De 500 vanligaste kinesiska orden
Varje ord med bild, naturligt uttal och en exempelmening med svensk översättning. Tryck på en högtalare för att höra ordet eller meningen.
Lär dig alla 500 orden i appen
Med bilder, naturligt uttal, och varje ord kommer tillbaka precis innan du skulle glömma det. Gratis för iPhone och Android.
Så är listan rangordnad
Listan följer ordningen i Flashcardlys kurs i kinesiska: efter frekvens och nytta i vardagen, med input från språklärare. Det är alltså ingen ren frekvensräkning ur en textkorpus, och därför fylls toppen av listan inte upp av småord som motsvarar ”och” och ”att”, medan ”man” hamnar på plats 13.
Listan
Tryck på en bild för att höra den.
Ord 1–100
-
你好 nǐ hǎo hej你好,你好吗? Nǐ hǎo, nǐ hǎo ma? Hej, hur mår du?
-
欢迎 huānyíng välkommen欢迎来到我们家。 Huānyíng lái dào wǒmen jiā. Välkommen till vårt hem.
-
早上好 zǎoshang hǎo God morgon早上好! Zǎoshang hǎo! God morgon!
-
是的 shì de ja是的,我明白了。 Shì de,wǒ míngbai le。 Ja, jag förstår.
-
晚上好 wǎnshang hǎo God kväll晚上好! Wǎnshang hǎo! God kväll!
-
不 bù nej她说不。 Tā shuō bù。 Hon sa nej.
-
再见 zàijiàn hejdå再见,安娜! Zàijiàn,Ānnà! Hejdå, Anna!
-
下午好 xiàwǔ hǎo god eftermiddag下午好! Xiàwǔ hǎo! God eftermiddag!
-
一会儿见 yīhuìr jiàn vi ses snart一会儿见,米娅! Yīhuìr jiàn, Mǐyà! Vi ses snart, Mia!
-
明天见 míngtiān jiàn Vi ses imorgon明天见! Míngtiān jiàn! Vi ses imorgon!
-
很高兴认识你 Hěn gāoxìng rènshi nǐ trevligt att träffas我也很高兴认识你! Wǒ yě hěn gāoxìng rènshi nǐ! Trevligt att träffas!
-
你好吗 nǐ hǎo ma Hur mår du?今天你好吗? Jīntiān nǐ hǎo ma? Hur mår du idag?
-
男人 nánrén en man那个男人看那本书。 Nà ge nánrén kàn nà běn shū。 Mannen läser boken.
-
女人 nǚrén en kvinna那个女人戴着一顶帽子。 Nà ge nǚrén dài zhe yī dǐng màozi。 Kvinnan bär en hatt.
-
男孩 nánhái en pojke这个男孩在玩玩具。 Zhè ge nánhái zài wán wánjù。 Pojken leker med leksaker.
-
女孩 nǚhái en flicka这个女孩有一个球。 Zhège nǚhái yǒu yī ge qiú。 Flickan har en boll.
-
人 rén en person他是一个好人。 Tā shì yī ge hǎo rén。 Han är en trevlig person.
-
人们 rénmen människor人们很高兴。 Rénmen hěn gāoxìng. Människorna är väldigt glada.
-
成年人 chéngniánrén en vuxen我是一个成年人。 Wǒ shì yī ge chéngniánrén。 Jag är en vuxen.
-
宝宝 bǎobao en bebis宝宝需要牛奶。 Bǎobao xūyào niúnǎi。 Bebisen behöver mjölk.
-
先生 xiānsheng herr史密斯先生喜欢看书。 Shǐmìsī xiānsheng xǐhuan kàn shū. Herr Smith gillar att läsa böcker.
-
太太 tàitai fru史密斯太太是老师。 Shǐmìsī tàitai shì lǎoshī. Fru Smith är lärare.
-
邻居 línjū en granne我的邻居很友好。 Wǒ de línjū hěn yǒuhǎo. Min granne är väldigt vänlig.
-
朋友 péngyou en vän我的朋友喜欢看书。 Wǒ de péngyou xǐhuan kàn shū。 Min vän tycker om att läsa böcker.
-
今天 jīntiān idag今天是一个好日子。 Jīntiān shì yī ge hǎo rìzi。 Idag är en bra dag.
-
明天 míngtiān imorgon明天是新的一天。 Míngtiān shì xīn de yī tiān。 Imorgon är en ny dag.
-
昨天 zuótiān igår我昨天看见她了。 Wǒ zuótiān kànjiàn tā le。 Jag såg henne igår.
-
现在 xiànzài nu他现在就要。 Tā xiànzài jiù yào。 Han vill ha det nu.
-
下午 xiàwǔ en eftermiddag我喜欢下午。 Wǒ xǐhuan xiàwǔ。 Jag tycker om eftermiddagen.
-
晚上 wǎnshang en kväll晚上很安静。 Wǎnshang hěn ānjìng。 Kvällen är lugn.
-
分钟 fēnzhōng en minut我们需要五分钟。 Wǒmen xūyào wǔ fēnzhōng。 Vi behöver fem minuter.
-
早上 zǎoshang en morgon我早上吃早饭。 Wǒ zǎoshang chī zǎofàn. Jag äter frukost på morgonen.
-
以后 yǐhòu senare我以后再做。 Wǒ yǐhòu zài zuò. Jag gör det senare.
-
早 zǎo tidigt她起得很早。 Tā qǐ de hěn zǎo。 Hon vaknar tidigt.
-
迟到 chídào sen他经常迟到。 Tā jīngcháng chídào。 Han är ofta sen.
-
小时 xiǎoshí en timme这节课要一个小时。 Zhè jié kè yào yī ge xiǎoshí. Lektionen varar i en timme.
-
你叫什么名字? Nǐ jiào shénme míngzi? Vad heter du?你叫什么名字? Nǐ jiào shénme míngzi? Vad heter du?
-
我叫 wǒ jiào jag heter我叫艾米丽。 Wǒ jiào Àimǐlì。 Jag heter Emily.
-
你是哪里人? Nǐ shì nǎlǐ rén? Var kommer du ifrån?你是哪里人? Nǐ shì nǎlǐ rén? Var kommer du ifrån?
-
我来自 wǒ láizì Jag kommer från ...我来自德国。 Wǒ láizì Déguó。 Jag kommer från Tyskland.
-
你住在哪儿? Nǐ zhù zài nǎr? Var bor du你住在哪儿? Nǐ zhù zài nǎr? Var bor du?
-
我住在 wǒ zhù zài jag bor i我住在日本。 Wǒ zhù zài Rìběn。 Jag bor i Japan.
-
你会说什么语言? Nǐ huì shuō shénme yǔyán? Vilka språk talar du ...?你会说什么语言? Nǐ huì shuō shénme yǔyán? Vilka språk talar du?
-
我说 wǒ shuō Jag talar我说英语说得很好。 Wǒ shuō yīngyǔ shuō de hěn hǎo。 Jag talar engelska bra.
-
我会说一点 wǒ huì shuō yīdiǎn jag talar lite我会说一点法语。 Wǒ huì shuō yīdiǎn Fǎyǔ. Jag talar lite franska.
-
你在哪里出生 nǐ zài nǎlǐ chūshēng Var är du född你在哪里出生? Nǐ zài nǎlǐ chūshēng? Var är du född?
-
你姓什么? Nǐ xìng shénme? Vad heter du i efternamn?你姓什么? Nǐ xìng shénme? Vad heter du i efternamn?
-
这是我的朋友 zhè shì wǒ de péngyou Det här är min vän这是我的朋友丽莎。 Zhè shì wǒ de péngyou Lìshā。 Det här är min vän Lisa.
-
做 zuò göra我做的咖啡很好喝。 Wǒ zuò de kāfēi hěn hǎohē. Jag gör gott kaffe.
-
得到 dédào få他得到了一个礼物。 Tā dédào le yī ge lǐwù。 Han fick en present.
-
有 yǒu ha艾玛有一辆车。 Àimǎ yǒu yī liàng chē。 Emma har en bil.
-
吃 chī äta他们在吃苹果。 Tāmen zài chī píngguǒ。 De äter äpplen.
-
喝 hē dricka你喝咖啡吗? Nǐ hē kāfēi ma? Dricker du kaffe?
-
睡觉 shuìjiào sova我现在想睡觉。 Wǒ xiànzài xiǎng shuìjiào。 Jag vill sova nu.
-
看见 kànjiàn se你能看见那个房子吗? Nǐ néng kànjiàn nàge fángzi ma? Kan du se huset?
-
看 kàn titta på亚当喜欢看照片。 Yàdāng xǐhuan kàn zhàopiàn。 Adam tycker om att titta på bilder.
-
看 kàn läsa学生看书。 Xuéshēng kàn shū。 Studenten läser böcker.
-
打开 dǎkāi öppna她打开窗户。 Tā dǎkāi chuānghu。 Hon öppnar fönstret.
-
关 guān stänga我关门。 Wǒ guān mén. Jag stänger dörren.
-
来 lái komma你每天都来这里。 Nǐ měitiān dōu lái zhèlǐ。 Du kommer hit varje dag.
-
请 qǐng tack请开门。 Qǐng kāi mén. Tack, kan du öppna dörren?
-
谢谢 xièxie tack谢谢你的帮助。 Xièxie nǐ de bāngzhù。 Tack för din hjälp.
-
不客气 bùkèqi Varsågod不客气。 Bùkèqi。 Varsågod.
-
不好意思 bùhǎoyìsi ursäkta不好意思,我需要帮助。 Bùhǎoyìsi, wǒ xūyào bāngzhù. Ursäkta, jag behöver hjälp.
-
对不起 duìbuqǐ ledsen对不起。 Duìbuqǐ。 Jag är ledsen.
-
你能帮我吗 Nǐ néng bāng wǒ ma Kan du hjälpa mig?你能帮我吗? Nǐ néng bāng wǒ ma? Kan du hjälpa mig?
-
请再说一遍 Qǐng zài shuō yī biàn Kan du upprepa det?请再说一遍好吗? Qǐng zài shuō yī biàn hǎo ma? Kan du upprepa det?
-
您能说得慢一点吗 Nín néng shuō de màn yīdiǎn ma Skulle du kunna tala långsammare ...?您能说得慢一点吗? Nín néng shuō de màn yīdiǎn ma? Skulle du kunna tala långsammare?
-
请给我 qǐng gěi wǒ Kan jag få ...请给我水。 Qǐng gěi wǒ shuǐ。 Kan jag få vatten, tack?
-
我想 wǒ xiǎng jag skulle vilja ha我想再来点茶。 Wǒ xiǎng zài lái diǎn chá。 Jag skulle vilja ha lite mer te.
-
我可以 wǒ kěyǐ Får jag ...我可以喝点水吗? Wǒ kěyǐ hē diǎn shuǐ ma? Får jag be om lite vatten?
-
可以吗 kěyǐ ma går det bra om ...我坐下可以吗? Wǒ zuòxià kěyǐ ma? Går det bra om jag sätter mig?
-
零 líng noll零比一小。 Líng bǐ yī xiǎo。 Noll är mindre än ett.
-
一 yī en我有一个苹果。 Wǒ yǒu yī ge píngguǒ。 Jag har ett äpple.
-
两 liǎng två有两只猫。 Yǒu liǎng zhī māo. Det finns två katter.
-
三 sān tre不,三个太多了。 Bù,sān ge tài duō le。 Nej, tre är för mycket.
-
四 sì fyra请给我四个。 Qǐng gěi wǒ sì ge。 Ge mig fyra, tack.
-
五 wǔ fem我有五只狗。 Wǒ yǒu wǔ zhī gǒu。 Jag har fem hundar.
-
六 liù sex他和六个朋友一起来了。 Tā hé liù gè péngyou yīqǐ lái le. Han kom med sex vänner.
-
七 qī sju我在跑七公里。 Wǒ zài pǎo qī gōnglǐ。 Jag springer sju kilometer.
-
八 bā åtta蜘蛛有八条腿。 Zhīzhū yǒu bā tiáo tuǐ。 En spindel har åtta ben.
-
九 jiǔ nio九是我的幸运数字。 Jiǔ shì wǒ de xìngyùn shùzì。 Nio är mitt lyckonummer.
-
十 shí tio我们有十个手指。 Wǒmen yǒu shí ge shǒuzhǐ. Vi har tio fingrar.
-
加 jiā plus二加二等于四。 Èr jiā èr děngyú sì。 Två plus två är fyra.
-
我不懂 Wǒ bù dǒng Jag förstår inte我不懂。 Wǒ bù dǒng。 Jag förstår inte.
-
请再说一遍好吗? Qǐng zài shuō yī biàn hǎo ma? Kan du upprepa det ...?请再说一遍好吗? Qǐng zài shuō yī biàn hǎo ma? Kan du upprepa det, tack?
-
请慢一点儿 Qǐng màn yīdiǎnr Kan du prata långsammare?请慢一点儿。 Qǐng màn yīdiǎnr。 Kan du prata långsammare?
-
那是什么意思 nà shì shénme yìsi Vad betyder det那是什么意思? Nà shì shénme yìsi? Vad betyder det?
-
那个用......怎么说? Nà ge yòng …… zěnme shuō? Hur säger man det på ...?那个用西班牙语怎么说? Nà ge yòng Xībānyáyǔ zěnme shuō? Hur säger man det på spanska?
-
那个怎么拼? Nà ge zěnme pīn? Hur stavar man ...?那个怎么拼? Nà ge zěnme pīn? Hur stavar man det?
-
你可以把它写下来吗? Nǐ kěyǐ bǎ tā xiě xiàlái ma? Kan du skriva ner ...请问,你可以把它写下来吗? Qǐngwèn,nǐ kěyǐ bǎ tā xiě xiàlái ma? Kan du skriva ner det, tack?
-
你可以给我看吗? Nǐ kěyǐ gěi wǒ kàn ma? Kan du visa mig ...?你可以给我看那张照片吗? Nǐ kěyǐ gěi wǒ kàn nà zhāng zhàopiàn ma? Kan du visa mig fotot?
-
你会说 nǐ huì shuō talar du ...你会说英语吗? Nǐ huì shuō yīngyǔ ma? Talar du engelska?
-
请等一下 qǐng děng yī xià Ett ögonblick, tack请等一下。 Qǐng děng yī xià。 Ett ögonblick, tack.
-
我觉得是这样 Wǒ juéde shì zhèyàng Jag tror det我也觉得是这样。 Wǒ yě juéde shì zhèyàng。 Jag tror det också.
-
我不知道 wǒ bù zhīdào Jag vet inte我不知道。 Wǒ bù zhīdào。 Jag vet inte.
-
这 zhè det här这是我的红色的车。 Zhè shì wǒ de hóngsè de chē。 Det här är min röda bil.
-
那 nà den那只狗很友好。 Nà zhī gǒu hěn yǒuhǎo。 Den hunden är väldigt vänlig.
-
这里 zhèlǐ här我喜欢在这里。 Wǒ xǐhuan zài zhèlǐ。 Jag trivs med att vara här.
-
那里 nàlǐ där我们下班后在那里见面。 Wǒmen xiàbān hòu zài nàlǐ jiànmiàn. Vi ses där efter jobbet.
Ord 101–200
-
另一个 lìng yī ge en till他想要另一块蛋糕。 Tā xiǎngyào lìng yī kuài dàngāo。 Han vill ha en till bit tårta.
-
一样 yīyàng samma我们穿一样的蓝色衬衫。 Wǒmen chuān yīyàng de lánsè chènshān。 Vi har på oss samma blå tröja.
-
这些 zhèxiē dessa这些苹果可以吃了。 Zhèxiē píngguǒ kěyǐ chī le。 Dessa äpplen är redo att ätas.
-
那些 nàxiē de där那些饼干看起来很好。 Nàxiē bǐnggān kàn qǐlai hěn hǎo。 De där kakorna ser väldigt goda ut.
-
就在这里 jiù zài zhèlǐ precis här钥匙就在这里。 Yàoshi jiù zài zhèlǐ。 Nycklarna ligger precis här.
-
那里 nàli där borta我的鞋子在那里。 Wǒ de xiézi zài nàli。 Mina skor står där borta.
-
上面 shàngmiàn ovanpå猫在桌子上面。 Māo zài zhuōzi shàngmiàn。 Katten sitter ovanpå bordet.
-
下面 xiàmiàn under狗在桌子下面。 Gǒu zài zhuōzi xiàmiàn。 Hunden är under bordet.
-
最近怎么样 zuìjìn zěnmeyàng Hur går det?最近怎么样? Zuìjìn zěnmeyàng? Hur går det?
-
好久不见 hǎojiǔ bù jiàn Det var länge sedan好久不见! Hǎojiǔ bù jiàn! Det var länge sedan vi sågs.
-
你喜欢什么? Nǐ xǐhuan shénme? Vad tycker du om ...?你喜欢什么? Nǐ xǐhuan shénme? Vad tycker du om att göra på fritiden?
-
你在做什么 nǐ zài zuò shénme Vad gör du ...?现在你在做什么? Xiànzài nǐ zài zuò shénme? Vad gör du nu?
-
祝你今天愉快 Zhù nǐ jīntiān yúkuài Ha en bra dag祝你今天愉快,约翰! Zhù nǐ jīntiān yúkuài, Yuēhàn! Ha en bra dag, John!
-
保重 bǎozhòng sköt om dig保重。明天见。 Bǎozhòng. Míngtiān jiàn. Sköt om dig. Vi ses imorgon.
-
祝你好运 zhù nǐ hǎoyùn Lycka till祝你好运!我相信你! Zhù nǐ hǎoyùn! Wǒ xiāngxìn nǐ! Lycka till! Jag tror på dig!
-
恭喜 gōngxǐ Grattis恭喜!你完成了辛苦的工作。 Gōngxǐ! Nǐ wánchéng le xīnkǔ de gōngzuò。 Grattis! Du har avslutat det hårda arbetet.
-
干杯 gānbēi Skål干杯! Gānbēi! Skål!
-
没问题 méi wèntí Inga problem没问题,我可以帮你。 Méi wèntí,wǒ kěyǐ bāng nǐ。 Inga problem, jag kan hjälpa dig.
-
别担心 bié dānxīn oroa dig inte别担心,会没事的。 Bié dānxīn,huì méishì de。 Oroa dig inte, det kommer att gå bra.
-
听起来不错 tīng qǐlái bùcuò Det låter bra听起来不错,谢谢! Tīng qǐlái bùcuò,xièxie! Det låter bra för mig, tack!
-
知道 zhīdào veta你现在知道答案了。 Nǐ xiànzài zhīdào dá'àn le。 Du vet svaret nu.
-
问 wèn fråga你可以问你哥哥。 Nǐ kěyǐ wèn nǐ gēge. Du kan fråga din bror.
-
听见 tīngjiàn höra你能听见那个声音吗? Nǐ néng tīngjiàn nàge shēngyīn ma? Kan du höra det där ljudet?
-
学 xué lära你每天都能学到新东西。 Nǐ měitiān dōu néng xuédào xīn dōngxi. Du lär dig något nytt varje dag.
-
聊天 liáotiān prata med你喜欢和你的朋友聊天吗? Nǐ xǐhuan hé nǐ de péngyou liáotiān ma? Gillar du att prata med dina vänner?
-
说 shuō säga我想说点什么。 Wǒ xiǎng shuō diǎn shénme。 Jag vill säga något.
-
选择 xuǎnzé välja你选择你最喜欢的颜色。 Nǐ xuǎnzé nǐ zuì xǐhuan de yánsè。 Du väljer din favoritfärg.
-
写 xiě skriva学生们写一个故事。 Xuéshēngmen xiě yī ge gùshi. Studenterna skriver en berättelse.
-
打电话 dǎ diànhuà ringa我会给你打电话。 Wǒ huì gěi nǐ dǎ diànhuà。 Jag ska ringa dig.
-
听 tīng lyssna på我听收音机。 Wǒ tīng shōuyīnjī。 Jag lyssnar på radio.
-
学习 xuéxí plugga我为每一次考试都努力学习。 Wǒ wèi měi yī cì kǎoshì dōu nǔlì xuéxí。 Jag pluggar hårt inför varje prov.
-
告诉 gàosu berätta他告诉我他的名字。 Tā gàosu wǒ tā de míngzi。 Han berättar sitt namn för mig.
-
见面 jiànmiàn träffa我明天会和你见面。 Wǒ míngtiān huì hé nǐ jiànmiàn。 Jag ska träffa dig imorgon.
-
加入 jiārù ansluta sig她将加入我们的团队。 Tā jiāng jiārù wǒmen de tuánduì。 Hon ansluter sig till vår grupp.
-
享受 xiǎngshòu tycka om我们很享受这段音乐。 Wǒmen hěn xiǎngshòu zhè duàn yīnyuè. Vi tycker om musiken.
-
描述 miáoshù beskriva那个男孩描述了那只动物。 Nà ge nánhái miáoshù le nà zhī dòngwù。 Pojken beskrev djuret.
-
解释 jiěshì förklara她会解释这个问题的。 Tā huì jiěshì zhè ge wèntí de. Hon kommer att förklara problemet.
-
教 jiāo lära ut我教这些新学生。 Wǒ jiāo zhèxiē xīn xuésheng。 Jag lär ut de nya studenterna.
-
介绍 jièshào presentera我会介绍我的朋友。 Wǒ huì jièshào wǒ de péngyou。 Jag ska presentera min vän.
-
接受 jiēshòu acceptera她接受了这份礼物。 Tā jiēshòu le zhè fèn lǐwù。 Hon accepterar gåvan.
-
拒绝 jùjué vägra那个孩子拒绝吃这些食物。 Nàge háizi jùjué chī zhèxiē shíwù。 Barnet vägrar maten.
-
答应 dāying lova我答应会帮你。 Wǒ dāying huì bāng nǐ。 Jag lovar att hjälpa dig.
-
讨论 tǎolùn diskutera他们正在讨论新计划。 Tāmen zhèngzài tǎolùn xīn jìhuà. De diskuterar den nya planen.
-
联系 liánxì kontakta我会联系医生的。 Wǒ huì liánxì yīshēng de。 Jag ska kontakta läkaren.
-
笑 xiào skratta孩子们大声地笑了起来。 Háizimen dàshēng de xiào le qǐlái。 Barnen skrattar högt.
-
大声呼喊 dàshēng hūhǎn ropa那个男孩大声呼喊求救。 Nà ge nánhái dàshēng hūhǎn qiújiù. Pojken ropar på hjälp.
-
耳语 ěryǔ viska他在我耳边耳语。 Tā zài wǒ ěrbiān ěryǔ。 Han viskar i mitt öra.
-
挥手 huīshǒu vinka她挥手告别。 Tā huīshǒu gàobié. Hon vinkar hejdå.
-
点头 diǎntóu nicka那个女人点了点头。 Nà ge nǚrén diǎn le diǎn tóu。 Kvinnan nickar med huvudet.
-
拥抱 yōngbào krama母亲拥抱着她的孩子。 Mǔqīn yōngbào zhe tā de háizi。 Mamman kramar sitt barn.
-
亲吻 qīnwěn pussa母亲亲吻她的孩子。 Mǔqīn qīnwěn tā de háizi。 Mamman pussar sitt barn.
-
指 zhǐ peka那个孩子指着那条狗。 Nà ge háizi zhǐ zhe nà tiáo gǒu. Barnet pekar på hunden.
-
眨 zhǎ blinka他飞快地眨了眨眼。 Tā fēikuài de zhǎ le zhǎ yǎn。 Han blinkar snabbt med ögonen.
-
皱眉 zhòuméi rynka pannan父亲对着儿子皱着眉头。 Fùqīn duì zhe érzi zhòu zhe méitóu。 Pappan rynkar pannan åt sin son.
-
打哈欠 dǎhāqian gäspa那个疲倦的男人在打哈欠。 Nà ge píjuàn de nánrén zài dǎhāqian。 Den trötta mannen gäspar.
-
闻 wén sniffa那只狗闻了闻食物。 Nà zhī gǒu wén le wén shíwù。 Hunden sniffar på maten.
-
好 hǎo bra她是一个好人。 Tā shì yī ge hǎorén。 Hon är en bra person.
-
坏 huài dålig那瓶牛奶闻起来坏了。 Nà píng niúnǎi wénqǐlái huài le. Den där mjölken luktar dålig.
-
大 dà stor那只大狗会跳。 Nà zhī dà gǒu huì tiào. Den stora hunden kan hoppa.
-
小 xiǎo liten这个宝宝有一双小手。 Zhège bǎobao yǒu yī shuāng xiǎo shǒu. Bebisen har små händer.
-
错 cuò fel你的答案是错的。 Nǐ de dá'àn shì cuò de. Ditt svar är fel.
-
容易 róngyì lätt这道数学题很容易。 Zhè dào shùxuétí hěn róngyì。 Det här mattetalet är lätt.
-
难 nán svår那个考试很难。 Nàge kǎoshì hěn nán。 Det provet var svårt.
-
快 kuài fort汽车跑得很快。 Qìchē pǎo de hěn kuài。 Bilar kör väldigt fort.
-
慢 màn långsam这只乌龟很慢。 Zhè zhī wūguī hěn màn. Sköldpaddan är väldigt långsam.
-
新 xīn ny这是一辆新车。 Zhè shì yī liàng xīn chē。 Det här är en ny bil.
-
真的 zhēn de sann这个故事是真的吗? Zhè ge gùshi shì zhēn de ma? Är den här historien sann?
-
错 cuò falsk这个答案是错的。 Zhège dá'àn shì cuò de。 Svaret är falskt.
-
我想 wǒ xiǎng jag vill我想吃比萨。 Wǒ xiǎng chī bǐsà。 Jag vill äta pizza.
-
我需要 wǒ xūyào jag behöver我需要给她打电话。 Wǒ xūyào gěi tā dǎ diànhuà. Jag behöver ringa henne.
-
我要 wǒ yào jag ska我要吃饭了。 Wǒ yào chīfàn le. Jag ska äta snart.
-
我想要 wǒ xiǎng yào jag skulle vilja ...我想要打网球。 Wǒ xiǎng yào dǎ wǎngqiú. Jag skulle vilja spela tennis.
-
我得 wǒ děi jag måste现在我得走了。 Xiànzài wǒ děi zǒu le。 Jag måste gå nu.
-
我可以 wǒ kěyǐ får jag ...我可以喝水吗? Wǒ kěyǐ hē shuǐ ma? Får jag be om vatten, tack?
-
帮我 bāng wǒ hjälp mig med ...请帮我拿一下这个包。 Qǐng bāng wǒ ná yí xià zhège bāo. Kan du hjälpa mig med den här väskan?
-
教我怎么 Jiāo wǒ zěnme visa mig hur man ...教我怎么做这个。 Jiāo wǒ zěnme zuò zhège. Visa mig hur man gör det här.
-
我现在不能 wǒ xiànzài bù néng jag kan inte ... just nu我现在不能帮忙。 Wǒ xiànzài bù néng bāngmáng. Jag kan inte hjälpa till just nu.
-
我正在努力 Wǒ zhèngzài nǔlì jag försöker att ...我正在努力睡觉。 Wǒ zhèngzài nǔlì shuìjiào. Jag försöker att sova nu.
-
可以 kěyǐ Går det att ...这里可以游泳吗? Zhèlǐ kěyǐ yóuyǒng ma? Går det att simma här?
-
我可以在哪里 wǒ kěyǐ zài nǎlǐ Var kan jag ...我可以在哪里吃午饭? Wǒ kěyǐ zài nǎlǐ chī wǔfàn? Var kan jag äta lunch?
-
星期一 xīngqīyī måndag星期一是一周的第一天。 Xīngqīyī shì yī zhōu de dìyī tiān。 Måndag är den första dagen.
-
星期二 xīngqīèr tisdag星期二总是很有趣。 Xīngqīèr zǒngshì hěn yǒuqù。 Tisdag är alltid rolig.
-
星期三 xīngqīsān onsdag她星期三回家。 Tā xīngqīsān huí jiā。 Hon åker hem på onsdag.
-
星期四 xīngqīsì torsdag他星期四来。 Tā xīngqīsì lái。 Han kommer på torsdag.
-
星期五 xīngqīwǔ fredag星期五是最好的一天。 Xīngqīwǔ shì zuì hǎo de yī tiān. Fredag är den bästa dagen.
-
星期六 xīngqīliù lördag我星期六走。 Wǒ xīngqīliù zǒu。 Jag åker på lördag.
-
星期日 xīngqīrì söndag我星期日休息。 Wǒ xīngqīrì xiūxi。 Jag ska vila på söndag.
-
工作日 gōngzuòrì en vardag她每个工作日早上都工作。 Tā měi ge gōngzuòrì zǎoshang dōu gōngzuò。 Hon jobbar varje vardagsmorgon.
-
周末 zhōumò en helg谁不喜欢周末? Shéi bù xǐhuan zhōumò? Vem tycker inte om helgen?
-
每天 měitiān dagligen我们每天看报纸。 Wǒmen měitiān kàn bàozhǐ。 Vi läser tidningen dagligen.
-
每周 měizhōu varje vecka我通常每周看新闻。 Wǒ tōngcháng měizhōu kàn xīnwén。 Jag brukar titta på nyheterna varje vecka.
-
每月 měiyuè månadsvis他们支付每月的价格。 Tāmen zhīfù měiyuè de jiàgé. De betalar det månadsvisa priset.
-
天 tiān en dag我们等了一天。 Wǒmen děng le yī tiān。 Vi väntade i en dag.
-
晚上 wǎnshang en natt我们晚上睡觉。 Wǒmen wǎnshang shuìjiào. Vi sover på natten.
-
星期 xīngqī en vecka我们待了一个星期。 Wǒmen dāi le yī ge xīngqī。 Vi stannade i en vecka.
-
月 yuè en månad他工作了一个月。 Tā gōngzuò le yī ge yuè. Han arbetade i en månad.
-
年 nián ett år我们等了一年。 Wǒmen děng le yī nián. Vi väntade i ett år.
-
时间 shíjiān en tid我们需要更多的时间。 Wǒmen xūyào gèng duō de shíjiān。 Vi behöver mer tid.
-
片刻 piànkè ett ögonblick他等了片刻。 Tā děng le piànkè。 Han väntade ett ögonblick.
-
未来 wèilái en framtid我会思考未来。 Wǒ huì sīkǎo wèilái。 Jag tänker på framtiden.
Ord 201–300
-
点 diǎn klockan ...我早上七点起床。 Wǒ zǎoshang qī diǎn qǐchuáng。 Jag vaknar klockan sju.
-
午夜 wǔyè midnatt我们将会在午夜出发。 Wǒmen jiāng huì zài wǔyè chūfā。 Vi kommer att åka vid midnatt.
-
正午 zhèngwǔ en middag正午的太阳很晒。 Zhèngwǔ de tàiyáng hěn shài. Solen är varm vid middag.
-
今晚 jīnwǎn i kväll客人们今晚会到。 Kèrénmen jīnwǎn huì dào。 Gästerna kommer i kväll.
-
救命 jiùmìng hjälp救命!我遇到麻烦了。 Jiùmìng! Wǒ yùdào máfan le. Hjälp! Jag är i knipa.
-
危险 wēixiǎn en fara我们有危险! Wǒmen yǒu wēixiǎn! Vi är i fara!
-
警察 jǐngchá en polis快叫警察! Kuài jiào jǐngchá! Ring polisen!
-
医生 yīshēng en läkare我需要医生! Wǒ xūyào yīshēng! Jag behöver en läkare!
-
救护车 jiùhùchē en ambulans叫救护车! Jiào jiùhùchē! Ring efter en ambulans!
-
消防员 xiāofángyuán en brandman消防员是英雄。 Xiāofángyuán shì yīngxióng。 Brandmännen är hjältar.
-
事故 shìgù en olycka我出事故了。 Wǒ chū shìgù le。 Jag var med om en olycka.
-
保护 bǎohù skydda警察保护我们。 Jǐngchá bǎohù wǒmen。 Polisen skyddar oss.
-
警告 jǐnggào varna我需要警告他们! Wǒ xūyào jǐnggào tāmen! Jag måste varna dem!
-
警报 jǐngbào ett alarm警报响了! Jǐngbào xiǎng le! Alarmet gick igång!
-
火 huǒ en brand着火了! Zháo huǒ le! Det är en brand!
-
烟 yān rök烟从大楼里冒出来了! Yān cóng dàlóu lǐ mào chūlái le! Rök kommer ut ur byggnaden!
-
当 dāng arbeta som他们在医院当护士。 Tāmen zài yīyuàn dāng hùshi。 De arbetar som sjuksköterskor på sjukhuset.
-
买 mǎi köpa你可以在这里买水果。 Nǐ kěyǐ zài zhèlǐ mǎi shuǐguǒ。 Du kan köpa frukt här.
-
付钱 fùqián betala你必须为这个付钱。 Nǐ bìxū wèi zhège fùqián。 Du måste betala för det här.
-
卖 mài sälja他们在这里卖新鲜的水果。 Tāmen zài zhèlǐ mài xīnxiān de shuǐguǒ。 De säljer färsk frukt här.
-
放 fàng lägga他把书放在桌子上。 Tā bǎ shū fàng zài zhuōzi shang。 Han lägger boken på bordet.
-
坐 zuò sitta艾玛坐在那把椅子上。 Àimǎ zuò zài nà bǎ yǐzi shàng。 Emma sitter i den stolen.
-
站 zhàn stå我站在门口。 Wǒ zhàn zài ménkǒu。 Jag står vid dörren.
-
游泳 yóuyǒng simma他们游泳游得很快。 Tāmen yóuyǒng yóu de hěn kuài。 De kan simma snabbt.
-
开车 kāichē köra你需要小心地开车。 Nǐ xūyào xiǎoxīn de kāichē。 Du behöver köra försiktigt.
-
打算 dǎsuàn planera他们打算很快来看。 Tāmen dǎsuàn hěn kuài lái kàn. De planerar att besöka oss snart.
-
完成 wánchéng göra klart他可以晚一点完成作业。 Tā kěyǐ wǎn yīdiǎn wánchéng zuòyè。 Han kan göra klart läxan senare.
-
给 gěi ge我给朋友们礼物。 Wǒ gěi péngyoumen lǐwù。 Jag ger presenter till vänner.
-
十一 shíyī elva我总是拿十一个。 Wǒ zǒngshì ná shíyī ge。 Jag får alltid elva stycken.
-
十二 shí'èr tolv盒子里有十二个鸡蛋。 Hézi lǐ yǒu shí'èr ge jīdàn. Det finns tolv ägg i en kartong.
-
十三 shísān tretton数字十三不吉利。 Shùzì shísān bù jílì. Siffran tretton anses vara otursbringande.
-
十四 shísì fjorton这栋公寓有十四层。 Zhè dòng gōngyù yǒu shísì céng。 Lägenhetshuset har fjorton våningar.
-
十五 shíwǔ femton我把书打开到第十五页。 Wǒ bǎ shū dǎkāi dào dì-shíwǔ yè. Jag öppnar boken på sidan femton.
-
十六 shíliù sexton那是十六倍! Nà shì shíliù bèi! Det är sexton gånger mer!
-
十七 shíqī sjutton我们有十七支铅笔。 Wǒmen yǒu shíqī zhī qiānbǐ。 Vi har sjutton pennor.
-
十八 shíbā arton它有十八米高。 Tā yǒu shíbā mǐ gāo。 Den är arton meter hög.
-
十九 shíjiǔ nitton十九是我最喜欢的数字。 Shíjiǔ shì wǒ zuì xǐhuan de shùzì。 Nitton är mitt favoritnummer.
-
二十 èrshí tjugo她需要二十个小苹果。 Tā xūyào èrshí ge xiǎo píngguǒ。 Hon behöver tjugo små äpplen.
-
三十 sānshí trettio他三十岁。 Tā sānshí suì. Han är trettio år gammal.
-
百 bǎi hundra他数到了一百。 Tā shǔ dào le yībǎi。 Han räknade till hundra.
-
四十 sìshí fyrtio她一共有四十支铅笔。 Tā yīgòng yǒu sìshí zhī qiānbǐ。 Hon har fyrtio pennor totalt.
-
五十 wǔshí femtio他有五十块钱。 Tā yǒu wǔshí kuài qián。 Han har femtio dollar.
-
六十 liùshí sextio约翰六十岁了。 Yuēhàn liùshí suì le。 John är sextio år gammal.
-
七十 qīshí sjuttio我爷爷七十岁了。 Wǒ yéye qīshí suì le。 Min morfar är sjuttio år gammal.
-
八十 bāshí åttio我有八十克糖。 Wǒ yǒu bāshí kè táng。 Jag har åttio gram socker.
-
九十 jiǔshí nittio他有九十本书要读。 Tā yǒu jiǔshí běn shū yào dú。 Han har nittio böcker att läsa.
-
千 qiān tusen一千是一个很大的数字。 Yīqiān shì yī ge hěn dà de shùzì. Ett tusen är ett stort tal.
-
百万 bǎiwàn miljon那辆车要一百万美元。 Nà liàng chē yào yībǎi wàn měiyuán。 Den där bilen kostar en miljon dollar.
-
一半 yībàn halv他吃了一半的比萨。 Tā chī le yībàn de bǐsà。 Han åt upp halva pizzan.
-
四分之一 sì fēn zhī yī en fjärdedel它们只剩下四分之一了。 Tāmen zhǐ shèngxià sì fēn zhī yī le. Det finns bara en fjärdedel kvar av dem.
-
一打 yī dá ett dussin我在商店买了一打鸡蛋。 Wǒ zài shāngdiàn mǎi le yī dá jīdàn。 Jag köper ett dussin ägg i affären.
-
双 shuāng ett par那双鞋很干净。 Nà shuāng xié hěn gānjìng。 Det där paret skor är rent.
-
第一 dìyī första他很容易地赢了第一名。 Tā hěn róngyì de yíng le dìyī míng。 Han kom på första plats utan problem.
-
第二 dì'èr andra这是我第二次来这里。 Zhè shì wǒ dì'èr cì lái zhèlǐ。 Det här är min andra gång här.
-
第三 dìsān tredje他们得了第三名。 Tāmen dé le dìsān míng。 De slutade på tredje plats.
-
第四 dìsì fjärde我排在第四个。 Wǒ pái zài dìsì ge。 Jag är fjärde i kön.
-
第五 dìwǔ femte她在第五排。 Tā zài dìwǔ pái。 Hon sitter på femte raden.
-
第六 dìliù sjätte他是第六个人。 Tā shì dìliù ge rén。 Han är den sjätte personen.
-
第七 dìqī sjunde他们住在第七层。 Tāmen zhù zài dìqī céng。 De bor på sjunde våningen.
-
第八 dìbā åttonde这是第八个苹果。 Zhè shì dìbā gè píngguǒ。 Det här är det åttonde äpplet.
-
第九 dìjiǔ nionde第九天是节日。 Dìjiǔ tiān shì jiérì。 Den nionde dagen är en helgdag.
-
第十 dìshí tionde她是第十名。 Tā shì dìshí míng。 Hon är på tionde plats.
-
第十一 dìshíyī elfte他们庆祝他们的第十一周年。 Tāmen qìngzhù tāmen de dìshíyī zhōunián。 De firar sin elfte bröllopsdag.
-
第十二 dìshí'èr tolfte那是第十二个月。 Nà shì dìshí'èr gè yuè。 Det är den tolfte månaden.
-
总是 zǒngshì alltid我早上总是喝咖啡。 Wǒ zǎoshang zǒngshì hē kāfēi. Jag dricker alltid kaffe på morgonen.
-
通常 tōngcháng vanligtvis他通常中午吃午饭。 Tā tōngcháng zhōngwǔ chī wǔfàn。 Han äter vanligtvis lunch vid tolv.
-
经常 jīngcháng ofta人们经常在这里吃披萨。 Rénmen jīngcháng zài zhèlǐ chī pīsà. Folk äter ofta pizza här.
-
有时候 yǒushíhou ibland她有时候去图书馆。 Tā yǒushíhou qù túshūguǎn. Hon går ibland till biblioteket.
-
很少 hěn shǎo sällan我很少吃快餐。 Wǒ hěn shǎo chī kuàicān. Jag äter sällan snabbmat.
-
从来不 cónglái bù aldrig他们从来不去那个商店。 Tāmen cónglái bù qù nà ge shāngdiàn. De går aldrig till den butiken.
-
每天 měitiān varje dag我们每天吃巧克力。 Wǒmen měitiān chī qiǎokèlì。 Vi äter choklad varje dag.
-
每周 měizhōu varje vecka她每周都游泳。 Tā měizhōu dōu yóuyǒng。 Hon simmar varje vecka.
-
周末 zhōumò på helgerna我周末在家休息。 Wǒ zhōumò zài jiā xiūxi。 Jag kopplar av på helgerna hemma.
-
早上 zǎoshang på morgonen人们早上吃早饭。 Rénmen zǎoshang chī zǎofàn。 Folk äter frukost på morgonen.
-
晚上 wǎnshang på natten他们晚上在床上睡觉。 Tāmen wǎnshang zài chuáng shàng shuìjiào。 De sover på natten i sina sängar.
-
下班以后 xiàbān yǐhòu efter jobbet他每天下班以后都放松。 Tā měitiān xiàbān yǐhòu dōu fàngsōng。 Han kopplar av efter jobbet varje dag.
-
一次 yī cì en gång i ...我每周去一次。 Wǒ měi zhōu qù yī cì。 Jag går en gång i veckan.
-
两次 liǎng cì två gånger i ...我爸爸一星期来两次。 Wǒ bàba yī xīngqī lái liǎng cì. Min pappa hälsar på två gånger i veckan.
-
每两 měi liǎng varannan他们每两周来一次。 Tāmen měi liǎng zhōu lái yī cì。 De hälsar på varannan vecka.
-
至少 zhìshǎo åtminstone他每天至少吃一个苹果。 Tā měitiān zhìshǎo chī yī ge píngguǒ。 Han äter åtminstone ett äpple varje dag.
-
最多 zuìduō högst我最多买两个。 Wǒ zuìduō mǎi liǎng gè。 Jag kommer att köpa högst två stycken.
-
多于 duōyú mer än这些食物多于足够的量。 Zhèxiē shíwù duōyú zúgòu de liàng。 Det här är mer än tillräckligt med mat.
-
少于 shǎoyú mindre än你得到的少于上次。 Nǐ dédào de shǎoyú shàngcì。 Du fick mindre än förra gången.
-
一点 yīdiǎn lite他需要一点帮助。 Tā xūyào yīdiǎn bāngzhù。 Han behöver lite hjälp.
-
一点儿 yīdiǎnr lite她吃了一点儿蛋糕。 Tā chī le yīdiǎnr dàngāo。 Hon åt lite tårta.
-
很多 hěnduō mycket我学习得很多。 Wǒ xuéxí de hěnduō。 Jag studerar mycket.
-
太多 tài duō för mycket他们吃了太多蛋糕。 Tāmen chī le tài duō dàngāo. De åt för mycket tårta.
-
不够 bùgòu inte tillräckligt这个数量不够。 Zhège shùliàng bùgòu。 Den här mängden är inte tillräckligt.
-
以前 yǐqián sedan我是两天以前到达的。 Wǒ shì liǎng tiān yǐqián dàodá de。 Jag kom för två dagar sedan.
-
很快 hěn kuài snart我的朋友很快就会到了。 Wǒ de péngyou hěn kuài jiù huì dào le。 Min vän kommer snart.
-
还 hái fortfarande我还饿着呢。 Wǒ hái è zhe ne。 Jag är fortfarande hungrig.
-
曾经 céngjīng någonsin你曾经见过大海吗? Nǐ céngjīng jiàn guò dàhǎi ma? Har du någonsin sett havet?
-
还 hái än我的朋友还没到。 Wǒ de péngyou hái méi dào。 Min vän har inte kommit än.
-
立即 lìjí omedelbart我需要立即得到帮助。 Wǒ xūyào lìjí dédào bāngzhù。 Jag behöver hjälp omedelbart.
-
也许 yěxǔ kanske也许她晚点会来。 Yěxǔ tā wǎndiǎn huì lái。 Kanske kommer hon senare.
-
找个时间 zhǎo ge shíjiān någon gång我们找个时间见一面吧。 Wǒmen zhǎo ge shíjiān jiàn yī miàn ba。 Vi kommer att ses någon gång.
-
随时 suíshí när som helst你随时都可以来找我们。 Nǐ suíshí dōu kěyǐ lái zhǎo wǒmen。 Du kan hälsa på oss när som helst.
-
在......之前 zài …… zhīqián innan我们在暴风雨之前离开了。 Wǒmen zài bàofēngyǔ zhīqián líkāi le. Vi gick innan stormen.
-
在......之后 zài…… zhīhòu efter我们吃完饭后就走。 Wǒmen chīwán fàn hòu jiù zǒu。 Vi går efter måltiden.
-
现如今 xiànrújīn numera现如今人们旅游得更多了。 Xiànrújīn rénmen lǚyóu de gèng duō le。 Folk reser mer numera.
Ord 301–400
-
一月 yīyuè januari一月是第一个月。 Yīyuè shì dì yī ge yuè. Januari är årets första månad.
-
二月 èryuè februari二月通常是一个很短的月份。 Èryuè tōngcháng shì yī ge hěn duǎn de yuèfèn。 Februari är oftast en kort månad.
-
三月 sān yuè mars我通常在三月去看他们。 Wǒ tōngcháng zài sān yuè qù kàn tāmen。 Jag brukar hälsa på dem i mars.
-
四月 sìyuè april篮球比赛在四月。 Lánqiú bǐsài zài sìyuè。 Basketmatchen är i april.
-
五月 wǔyuè maj我的期末考试在五月。 Wǒ de qīmò kǎoshì zài wǔyuè。 Min slutexamen är i maj.
-
六月 liùyuè juni我六月之前会知道答案。 Wǒ liùyuè zhīqián huì zhīdào dá'àn。 Jag kommer att veta svaret till juni.
-
七月 qīyuè juli七月通常是一个非常暖和的月份。 Qīyuè tōngcháng shì yī ge fēicháng nuǎnhuo de yuèfèn。 Juli är oftast en väldigt varm månad.
-
八月 bāyuè augusti我们能在八月再见面吗? Wǒmen néng zài bāyuè zài jiànmiàn ma? Kan vi ses igen i augusti?
-
九月 jiǔyuè september我的假期在九月。 Wǒ de jiàqī zài jiǔyuè。 Min semester är i september.
-
十月 shíyuè oktober你的生日在十月吗? Nǐ de shēngrì zài shíyuè ma? Är din födelsedag i oktober?
-
十一月 shíyīyuè november为什么十一月会下雨? Wèishénme shíyīyuè huì xiàyǔ? Varför regnar det i november?
-
十二月 shí'èryuè december十二月是最后一个月。 Shí'èryuè shì zuìhòu yī ge yuè。 December är årets sista månad.
-
过 guò över那只猫跳过了盒子。 Nà zhī māo tiàoguò le hézi。 Katten hoppar över lådan.
-
下面 xiàmiàn under他们住在一棵大树下面。 Tāmen zhù zài yī kē dà shù xiàmiàn. De bor under ett stort träd.
-
穿过 chuānguò genom他穿过那扇门。 Tā chuānguò nà shàn mén。 Han går genom dörren.
-
沿着 yánzhe längs我们沿着海滩走。 Wǒmen yánzhe hǎitān zǒu。 Vi går längs stranden.
-
周围 zhōuwéi runt人们在公园周围走。 Rénmen zài gōngyuán zhōuwéi zǒu. Folk går runt parken.
-
穿过 chuānguò över我穿过马路。 Wǒ chuānguò mǎlù。 Jag går över gatan.
-
进 jìn in i他慢慢地走进房间。 Tā mànmàn de zǒu jìn fángjiān。 Han går långsamt in i rummet.
-
出 chū ut ur那个孩子跑出了学校。 Nà ge háizi pǎo chū le xuéxiào. Barnet springer ut ur skolan.
-
向上 xiàngshàng upp她向上看着云。 Tā xiàngshàng kàn zhe yún。 Hon tittar upp på molnen.
-
下 xià ner狗把球放下了。 Gǒu bǎ qiú fàngxià le. Hunden la ner bollen.
-
楼上 lóushàng uppför trappan我去楼上睡觉。 Wǒ qù lóushàng shuìjiào. Jag går uppför trappan för att lägga mig.
-
楼下 lóuxià nere我听到楼下有声音。 Wǒ tīngdào lóuxià yǒu shēngyīn。 Jag hör ljud nere.
-
带 dài ta med他们带食物来聚会。 Tāmen dài shíwù lái jùhuì。 De tar med mat till festen.
-
拿 ná ta你总是拿我的笔。 Nǐ zǒngshì ná wǒ de bǐ. Du tar alltid min penna.
-
搬 bān bära他能搬那个盒子。 Tā néng bān nà ge hézi。 Han kan bära lådan.
-
取 qǔ hämta你能去取包裹吗? Nǐ néng qù qǔ bāoguǒ ma? Kan du hämta paketet?
-
掉 diào tappa如果我把手机掉在地上,它会坏的。 Rúguǒ wǒ bǎ shǒujī diào zài dìshang,tā huì huài de。 Om jag tappar telefonen kommer den att gå sönder.
-
递 dì skicka你能把盐递给我吗? Nǐ néng bǎ yán dì gěi wǒ ma? Kan du skicka mig saltet?
-
放下 fàngxià lägga ner我们放下了我们的背包。 Wǒmen fàngxià le wǒmen de bēibāo。 Vi lade ner våra ryggsäckar.
-
收起来 shōu qǐlái stoppa undan我把我的玩具收起来了。 Wǒ bǎ wǒ de wánjù shōu qǐlái le. Jag stoppade undan mina leksaker.
-
拿出去 náchūqù ta ut她会把垃圾拿出去。 Tā huì bǎ lājī náchūqù。 Hon ska ta ut soporna.
-
挂 guà hänga upp他们把外套挂起来。 Tāmen bǎ wàitào guà qǐlai。 De hänger upp sina jackor.
-
打开 dǎkāi sätta på你打开灯。 Nǐ dǎkāi dēng。 Du sätter på lampan.
-
关掉 guāndiào stänga av有人能关掉收音机吗? Yǒu rén néng guāndiào shōuyīnjī ma? Kan någon stänga av radion?
-
跳 tiào hoppa那只猫跳过了墙。 Nà zhī māo tiào guò le qiáng。 Katten hoppar över muren.
-
扔 rēng kasta那个男孩在扔石头。 Nà ge nánhái zài rēng shítou。 Pojken kastar stenen.
-
接住 jiēzhù fånga他接住了球。 Tā jiēzhù le qiú。 Han fångar bollen.
-
骑 qí rida那个男孩在骑马。 Nà ge nánhái zài qímǎ. Pojken rider en häst.
-
飞 fēi flyga鸟儿在天空中飞。 Niǎor zài tiānkōng zhōng fēi。 Fåglarna flyger på himlen.
-
爬 pá krypa宝宝在地上爬。 Bǎobao zài dìshang pá。 Bebisen kryper på golvet.
-
跳过 tiàoguò hoppa över她跳过了第一页。 Tā tiàoguò le dìyī yè。 Hon hoppade över den första sidan.
-
踢 tī sparka那个孩子在踢球。 Nà ge háizi zài tī qiú。 Barnet sparkar bollen.
-
弹 tán studsa球在地上弹了起来。 Qiú zài dìshang tán le qǐlai。 Bollen studsar mot marken.
-
爬 pá klättra猫在爬树。 Māo zài pá shù。 Katten klättrar upp i trädet.
-
跳水 tiàoshuǐ dyka那个男孩跳进了水里。 Nà ge nánhái tiào jìn le shuǐ lǐ。 Pojken dyker ner i vattnet.
-
滑动 huádòng glida箱子在地面上滑动。 Xiāngzi zài dìmiàn shàng huádòng。 Lådan glider på golvet.
-
捏 niē nypa他捏了我的胳膊。 Tā niē le wǒ de gēbo。 Han nöp mig i armen.
-
握紧 wòjǐn krama她握紧了我的手。 Tā wòjǐn le wǒ de shǒu。 Hon kramar min hand.
-
戳 chuō petta那个孩子戳了戳我的胳膊。 Nàge háizi chuō le chuō wǒ de gēbo。 Barnet pettade mig på armen.
-
抚摸 fǔmō klappa小男孩抚摸着那只狗。 Xiǎo nánhái fǔmō zhe nà zhī gǒu。 Pojken klappar hunden.
-
揉 róu gnida我揉了揉疲倦的双眼。 Wǒ róu le róu píjuàn de shuāngyǎn。 Jag gnider mina trötta ögon.
-
拧 níng vrida那个男人在拧绳子。 Nà ge nánrén zài níng shéngzi。 Mannen vrider repet.
-
摇晃 yáohuàng skaka宝宝在摇晃玩具。 Bǎobao zài yáohuàng wánjù。 Bebisen skakar leksaken.
-
折叠 zhédié vika我把纸折叠起来。 Wǒ bǎ zhǐ zhédié qǐlai。 Jag viker pappret.
-
按 àn trycka她按下了红色按钮。 Tā àn xià le hóngsè ànniǔ. Hon trycker på den röda knappen.
-
系 jì fästa他会把绳子系好。 Tā huì bǎ shéngzi jì hǎo。 Han kommer att fästa repet.
-
拉 lā dra那个男人拉着沉重的绳子。 Nà ge nánrén lā zhe chénzhòng de shéngzi. Mannen drar i det tunga repet.
-
收拾 shōushi packa我正在收拾行李箱。 Wǒ zhèngzài shōushi xínglǐxiāng。 Jag packar min väska.
-
在哪里 zài nǎlǐ Var är ...酒店在哪里? Jiǔdiàn zài nǎlǐ? Var är hotellet?
-
附近有...吗? Fùjìn yǒu... ma? Finns det en ... i närheten附近有银行吗? Fùjìn yǒu yínháng ma? Finns det en bank i närheten?
-
我怎么去 Wǒ zěnme qù Hur tar jag mig till ...我怎么去学校? Wǒ zěnme qù xuéxiào? Hur tar jag mig till skolan?
-
哪路车去 nǎ lù chē qù Vilken buss går till ...?哪路车去市中心? Nǎ lù chē qù shìzhōngxīn? Vilken buss går till centrum?
-
哪条线去...? Nǎ tiáo xiàn qù...? Vilken linje går till ...?哪条线去博物馆? Nǎ tiáo xiàn qù bówùguǎn? Vilken linje går till museet?
-
要多长时间 yào duō cháng shíjiān hur lång tid tar det我想知道要多长时间。 Wǒ xiǎng zhīdào yào duō cháng shíjiān. Jag undrar hur lång tid det tar.
-
有多远 yǒu duō yuǎn Hur långt är det ...?有多远? Yǒu duō yuǎn? Hur långt är det till stationen?
-
你能在地图上指给我看吗 nǐ néng zài dìtú shàng zhǐ gěi wǒ kàn ma Kan du visa mig på kartan?你能在地图上指给我看吗? Nǐ néng zài dìtú shàng zhǐ gěi wǒ kàn ma? Kan du visa mig på kartan?
-
我在找 wǒ zài zhǎo letar efter他们在找洗手间。 Tāmen zài zhǎo xǐshǒujiān. De letar efter en toalett.
-
最近的 zuìjìn de närmaste最近的商店就在下面。 Zuìjìn de shāngdiàn jiù zài xiàmiàn。 Den närmaste butiken ligger där nere.
-
这个去...吗 zhège qù ... ma Går den här till ...?这个去餐厅吗? Zhège qù cāntīng ma? Går den här till restaurangen?
-
哪个站下 nǎge zhàn xià Vilken hållplats för ...?去市中心在哪个站下? Qù shìzhōngxīn zài nǎge zhàn xià? Vilken hållplats för centrum?
-
车站 chēzhàn en station他们在火车站等。 Tāmen zài huǒchēzhàn děng。 De väntar vid tågstationen.
-
公交车站 gōngjiāochēzhàn en busshållplats公交车站在附近。 Gōngjiāochēzhàn zài fùjìn。 Busshållplatsen ligger i närheten.
-
地铁站 dìtiězhàn en tunnelbanestation这个地铁站很拥挤。 Zhège dìtiězhàn hěn yōngjǐ。 Den här tunnelbanestationen är väldigt full med folk.
-
酒店 jiǔdiàn ett hotell你可以在网上预订酒店。 Nǐ kěyǐ zài wǎngshàng yùdìng jiǔdiàn。 Du kan boka ett hotell online.
-
药店 yàodiàn ett apotek马克在药店工作。 Mǎkè zài yàodiàn gōngzuò。 Mark jobbar på apoteket.
-
银行 yínháng en bank他去银行。 Tā qù yínháng。 Han går till banken.
-
洗手间 xǐshǒujiān en toalett这是一个干净的洗手间。 Zhè shì yī ge gānjìng de xǐshǒujiān. Det här är en ren toalett.
-
超市 chāoshì en mataffär我们在超市买食物。 Wǒmen zài chāoshì mǎi shíwù。 Vi köper mat i mataffären.
-
饭馆 fànguǎn en restaurang他们很喜欢那家饭馆。 Tāmen hěn xǐhuan nà jiā fànguǎn。 De gillar den restaurangen jättemycket.
-
咖啡馆 kāfēiguǎn ett kafé简在咖啡馆工作。 Jiǎn zài kāfēiguǎn gōngzuò。 Jane jobbar på kaféet.
-
公园 gōngyuán en park她喜欢那个绿色的公园。 Tā xǐhuan nà ge lǜsè de gōngyuán。 Hon tycker om den gröna parken.
-
医院 yīyuàn ett sjukhus医院帮助生病的人。 Yīyuàn bāngzhù shēngbìng de rén。 Ett sjukhus hjälper sjuka människor.
-
机场 jīchǎng en flygplats我们到达了机场。 Wǒmen dàodá le jīchǎng。 Vi anlände till flygplatsen.
-
体育场 tǐyùchǎng en stadion我们去了体育场。 Wǒmen qù le tǐyùchǎng。 Vi gick till stadion.
-
工厂 gōngchǎng en fabrik这家工厂生产衣服。 Zhè jiā gōngchǎng shēngchǎn yīfu。 Den här fabriken tillverkar kläder.
-
大学 dàxué ett universitet她在大学里读书。 Tā zài dàxué lǐ dúshū。 Hon studerar på universitetet.
-
大学 dàxué en högskola她在大学里读书。 Tā zài dàxué lǐ dúshū。 Hon studerar på högskolan.
-
俱乐部 jùlèbù en klubb我们加入了那个体育俱乐部。 Wǒmen jiārù le nà ge tǐyù jùlèbù。 Vi gick med i sportklubben.
-
监狱 jiānyù ett fängelse那个罪犯从监狱里逃跑了。 Nà ge zuìfàn cóng jiānyù lǐ táopǎo le. Brottslingen rymde från fängelset.
-
塔 tǎ ett torn我看到那座高塔。 Wǒ kàndào nà zuò gāotǎ。 Jag ser det höga tornet.
-
商场 shāngchǎng ett köpcentrum我在商场买了鞋子。 Wǒ zài shāngchǎng mǎi le xiézi。 Jag köpte skor på köpcentrumet.
-
市政厅 shìzhèngtīng ett stadshus我们在市政厅见面了。 Wǒmen zài shìzhèngtīng jiànmiàn le. Vi träffades vid stadshuset.
-
警察局 jǐngchájú en polisstation我看到了警察局。 Wǒ kàndào le jǐngchájú。 Jag ser polisstationen.
-
消防站 xiāofángzhàn en brandstation我住在消防站附近。 Wǒ zhù zài xiāofángzhàn fùjìn。 Jag bor nära brandstationen.
-
左转 zuǒzhuǎn sväng vänster在这里左转。 Zài zhèlǐ zuǒzhuǎn。 Sväng vänster här.
-
右转 yòuzhuǎn sväng höger在路口右转。 Zài lùkǒu yòuzhuǎn。 Sväng höger vid korsningen.
-
一直往前走 yīzhí wǎng qián zǒu gå rakt fram一直往前走到学校。 Yīzhí wǎng qián zǒu dào xuéxiào。 Gå rakt fram till skolan.
-
很近 hěn jìn Det är nära很近。 Hěn jìn. Det är nära.
Ord 401–500
-
很远 hěn yuǎn Det är långt很远。 Hěn yuǎn。 Det är långt.
-
在马路对面 zài mǎlù duìmiàn tvärs över gatan他住在马路对面。 Tā zhù zài mǎlù duìmiàn。 Han bor tvärs över gatan.
-
在路口 zài lùkǒu vid hörnet她在路口等。 Tā zài lùkǒu děng. Hon väntar vid hörnet.
-
在红绿灯 zài hónglǜdēng vid trafikljuset我们在红绿灯停下了。 Wǒmen zài hónglǜdēng tíngxià le。 Vi stannade vid trafikljuset.
-
在路口 zài lùkǒu i korsningen酒吧在路口。 Jiǔbā zài lùkǒu。 Baren ligger i korsningen.
-
人行横道 rénxínghéngdào ett övergångsställe那条人行横道很安全。 Nà tiáo rénxínghéngdào hěn ānquán. Det där övergångsstället är väldigt säkert.
-
一个街区 yī ge jiēqū ett kvarter bort博物馆离这里有一个街区。 Bówùguǎn lí zhèlǐ yǒu yī ge jiēqū. Museet ligger ett kvarter bort.
-
跟着指示牌 gēn zhe zhǐshìpái följ skyltarna跟着指示牌走到安全的地方。 Gēn zhe zhǐshìpái zǒu dào ānquán de dìfang. Följ skyltarna till säkerheten.
-
行李箱 xínglǐxiāng en resväska你已经收拾好行李箱了吗? Nǐ yǐjīng shōushi hǎo xínglǐxiāng le ma? Har du packat din resväskan redan?
-
磁铁 cítiě en magnet这个小磁铁是一个礼物。 Zhè ge xiǎo cítiě shì yī ge lǐwù。 Den lilla magneten är en present.
-
梳子 shūzi en hårborste她找不到她的梳子。 Tā zhǎo bù dào tā de shūzi。 Hon kan inte hitta sin hårborste.
-
枕头 zhěntou en kudde这个枕头又软又暖和。 Zhè ge zhěntou yòu ruǎn yòu nuǎnhuo. Den här kudden är mjuk och varm.
-
毯子 tǎnzi en filt如果你冷,就拿一条毯子。 Rúguǒ nǐ lěng, jiù ná yī tiáo tǎnzi. Ta en filt om du fryser.
-
床垫 chuángdiàn en madrass我们的新床垫真的很舒服。 Wǒmen de xīn chuángdiàn zhēn de hěn shūfu. Vår nya madrass är verkligen bekväm.
-
窗帘 chuānglián en gardin请打开窗帘,太暗了。 Qǐng dǎkāi chuānglián, tài àn le. Var snäll och öppna gardinen, det är mörkt.
-
百叶窗 bǎiyèchuāng persienner我通常在晚上关上百叶窗。 Wǒ tōngcháng zài wǎnshang guānshàng bǎiyèchuāng。 Jag brukar stänga persiennerna på kvällen.
-
地毯 dìtǎn en matta地毯下面有灰尘。 Dìtǎn xiàmiàn yǒu huīchén。 Det finns damm under mattan.
-
花瓶 huāpíng en vas这个花瓶看起来很贵。 Zhè ge huāpíng kàn qǐlái hěn guì。 Den här vasen ser dyr ut.
-
扫帚 sǎozhou en kvast这个公寓有扫帚吗? Zhè ge gōngyù yǒu sǎozhou ma? Finns det en kvast i den här lägenheten?
-
卫生纸 wèishēngzhǐ ett toalettpapper糟糕,卫生纸没了! Zāogāo,wèishēngzhǐ méi le! Åh nej, toalettpapperet är slut!
-
羊毛 yángmáo ull这只羊长着厚厚的羊毛。 Zhè zhī yáng zhǎng zhe hòuhòu de yángmáo。 Fåret har tjock ull.
-
金属 jīnshǔ en metall我们需要木材和金属。 Wǒmen xūyào mùcái hé jīnshǔ。 Vi behöver trä och metall.
-
塑料 sùliào plast她洗了那个塑料碗。 Tā xǐ le nà ge sùliào wǎn。 Hon diskar plastskålen.
-
皮革 pígé läder我买了一个新的皮革包。 Wǒ mǎi le yī ge xīn de pígé bāo。 Jag köpte en ny väska i läder.
-
棉花 miánhua bomull那个农民种植棉花。 Nà ge nóngmín zhòngzhí miánhua. Bonden odlar bomull.
-
丝绸 sīchóu silke这种丝绸非常柔软。 Zhè zhǒng sīchóu fēicháng róuruǎn。 Det här silket är väldigt mjukt.
-
橡胶 xiàngjiāo gummi这个球是橡胶做的。 Zhège qiú shì xiàngjiāo zuò de。 Bollen är gjord av gummi.
-
牛仔布 niúzǎibù denim他买了厚实的牛仔布面料。 Tā mǎi le hòushí de niúzǎibù miànliào。 Han köpte tjockt denimtyg.
-
陶瓷 táocí keramisk她洗了那个陶瓷碗。 Tā xǐ le nà ge táocí wǎn。 Hon diskade den keramiska skålen.
-
大理石 dàlǐshí marmor他们切割了那块白色的大理石。 Tāmen qiēgē le nà kuài báisè de dàlǐshí。 De skar den vita marmorn.
-
砖 zhuān en tegelsten他拿着一块红砖。 Tā ná zhe yī kuài hóngzhuān。 Han håller i en röd tegelsten.
-
钢 gāng stål他们用钢制造这些工具。 Tāmen yòng gāng zhìzào zhèxiē gōngjù。 De tillverkar verktygen av stål.
-
后面 hòumiàn bakom它在那座大楼后面。 Tā zài nà zuò dàlóu hòumiàn。 Den är bakom den där byggnaden.
-
前面 qiánmiàn framför她在我的前面。 Tā zài wǒ de qiánmiàn。 Hon står framför mig.
-
中间 zhōngjiān mellan公园在两座房子中间。 Gōngyuán zài liǎng zuò fángzi zhōngjiān. Parken ligger mellan två hus.
-
旁边 pángbiān bredvid那家商店在我家旁边。 Nà jiā shāngdiàn zài wǒ jiā pángbiān. Den där butiken ligger bredvid mitt hus.
-
相反 xiāngfǎn motsatt我们走相反的方向。 Wǒmen zǒu xiāngfǎn de fāngxiàng。 Vi går i motsatt riktning.
-
对面 duìmiàn mittemot我们住在商店对面。 Wǒmen zhù zài shāngdiàn duìmiàn. Vi bor mittemot affären.
-
在拐角处 zài guǎijiǎochù runt hörnet她现在住在拐角处。 Tā xiànzài zhù zài guǎijiǎochù。 Hon bor runt hörnet nu.
-
向 xiàng mot孩子们向那棵大树走去。 Háizimen xiàng nà kē dà shù zǒu qù。 Barnen går mot det stora trädet.
-
经过 jīngguò förbi你需要经过那座桥。 Nǐ xūyào jīngguò nà zuò qiáo. Du behöver gå förbi bron.
-
在街道的尽头 zài jiēdào de jìntóu i slutet av gatan我住在街道的尽头。 Wǒ zhù zài jiēdào de jìntóu。 Jag bor i slutet av gatan.
-
在左边 zài zuǒbiān till vänster她停在左边。 Tā tíng zài zuǒbiān。 Hon parkerar till vänster.
-
在右边 zài yòubiān till höger他们在右边。 Tāmen zài yòubiān。 De är till höger.
-
在...之上 zài ... zhīshàng ovanför太阳在山顶之上。 Tàiyáng zài shāndǐng zhīshàng。 Solen är ovanför berget.
-
在...下面 zài... xiàmiàn nedanför那个村庄就在山脚下。 Nàge cūnzhuāng jiù zài shānjiǎo xià。 Byn ligger nedanför berget.
-
在最上面 zài zuì shàngmian ovanpå盒子在最上面。 Hézi zài zuì shàngmian. Lådan står ovanpå.
-
在...附近 zài... fùjìn nära我住在河附近。 Wǒ zhù zài hé fùjìn。 Jag bor nära floden.
-
在中间 zài zhōngjiān i mitten他站在中间。 Tā zhàn zài zhōngjiān. Han står i mitten.
-
在...里面 zài... lǐmiàn inne小狗在房子里。 Xiǎogǒu zài fángzi lǐ. Hunden är inne i huset.
-
地方 dìfang en plats我们找到了一个安全的地方。 Wǒmen zhǎodào le yī ge ānquán de dìfang。 Vi hittade en säker plats.
-
商店 shāngdiàn en butik我们在商店买食物。 Wǒmen zài shāngdiàn mǎi shíwù. Vi köper mat i butiken.
-
房子 fángzi ett hus那家人住在那座房子里。 Nà jiā rén zhù zài nà zuò fángzi lǐ。 Familjen bor i det där huset.
-
公交站 gōngjiāozhàn en busstation我在公交站等车。 Wǒ zài gōngjiāozhàn děng chē。 Jag väntar vid busstationen.
-
市中心 shìzhōngxīn ett centrum我住在市中心附近。 Wǒ zhù zài shìzhōngxīn fùjìn。 Jag bor nära centrum.
-
购物中心 gòuwùzhōngxīn ett köpcentrum这家购物中心非常大。 Zhè jiā gòuwùzhōngxīn fēicháng dà。 Köpcentrumet är väldigt stort.
-
喷泉 pēnquán en fontän那个喷泉的水很清。 Nàge pēnquán de shuǐ hěn qīng. Den där fontänen har väldigt klart vatten.
-
环岛 huándǎo en rondell这个环岛对交通有帮助。 Zhè ge huándǎo duì jiāotōng yǒu bāngzhù。 Den här rondellen hjälper trafiken.
-
十字路口 shízìlùkǒu en vägkorsning我们在十字路口停了下来。 Wǒmen zài shízìlùkǒu tíng le xiàlái。 Vi stannade vid vägkorsningen.
-
桥 qiáo en bro人们走过这座桥。 Rénmen zǒu guò zhè zuò qiáo。 Folk går över bron.
-
隧道 suìdào en tunnel汽车开过了一个隧道。 Qìchē kāi guò le yī ge suìdào。 Bilen kör genom en tunnel.
-
停车标志 tíngchē biāozhì en stoppskylt你需要遵守停车标志。 Nǐ xūyào zūnshǒu tíngchē biāozhì。 Du måste respektera stoppskylten.
-
天桥 tiānqiáo en viadukt他们在家附近修了一座天桥。 Tāmen zài jiā fùjìn xiū le yī zuò tiānqiáo. De byggde en viadukt nära hemmet.
-
地下通道 dìxià tōngdào en undergång我们会走过地下通道。 Wǒmen huì zǒuguò dìxià tōngdào. Vi kommer att gå genom undergången.
-
地标 dìbiāo ett landmärke这个地标在河附近。 Zhè ge dìbiāo zài hé fùjìn. Landmärket ligger nära floden.
-
交通标志 jiāotōng biāozhì en trafikskylt这个交通标志表示停止。 Zhège jiāotōng biāozhì biǎoshì tíngzhǐ。 Den här trafikskylten betyder stopp.
-
雕像 diāoxiàng en staty他看到了那座美丽的雕像。 Tā kàndào le nà zuò měilì de diāoxiàng。 Han såg den vackra statyn.
-
纪念碑 jìniànbēi ett monument他们参观了那座高大的纪念碑。 Tāmen cānguān le nà zuò gāodà de jìniànbēi. De besökte det höga monumentet.
-
北边 běibian norr这个城市的北边很有意思。 Zhè ge chéngshì de běibian hěn yǒuyìsi。 Den norra delen av den här staden är intressant.
-
南 nán söder风从南方吹来。 Fēng cóng nánfāng chuī lái. Vinden kommer från söder.
-
东 dōng öster风从东方吹来。 Fēng cóng dōngfāng chuī lái. Vinden kommer från öster.
-
西边 xībian väster太阳在西边落下。 Tàiyáng zài xībian luòxià。 Solen går ner i väster.
-
东北 dōngběi nordost本住在东北地区。 Běn zhù zài Dōngběi dìqū。 Ben bor i nordost.
-
西北 xīběi nordväst那个州在西北。 Nà ge zhōu zài xīběi。 Den delstaten ligger i nordväst.
-
东南 dōngnán sydost他住在东南地区。 Tā zhù zài dōngnán dìqū。 Han bor i regionen i sydost.
-
西南 xīnán sydväst他们往西南方向开了。 Tāmen wǎng xīnán fāngxiàng kāi le。 De körde mot sydväst.
-
掉头 diàotóu en vändning这是一个掉头。 Zhè shì yī ge diàotóu。 Det här är en vändning.
-
死胡同 sǐhútòng en återvändsgränd那条街是个死胡同。 Nà tiáo jiē shì ge sǐhútòng. Den gatan är en återvändsgränd.
-
扶梯 fútī en rulltrappa扶梯带你到顶楼。 Fútī dài nǐ dào dǐnglóu. Rulltrappan tar dig till översta våningen.
-
坡道 pōdào en ramp轮椅需要坡道。 Lúnyǐ xūyào pōdào。 Rullstolar kräver ramper.
-
天气 tiānqì väder今天天气很好。 Jīntiān tiānqì hěn hǎo. Det är fint väder idag.
-
晴 qíng solig他喜欢晴天。 Tā xǐhuan qíngtiān。 Han tycker om en solig dag.
-
多云 duōyún molnig他们预计下午会多云。 Tāmen yùjì xiàwǔ huì duōyún. De förväntar sig en molnig eftermiddag.
-
下雨 xiàyǔ regnig下雨天可以很舒服。 Xiàyǔtiān kěyǐ hěn shūfu。 En regnig dag kan vara mysig.
-
刮风 guāfēng blåsig外面刮风。 Wàimiàn guāfēng。 Det är blåsigt ute.
-
热 rè het这杯茶很热。 Zhè bēi chá hěn rè。 Det här teet är väldigt het.
-
冷 lěng kall冬天刮着冷风。 Dōngtiān guā zhe lěngfēng。 Den kalla vinden blåser på vintern.
-
暖和 nuǎnhuo varm今天海滩很暖和。 Jīntiān hǎitān hěn nuǎnhuo。 Det var varmt på stranden idag.
-
春天 chūntiān en vår花喜欢春天。 Huā xǐhuan chūntiān。 Blommorna älskar våren.
-
夏天 xiàtiān en sommar夏天是一个非常热的季节。 Xiàtiān shì yī ge fēicháng rè de jìjié。 Sommar är en väldigt varm årstid.
-
秋天 qiūtiān en höst秋天是我最喜欢的季节。 Qiūtiān shì wǒ zuì xǐhuan de jìjié。 Höst är min favoritårstid.
-
冬天 dōngtiān en vinter这里冬天会很冷。 Zhèlǐ dōngtiān huì hěn lěng. Vinter kan vara väldigt kall här.
-
太阳 tàiyáng en sol太阳在天空中照耀着。 Tàiyáng zài tiānkōng zhōng zhàoyào zhe。 Solen skiner på himlen.
-
月亮 yuèliang en måne我看到了明亮的月亮。 Wǒ kàndào le míngliàng de yuèliang. Jag ser den ljusa månen.
-
星星 xīngxing en stjärna我看到一颗明亮的星星。 Wǒ kàndào yī kē míngliàng de xīngxing。 Jag ser en ljusstark stjärna.
-
天空 tiānkōng en himmel鸟儿在天空中飞翔。 Niǎor zài tiānkōng zhōng fēixiáng. Fåglar flyger på himlen.
-
云 yún ett moln一朵乌云遮住了太阳。 Yī duǒ wūyún zhēzhù le tàiyáng。 Ett mörkt moln döljer solen.
-
雨 yǔ ett regn雨从天空中落下来。 Yǔ cóng tiānkōng zhōng luò xiàlái。 Regnet faller från himlen.
-
风 fēng en vind我们感受到了阵阵寒风。 Wǒmen gǎnshòu dào le zhènzhèn hánfēng。 Vi känner den kalla vinden.
-
暴风雨 bàofēngyǔ en storm强烈的暴风雨折断了树木。 Qiángliè de bàofēngyǔ zhéduàn le shùmù。 Den kraftiga stormen knäckte träden.
Gratis för privat bruk och i undervisningen.
Mer på kinesiska
Glosor på kinesiska efter ämne
- Siffror1–100
- Veckodagar12
- Månader12
- Färger19
- Familjen36
- Mat44
- Djur36
- Kläder41
- Väder24
- Hälsningar12
- Frukter16
- Grönsaker12
- Köksord36
- Beställa mat48
- Rummen i huset48
- Yrken36
- Resor60
- Platser i staden48
- Sporter60
- Musikinstrument12
- Natur och växter36
- Planeter och rymden24
- Tidsuttryck36
- Högtider och fester12
- Artighetsfraser24
Ordlistor