēng。 Den kalla vinden blåser på vintern.

  88. 暖和 — varm
    暖和 nuǎnhuo varm

    今天海滩很暖和。 Jīntiān hǎitān hěn nuǎnhuo。 Det var varmt på stranden idag.

  89. 春天 — en vår
    春天 chūntiān en vår

    花喜欢春天。 Huā xǐhuan chūntiān。 Blommorna älskar våren.

  90. 夏天 — en sommar
    夏天 xiàtiān en sommar

    夏天是一个非常热的季节。 Xiàtiān shì yī ge fēicháng rè de jìjié。 Sommar är en väldigt varm årstid.

  91. 秋天 — en höst
    秋天 qiūtiān en höst

    秋天是我最喜欢的季节。 Qiūtiān shì wǒ zuì xǐhuan de jìjié。 Höst är min favoritårstid.

  92. 冬天 — en vinter
    冬天 dōngtiān en vinter

    这里冬天会很冷。 Zhèlǐ dōngtiān huì hěn lěng. Vinter kan vara väldigt kall här.

  93. 太阳 — en sol
    太阳 tàiyáng en sol

    太阳在天空中照耀着。 Tàiyáng zài tiānkōng zhōng zhàoyào zhe。 Solen skiner på himlen.

  94. 月亮 — en måne
    月亮 yuèliang en måne

    我看到了明亮的月亮。 Wǒ kàndào le míngliàng de yuèliang. Jag ser den ljusa månen.

  95. 星星 — en stjärna
    星星 xīngxing en stjärna

    我看到一颗明亮的星星。 Wǒ kàndào yī kē míngliàng de xīngxing。 Jag ser en ljusstark stjärna.

  96. 天空 — en himmel
    天空 tiānkōng en himmel

    鸟儿在天空中飞翔。 Niǎor zài tiānkōng zhōng fēixiáng. Fåglar flyger på himlen.

  97. 云 — ett moln
    云 yún ett moln

    一朵乌云遮住了太阳。 Yī duǒ wūyún zhēzhù le tàiyáng。 Ett mörkt moln döljer solen.

  98. 雨 — ett regn
    雨 yǔ ett regn

    雨从天空中落下来。 Yǔ cóng tiānkōng zhōng luò xiàlái。 Regnet faller från himlen.

  99. 风 — en vind
    风 fēng en vind

    我们感受到了阵阵寒风。 Wǒmen gǎnshòu dào le zhènzhèn hánfēng。 Vi känner den kalla vinden.

  100. 暴风雨 — en storm
    暴风雨 bàofēngyǔ en storm

    强烈的暴风雨折断了树木。 Qiángliè de bàofēngyǔ zhéduàn le shùmù。 Den kraftiga stormen knäckte träden.

Gratis för privat bruk och i undervisningen.

Snabbquiz

Fem frågor om de första 100 orden.

Lär dig de här 500 kinesiska orden i ordning.

Appen lär dig dem tolv åt gången, med bilder och ljud, och tar fram varje ord igen innan du glömmer det. Gratis för iPhone och Android.

Skanna med mobilkameran för att hämta appen.